Inflation på onsdag

I veckan fäster jag vikt vid inflation på onsdag, PPI på torsdag och inflation från Sverige.

Dollarn konsoliderar, och VIX fortsätter att gå ner, och då väljer marknaden att glädjas över fallande råvaror och att inflationsnarrativet håller på att dö. Visst, FED lär mot bakgrund av inflationsdata och jobbdata vilja höja rätt ordentligt i september, 50-75 punkter, men det är också sannolikt det sista man gör.

Recessionsnarrativet, dvs klart lägre vinster i framtiden, är något man inte bryr sig om just nu. Det är roligt att räntorna faller. Särskilt 10yrs som föll från 3,5 till 2,5 är något som drivit multiplarna. Vinstestimaten har inte förändrats mycket. Just nu studsar 10yrs och som mest lär den gå till 3,0-3,1. Men sen är det är fallande räntor igen. Så länge som dollarn håller sig på mattan finns det köpare av aktier, men skulle den börja stärkas igen, så är det nog tack och godnatt. Något jag räknar med i augusti och in i september. Ner till 3,920 borde gå i blixtens hastighet. Men jag får erkänna att tajming är svårt, och jag trodde aldrig vi skulle gå högre än 4,000. Nu tangerade vi 4,200 idag.

Varför är det så starkt? Njae… marknaden tycks ha bestämt sig att inflation och höga räntor är ett minne blott, och detta tänk kommer hålla i sig så länge som råvaru- och energipriser faller eller i varje fall inte stiger. Då kvarstår frågan, kan vi lita på vinsterna, vilket är samma sak som att säga kan vi lita på konjunkturen, och JA, så länge som vi får jobbdata som vi fick i fredags så väljer marknaden att tro på underliggande styrka i ekonomin, då det enkla sambandet ”det skapas bara jobb i en växande ekonomi – och en växande ekonomi upprätthåller vinster” gäller… vilket det gör so far!

Om jag tittar tillbaka från tidigare i våras, så trodde jag att vi kunde få ett sånt där övergångsläge, dvs där inflationsnarrativet dör, räntorna faller, men recessionsnarrativet ännu inte fått fäste, vilket totalt sett skulle vara bra för börsen. Mitt problem var att jag trodde vi skulle ner till 3,500 och att man därifrån kunde rida på en Fib38 (ca 4,000) alt Fib50 studs (4,150). Nu tror jag fortfarande på att vi ska ner till 3,500 men det är långt ifrån att vi får den typen av studs därifrån. Av det enkla skälet att det är recessionsnarrativets uppgång som tvingar ner oss till 3,500 och att studsen därifrån blir klart måttligare, i storleksordningen typ 3,850 (10% studs). Svårt att säga, det tar vi då!

Jag skulle aldrig för livet äga aktier, utan Cash alt Bonds är melodin. Men så här långt är det en pain trade, inte bara för mig.

Lyssnade precis in på UBS call om inflaiton… de lyfter fram

1, bottlenecks lättar ordentligt nu, särskilt inom halvledare, som varit en stor anledning till Goods inflation. Vilket i grunden handlar om att efterfrågan avtar så att utbudet matchas bättre. Detta är en avanledningarna till att råvaror faller… de reagerar på små förändringar i Efterfrågan helt enkelt

2, Inventory cycle. Inventory build up just nu är den kraftigaste som någonsin har gjorts, och innebär att den upplevda efterfrågan från företag är god. Denna build up kommer i spåren av att inventiry levels var den lägsta någonsin uppmätta, vilket såklart handlar om pandemin. Det som är intressant är att inventory levels har fortfarande en bit kvar till historiska medelnivåer. Därför kan denna build up fortsätta ett tag till och alltså förlänga ”efterfrågan” längre än om de här nivåerna varit höga. Så ni fattar, slutkunds efterfrågan dyker, men kanske kompenseras av lageruppbyggnad, så att vi inte ser hur dålig slutkundsefterfrågan är…. ännu.

3, Det finns fortfarande ganska rejält med pent up demand inom services. Alltså på goods sidan så har vi köpt dom trädgårdsmöblerna vi behöver… men på service sidan finns det mer att önska hos konsumenten. Sen är det frågan om de har råd att köpa det dom vill, givet prishöjningar och stigande räntekostnader. Ex. Tänk dig en familj som inte varit på utlandssemester sedan 2019. De vill gärna åka, men när de räknar på vad det kostar, och vad de har över när räntekostnader är tagna, så kanske de inte har råd. Varför spelar detta roll? Jo för att givet att de har råd, så kommer de boka resan. Om de bokar resan så kvarstår efterfrågan. Eftersom lönerna ökar hyfsat fort, och löner är den stora grejen inom Services, så kommer företagen där ute ha självförtroende att fortsätta att höja priserna. Detta är i så fall en viktig faktor till att inflationen inte vill komma ner i den sektorn, som alltså slår mot total inflation. Detta kan innebära att inflationen inte kommer ner så fort som vi hoppas på. Slutar vi däremot att konsumera tjänster. Då känner företagen av det, och kommer inte att våga höja priserna, och därmed kommer inflationen att vända ner snabbare.

