Powells tal i JH sabbade FED juli pivot

Marknaden konsoliderade i somras fram till FED mötet i juli… då FED sa att vi har uppnått neutral styrränta, nu höjer vi inte på autopilot, nu bestämmer datan, varpå marknaden såg detta som en FED Pivot, ett fundamentalt skifte, blev jätteglad, och bröt upp ur intervallet, och rallade från 3920 till 4320 (c10%) på några veckor. Pain Trade för många. Jackson Hole i fredags sa Powell, marknaden tolkade mig fel i juli. Jag är fortsatt superhökig, tror jag måste framkalla recession för att få ner inflationen även om jag inte säger det rakt ut… varpå börserna föll. De hade förvisso redan toppat ur en vecka innan, men ändå.

Nu är marknaden inte längre överköpt, tvärtom, och visst kan det bottna redan idag kring 4,000-4,020 för att studsa upp mot 4120. Men jag tror risken är överhängande att det ska ner mot 3920, och att vi därefter studsar mot 4120. Svårt att säga exakt.

3920 är ju en gammal nacklinje rent tekniskt, och det som skiljer FED duva från FED hök, gör att vi ska ner under den igen eftersom marknaden inte längre ser FED som en duva.

Jag penslar efter brott av 3920 i september, ner mot 3720 (eller egentligen hela intervallet 3600-3800) och sen studs avstämning mot 3920 igen. Sen i slutet av september, början av oktober, ska vi ner mot 3500 target. Sen från 3500 ska vi upp mot 3920 igen. Sen vete fasen!

Marknaden kommer följa sentimentet, och dollarn och räntor är viktiga saker. De i sin tur påverkas av data.

Imorgon har vi Case Shiller och CB cond conf, på onsdag Chicago PMI samt Kina PMI… inte superviktiga saker. Först på torsdag börjar det bli viktigt med PMI/ISM och sen avslutas veckan med Jobbdata.

I september har vi CPI den 13e och FED möte den 21a.

———-

Det börjar koka hos vissa fackförbund. De vill se reala höjningar i lönerna. Tidigare lät det annorlunda. Det var främst det tongivande industrifacket som ansåg att man måste stå fast vid Riksbankens inflationsmål. I 20 år har man fått ca 2,5% när inflationen låg på 1,5%. Det blev reala höjningar under lång tid. Gött för många!! och därför måste man nu kunna acceptera reala löneminskningar. Eller? Dvs ett avtal på såg 3% tar inflationsmålet i beaktning, inte senaste tidens höga inflation. Det är enkelt för industrin att resonera så här, eftersom den är konkurrensutsatt från omvärlden. Vad som händer om lönerna ökar för myclet är antingen 1, företagen tvingas höja priserna mer än omvärlden varpå de säljer mindre, och får varsla folk för att hantera kostnaderna eller 2, låter de bli att höja priserna, men tack vare de ökade lönekostnaderna, kommer de varsla folk för att hantera kostnadsökningen.

För målare, snickare och kommunalt anställda är det annorlunda. De är inte konkurrensutsatta på det sättet. Det är därför dom nu kräver högre löner.

Men frågan är vad de menar med kompensation för inföation egentligen. När avtalsrörelsen drar igång i vår är det recession, snickare och målare kommer ha det svårt jobbmässigt och inflationen kommer vara väsentligt lägre. Kanske fackförbunden måste anpassa sig till den värld som råder då och därför blir avtalsrörelsen inget problem. Det är skillnad om man spikat ett avtal i nästa vecka!

Historien visar att hög inflations som jagas av höga löner är ett dåligt recept. 70/80-tal. Med dagens skuldkvoter är det stenkorkat, då höga löner bara ger ännu högre inföation som pressar upp räntor och dess räntekostnader, kostnader som äter upp löneökningen då lånen är långt större än inkomsterma.

Låt lönerna ligga på 2,5-3 och låt Riksbanken göra sitt jobb så har vi snart inflation under 2%. Visst, vi blir realt fattigare under en tid, men belöningen är när räntorna faller tillbaka, och räntekostnaderna lättar igen.

