SPX öppnar starkt och vi är på god väg att stänga gapet på 2,914. Studs från översålt läge som sagt. Det kan vända ner efter det, eller fortsätta ända mot 2,970 i all rask. Särskilt när tonläget kring handelskonflikten är så muntert numera….. eller är det?
Tittar jag på CNY så ligger den kvar en bra bit över 7. Vad innebär det? Jo att marknaden är schitzofren. Blir det ingen 10% höjning av tullarna så borde den stå i cirka 6,90. Om Trump höjer med 10% så borde CNY gå mot 7,30-7,40 för att kompensera för effekten av tullarna. Dvs istället för att tullarna gör kinesiska varor dyrare för amerikanska köpare, så devalverar man valutan så att de kan köpa lika många varor som tidigare för samma mängd dollar, trots att tullar är påförda.
Redan vid 7 CNY så borde marknaden handlas i nivå med i maj. Om CNY går till 7,30 så borde vi handlas under maj allt annat lika. Marknaden prisar alltså in ett väldigt positivt scenario. Jag är inte så säker på att det att kommer bli så…..
Därför är det viktigt att se var den här rekylen tar vägen, och kanske ha en nykter syn på nyhetsflödet. Jag blir inte genuint bull förrän CNY kommer ner under 7 igen.
——————-
SEB skriver idag att börsen följer vinsterna, men att vinsterna verkar följa globala PMIs. Men vad följer PMIs undrar kanske någon? Jag har ju följ de här ett tag, och historiskt har en kraftig dollarförsvagning haft en positiv inverkan på PMIs (särskilt amerikanska ISM), och tvärtom. Nu har ju inte dollarn rört sig sådär vansinnigt mycket om man kräver 10% rörelse på årsbasis…. så den faktorn räknar jag inte med. Om nåt så hade dollarn fram tills i våras en förstärkning YoY som alltså borde gett en negativ inverkan på PMIs, vilket vi också haft…. men going forward så har vi inte mycket YoY att gå på. Som näst viktigaste faktor skulle jag säga är räntorna. Fallande räntor går oftast i tandem med att PMI faller. Dvs räntorna faller för att något är dåligt, och det är också därför PMIs går dåligt. Lite som det varit på sistone. Men fallande räntor, ett år senare är i regel bra för PMIs. Ungefär som stigande räntor är bra för PMIs direkt när det händer, men dåligt ett år senare. Det skulle betyda att de fallande räntorna är bra för PMIs om ett år, men väldigt dåliga just nu. Så långt stämmer det…..
Så för att konkludera: fallande räntor – bra för PMIs med fördröjning – ger stigande vinster – ger bra börs…. När tänker börsen prisa in ett bra 2020? Kanske när den inte får anledning av att oroa sig över handelskonflikten?
———————
Gottodix fick mig att tänka på nåt viktigt.
FED har ju bara sänkt med 25 punkter, från 2,25 till 2,0. Men ute i folks plånböcker är det som de nästan nollat styrräntan. Dvs tittar man på långräntor som den amerikanska 10-åringen så är den i princip nere på rekordlåga nivåer. Dvs de nivåerna som gällde innan FED började höja räntan 9ggr. Detta avspeglas även på bostadsoblisarna, som sen sätter priset på vad amerikanska hushåll och företag betalar för sin belåning varje månad. Det är ju helt fantastiskt egentligen. FED har sänkt en gång, och ett amerikanska hushåll betalar räntekostnader som om de sänkt 9ggr typ. Eller snarare 7 gånger för att vara petig. Detta kommer inte gå obemärkt förbi.
Läs gärna den här om ni inte gjort det:
https://kortsikt.com/2019/07/04/ni-vill-lasa-detta/
Men sen då…. kan det hålla i sig? Marknaden prisar in en räntesänkarcykeln. Blir det en sån till slut så kommer räntorna ligga kvar. Men blir det som FED sagt, och som jag tror, så kanske det bara blir en sänkning till….. och då kommer INTE räntorna att ligga kvar. Då kommer räntorna att stiga och konvergera med FEDs policy.
Man skulle kunna tänka sig att marknaden börjar tro på FED när man slutar vara rädd för handelskonflikten. Det är den som gör att man tror det blir 8 sänkningar härifrån. Försvinner den oron, så börjar man tro på FED. Typ en sänkning till. Insurance cut. Då drar räntorna…. och kom ihåg vad jag skrev. Fallande räntor är dåligt på kort sikt, men bra på lång. Stigande räntor är bra på kort sikt för börsen….
It´s all about trade conflict….
It´s all about Trump!