Några tankar om räntehöjningar.

Räntehöjningar börjar slå genom efter 6 månader, och en höjning sipprar sen genom ekonomin i ytterligare 6 månader. Give and take. Så FEDs första höjning på 25 punkter. i mars i år kommer börjar kännas i september, för att sen värka genom till mars nästa år. Men detta är relativt lite. Höjningarna på 50 i maj, 75 i juni och 75 i juli kommer första börja slå genom i november-januari, och sen hålla i sig till nästa sommar.

Vad jag försöker säga är att hösten behöver inte bli särskilt ”räntetung” för hushållen i praktiken. Sen är det klart många hushåll som förstår hur tung den blir nästa vår, och kanske börja lägga om konsumtionsmönster redan nu, men point being, det är först mot jul och framåt som det börjar bli riktigt jobbigt.

Vad innebär detta? Jo att Q3 inte behöver bli så dåligt att kvartal som många tror. Att Q4 med stor risk blir recessionsliknande (sett till YoY% BNP och jobbskapande) men inte så illa som många tror, och det är först Q1 som lär bli riktigt jävligt.

Av den anledningen så tror jag fortfarande på FED höjning i september med 50-75. Att november och framåt inte bjuder på några höjningar. Att man i mars flaggar för sänkning, och att Maj-23 bjuder på den första sänkningen. Men detta är knepig materia, som ni förstår, och även om man får rätt i sak, så kan man få tvärfel med tajming…. och sen ska man försöka lista ut hur marknaden förhåller sig till allt detta. Det är som dömt att få fel….

Apropå rapportperioden… i början så slog Sales sina estimat, medan Earnings inte gjorde det. Nu när 84% av bolagen rapporterat så har både sales OCH earnings slagit sina estimat, och den där marginalpressen vi tidigare talade om, den är inte längre relevant. Detta gör att FY22 earningsestimaten ute på stan ligger kvar kring 225-230usd för SPX. Jag tror fortfarande att Q3 kan bli hyfsat, då 1, efterfrågan inte dyker så fort som många tror 2, kostnadspressen avtar något. Q4 ser däremot sämre ut, då efterfrågan sannolikt får sig en törn. Dock tror jag att FY22 kan landa på 210-215. Väsentligt bättre än jag trodde i början av året då jag penslade efter 180-200. Innevarande års Earnings brukar hålla uppe marknaden fram till oktober sen börjar fokus riktas mot nästkommande år. Jag tror ju nästa år blir riktigt risigt, men sannolikt kan optimismen över årets vinster hålla i sig ett tag till.

Trots detta handlas SPX till 4,150 / 225 = 18X vilket är dyrt givet räntor och utsikter. Sänker vi Earnings till 210-215 så landar vi på 19-20X. Det är INGEN köpvärd börs idag. Sen driver inte earnings börsen kortsiktigt, men det skapas en ”anledning” åt endera håll. Att tro på en 15% korrektion i marknaden är inga konstigheter, och värdering är ett skäl, men det krävs en trigger.

Inflationsdata imorgon… Core CPI MoM% väntas komma in på 0,5% mot fg 0,7.

——

Onsdag,

Jag får ofta frågan, du tror på att inflation är ett icke problem, om 12 månader. Vad är största risken till att det inte blir så? Då skulle jag svara, LÖNERNA. Att de inte faller tillbaka från nuvarande 5% YoY takt till historisk 2,5% YoY. Kommer dom inte tillbaka, så lär företagen fortsätta att kostnadskompensera för detta, och då kommer inflationen hänga kvar. Även om energi och råvarupriser faller i backen. Det som talar för att löner inte kommer gå tillbaka är

1, arbetsmarknaden är tajt

2, arbetstagarna är sura för att reallönerna varit så otroligt svag senaste 2 åren, och kommer inte gå ner i löneanspråk förrän lönen räcker till lika mycket som tidigare. Dvs även om inflationen i ekonomin stannar av. Så har prishöjningarna gjort det dyrt, och vi vill ha mer lön så vi får råd. Även om priserna inte längre höjs i ekonomin i stort.

Det som talar mot att lönerna ligger kvar är:

1, När den supplydrivna inflationen försvinner, dvs när vi märker att priserna där ute inte längre höjs, så kommer våra löneanspråk att lugna ner sig. Dvs en variant av punkt två ovan, fast som leder till annan slutsats

2, Recession, när företag börjar gå dåligt så slutar de först anställa, sen kickar dom. I denna miljö sitter INGEN och argumenterar för högre lön.

