http://www.di.se/artiklar/2014/6/5/rekordmanga-far-hjalp-med-bolan/
VI har diskuterat en del här på bloggen huruvida Svenskarna är överbelånade eller ej. Mycket pekar på att tillräckligt många är det för att det ska kunna leda till ett problem i framtiden om räntorna stiger till mer normala nivåer.
Många har varit kritiska, med all rätt, i den här diskussionen då bankerna förmodas vara försiktigare än vad många tror i sin utlåning. Vi har även identfierat problemet med överbelåning bland yngre hushåll och personer.
Jag tror jag har hittat svaret på ett frågetecken. Di skriver idag om att andelen medlåntagare har ökat från 6% under tidigt 2000-tal till 36% idag.
Det handlar primärt om att många 25 åringar inte har kontantinsatsen på minimum 15% vid köp av en bostad, och då går föräldrarna in och stöttar. Ibland tar föräldrarna ett lån med sin egen bostad som säkerhet, ibland inte. Men om det bara handlade om kontantinsatsen, hade det inte räckt med att bara GE pengarna till sina barn. Varför måste de stå som MEDLÅNTAGARE på lånet? Jo troligtvis därför att 25 åringen kanske har en osäker anställning, om ens någon, för låg lön osv, för att bankerna ska vara nöjda med kalkylen. Därför måste de gå in som MEDLÅNTAGARE, dvs nya tidens borgensman.
När Riksbanken och Fi gör sina körningar och tittar på disponibel inkomsterna i förhållande till lån, så drar de naturligtvis slutsatsen att många i den här kategorin är för högt belånade.
Det är ju delvis en felaktig slutsats då banken kommer be föräldrarna att betala räntekostnaderna om deras barn inte klarar det. Men frågan är om föräldrarna initialt gör det för att vara snälla, men egentligen aldrig räknat med att en sån här situation ska uppstå? Kommer alla föräldrar kunna hjälpa till att betala räntekostnaderna den dagen räntan drar? Vissa av de här föräldrarna har ju egna lån.
Hursomhelst, när man analyserar Svenskarnas överbelåning, så bör man ju även ta hänsyn till ovan. Dvs hushållet är ju inte de 25-åringen, hans lån och inkomst. Utan som hushåll bör man se till 25-åringen + föräldrarna, och deras samlade lånebörda samt samlade inkomst.
Av de här 80,000+ hushållen som inte klarar en dubblering av bolåneräntan, så antar jag att många är unga och vars föräldrar står som back up på lånen. Om man räknar om det enl ovan, så borde fler hushåll se OK ut (då föräldrar + 25 åring ser bättre ut än 25 åring ensamt) och därmed är kanske överbelåningssituation ett problem när allt kommer omkring.
Samtidigt visade Di.se undersökning för några veckor sedan att det verkar som om många i klasserna medelinkomst och högre inkomster ändå tror sig få problem, eller rent utan stora problem, om räntorna dubblas. Generellt sett är det ju inte de unga som har de höga lönerna. Så frågan är om de här ”föräldrarna” har det så enkelt att hjälpa till den dagen räntekostnaderna är väsentligt högre.
Man kan ju också tänka sig att Föräldrarna inte alltid är helt rationella när det kommer till att hjälpa sina barn med boendefrågan. Detta är en riskfaktor i sig.
Hur man än vrider och vänder på det här så borde bankerna, varje år, undersöka om deras låntagare klarar att betala 5% ränta på sin SAMLADE skuldsättning (alltså inte bara lånen hos den banken) och ha tillräckligt kvar att leva på för att driva runt sig själv och sitt hushåll.
Så länge som det finns dem som inte gör det så har vi ett problem som måste åtgärdas.
Till alla amorteringsivrare…. detta bekräftar också vad jag befarat. Dvs att amorteringskrav inte löser problemet. Vad tror ni händer om man ökar kravet ytterligare? Dvs att det skulle krävas 25% EK vid köp, jo det betyder bara att föräldrarna får pytsa in ytterligare pengar. Pengar som dem kanske lånar i sin tur? Tycker ni att har löst några problem då?
Sen om jag får lägga till en personlig reflektion, jag tror många föräldrar kan tänka sig att hjälpa sina barn med att skjuta till lite pengar så de kan köpa sin första bostad. Men jag tror rätt få av dem har tänkt sig att barnen ringer den dagen då räntan står i 5% och de säger att de har svårt att klara räntebetalningarna. Många föräldrar hade nog räknat med att barnen skulle klara detta på egen hand.
Jag har också blivit kritiserad för att inte ta Priserna på allvar, eller rättare sagt förhållandet mellan pris och lån. Många frågar om jag inte minns Sverige på början av 90-talet, då priserna föll och orsakade stora problem. jovisst minns jag men ni har FEEEEEEEEEL. Det var inte priserna som skapade problem. Priserna är bara en konsekvens av ett annat problem. Det var nämligen så att man fick problem att betala räntorna på skulderna vilket framtvingade prisnedgången. Många tror felaktigt att det är prisnedgången som är problemet, men det är bara ett symtom av att folk inte kan betala kostnaden för sina skulder, och det är i sin tur oftast ett resultat av att man har för mycket lån. Men det är lätt att tänka fel, för oftast, för att inte säga alltid, går prisnedgången hand i hand med en svag konjunktur och folks betalningssvårigheter.
Bankerna fattar detta egentligen, tror jag. I Sverige kallar vi det visserligen för Kreditförluster. Men utomlands kallar man det för NPL, Non performing loans. Det är precis vad det handlar om mina vänner. Performing. Inte att det finns lån på 70% eller 90% av den underliggande säkerhetens värde, utan att låntagaren betalar (performing) sina räntekostnader varje månad. Det är det enskilt viktigaste. Det är inte FÖRRÄN HAN INTE GÖR DET, som banken blir orolig, sur och tvär och vill ta tillbaks säkerheten, dvs den underliggande. För att i sin tur sälja den, och på sikt låna ut pengarna till någon som är performing. Det är i samband med den här försäljningen det naturligtvis är intressant med värdet på tillgången, då den gärna får vara minst lika stor som lånet.
Men allt börjar med betalningsförmågan, den dagen tillräckligt många inte kan betala… då blir det problem för då tar bankerna över tillgångarna, per definition vill sälja dem för att återställa lånet, vilket by definition leder till en prisnedgång. Då har det oftast varit skit samma vilken loan/value dem hade långt innan betalningsproblemen uppstod. Så oavsett om man har ett hus som är fullbelånat, eller bara belånat till hälften idag, är det skitsamma. Det viktiga är att du kan betala dina räntekostnader.
Sen kan jag väl också erkänna att det säkert finns en stark koppling mellan dem som har fullbelånade hus och som inte klarar en ränteuppgång. Men bara så att vi är på det absolut klara med att loan/value, är sekundärt. Räntekostnad/Disp inkomst det enda viktiga! När den sistnämnde går åt h-e, då gör också den förstnämnde det per automatik. Inte tvärtom!!!! Om vi visste 100% säkert att alla hade bara så mycket lån att de klarade en normalränta, dvs inte var ÖVERbelånade, då hade vi inte behövt bekymra oss för priserna, oavsett om de går upp eller ned.
Kortsikt's Blog 