Va inte så kortsiktiga!!!

Löneökningar stora som små kommer alltid kompenseras av företagen genom höjda priser…

——-

Läste att regeringen vill se över, dvs slopa, amorteringskravet. Såklart, när räntekostnader och energipriser drar så gör inte amortering det lättare att dra runt hushållsekonomin. Staten vill hellre att du konsumerar i dåliga tider, än spara, dessutom. Man ska tydligen även se över skuldsättningsgraden, 85% regeln, men där lär man inte göra nåt.

Jag har sedan det infördes sågat båda två. Missförstå mig inte. Amortering är jättebra sparande. Men det ska vara frivilligt, där hushållen ges möjlighet att amortera när räntorna är låga och pausa när de är höga. 85% regeln gör heller ingen nytta, bara stänger ute förstagångsköpare, som tvingas låna dyrt eller köra svart kontrakt. Dessutom djupt orättvist då det gör skillnad på barn med rika och fattiga föräldrar. .

Huvudargumentet är att hålla nere skuldsättningen med de här två. Jag är inte för överskuldsättning. Tvärtom. Men det går att enkelt lösa på annat sätt. Genom ett reglerat skuldkvotstak som gäller alla. Det är bättre med ett litet lån som är amort-fritt och 100% av bostadens värde, än ett för stort lån med amortering och 85%.

Då brukar jag höra att lånet inte kommer att räcka till för att köpa en bostad. FEL!!!! Det är lånen som bestämmer priserna, inte tvärtom. Marknaden hade anpassat sin prissättning efter skuldkvoterna, och utlåningen hade utvecklats i linje med lönerna. Inte som nu när de utvecklats dubbelt så snabbt som inkomsterna i 20 år.

men detta har inte hänt… primärt för att bankerna inte vill ha det så, för deras vinstnivåer och vinsttillväxt hade sett mycket sämre ut. Svenskarna fattar inte heller, då de är upptagna att glädjas över värdet på huset och deras EK… så de glömmer att deras storlek på lån/inkomst är den högsta någonsin!

—————

Onsdag,

Case Shiller huspriser steg med 0,4% mot väntat 1,0 och fg 1,2…. en av de svagaste månadssiffrorna på väldigt länge. Men likförbaskat steg priserna och satte ett nytt rekord. Visst, jag köper att uppgången nu planar ut…. men givet ränteläget och NAHB index så borde priserna likt Sverige börja tappa och jag ser 20% nedsida härifrån. Får vi recession i USA nästa år, så borde detta sammanfalla. Ett nytt 2009 helt enkelt. Men till dags datum har det gått sjukt segt. Givet att räntorna började stiga hösten 2020, alltså för 2 år sedan, och vi satte ett nytt prisrekord förra månaden. Det lirar inte. Nedgången borde vara minst ett år gammal. Men det är den inte… men jag är övertygad att det kommer!

CB Consumer confidence kom in på 103,2 mot väntat 97,7 och fg 95,3. En stark siffra. DOCK, är nivån fortfarande bara snäppet högre än under Covid våren 2020. Michigan fångar hushållens shoppingplaner, medan CB fäster större vikt vid jobb situationens olika aspekter. Ur ett optimistiskt perspektiv kan väl sägas att USA i princip återanställt alla sen C19, och att sysselsättningen i princip är den hösta någonsin. Att det skapats mycket jobb under året, att det är lätt att få jobb, att lönerna taktar kring 5% vilket är dubbelt så högt som senaste 20 åren…. men ur det negativa perspektivet är att många är rädda för framtiden, och trots jobb och löneökning, så blir folk realt fattigare.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,4 mot väntat 49,2 och fg 49,0…. ändå okej. Inte fritt fall som vissa tycks tro. Non-Mfg kom in på 52,6 mot fg 53,8…. sämre men ändå okej. Inte så pjåkigt ändå med tanke på allt snack kring nedstängningseffekter och krisande fastighetsbolag etc…

I eftermiddag har vi

Chicago PMI som kom in på 52,2 mot väntat 52,0 och fg 52,1…. Indikerar att ISM imorgon blir okej. Stark ISM imorgon innebär att marknaden kan fortsätta tro på vinsterna.