3, Tajt arbetsmarknad har visat sig bara bita på löner, om det sker i KOMBINATION med stark tillväxt. Blir det recession, så spelar det noll roll om arbetslösheten ligger på 0% eller 10%. För lönerna alltså.

Jag tillhör dom som tror att lönerna ska ner mot 2,5% i årstakt nästa år.

Jag tillhör också dom som inte tror att inflation är en monetärt fenomen. I teorin ja, men i praktiken nej.

Inflationen idag kommer av att penning- och finanspolitiken la in den högsta växeln någonsin under 2020 och 2021. 2021 var helt onödigt. Inte ens under 2020 hade man behövt brassa på så mycket. Sen hade vi pandemi relaterade supply issues. Sen vart det pent up demand. Sen var det krig. Extrema förhållande helt enkelt. Många tror att det handlar om extrem penningpolitik sen 2008 Lehman. Det tror inte jag. Däremot har skulduppbyggnaden i världen sedan Lehman gjort att centralbankerna kommer kunna döda tillväxt och inflation väldigt enkelt. Vi gav dom en broms och gaspedal, som de ex inte hade under 70-talet eller 90-talet. Då var dom nästan marginaliserade. Idag sitter dom själva i cockpit.

Snart kommer CPI…

och där kom core CPI in på 0,3% MoM mot väntat 0,5 och fg 0,7…. klart lägre än väntat. 0,3 varje månad i 12 månader ger en inflationstakt på 3,6% så det är jättebra. Indikerar core PCE ner mot 3% eller 0,2-0,3 per månad. Sjunkande efterfrågan, mindre flaskhalsar, fallande frakt och råvarupriser börjar bita…. det borde göra FED nöjd. Jobbrapporten och lönerna låg högt men givet dagens CPI siffra så stannar nog höjningen vid 50 punkter, från 2,25 till 2,75%. Håller den här datan i sig under hösten, samtidigt som tillväxt datan mjuknar, primärt jobbskapande, så blir det nog inte mer räntehöjningar den här gången. Sett till årsdata YoY% så kom core CPI in på 5,9 mot väntat 6,1 och fg 5,9. Den siffran är ju mer matematisk då den beror på värdet för ett år sedan. Det viktiga här är 0,3… att det är tillräckligt lågt. Sen vän av ordning, så måste jag ändå säga att Mars siffran i år, också låg på 0,3% MoM, men sen började det dra igen. Men då hade vi inte samma stöd av räntehöjningar, fallande råvarupriser, mjukare ledande indikatorer etc. Så dagens siffra har mer substans.

Ser man till headline siffran, som är mindre relevant, så kom den in på 0,0% mot väntat 0,2 och fg 1,3 MoM%. Det betyder att priserna totalt sett inte ökade i amerikanska ekonomin från juni till juli, och vi får gå tillbaka till oktober 2020 för att se något liknande. Detta handlar ju såklart om att råvarupriserna gått ner. Primärt drivmedel. På årsbasis kom siffran in på 8,5 mot väntat 8,7 och fg 9,1. Återigen så är det en månadssiffra. Om, teoretiskt, månadssiffran ligger kvar på 0,0 i 12 månader så har vi till slut 0,0% inflation i USA på årsbasis.

Räntemarknaden reagerar som väntat, och räntor faller. Dollarn försvagar till 1,035 euro. En nivå jag stakat ut tidigare som tekniskt viktig. Jag tror räntorna ska fortsätta ner. Dels pga lägre inflationsutsikter, dels pga recessionsoro, som ännu inte fått genomslag pga stark jobbrapport och starka kvartalsrapporter. Det är laggade grejor och säger inget om framtiden. Men marknaden har tagit fasta på detta.

Så om räntorna faller, och dollarn fortsätter att svagas, så är detta en signal om att man tror på en duvig FED, och det är positivt för börsen. Men det är också det börsen handlats på sedan mitten på juni. Om dollarn däremot skulle vända ner och börjar stärkas så är det en Risk Off signal, marknaden är orolig för konjunkturen och givet värderingar, så är det INTE bra för börsen. Dollarn är vattendelaren.

Eftersom jag är kritisk till konjunktur och vinster, så tror jag inte dollarn kommer fortsätta att vara svag. Den har motstånd här vid 1,035-1,04 och vänder den ner därifrån så väntar rekyl på börsen och sannolikt baisse. Bryter den upp och fortsätter mot ex 1,08 så kan börsen fortsätta att vara stark, och det är samma sak som att säga att vinsterna kommer fortsätta att vara höga, både i år och nästa. Hur det skulle vara möjligt med dagens räntor, som ännu inte fått genomslag i plånböckerna förstår inte jag.

Men jag är inte optimist här…. som ni kanske har förstått. Men tajming är svårt!

