EZ M3 kom precis, och den var riktigt bra. 3,9% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,6. Starkare än på länge. Hade du dessutom rensat datan för inflation, alt core inflation, så ser den faktiskt ännu bättre ut.
M3 sägs leda BNP med ca 12 månader, så det är frågan om Europa kommer igång nästa år? Med komma igång menar jag gå från negativ tillväxt till precis positiv. Ingen högkonja alltså!
En av bloggens stora bidragsgivare, Fredde, tipsade om en rapport från GS, gällande husmarknaden, där jag lånat en och annan graf….
Huspriser realt sett, dvs rensat för inflation, har studsat ordentligt på sina håll, och är på en bra nivå över den globala OECD toppen från 2007. GS kallar dem high-flyers och där ingår Tyskland, Frankrike, Kanada, Australien, Belgium, Finland, Israel , Norge, Sverige samt Schweiz. Känns dem bekanta 🙂
Skillanden mellan dem ocj low flyers är väldigt stora. Säg ett hus som kostade 5mkr 2007 i båda länderna, kostar idag 3,5mkr i low flyer land, medan det kostar 6mkr i highflyer land.
Det är rätt intressant att se att kring toppen 2007 fram till Q1 2009 föll i princip alla marknader, särskilt USA. Men efter Q1 2009 började divergensen. Länderna till vänster nedan började att stiga, och de till höger sjunka. Sverige är i mitten, dvs den sjönk något fram till q109 och sen har den i princip tagit igen det fallet.
GS har tittat på en rad faktorer för att hitta förklaringar. En är den allmänna konjunkturbilden, nedan enkelt förklarad av sysselsättning. Det visar sig att det finns en ganska stark koppling mellan stigande arbetslöshet och sjunkade fastighetspriser. Kanske nästan mer en stigande räntor faktiskt!
Om en hygglig konjunktur förklarar ökad sysselsättning, kan man fråga sig vad som skapar en hygglig konjunktur? Penningpolitiska lättnader kanske? Här tittar på GS på hur 10-åringen sjunkigt och inverkan på Output gap…. och det visar sig att nästan alla länder utom Spanien och Italien har fått ta emot penningpolitisk stimulus… fast reaktionen på konjuktur har varit MYCKET blandad.
Men i många länder tros ändå de sjunkande långräntorna har stor betydelse för fastighetspriser. GS tittar på korrelationen mot US 10-åringen och den visar sig vara rätt hög, även i Sverige. Vad betyder detta? Strunta i vad Riksbanken säger. Titta på Amerikanska 10 åringen!!! Börjar det stiga krafitgt är det bara en tidsfråga innan de svenska långräntorna, och därmed bolåneräntorna, hänger på! Det är egentligen bara Japaner och till viss del Italienare och Schweizare som inte behöver bry sig lika mycket!
Men är alla high flyers lika? Njae, går man tillbaks och tittar från 1997 så är Norge och Sverige de länder som gått mest. Men tittar man på high flyern Tyskland och Israel så har inte de gått så bra i ett längre perspektiv. UK har visserligen gått dåligt sedan 2007, men totalt sett ligger de på en rätt hög nivå. Intressant med USA är att de gått dåligt både sedan -07 och -97.
Betyder det att Sverige och Norge ser illa ut? Njae, man bör även titta på förhållanden som pris/rent. Där ser Sverige ok ut, medan Norge ser dåligt ut!
De nämner även Pris/disp income, som jag tycker är den viktigaste. Men de visar inget chart. Den har stigit betänkligt sedan 1997 i Sverige. Men samtidigt har räntorna också kommit ned. Hursomhelst man borde komplettera diskussionen med
Pris /disp income
Pris X 10 årig bolåneränta / disp income
Pris X ”normaliserad” 10 årig ränta / disp income
GS passar även på att slå ett slag för aktier för den långsiktige, och Sälj dina räntepapper samtidigt. Det är jävligt extrema nivåer vi börjar nå faktiskt!!!! Men i alla starka trenden, som den här, så brukar de oftast gå längre och högre än vad man väntat sig. Botemedlet mot denna OVETSKAP, är att antingen bara sälja sina räntor, men inte köpa aktier. Alternativt att bara sälja/köpa räntor/aktier lite i taget. Men det är klart, hur du än gör så kommer folk dumförklara dig…. men det ska du bara tolka som något positivt!
MS, Morgan Stanley, tittade lite på världshandeln. Genrellt kan sägas, att desto svagare världskonja, desto sämre world trade (import+export). Det är ju rätt naturligt! Givet IMFs prognoser över världshandeln så borde Global bnp% i år bara bli knappt 2%. Istället ligger prognoserna på över 3%.
Vad det gäller världshandeln så är Trade Finance från bankerna en vital del…. där Europeiska banker verkligen har dragit i bromsarna… i kombination med att många europeiska företag gått sämre, därmed dragit ner sin working capital, och fått upp kassan, och därmed utnyttjat kort bankfinansiering mindre.
Det handlar om att Importen från Europa och Östeuropa fullkomligt har tvärnitat i år jmf med förra året.
och säga vad man vill, men Europas Import volymer är inte att leka med. Importtillväxten i världen i år är, rensat för Europa, ganska OK. Men tack vare att Europa bromsat så, så drar den ner Globala tillväxten betänkligt. Visst, USAs börser kanske styr världens börser. Men ur handelssynpunkt är Europa nästan en viktig spelare!!!
Inom Europa står sig UK och Holland hyggligt men resten är en disaster…. problemen i sydeuropa får alltså fullt realekonomiska konsekvenser. Sverige mår ex riktigt dåligt just nu, och det är faktiskt EUs sätt att hantera problemen på som är största förklaringen.
Vad blir då effekten när importen störstdyker på detta viset? Tja, allt annat lika ökar handelsbalansen, som i sin tur förbättrar bytesbalansen. Faktum är att Sydeuropa faktiskt går mot en positiv bytesbalans. Något man inte haft på många år.
Nej faktum är att bytesbalansen för hela Europa, i likhet med Kina, och inte USA, faktiskt ser helt ok ut! I takt med att Euron blivit svagare har det alltså blivit dyrare att importera varor från länder utanför EZ, vilket alltså gjort att importen minskat (och egentligen ska exporten öka som effekt) och därmed har handelsbalansen/bytesbalansen blivit bättre.
Problemländerna i Europa importerar alltså mindre än någonsin, som en följdeffekt av att de är ekonomiskt svaga och att importerade varor har blivit dyrare (för varor i andra valutor som försvagats mot euron). Men det drabbar även andra länder inom Europa. Tyskland exempelvis…
Så för att summer a lite. Europa har en högst negativ realekonomisk effekt på världskonjunkturen i samband med att man efterfrågar för lite varor. Samtidigt är det även en effekt av att euron har blivit svagare. En svag euro bidrar i förlängningen positivt till Europa då den ökar attraktionskraften av europeiska varor. Amerikanska hushåll har kunnat shoppa sig ur kriser, men det gör inte Europa. Europa behöver en stark export för att få igång tillväxt, och därmed jobbskapande. En svag Euro gör detta enklare. En svag Euro är också en konsekvens av krisen och ECBs agerande…
Det här är ett exempel
http://www.ft.com/intl/cms/s/0/9ddc73c8-e139-11e1-9c72-00144feab49a.html#axzz2DWw2Qvyr
Trevlig kväll!
Kortsikt's Blog 