Imorgon har vi

Kina Caixin Mfg PMI som kom in på 49,5 mot väntat 50,2 och fg 50,4…. Sämre och kina tampas med en rad problem som ni vet men det är inte fritt fall.

Tysk Mfg PMI kom in på 49,1 mot flash 49,8 och fg 49,3… sämre, men fortfarande inget fritt fall. Men min tes är att det ser rätt mörkt ut kommande 12m. Svensk ekonomi är ju inte helt oexponerad mot den Tyska.

EU Mfg PMI kom in på 49,6 mot flash 49,7 och fg 49,8… samma som tyska…

US Mfg PMI kom in på 51,5 mot flash 51,3 och fg 52,8… inline

US Mfg ISM kom in på 52,8 mot väntat 52,0 och fg 52,8… starkt. Ekonomin är motståndskraftig!

ISM Mfg Employment 54,2 mot fg 49,9.. oväntat starkt!

ISM Mfg Prices 52,5 mot fg 60,0…inflationstrycket har verkligen normaliserats, vilket vi också sett i core PCE/CPI

ISM Mfg New Orders 51,3 mot fg 48,0…. Min tes har länge varit att q3 är någotlunda starkt för att räntor och energipriser ännu inte slagit genom fullt ut. Att efterfrågan är hyfsat stark och att kostnadstrycket på bolagen lättar något. Men att q4 börjar det sura till ordentligt. Men då är det hög tid att den här börjar röra sig nedåt 40…. Dagens siffra var ovanligt stark!! Huruvida det var sista sucken från högkonjan eller ej är svårt att säga.

På fredag kommer;

US NFP som kom in på 315 mot väntat 300k och fg 526 (reviderat fr 528k)… stark siffra även om vi sett toppen. Men tes är att den ska ner mot noll… men frågan är när

Lönerna kom in 0,3% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,5… väldigt bra, vilket borde göra Fed glad. Slår hål på argumenten om löneinflationsspiral

———

Jag har tidigare varit inne på att Ingves höjer med 75 i september, men att det inte säkert blir nåt i november. Efter Ingves senaste uttalanden känner jag mig rätt säker på att han höjer med 50 i november. Sen tror jag på en lång paus.

jag tror att han höjer för att kronan är så pass svag, att inflationen inte vänder ännu som i ex usa utan laggar och för att han tidigare flera gånger sagt att 2% styrränta klarar svenskarna av.

2% styrränta innebär att rörliga bolåneräntor kommer ligga på drygt 3%, bundna ca 50 högre, och sen bil- och blanco lån ytterligare lite högre. Svenskarna med c5,000 mdr i skulder kommer betala c4% ränta på denna stock, dvs 200mdr. Eller cirka 10% av inkomsterna på 2000mdr. 10% har historiskt varit en vattendelare. Dock kommer det inte göra så att vi duckar recession. Fallande fastighetspriser och export gör sitt.

När styrräntan låg på 0% så låg räntekostnaderna på 100mdr. Så det är en dubbling av kostnaden.

Dock är detta en sanning med modifikation. Hälften av lånen är bundna. Så den omedelbara fördyringen ligger på c50mdr där övriga 50 trillar in i jämn takt närmaste 2,5 åren, så med 5mdr i kvartalet ungefär… så visst kommer det att kännas!!!

Det blir recession, inte depression!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

24 kommentarer till Powells tal i JH sabbade FED juli pivot

  1. P Bateman skriver:

    Har du någon target för omxs30? 1750?

  2. Fredrik skriver:

    Bra artikel som vanligt. 🙂 Såg att jobben kom in över förväntan i USA, och även huspriser stigit. Kanske FED blir mer hökigare för att höja, då det inte biter och att dom har agerat svagt för att få ned inflationen? Eller kommer det komma data i Sep som kommer bekräfta detta ? Vad tror du?