Imorgon har vi PPI och på fredag Svensk inflation…

———–

Vad ska driva kommande nedgång?

1, Att FEDs hökighet inte försvinner i brådrasket, det lär vi bli varse i september.

2, Att jobbskapandet kommer vända ner tvärt nu när marknaden är i full sysselsättning, och med den tillväxt och vinster. Börsen går före vinstrevideringar. Recession fear lurar på riktigt runt hörnet.

3, Att Dollarn börjar stärkas igen… som med fallande räntor är en del i Risk off

Vad ska driva uppgången vidare?

1, Att dollarn fortsätter att försvagas mot bakgrund av fallande amerikanska räntor

2, Att negativa vinstrevideringar dröjer, och att marknaden istället fortsätter att lita på vinstprognoserna

3, Att tillväxten ligger kvar på en hög nivå längre än många trott…

I eftermiddag kommer PPI… den borde vara bra eftersom CPI var det och den är ännu mer känslig för råvarupriser.

US Core PPI kom precis in på 0,2% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4. Bra. Som CPI siffran igår så visar den på deflatoriska tendenser. Sen vän av ordning, igen, så var månadssiffran nere där redan i Feb22 och Sep21. Dock är förutsättningarna bättre nu. Företagen känner alltså av ett minskat tryck på kostnaderna, och det kommer såklart smitta på priserna ut mot kund i förlängningen. På årsbasis hamnade siffran på 7,6 mot väntat 7,6 och fg 8,4. Headline siffran kom in på -0,5% MoM (alltså MINUS) mot väntat +0,2 och fg 1,0. Handlar såklart om att fallande energipriser slår genom. Minus, dvs att priserna aggregerat sjönk har vi inte haft sen Covid våren 2020. Det är positivt. Men här handlar det om att priset på energi, och olja i synnerhet, är svagt.

Min syn är Ukraina krisen ger en premie på c40 dollar på oljan. Så går vi mot recession ska den ner mot 70-80 dollar per fat. Vilket är positivt för inflation är räntor. Men då har vi recession på halsen. Får vi inte recession, samtidigt som kriget finns kvar. Då är nedsidan rätt begränsad. Det är ju bra att vi slipper recession, men då kanske vi har en överdrivet positiv syn på var räntor och inflation ska ta vägen?

Känns som att FED höjer med 50 i september. Sista rycket. Visst finns det risk att de höjer med 25+25 i november/december. Dom gör det om konjunkturen är tillräckligt stark, om det skapas jobb och lönerna inte kommer ner. Om inflationen är sticky. Men eftersom jag är konjunktur pessimist, så tror jag vi slipper höjningar. Det är bra för räntor, som är bra för börsen. Men det kommer vara negativt för vinstrevideringarna som är negativt för börsen. Värdering av börsen blir vattendelaren för börsen. Ni vet var jag står. PE18X+ just nu….. just sayin´

Imorgon kommer Svensk inflation. Vi hörs!

—————

Äntligen Fredag!

Svensk inflation, CPIF ex Energi, kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,7. Trots att den är inline så borde det göra Riksbanken glad då företagen nu höjer priserna i mindre utsträckning än vad de gjort under året. Rätt trend med andra ord. Dock, en höjningstakt på 0,4 är ju nästan 5% i årstakt så det är fortfarande för högt. Därför höjer Riksbanken i September. Sannolikt med 75 punkter upp till 1,50%. Men mer blir det inte tror jag. Dels för att inflationen kommer att fortsätta att trenda ner, dels för att tillväxten kommer försvagas, och dels för att omvärlden säger till honom att han kan ta det lugnt. På årsbasis kom siffran in 6,6% YoY mot väntat 6,6 och fg 6,1.

Headline siffran, som alltså handlar om energi faktorn, kom in på 0,1% MoM mot väntat 0,3 och fg 1,4%. Klart förbättring vilket handlar om att energipriserna inte längre rusar.

Inflationscaset handlar alltså till stor del om energi, mat och råvarupriser håller sig på mattan. De måste inte falla. Vilket iofs är bra för inflationen, men det kommer i så fall vara ett resultat av tapp i demand som går att spåra till kommande recession. Nej, det viktiga nu är att de inte börjar rusa igen. Typ att oljan håller sig runt 100usd. Inte drar till 120+. Givet min syn på recession, så tror inte jag på det såklart. Däremot kan man inte utesluta att Xyz händer som får oljan att dra temporärt. Det hade sannolikt pajat dagens syn på att inflation inte längre är ett problem.

