Innan vi går in på detaljerna så tror jag Svenska börsen är på väg att toppa ur. Vi har ATH på 1548 som förvisso bara är symboliskt men ändå. Nej min förhoppning är att vi går upp och stämmer av trenden som binder bottnarna sedan 2008 och 2011, som har ett stigande tak kring 1,570. Detta mål gäller så länge som vi inte bryter ner under ca1,450.

Det har skrivits om Europeisk QE allt sedan FED började att använda sig av det, men det skulle alltså dröja ända till dags datum innan det blev verklighet. Historiskt kan man säga.

Jag tänkte redogöra lite för detaljerna, och jag vill flagga för att informationen inte är 100% styrkt. Vi kommer säkert få tillfälle att revidera detta länge fram 🙂

QE programmet är 60mdr Euro i månaden i 18 månader, dvs 1,080mdr Euro, och beräknas slutföras i september 2016.

Jag vet inte exakt vilka instrument som får köpas, men jag antar att det är statspapper, och andra papper som är sk. Asset backed, typ bostadsobligationer. 80% av inköpen görs lokalt av ländernas centralbanker. 20% av ECB själva. Tilldelningen av ”80% cash” baseras på en nyckel som grundar sig på vilken insats man har i ECB. Därför borde ex Tyska Bundesbank få mest pengar att shoppa för. Man tänker köpa papper med en löptid på mellan 2-30år.

Är det ett stort program? Tja FEDs samlade QE uppmätte ca 3,000mdr dollar (dvs ca 2,600mdr euro) så det är väsentligt mindre än vad FED köpt (totalt i samtliga program). Observera att 3,000 inte är FEDs samlade balansräkning, då den ligger på 4,500, men jag har räknat bort posten Money in Circulation, som jag anser är hänförlig till traditionell penningpolitik och inte QE, som är extraordinär.

Så programmet är mindre än FEDs totala QE program.

Å andra sidan är 60mdr euro/månaden (ca 70mdr $) ungefär i paritet med FED som brukade köpa för 80mdr USD i månaden. Så på så sätt är de likvärdiga. Sen köpte FED statspapper för 40$ och MBS för 40$. Den exakta fördelningen av de 60mdr euro vet jag ej.

Ett annat sätt att förhålla sig till är budgetunderskottet. FED köpte ju för 80mdr om året, men bara hälften gick till statspapper. Det innebar 40X12=480mdr om året. Med tanke på att budgetunderskottet låg på 1,089mdr under 2012 och 680mdr och 2013 så täckte inte FED upp treasuries utbud helt. Hur ser det ut jämfört med Europa då? Tja BNP för Eurozonen ligger på ca 13,200mdr usd (mot hela EU 18,000usd och USA 17,000usd). Budgetunderskottet för 2015 spås landa på ca 2,5%…. dvs 330mdr Usd, eller ca 290mdr Euro.

Nu vet inte jag om de uteslutande kommer köpa statspapper, jag tror inte det. Men 60mdr i månaden är ju 720mdr om året, och det vida överstiger hela Eurozonens budgetunderskott på 290mdr Euro. Så på så sätt är det ett kraftigt paket, med tanke på att Draghis pengar med lätthet kan/kommer att dammsuga upp alla nyemiterade statspapper på marknaden (indirekt förvisso genom att man köper i andrahandsmarknaden, men effekten blir densamma). Snabbanalysen av detta är att räntan på statspapper kommer att pressas ner, genom att det från och med i mars kommer finnas en storköpare av marknaden. Om man definierar stor som efterfrågan i förhållande till utbud.

Draghis säger att syftet med det här QE programmet är att nå inflationsmålet om 2% och skapa tillväxt.

Kommer man att lyckas med detta?

Jag är rätt skeptisk. Tittar man på FED så har de inte lyckats få upp inflationstakten. Sen vad beträffar tillväxten så är det svårt att säga. Nej, USA växer inte extraordinärt ur ett historiskt perspektiv. Men landet hade troligtvis vuxit ännu långsammare utan QE. Inte primärt för att QE drev tillväxt, utan för att Obamas 6,000mdr i underskotts spending måste ha gett en effekt. FEDs QE var på många sätt mycket mer logiskt. Obama hade ca 45% public debt/gdp när Lehman small. Han visste att det finns inget som biter lika bra på konjunkturen som att köra expansiv finanspolitik, dvs budgetunderskott, när privata sidan, dvs hushåll och företag deppar. Han körde därför underskott under 2008-2013 för ca 6,000mdr dollar. Eller ca 36% av BNP eller ca 6% årliga underskott. Han behövde FED i marknaden för att kunna sälja papper till hyfsat låg ränta. Hade FED inte funnits, så hade privata aktörer fått suga upp 6,000mdr och dels begärt högre ränta, vilket slagit mot aktier, fastigheter och andra räntepapper.

Men i fallet med Europa så är 1, budgetunderskottet INTE särskilt stort och 2, räntorna är redan rätt låga (bortsett från Grekland). Tysklands 10 åring ligger på 0,5%.