    • GaStan skriver:

      Priserma på bostäder faktiskt ner nu…samma öde som Sverige… men Fed är fortsatt hökiga och lär inte ge sig förrän de skapat recession för det är enda sätter att strukturellt döda inföationen på

  3. Per skriver:

    Du har naturligtvis helt rätt ang skuldkvoter m m. Nu lär vi istället återigen få det sämsta av två världar (för alla utom banken) och kräma ur det sista av överskuldsättningen, lär påverka bopriserna tämligen omgående om amorteringskrav tas bort? Räntorna gick upp till 0,75 % innan vi fick sätta in det sista vi har, kommer bli bra det här =)

  4. Anton skriver:

    Såg också det om amorteringskravet. Tror du de kommer göra något? Och isåfall vad? Jag tror personligen att 1) det var FI som ville få ned skuldsättning och införa kravet från börjat, de kommer knappast rekommendera att ta bort det. 2) Sossarna håller på med valfjäsk, rapporten kommer redovisas efter valet och de vill kunna säga ”vi har tittat på det men experterna tycker inte vi ska göra något åt det”. Hade de faktiskt velat göra något hade de varit tydligare i direktivet och bett dem titta på HUR man ska göra, inte OM.

  5. Flubber skriver:

    Finns det inte en del som pekar mot att det inte kommer räcka med en lågkonjunktur innan riksbanken är nöjd?

    Jag tänker typ:

    – Fortfarande skenande inflation i USA som stärker dollarn och tvingar RB att höja mer och mer för att vi inte ska få inflation via växelkursen på import.

    – RB försvarar främst prisstabiliteten vilket innebär att räntan är en effekt av att europa har allt djupare energibrist och därmed blir fattigare, vilket troligtvis (jag kanske är onödigt pessimistisk?) inte kommer lösa sig det kommande året med eftersläpande prisökningar/inflation som följd. Energiprisinflation -> Gödselprisinflation -> Matprisinflation, etc.

    – Det nya energiprisläget gör investeringar i både energieffektivisering och energiproduktion extra lönsamma vilket agerar stimulerande, trots energibrist för produktionsledet för dessa investeringar (!)

    – Den höjda räntan i sig driver inflation på vissa nödvändiga varor som t ex mat, eftersom att den höjer kostnader sannolikt för hela marknaden inklusive de produktions- och leveranskedjor som levererar dessa varor till konsumenter? Säkerligen dämpar räntan efterfrågan på andra saker (eller får oss konsumenter att välja bland de billigare matvarorna, som dock också påverkas uppåt av detta) så jag tycker inte att jag för ett Erdogan-argument här utan mer argumenterar att detta är ett sätt som gör inflationen lite sticky/svårare att dämpa, om man inte får stopp på den *väldigt* snabbt.

    • GaStan skriver:

      1, Inflationen skenar inte i USA. Senaste mätningarna visar att företagen har slutat höja priserna från månad till månad. De har slutat att höja för att 1, de känner av sämre efterfrågan 2, deras leverantörer höjer inte priserna heller längre. Även ledande indikatorer som ex ISM Mfg – Prices faller rejält och bekräftar den här trenden.

      MEN dollarn är stark och det innebär svag krona, vilket innebär att vi importerar inflation… så JA, du har rätt. Riksbanken kommer vara hökig längre än man tror… eller åtminstone tills att dollarn börjar svagas igen… vilket jag tror kommer hända nästa vår när FED blir duviga igen, och börserna vänder upp från nån slags botten.