Kortsikt's Blog 
I en nykter värld, borde inte räntan någonstans återspegla risk? Eftersom räntorna på 10-åringarna kraftigt fallit tillbaka tyder på att stora investerare säkrar upp och flyr osäkrare tillgångar. Att marknaden förväntar sig sämre tider liksom. I sämre tider borde bostadsobligationer därmed bli tämligen riskfyllda. Redan nu borde man väl se märkbara effekter på dessa och andra kortare räntor? Var felar min logik eller är det bara så att bostäder alltid ses som en trygg investering fram till motsatsen är bevisad (typ 90 talet, 08 etc)?
jo det stämmer, dagens räntor prisar in risk för väldigt dåliga tider…
normalt sett förhåller sig bostadsobligationer till statsobligatoner, sjunker räntan på den senare så gör det också det för bostadsoblisarna. Dock skulle vi kunna hamna i ett läge där inte efterfrågar bostadsoblisar, och då kommer spreadarna mot statsoblisar att stiga. Detta skulle ex inträffa om det inträffar en så kallad default i en obligation, dvs den kan inte betala ut räntan, vilket ytterst handlar om att bostadslåntagarna inte har kunnat betala sina räntekostnader. Det skulle kunna hända av två skäl, kraftigt stigande räntekostnader och/eller inkomstbortfall, dvs stigande arbetslöshet.
Tittar man globalt på bostadsobligationer så har de historiskt varit en trygg investering med få defaults. Det är därför de har så hög rating och spreadarna mot statspapper är så låg. Statspapper är tryggast för man kan alltid tvångsbeskatta en befolkning för att få fram pengar till räntor, eller helt enkelt trycka pengar. Bostadsobligationer anses också vara säkert då vi människor förväntas dra ner på all annan konsumtion för att kunna betala räntekostnader, för gör vi inte det så defaultar vi på lånet, och då har banken rätt att kräva in säkerheten, dvs huset, och då står vi utan bostad.
Många blandar ihop tryggheten i en obligation med fastighetspriserna. Dvs om fastighetspriserna halveras så händer inget med obligationen. Det viktiga är att bostadslåntagarna betalar sina räntor. Sen tror jag att en halvering av fastighetspriserna kommer ur en fastighetskris, som förmodligen innebär att många har svårt att ta sina räntekostnader…. men bara för att vara tydlig, det är inte priserna i sig som är avgörande för obligationen. EFTER en obligation defaultat så har den rätt att kräva in säkerheterna, dvs de underliggande bostäderna, och då spelar såklart värdet på bostäderna en roll. Men det är inte det primära.
Jag tror att initialt kommer en fastighetskris gå i tandem med recession i Sverige. Då kommer Riksbanken sänka räntorna…. men bostadsobligatoner riskerar att dra i taket då spreadarna stiger. Detta i sin tur kan förvärra och förlänga krisen. I det läget tror jag riksbanken kommer gå in marknaden och köpa bostadsobligationer för att trycka ner spreadarna…..
dock är det inget jag tror kommer inträffa i närtid.
Stort tack för ditt utförliga svar. Jag tillhörde definitivt en av dem som blandade ihop värdet på obligationer och priserna på bostäder men förstår nu hur de kan hänga ihop i samband med en riktig kris.
Har du någon uppfattning om hur mycket av det ”stora kapitalet” som krävs för att trycka ned räntan på de långa statsobligationerna? Jag får inte riktigt ihop hur börsen kan stå så högt i USA om man antar att en stor del har köpt säkrare tillgångar. Jag trodde att det fanns en större korrelation och att det var svårt att få ATH-nivåer, som vi hade för några veckor sedan, utan att räntan på 10åringen vände upp.
kopplingen mellan obligationerna och bostadspriserna är följande:
Räntan på obligationen är priset vad bankerna får låna upp pengar till, och därmed sätter dem räntan på vad du får låna till. Dvs efter bankerna lagt på sin marginal.
Priset på en bostad styrs av vad köparen kan betala, det i sin tur beror hur mycket köparen fått låna vilket avgörs av lånelöftet. Lånelöftet består av flera delar men inkomst och kalkylränta är de viktigaste faktorerna. Kalkylräntan sätts lite olika, men generellt kan man säga att det är räntan på ett långt bostadslån, säg 5 år, plus ett på slag på några procent. Det 5-åriga bostadslånet rör på sig som bekant. Anledningen är att den 5-åriga bostadsobligationen rör på sig. Det är därför som man kan säga att stiger räntan på bostadsobligationerna så faller priserna för att bankerna kommer att låna ut mindre pengar allt annat lika.