Samtidigt ligger statsskulden i Eurozonen på över 90%, så även om man skulle vilja köra expansiv finanspolitik, så kan man inte. Det finns dessutom inget stöd för det politiskt.

Kommer utlåningen från banker till hushåll och företag öka? Tja tveksamt. Räntorna är ju redan låga, och många Europeiska banker är redan för leveraged mätt som Lån/EK, så utlåningen lär inte heller driva tillväxt.

Asset Inflation lyckades FED också skapa. Men behövs det i Europa? Prisutvecklingen på aktier, räntor och fastigheter har varit rätt god i NÄSTAN hela eurozonen. Vissa mer andra mindre, men aggregerat helt OK. Men visst kommer det bli en viss effekt. Draghis dammsuger ju hela marknaden för statspapper, vilket pressar privata investerare att köpa aktier, fastigheter, HY/IG oblisar i sin jakt på avkastning. Samtidigt är det frågan hur intressant det är att köpa en europeisk High Yield obligation som yieldar 5% samtidigt som euron kan försvagas med 10%? Hur intressant är europeiska aktier om valutan ska försvagas?

Nej det kokar ner till Euron. Det handlar inte om Asset Inflation eller Finanspolitik som det gjorde för FED, det handlar om EURON. Det är det enda det handlar om. Den måste sjunka i värde. Mer än de 17% den gjort senaste året. I första hand tror jag den ska gå mot 1,00 eur/usd. I andra hand kanske 0,80 som vi nådde år 2000.

Frågan är om det räcker? Visst för en Europé så blir de importerade sakerna dyrare (driver inflation) och du kanske väljer att hellre köpa inhemskt producerat (driver jobb och tillväxt) och för en utomeuropé så vill du handla av Europa givet att vi har något som du vill köpa (driver jobb och tillväxt). Men den sistnämnda handlar också om hur kunden mår. Dvs är det goda tider i främst Asien och USA så funkar det, men skulle de stå inför sämre tider så fungerar det sämre då du handlar mindre om du får det sämre ÄVEN om det blivit billigare. Så helt straight forward är det inte!

Jag får reservera mig för siffrorna ovan, och vi kommer säkert få anledning att återkomma till det här längre fram!

Jo, någon kanske undrar varför euron har varit så stark relativt sett med tanke på hur dåligt Europa har gått? Valutakurser är ingen exakt vetenskap men två av de viktigaste faktorerna är aggregerad bytesbalans och budgetbalans. Länder som det går åt helvete har oftast tre saker, twindeficits and overleverage. För mycket lån, stora budgetunderskott och importerar betydligt mer än man exporterar (dvs negativ handelsbalans, som oftast ger ett underskott i bytesbalansen). Europa har aggregerat litet budgetunderskotten och positiv bytesbalans… Således ger det en stark valuta. Men värt att notera är att försvagas euron, så bidrar den till ett ännu större handelsöverskott, vilket i sig stärker valutan.

I Feds fall så finansierade man indirekt budgetunderskotten. Pengar som spenderades i öppna ekonomin. Eftersom eurozonen bara har ett årligt underskott på 300mdr och man tänker shoppa för 720 om året så kan man undra vad kommer att hända. Jo fonder, försäkringsbolag och pensionsbolag som idag sitter på statspapper kommer sälja dem till ecb och lokala centralbanker, och tvingas köpa andra grejor, alternativt ligga i cash. Hursomhelst kommer inte pengarna ut i ekonomin och leder till hyperinflation (precis som i USA) utan pengarna kommer hamna på centralbankernas skuldsida i form av en skuld till bankerna som kallas för Bank reserves (tillgången är ju statspappret) och bankerna kommer ha en tillgång som också heter bankreserves. Samma upplägg som Fed. Visst man printar pengar. Men de går inte till konsumtion om nån tror det! Utan det enda man gör är att skapa asset inflation, och den dagen deras bonds förfaller, jag rullar man inte över dem så får de tillbaka pengarna, och kan makulera dem. Då måste privata sektorn ta över skulden. Något de ändå hade gjort idag om Ecb inte gjort nåt, då det alltid finns tagare av en statsobligation, det är bara en fråga om pris. Dvs räntan!

Avslutningsvis, Om inte USA med sitt QE program (som dessutom var fullt logiskt till skillnad från ECBs),jobbskapande och hyfsade tillväxt orkar upp till 2% kärninflation…. vad får er tro att Draghis ska lyckas i Europa? Jag tror han ska vara nöjd om han lyckas BROMSA FALLET mot deflation. Tillväxtmässigt bör man inte räkna med mer än 1-1,2% tillväxt i eurozonen i år…. en hyfsat svag världskonjunktur, balanserad finanspolitik, ringa utlåning från bankerna och svagt jobbskapande gör att jag personligen inte tror att man orkar mer… trots att Euron skulle falla till 1,0 mot dollarn!

Läs även;

http://www.pragcap.com/initial-thoughts-on-european-qe

Trevlig kväll!