Jobbdatan kom in starkt i förra veckan, och US10Yrs gjorde ett rejält hopp upp i förra veckan, vilket stärkte dollarn. Börsen regerade precis som man kunde tänka sig, och nu frågar sig alla om uppgången sedan i oktober är slut, och nu väntar rekyl?
Om jag bara utgår från jobbdatan, så är mitt svar JA. Men så kom skrällen, kanske sprickan i kristallen, ISM Non-Mfg Employment factorn in suuuuuupersvagt, vilket indikerar att NFP jobbdatan kommer att falla väldigt påtagligt närmaste månaderna. Det var kanske även denna siffran som gjorde att börsen inte föll mer på den svaga jobbdatan i fredags. Så jag velar. I veckan har vi CPI data, och kommer den in lågt, så är jag inte säker på att toppen är nådd.
US10yrs ser ut att bryta upp rent tekniskt, och fortsätter den mot 4,3%+ så kommer rekylen att tillta. Men vänder den ner, så ökar sannolikheten för nya toppar.
Men låt oss ta en titt på datan i förra veckan.
Challenger layoffs kom in på 34,8 mot fg 45,5… starkt
ADP kom in på 164k mot fg 101k… starkt
NFP kom in på 216k mot väntat 170k och fg 173k (nedreivderat fr 199k)… starkt
Lönerna kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4… dvs lönerna taktar på med nästan 4-5% årstakt. Ingen lättnad där inte… vilket man INTE ska vänta sig när 1, arbetsmarknaden är tajt, 2, det skapas jobb, och efterfrågan är allmänt god.
De här siffrorna i kombination visar på en stark arbetsmarknad, där lönetrycket är högt, och där man kan vänta sig att företagen överför kostnaderna på kunderna, och därför ska vi inte vänta oss någon strukturell nedgång av priserna inom främst tjänster, där alltjämnt inflationen är hög. Är det troligt att FED kan sänka räntan i den här miljön. Mitt svar är NEJ.
Men så kom skrällen,
ISM Non-Mfg kom in på 50,6 mot väntat 52,6 och fg 52,7.. sämre men inget stor sak egentligen.
Dito Prices kom in på 57,4 mot fg 58,3… fortsatt högt inflationstryck
Dito New Orders kom in på 52,8 mot fg 55,5… sämre men fortsatt okej
Dito Business Activity kom in på 56,6 mot fg 55,1… bättre och stark nivå
Dito Employment kom in på 43,3 mot fg 50,7…. HERREGUD vilket tapp. Vi som är macro nördar får ståpäls av sånt här. Employment faktorn utgår från vad företagen svarar gällande förväntade nyanställningar och varsel, och den här siffran visar ett stort skifte bland de svarande. Nivån 43,3 har bara uppnåtts tidigare när vi varit på väg in i recession, med negativt jobbskapande. Siffran indikerar att jobbskapandet kommer tappa med kraft inom cirka 3 månader. Detta är ju intressant givet hur stark jobbdatan i övrigt var förra veckan. Skillnaden är att datan ovan är laggade real ekonomi, och den här siffran bygger på enkät undersökning där man försöker förstå framtiden. Det gör den extra intressant. Men också mer osäker såklart. MEN, siffran är också intressant givet att efterfrågan fortfarande upplevs som stark. Det visar Bisiness activity på. Jag hade tänkt mig att den sviker först, och sen kommer jobben. Men så blev det inte. Men det gör mig osäker.
Backbone i världsekonomin förra året var amerikanska ekonomin. Backbone i US ekonomin var att rekordmånga hade jobb och fick påökt i lönekuvertet. Anledningen till att många hade ett jobb att gå till kan vi tacka service och tjänstesektorn för. Men den kanske börjar vackla nu?
Vacklar arbetsmarknaden så kommer jobben försvinna, lönetakten klingar av, och inflation kommer vara det minsta bekymret. FED kommer enkelt att kunna börja sänka längre fram i vår. Givet att vinstestimaten ligger kvar, och räntorna fortsätter ner, så kan börsen fortsätta att vara stark.
Men viker vinstestimaten, så viker börsen.