Händer inget oväntat, vilket det förvisso gärna gör, så kan man vänta sig att Sverige och Europa följer samma utveckling som USA, med en twist, med ett halvårs fördröjning. Vän av ordning säger då att Riksbanken även borde höja några gånger till efter att FED slutat. Men givet skuldkvoten i Sverige (lån/inkomst) så kommer det räcka med 1,5% styrränta då våra c5,000mdr i hushållens skulder (varav 4,000mdr i bolån, där 2,400mdr ligger på rörlig ränta) kommer sannolikt bli 100mdr kr dyrare i räntekostnader (c20,000kr/år per arbetande Svensk, det dubbla för ett vanligt hushåll), vilket räcker för att dra i handbromsen för Sverige AB.

I eftermiddag kommer Prel Michigan… inga underverk väntas där.

Jag penslar fortfarande efter att marknaden ska ner… men måste erkänna att uppgången i både tid och storlek överraskat. Särskilt efter FED mötet i juli, som blev en Pivot för marknaden. Hursomhelst, jag tänker att dollarn ska toppa ur och ner mot par-1,01eur och detta kommer vara förenligt med topp och nedgång. Helst mitten slutet september. Vi får se!

Import priserna i USA sjönk förra månaden med -1,4%. Klart lägre än väntat och negativa för första gången sedan Covid våren. Säg efter mig, Världen känner av lägre efterfrågan-råvarupriserna faller-tillverkare slutar höja priserna och till och med sänker för att sälja-inflationen faller i alla led. Check. Inflationen är död-räntorna faller-och alla är glada- welllll hur var det med efterfrågan och köpkraft…. vad är nästa steg? Ja ni fattar!

Michigan kom in på xx mot väntat 52,5 och fg 51,5. De är fortsatt sura som attans, men siffran är bättre än väntat. Det är sammansättningen som är intressant. Current Conditions kommer in rejält sämre än väntat. Men Expectations kommer inte klart bättre. Dock fortsatt svag nivå. Vad handlar detta om? Jo att för medelamerikanen idag så är det skitsura om nuläget för att trots att ekonomin uppvisar full sysselsättning så räcker inte lönen till när man tar hänsyn till prisökningar på allt, stigande räntekostnader och så vidare. Man har jobb, ekonomin går hyggligt, men man känner sig rejält fattig. Men det intressanta är att derivatan om framtiden vänt. Dvs man väntar sig fortsatt tufft framöver av samma skäl, men något mindre tuffare än månaden innan. Dvs man börjar känna av att priserna inte höjs på samma sätt längre, att FED lugnat sig något och att räntorna vänt ner. Att Biden & Co riktar åtgärder mot inflation. Det är fortsatt mörkt, men något mindre mörkt än tidigare.

Jag siktar fortfarande på 3,500 i första hand, och 2,800-3,000 i Q1 nästa år. Men allt detta bygger på ett recessionscase. Uteblir det så lär jag få fel.

Min grundtes kring recession, är att köpkraften=(Nya jobbXlöneökning)+(budgetunderskott)+(-räntekostnader) kommer att vara på dekis. Primärt genom stigande räntekostnader. Den köpkraften ska sedan möta ett utbud av varor och tjänster. Det hade varit på gränsen till okej om priserna på de här varit oförändrade senaste två åren. Men det är dom inte. Det är rejält dyrare. Så minskad köpkraft möter rejält dyrare varor och tjänster. Något måste ge vika, och i min värld blir det volym. Då Köpkraft = Pris X Volym på varor tjänster. Om den tidigare var 100 = 10 X 10 och sen idag är 90 = 12 X Volym…. då blir volym 7,5…. en nedgång på 25%. Ni fattar att sifforna i sig inte betyder nåt, bara för att illustrera. Men Volym tappet kommer tvinga in världen i recession. Det är min tes.

Nästa vecka har vi Empire, Philly, Retail sales, NAHB… inget livsavgörande.

Trevlig helg!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Inflation på onsdag

  1. Arre skriver:

    Tror du inflationsdata kommer inline? Därmed liten studs?

    • GaStan skriver:

      Oj, bra fråga. Jag gör ingen egen prognos av en enskild siffra.

      Det jag vet är att råvarupriser, som metaller, olja och vete är ner ganska kraftigt, vilket på sikt kommer trycka ner inflationen. I grunden handlar det om lägre efterfrågan.

      Jag vet också att Pris komponententerna i ex ISM Mfg och ISM non-mfg svängt ner, dvs de har fångat att inflationstrycket är avtagande.

      Jag vet också att flaskhalsar i ex halvledare börjar lättas upp, vilket inte handlar om ökad supply utan fallande demand.

      Jag vet också att fraktpriserna vänt ner ganska kraftigt på sistone.

      Men när, dvs vilken enskild månad det börjar ge avtryck i faktisk inflation det vet jag inte.

      Vad många missar, som tror på ihållande inflation, är att de förstår inte att beräkna köpkraftsdelen fullt ut. Demand sidan alltså

      För det första har inte lönerna hängt med prisutvecklingen, så realt har vi mindre att handla för. Det ger minskad efterfrågan i volym. Det är detta man nu känner av i Asien.