Många tror att det handlar om utbud och efterfrågan, men det är underordnat. Låt säga att det bara finns en bostad i marknaden till salu. Om det var utbud och efterfrågan som styrde så skulle priset bli väldigt högt, men priset kan aldrig bli högre än den med mest pengar på handen, och det beloppet styrs av vad banken lånar ut. Stiger räntan så lånas det ut mindre allt annat lika, och då faller priset trots att utbudet är litet. Detta gäller på andra hållet också såklart.
Normalt sett har du rätt. När det är Risk on så säljer marknaden trygga obligationer vars pris sjunker, och räntan stiger, samtidigt som man köper risk, dvs aktier, som stiger i pris.
Sen finns det en annan grej, och det är att en akties pris styrs av framtida vinster diskonterade med ett avkastningskrav, en ränta. Så om riskfria räntan går från 5 till 1% så är det allt annat lika positivt för aktier då framtida vinster diskonteras med en lägre ränta, dvs de blir mer värda. Detta bygger såklart på att vinsterna är oförändrade vilket de troligtvis inte är då ett så stort räntefall är kopplat till ett fall av inflation, vilket normalt sett handlar om ett fall av löner, vilket i sin tur är kopplat till stigande arbetslöshet och svag tillväxt, och således borde inte vinst förväntningarna kunna ligga kvar på samma nivåer.
En annan tankevurpa man gör när det gäller aktier och obligationer, och flöden och positioner, är att man gärna får en känsla av att ALLA säljer obligationer, och sen köper ALLA aktier. Men så är det ju inte. Någon måste köpa obligationerna av säljarna, och någon måste sälja aktier till köparen. Oavsett om räntan är 1 eller 5%, oavsett om börsen står på ATH eller ATLow så är alla obligationer och aktier ägda av någon hela tiden, det är bara priset som förändras. Så när någon köper börsen på ATH så är det någon som säljer och får bra betalt. Säljaren går sedan till obligationsmarknaden med en välfylld plånbok och kan betala bra för obligationen vars ränta blir låg. Säljaren av obligationen får bra betalt, och kan alltså köpa aktier till ett bra pris. Så ytterst handlar egentligen allt om prisförändringar, och inte så värst mycket om flöden.
Hoppas detta var lite svar på det du försökte få svar på!
Om du får spekulera vilt. Vad tror du följderna blir för samhället av noll eller till och med negativa räntor på bolån? Nordea ska nu exempelvis ge ut bundna 30åriga bolån till 0,5% ränta i dk. Skulle inte vilja äga bank då..
risken är att det finns grupper som tar för stora lån
Bank business handlar bara om spreadar… det spelar ingen roll om de ger ut ett lån på 0,5 el 5,0%. De lånar upp pengarna till -0,5 el 4%. Oavsett tjänar de 1% i mellanskillnad….
Men jag skulle inte heller vilja äga bank på lång sikt
1, vinsttillväxt har över tid en koppling, utlåning av pengar. Den borde i sin tur vara kopplad till inkomstökningar, som är låga. Alltså ökar intäkterna väldigt lite…. låg vinsttillväxt alltså.
2, Fin Tech sektorn växer snabbt, inte säker på att våra barn och barnbarn är kunder i Handelsbanken….
De borde värderas som en obligation vilket de i princip gör.
Även om jag köper mycket av ovanstående, kan du inte ändå hålla med om att storbankerna idag ser billiga ut, åtminstone om man tittar på diverse nyckeltal som p/b, direktavkastning etc? Visst kan/lär utdelningen minska i framförallt Nordea och SWED, avsättningar till diverse böter kan behöva göras etc. Men titta på SEB tex, vars kurs fallit rätt bra i år (även om det varit en del upp och ner) trots att de har liten (känd) inblandning i potentiella penningstvättshärvor. Är det verkligen så mörkt som kursen indikerar?
Menar du mtp ditt resonemang att man bör räkna med en kortare ”livslängd”/större riskpremie när man värderar gammeldags banker idag än, säg för 20 år sedan (och därmed värdera dem längre)?
jo de ser billiga ut… och någon gång kommer en studs i sektorn där man kan tjäna en rejäl hacka… men efter det, om man ser till sektorns fundamenta så tror jag den kommer få det svårt att gå bra relativt marknaden generellt.
En annan diskussion som är intressant är på banktemat är att bankerna idag är Sverige största fastighetsbolag, där ränteintäkterna från kunderna kan ses som hyresintäkter. Ändå värderas fastighetsbolag till PE 25 medan bankerna ligger på PE 8. Det finns vissa förklaringar, men helt rimligt är det inte!