Och om ISM siffran inte visa sig ha rätt, utan arbetsmarknaden fortsätter att vara så stark som datan indikerade i förra veckan… då är risken stor att FEDs sänkningar skjuts på framtiden… och då ska snarare räntorna upp igen.
Så det är ett klart spännande läge.
ISM systersiffra S&P Service PMI kom in på 51,4 mot fg 51,3… jag har inte studerat detaljerna, men den verkar inte komma fram till samma som ISM. Dock fäster jag större vikt vid ISM
Från Europa kom Flash estimat över inflation ex energi in på 0,3% MoM… dvs på väg ner, men fortsatt något hög. Men precis som i USA är det en siffra som inte finns. Inom Services ligger takten på 0,7%. vilket till stor del handlar om att man kompenserar för ett högt lönetryck. Inom varusektorn har vi deflation. Precis som i USA. Jag tror Lagarde har rätt. Dvs att 4% styrränta räcker. Att man kommer kunna sänka i år. Men det kräver att arbetsmarknaden kyls av. Annars kommer inte inflationstrycket i service sektorn att komma ner, och då är det svårt att nå målet.
I veckan som kommer är US Core CPI i fokus, men även PPI. Vi får se om den trycker upp räntorna ytterligare, och ger rekylen bränsle. ELLER, gjorde den extrema ISM Employment siffran räntemarknaden tveksam? Spännande läge är det iallafall.
Fundamentalt är ju börsen oattraktiv, som jag ser det. Rekyl efter senaste uppgången är att vänta. Men att veta när vi sett toppen, och när rekylen har startat, är svårare. Vi kan vara där, eller inte!
Ha en fin vecka!
——————- tisdag
Det finns en underliggande stark känsla där ute… men jag misstänker att CPI på torsdag har pulver att bli extremt viktig. Kommer den in mjukt, så kan den pressa ner US10 mot 3,3% och Dollarn mot 1,13eur… och då tror jag det blir ny hausse. Kommer den in svagt, då kan vi ha en 10% korrektion i korten. Vad blir det… Tittar man på PCE senaste tiden borde den komma in mjukt. Tittar man på Pris komponenterna i ISM mfg borde den komma in som tidigare, dvs runt 0,3% MoM vilket är som väntat, och tittar man på lönetakten och arbetsmarknaden finns det risk att den kommer in högt. Otroligt svårbedömt.
Pratade med en klok gammal kollega för ett tag sedan. För honom var det kristallklart. Företagen har inte längre pricing power att höja priserna mot kund. Dels för att kunderna inte accepterar det och blivit mycket mer medvetna och dels för att många konkurrenter har slutat göra det. SAMTIDIGT är det inte dåliga tider, och löner är en superlaggande faktor, plus att många känner att de blivit realt fattigare, så arbetstagarna kräver fortfarande höga löneökningar kring 4%+. Företagen är alltså i en position där de inte säljer mer i volym och där de inte kan höja priset, men ser sin största kostnadspost, personalen, öka ganska rejält. Det börjar gå upp ett ljus för de flesta företagen att rörelseresultatet kommer vara under press under året. Som ett första steg slutar man anställa. Därför kommer också jobbskapandet att krympa, precis som ISM Service sektorn indikerade förra fredagen. Det är först när företagen slutar anställa, och senare även gör sig av med folk, som de kan sätta hårt mot hårt vid lönesamtalen. Dvs de kan säga ”du får inga 4%+ påökt, men du får behålla jobbet”. Eftersom folk har fortsatt höga kostnader, och räntekostnader, så vill man inte bli arbetslös, och accepterar. Eftersom alla företag agerar likadant, finns inga jobb att söka. Då blir de flesta ödmjuka. Löneinflationen försvinner, arbetslösheten stiger, och FED som fattat detta, kan sänka i lugn och ro. Så räntorna kan visserligen studsa på nån datapunkt, men trenden är nedåt. Hur börsen går är en funktion av vinsterna, som är en funktion av aggregerad försäljning, som är en funktion av köpkraft. Köpkraft styrs av många faktorer men där räntekostnader och arbetslöshet är de två viktigaste just nu, när savings ratio och fiscal stimulus spelat ut sin roll. Så kan de spå vinstnivån i år rätt, så kan du spå börsen. Men där var han ödmjuk och vågade sig inte på någon bedömning.