      Ovanpå detta har vi centralbankernas höjda räntor, som med tanke på dagens höga skuldkvoter ger fullt genomslag nästa år.

      När företagen känner av minskad efterfrågan, marginalpress och slutligen fallande vinster, så händer två saker.

      1, de slutar anställa
      2, lönebildningen går från att vara arbetstagarens marknad, där du som anställd har pricing power, till att bli arbetsgivarens marknad, varpå löne inflationen faller.

      Nya jobb och högre lön, har varit en extremt viktig faktor för att förklara den starka efterfrågan. Ovanpå det hade vi tidigare expansiv finanspolitik.

      För att inte driva inflation, primärt i USA, så är inte budgetunderskott populära längre. När sen jobbskapandet avtar, och lönetakte sjunker, så minskar alltså köpkraften sett till YoY%. Därmed avtar efterfrågan ännu mer… ovanpå de negativa effekterna av kraftig inflation (dvs negativa reallöner) och stigande räntekostnader.

  2. Per skriver:

    Kikar lite på 5åriga bostadsobligationen och jag som inte alls är van vid att följa den tycker att den rör sig väldigt kraftigt mot vad jag förväntar mig av den typen av ränta. Du som brukar ha koll på den, är det här det normala? Att den gått ner ordentligt sista tiden från sin topp, ska man bara tolka det som brus eller hur ser du på den framgent?
    Varje gång jag kommenterar här så skriver jag att det är en grym blogg men jag måste fasen fortsätta göra det för den är helt outstanding och jag tror att vi är många som verkligen uppskattar tiden du lägger ner och kunskaperna du delar med dig av! Tack!

    • GaStan skriver:

      Tack Per för att du är en sån trogen läsare!!! Kul att du gillar!

      5yrs bostadsoblis 2,8%
      5yrs statsoblis 1,7%

      Spread 1,1%

      Tidigare var den spreaden uppe på 150 om jag inte minns fel. Det är extremt ur ett historiskt perspektiv, då den brukar ligga kring 50. Kreditspreadar världen över åkte upp en hel del, men har nu lugnat sig något.

      Att bostadsoblisen varit volatil i absoluta termer, handlar om att statsoblisen också varit det. Att den statsoblisen varit volatil handlar om att utländska, primärt USA, långa papper också varit volatila.

      Den 5yrs statsoblisen har dock lugnat ner sig och sjunkit tillbaka från high 2,3% i juni precis som Amerikanska långräntor. Vilket i sin tur handlar om fallande råvarupriser, mindre hökig FED, recessionsrisk etc.

      Så för att förstå bostadsoblisen framöver måste du förstå

      1, räntor internationellt.

      Jag tror US10yrs ska falla mot 2%.. det kommer dra med sig svenska långräntor

      2, men även Riksbankspolitik… då Riksbankens styrränta har genomslag i korta räntor, och 5yrs kommer ha ett förhållande till dom givet inflations och konjunkturutsikter.

      3, och såklart spreadarna mellan stat och bostad… där du kan räkna med att den historiska spreaden kommer tillbaka när marknaden är övertygad att dagens inflation och räntemiljö inte ger några defaults av bostadsbonds i framtiden. Typ nästa år.

      Så tar jag in allt detta så tänker jag mig att den svenska bostadsoblisen borde röra sig ner mot 2% på sikt.

  3. JN skriver:

    Tack för fantastisk blogg!

    Lite på längre sikt, hur ser du på supply chains och dess eventuella flytt till andra länder än primärt kina och hur detta eventuellt påverkar inflationen i väst? Känns som alla pratar om flytt ut ur kina pga risk. Populärt brukar det väl sägas att outsourcingen av tillverkning och supply chains har varit en anledning till västs icke-inflation de senaste åren.

    • GaStan skriver:

      Tack för att du gillar…

      Kina har under många år rört sig upp i ”värdekedjan”. Det är delvis därför vi har ett handelskrig (som egentligen är ett Tech krig med Taiwan i spetsen).

      Dvs ingen gnällde under globaliseringens glansdagar när de tog lågkostnads tillverkning, där marginalerna var tunna, och det som krävdes var billig labor. Men nu när de hotar USA Tech och EU Bilar så tycker vi inte det är lika kul längre. Delar till en BMW och Apple får gärna komma från Kina, men vi vill inte att de bägge företagen blir utkonkurrerade av två nya kinesesiska bolag, där det dessutom bara finns kinesiska ägare.

      Så lågvärde tillverkning har ju redan flyttats ut till Bangladesh, Indonesien, Malaysia etc… och det kommer fortsätta.

      Detta i stort är ju en disinflatorisk kraft som pågått, pågår och lär fortsätta att pågå ett tag till.