      2, Europa har problem med energipriserna pga höga natgas priser, som beror på kriget. Detta är inte gå över. Men tänk på energipriser som med räntehöjningar… de gröper ut plånboken, får tillväxten att falla och inflationen med den. Till slut faller även natgas priserna när efterfrågan drar bort. Tänk som med oljan. Hade vi inte haft krig hade den legat på 70-80 dollar.. .och går vi in i recession så halveras den. MEn tack vare kriget har vi en premium på 40 dollar. Dvs vi hade oljan på 120 dollar… men nu börjar den smyga sig ner mot 70-80… för att den börjar prisa in lägre efterfrågan. Krigets premium ligger fortfarande kvar. Om ett år, när oljan på 80 jämförs med 120 så har du en YoY% minskning….

      3, Njae…. inte så säker. CapEx globalt mot energi sektorn, allt inkluderat, är rätt saftig. Mycket handlar om att rikta fossil cap ex till non fossil cap ex… så det är inte säkert att det driver tillväxt/inflaiton på ett globalt plan.

      4, Funkar inte så… dvs om räntan höjs, så minskar hushållens konsumtionsutrymme. Så allt annat lika kommer ett företag sälja mindre till rådande priser. Om de dessutom har höjt priset, för att själva kompensera för kostnader, då innebär det att de kommer sälja ännu mindre.

      Inflation kan vara efterfråge genererad, ex vid stigande löner, som kommer av stark ekonomi och tajt arbetsmarknad. Eller utbudsdriven, då ytterst råvaror som stiger i pris vid tajt utbud. MEn om detta inte följs upp av ökad köpkraft, som nu, så faller efterfrågan, och det letar sig hela vägen tillbaka i värdekedjan till råvarupriserna, som i ett nafs får ett otajt utbud när efterfrågan dör bort… och då faller dom som en sten, vilket sen letar sig tillbaka i värdekedjan i form av lägre priser.

      I denna globala och skuldsatta värld, kommer vi bli varse att begreppet ”sticky inflaiton” som myntades under 70-talet… just hör hemma på 70-talet.

      • Flubber skriver:

        1. Jo, made a booboo där. Det var egentligen det hökiga talet från Powell jag hade i tankarna, inte inflationen som sådan. Så fel uttryckt av mig.

        2. Mjo kanske det. Jag tänker dock att så här långt verkar den kommande vinterns energipriser inte bli bättre än förra, snarare tvärt om, och att det i så fall skulle slå senare under 2023 pga att förädligen tar tid vilket fördröjer konsumentpriserna. Men jag är en vanlig konsument och tittar kanske för snävt på elpriser i mitt närområde.

        I liknelsen med räntehöjningar så måste ju priselasticiteten påverka ganska mycket, där jag utan egentliga belägg skulle gissa att det är ganska stor skillnad mellan vanliga konsumentvaror (lite bredare än just mat som i exemplet nedan) och energi. Eller? Att minska mängden kött eller hemelektronik jag köper är ganska så enkelt, men energiförbrukningen… Mja. Det är småpotatisen jag kan justera på där känner jag.

        3. Ok!

        4. Jag tänker mest på de produktkategorier som man inte kommer sluta köpa, mat speciellt, vilket blir en delkomponent som jag menade skulle kunna ha en förlängd inflationskick pga det jag beskrev. Men det kanske blir som du säger att (säg t ex transport-)företagen helt enkelt tvingas ta hela smällen i sin marginal med efterföljande resultatslakt. Då propagerar väl rimligtvis inte deras ökade kostnader till mat-konsumenten i mitt exempel.

      • GaStan skriver:

        4, visst kan viss inflation visa sig vara sticky, om alla ex handlar på Lidl pga sämre tider så känner de god efterfrågan vilket håller uppe priserna.

        Natgas priserna inEuropa lär också vara höga länge pga kriget

        Men kom ihåg matten bakom inflation… om priset på en vara drivits upp på en hög nivå, men sen planar ut, så kommer till slut inflationen gå mot noll. Inflationen tar inte hänsyn till att vara fortsatt är dyr, utan det blir till köpkraften att leta sig upp mot varans pris.