Jag tycker hans resonemang låter vettigt och logiskt…. som första steg i det här så ska alltså jobbskapandet pysa ihop…. så vi får väl se närmaste månaderna.
—————— torsdag
Inflationsdata idag, viktigt inför FEDs möte 31 januari… dvs kommer siffran in högt, finns risk att de guidar ner förväntningarna om räntesänkningar på vårkanten. Detta sätter i så fall press på räntorna uppåt, och börsen nedåt. Kommer den inte mjukt får vi motsatsen. Reaktionen på ränte- och dollarmarknaden är KEY…. DOCK är det mest troliga att den kommer inline, dvs 0,3MoM. Om den gör det så är det lite limbo land…. Tbc
och så kom Core CPI in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3… inline… eller på marginalen, för egentligen väntade sig marknaden typ 0,27 och den blev 0,32. Men det var no en och annan som hoppades på bättre. Reaktionen i marknaden så här långt är förhållandevis god. Vi får se hur det blir ikväll… 0,3 lirar med c3,6% om året, och givet löner runt 4-5% yoy så är det rimligt. Det intressanta är hur core PCE ska kunna hålla sig på 0,1 månad efter månad.
Inför FED mötet, så tror jag man kommer säga att 1, inflationen är inte besegrad 2, men att utvecklingen är på rätt väg, och 3, förväntas fortsätta på rätt väg. 4, vilket gör att man till slut kommer att kunna börja sänka.
MEN läget just NU, med
1, core cpi på 0,3 MoM%
2, nfp löner 0,4 MoM%
3, och 200k+ nya jobb i månaden…
Är inte läget att sänka… men man väntar sig att de kommer rätta till sig, och DÅ kan man sänka.
Växlar datan ovan upp igen… likt den gjorde våren 2023, då kommer man flagga för att räntesänkningar INTE är aktuellt. Där är vi INTE ännu.
Börsmässigt spännande. Jag säger bryts 1,10eur/US10yrs 3,85% då kan det nog bli hausse igen. Bryts 1,085eur/4,10 då blir det baisse. Sizemässigt pratar vi 400 punkter upp och ner på SPX.
Jag börjar tänka att den dagen det är självklart att FED kan sänka, den dagen blir alla glada, men den dagen, om börsen följer skolboken, är det för sent att köpa. Är vi på väg mot den punkten?
Imorgon PPI
————– fredag
Kärn PPI kom in 0,0% MoM mot väntat +0,2 och fg 0,0. I årstakt ligger den på 1,8%. Man kan konstatera, precis som förra månaden, att i producentledet har man slutat höja priserna. VI har inte deflation, man sänker inte. Men man höjer inte heller. PPI är framförallt kopplat till tillverknings/varu-sektorn, där vi vet att inflationen har upphört sen länge. Dvs där höjer man inte längre priserna mot kund, men man är inte heller under press av sina leverantörer. Sen vad det exakta nettot blir är svårt att säga, i vissa branscher kan det säkert bli marginalpress. I andra är det inte så illa. Hursomhelst, hade PPI varit hög, så hade företagen varit pressade att höja pris mot kund, för att kompensera för dyrare inköp. Men det är man inte. PPI för Goods sektorn, ser jag nästan som Löner för Service sektorn. (även om löner även går in i goods-sektorn). Så att PPI är svag motiverar fortsatt disinflation från Goodssektorn. Ungefär som dagens höga löner sätter press på priserna i service sektorn. PPI i sin tur har starka kopplingar till instsatsvaror, som ex råvarupriser och valutor. Ungeför som löner sätts utifrån styrka och tajthet på arbetsmarknaden. Så länge som råvarupriserna håller sig på mattan, så borde inte inflationen komma tillbaka bland varor. Men för att få ner inflation i service sektorn, så måste vi sannolikt få en mindre stark arbetsmarknad. Det är det senare FED väntar på tror jag. Därför är det så intressant med senaste ISM non-mfg Employment siffran…
PPI siffran är i motsats till gårdagens CPI siffra bra för räntorna. Vilket borde vara bra för börsen.