      Jag ser inget omedelbart skifte, främst för att det inte är möjligt rent praktiskt. Borås kan liksom inte bli textil mecka igen. Finns inga bra bevis på hur man backat sig in i framtiden till framgång. Inget jag tror på i varje fall…

      Däremot kan konsumtionsmönster förändras… dvs miljö medvetenheten bland unga är stor. Istället för att köpa snabbt mode av HM till lågt pris, så kanske man köper Ett plagg till högt pris, som är framställt på rätt sätt, och detta gör att Bangladesh modellen a la HM dör. Svårt att säga. VI lägger inte mindre pengar på kläder, men vi köper mindre volymer, kanske.

      Att vi skulle se en massflykt av ut från Kina av bolag tror jag inte på… då det inte finns någon ersättare. Dvs Varken Bangladesh eller Borås kan täcka upp för tappet.

      Sen kommer det pågå ett Handelskrig länge till… Alltså vad Trump gjorde var att säga… Vi handlar gärna av er, ni tillverkar schyssta grejor till rätt kostnad. Europa och USA har byggt upp en köpkraft, och vi är er bästa kund. Men om ni inte delar med er av frukterna av den här affären, så kommer vi bli förlorare på lång sikt. Även ni kommer känna av att tappa oss som kund, men då är ni själva så rika att ni står på egna ben. Detta kan inte vi acceptera.

      Enkelt uttryckt. För 50 år sen hade 90% av den Amerikanska befolkningen det riktigt bra. Idag är det kanske 50% som mår bra. Övriga 50% är inte nöjda. Men på andra sidan av det här myntet har det vuxit fram en medelklass i Kina, Indien etc… eller med andra ord, deras andel av befolkningen som lever under fattigdom har minskat. Välstånd har skapats i Utvecklingsländer, och underklassen i USA, men även Europa har fått ta smällen. Samtidigt som samtliga Amerikaner och Europeer såklart kan köpa billigare och bättre produkter än någonsin. Tack vare utvecklingsländerna och globaliseirng. Rikedomen hos övre halvan i EU och USA går inte heller att klaga på. Så det finns många nyanser här…

      Men vad Trump sa stämmer… mina väljares utveckling kan inte fortsätta. Ni måste dela med er att frukterna. Detta leder till Tech krig, och det kommer fortsätta.

      • henrik skriver:

        Sluta skriv ”Amerikaner” och ”Européer” med stor bokstav när du skriver på svenska. I övrigt tack för en intressant blogg och ha en trevlig sensommar. 🙂

      • GaStan skriver:

        Tack för input… det går fort när man skriver och ledsen för slarv!

        Tack för att du gillar!

  4. Fredrik skriver:

    Börsen går upp glädje ang inflationen nu… är det en turning point vi ser nu ?
    ”NEW YORK OVÄNTAT LÅG INFLATON LYFTER BÖRSTERMINERNA (Direkt)
    2022-08-10 14:57
    STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Börsterminerna i USA steg tydligt inför inledningen av onsdagens handel efter att inflationen i juli visat sig vara oväntat låg. ”

  5. Gregor skriver:

    Ser du fortfarande 3500 ?

    • GaStan skriver:

      Absolut! Gärna mitten/slutet på september. Men osäker på när det vänder… Så länge som dollarn är svag så är det hausse… men den borde vända ner.

      Marknaden diskonterar redan nu US10yrs på c2%. Jag räknar så här. FAir Value på SPX är aktieriskpremie på 3,5%. 3,5% + US10yrs 2% = 5,5% earnings yield. Det motsvarar PE 18 (då 1/18=5,5). PE 18 X Vinst 230= 4,140

      Visst, man kan ifrågasätta att FAir value är 3,5%. Det betyder ju inte att marknaden kan driva den mot 2,5%.

      Visst, men då måste man också ifrågasätta att marknaden väljer att tro på rådande konsensus vinster på 230… finns ju klar nedsida där under andra halvåret. För att inte tala om nästa år.

      Men glädjen över att inflationsnarrativet är DÖTT… är give and take redan inprisat här skulle jag säga.

      Sen väntar jag mig recession i Q4 och framåt… det kan såklart bli fel. Men jag ser inte var köpkraften ska komma från.

      Sen har inte den recessionsstickan tänts ännu, och jag vet inte när det sker, men när den väl gör det… då är det baisse igen.

      När det börjar lukta recession, då drar marknaden till safety. Då köper man dollars som man sen köper bonds för. Då stärks dollar och räntorna sjunker.

      DOLLARN är nyckeln…

  6. anders skriver:

    Någon uppdatering ang din syn på bostadspriserna?
    Högre elpriser, och stigande korträntor, känns ändå som bankernas kalkyler är ungefär samma som innan, iaf när man använder deras beräkningsverktyg på nätet.