        Så vi lär få en situation där inföationen faller tillbaka, dvs företagen slutar höja prierna, och där centralbanker inte längre anser att vi har för hög inflation, fast där vi hushåll känner oss fortsatt fattiga…

      • Bo Arrhen skriver:

        Nu kom första prishöjningen om 6% pga höga elpriser från leverantör av bockade och svetsade stålrör, prispåslaget gäller från 15/9 – troligen kommer fler underleverantörer komma med liknande påslag inom kort.

        Inflationen lever!

      • GaStan skriver:

        I sverige absolut.. men vi laggar usa och asien,

  6. Ingenjören skriver:

    Angående slopat amorteringskrav.. det lär ju hänga ihop med att man ser skenande energipriser för vintern som kommer bli väldigt jobbiga för många villaägare. Terminerna pekar på ca 5kr/kWh i vinter oskattat och onätat. För en villa som förbrukar 2000kwh i månaden blir det i runda slängar 14k+ för elen i vinter. Det om något lär sätta sina spår i åtminstone den svenska konjunkturen kan man gissa. Bostadsmarknaden får nog sig en törn av det med..

    • GaStan skriver:

      Precis, ränte- och energinotan svider, och därför kan amortering vänta.

      Vad gäller enegiprisernas inverkan på bostadspriser är jag tveksam. Priserna bestäms av lån, som bestäms av lånelöften.

      För att få ut lånelöftet behöver man veta inkomst, kalkylränta och KALP kalkyl. I Kalpkalkylen tar man med vad hushållet behöver minimum för att täcka sina kostnader, förutom ränta och ev amortering. Där tar man in energinotan, matpriser etc… men man gör det genom att öka hushållets kostnader med kärninflation el liknande, och de är ju högre än vanligt, men det blir inte jätteskillnader för själva lånelöftet, och därmed inte priserna.

      Sen såklart finns det ett och annat hushåll som funderar vad de har råd med, men de som tvekar pga höga energipriser avvaktar oftast. Det är inte så att de säger, ”ok, vi fick lånelöfte på 4mkr men lånar bara 3mkr” för att hantera dagens elpriser trots att vi ska ha lånet i 30 år…

      Höga energipriser slår framförallt mot tillväxt i ekonomin då de likt räntehöjningar tränger bort konsumtion. Lägre tillväxt leder till färre jobb och på sikt lägre inflation och räntor. Lägre räntor leder sen till att bostadspriser stabiliseras. Så om något skulle jag säga att den höga energinotan allt annat lika är stöttande för bostadspriser på lång sikt

      Men du har helt rätt i att bostadspriserna ska ner rejält, men det är pga att långräntorna gått upp så kraftigt.

  7. Simon skriver:

    Plötsligt förefaller bankskatten inte så orimlig. Bättre det än slopat amorteringskrav kan jag tycka. Amorteringskravet borde inte behövas, men verkligheten fungerar ju sällan så. Men då bör det omformuleras eller möjligen göras lite mer flexibelt.

    Noterade (ex på: https://edition.cnn.com/2022/08/30/economy/consumer-confidence-august/index.html ) att CB hålls uppe av fallande bensinpriser, men redan idag kom det nya rubriker om stigande priser igen. Vad är din syn på det?

    Som alltid, tack för ett bra inlägg & löpande uppdateringar!
    /Simon

  8. SMI skriver:

    Tack för dina inlägg! Har gett mig mycket insikter och även gjort mig mer intresserad av ekonomi/börsen/bostadsmarknaden.
    En fråga som jag funderar lite på är om riksbanken endast har räntan som vapen för att stärka kronan? Så vitt jag vet handlar riksbanken utländsk valuta för miljarder SEK varje månad och försvagar kronan även genom detta. Nu kanske det inte ger så stora rörelser i SEK i det stora hela. Men det låter ändå som att kronkursen borde kunna stärkas genom andra åtgärder än att bara höja räntan.

  9. P Bateman skriver:

    Om styr räntan ligger på 2% kommer inte rörliga ligga på 3,5-4% då?

    Du skriver 3 procent innebär bara 1 procent högre, stämmer det verkligen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.