    • GaStan skriver:

      Uppdaterar när HOX kommer…

      Jag har svårt att se att lånelöftena är lika generösa som för ett år sen när ränteläget var ett annnat. Har också hört att bankerna i större utsträckning vill att man sålt först innan man köper…

  7. fredrik skriver:

    Hausse håller i sig, jag tror det kommer fortsätta upp.. slutet på börsåret kanske inte blir så farligt ändå… all-in!

    • GaStan skriver:

      Oj då!! Intressant, vad bygger du caset på?

      • Fredrik skriver:

        Hej! Jag tror med det facit vi har sett nu och framåt så tror jag att man kommer lyckas kunna hålla igång marknaden trots allt.. Det har rasat ner rätt rejält i år, enligt statesik så brukar en björnmarknad hålla i sig 6-9 mån, men jag tror inte det vänder upp just nu som många investerare tror, det kommer komma korrigeringar på börsen nu i höst med mer nedgångar. Men att det blir en recession det tror jag inte jag, utan att börsen vänder upp i slutet av året pga att man ser ca 6 månader framåt att vi klarade av detta med höjda räntor och att det kommer sänkas tidigare än maj och detta kommer trigga igång börsen, vi vet hur det är det går rätt fort… dels jobbar man med att bli oberoende av Ryssland/Kina och väst börjar satsa själva på halvledare mm.Det är vad jag tror… men kan vara fel… 🙂 Tack för en bra blogg…

      • GaStan skriver:

        Tack för input Fredrik,

        Varför tror du mer specifikt att vi kommer undvika recession?

  8. Johan skriver:

    Hade varit intressant att höra dina tankar kring vad implikationer blir av ett höjt inflationsmål. Då inflationen idag enligt mig är strukturell, primärt av deglobalisering och underinvesteringar inom olja & gas.

    Jag misstänker att det kommer sluta med att man får acceptera en inflation på 3% och därigenom ”smyghöjer” inflationsmålet, fortsatt negativa realräntor för lång tid framöver mao.

    Uppenbarligen lär bonds ta mycket stryk i ett sådant läge. Vad tror du ett höjt inflationsmål skulle få för implikationer på aktievärderingarna?

    • GaStan skriver:

      Jag tror inte vi får ett höjt inflationsmål av den enkla anledningen att inflationen inte är strukturell. Den är driven av supply faktorer, dvs stigande råvarupriser. Det i sin tur beror på tajt supply. Det beror på två saker.
      1 stark efterfrågan som är en effekt av a, expansiv finans- penninpolitik och b, starkt jobbskapande och till viss del okej lönebildning och
      2, minskat supply pga a, kriget och b, covid restriktioner i Asien.

      Att energipriserna skulle vara höga pga underinvesteringar tror jag inte på då

      1, dagens oljepris står ca30-40 dollar högre pga kriget, och priser kring 70 dollar i en stark global konjunktur är ganska normalt

      2, en investering i olja ta ca 10 år innan det ger oljeinkomster… och capex neddragningarna har inte pågått så länge.

      3, underinvesteringarna fr oljebolagen idag är påhejad av ägarna. Det är inte enbart av miljöskäl skulle jag säga. Ägarna vet inte hur konsumtionsmönster av olja ser ut om 10 år när en investering idag börjar bära frukt, och vill inte bli sittande med sk stranded assets. Då vill de hellre att pengarna delas ut eller återköp av aktier. Jag förstår dom!

      I svenskt fall är det sorgligt att man stängde ner Ringhals. Men även med ringhals kvar hade vi haft höga energipriser då vi smittas av europas marknad så länge som vi är ett integrerat system. Vilket jag tror vi vill då vi är nettoexportörer av energi under normala år. Således hade vi ändå fått ta skit av höga kol och naturgas priser i europa. Och anledning till att dom är höga beror nästan uteslutande på kriget.

      Deglobaliseringen har du till viss del rätt i. De stora fördelarna med globaliseringen sett till disinflation har vi primärt haft under åren 1995-2015. Det är low hangin fruits som knappst kommer igen. Sedan 2015 är (import+export)/bnp på globalt plan sidledes. Så det är inte ökande globalisering längre, men knappast mycket till deglobalisering heller.

      Att inköpspriser på varor från asien ökat senaste 10 åren handlar inte om deglobalisering, utan råvaruprisernas (plus frakter) starka utveckling. Anledningen till dom avhandlade jag ovan.

      Hade 1, regeringar redan under 2021 dragit tillbaks den extreeeemt expansiva finanspolitiken 2, och hade centralbankerna slopat qe och höjt räntorna redan 2021 iatället för att vänta tills i år och 3, hade vi inte fått något krig…. Så är det min absoluta övertygelse att vi inte hade haft den inflation vi haft idag.

      Det är inte deglobalisering och/eller underinvesteringarnas förtjänst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.