Nästa vecka har vi inflaiton från Sverige och Europa. NAHB index, Retail sales, Michigan och Philly FED. Ganska lugnt på makro fronten alltså. Q4 rapport säsongen drar igång så smått….
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Hej,
Om du får gissa dig fram till hur styrräntan kommer att utvecklas under 2024-2025 i Sverige, hur skulle du då säga att den kommer röra sig?
H1-24:
H2-24:
H1-25:
H2-25:
Oj, det finns så många rörliga delar i den analysen att det i princip är helt omöjligt. De som tror sig kunna göra det talar dessvärre inte om för dig att det är omöjligt. Och de delar inte heller med sig av sitt långsiktiga trackrecord. De flesta sitter på ett trackrecord som visar att de har fått rätt och fel ungefär lika många gånger… vilket alltså är samma sak som att slumpen gissar.
Med röriga delar handlar det om:
1, hur FED agerar och vad som ligger till grund för det
2, Hur ECB agerar utifrån hur FED agerar, och hur konjunkturen och inflationen i Europa utvecklas
3, och sen sist har du Riksbanken som förhåller sig till ECB, och svensk konjunktur.
Men om vi utgår från marknadens förväntningar just nu, att FED sänker med 125 punkter i år, från 5,25 till 4% så borde ECB kunna haka på från 4 till 3%, och Sverige på samma sätt. Detta primärt under andra halvåret.
Fortsätter konjunkturen vara hyfsat svag, inflationen inte kommer tillbaka utan etablerar sig runt målet, så borde FED kunna fortsätta sänka ner mot c2-2,5% nästa år, varpå ECB och Riks ner till 1,5-2%…
Detta är lite halvkonsensus.
Men jag skulle sätta 33% sannolikhet för detta..
vi har även ett case, också 33%, där räntorna inte biter på konsumtionen, varpå sysselsättningen i USA upprätthålls, och arbetarna fortsätter att utkräva 4-5% i löneökningar efter att blivit realt fattigare senaste åren. De här kostnaderna vältras över på kunderna i form av prishöjningar. Idag är den fallande inflationen ett resultat av deflation bland varor, och hög inflation bland tjänster/service (där löner är den drivande inflations bäraren). I detta scenario slutar företagen att sänka priserna på varor, varpå inflationen som är löneledd av service sektorn ligger kvar, och gör att huvudsiffran studsar tillbaka…. vilket innebär att FED inte kan sänka alls under 2024. Då kommer sannolikt inte ECB eller Riks heller att sänka.
Sen finns det ytterligare ett case, 33%, där räntorna nu faktiskt rycker tag i real ekonomin, och urholkar konsumtion och investeringar, och hela 2023 var bara en resa mot recession 2024, där företagen i första steget slutar anställa, och sen varslar, varpå arbetslösheten tar fart ordenligt. I den här miljön kan inga företag höja priserna, varpå inflationen faller kraftigt. FED får ändra policy helt och hållet för att stötta ekonomin, och sänker i första hand mot 1,5-2%… och hjälper inte det kan man behöva sänka ytterligare. Riksbanken och ECB hakar på.
Det blev ett långt svar, med 3 olika utfall och kanaske inte det du tänkt dig.
Men det hade varit oseriöst att svara på annat sätt.
Vad tror du om US10Y framöver? Studsa upp till 4.5%? Börjar bli dags att köpa på sig lite extra bonds?
Beror på inflationsiffran på torsdag som jag tror kan bli rätt mjuk… och då ska det nog inte till 4,5%….
För mig handlar det rätt mycket om arbetsmarknad och konja nu, surnar den så ska vi ner mot 3,2%…
Hej
För att kunna förstå makro man behöver ha koll på USA ekonomi och då detta är valår i USA och sittande president behöver bra ekonomi för att vinna vissa säger att Powell kan dopa ekonomi för att hjälpa Biden . Tänker inte gå in om detta är sannolikt eller ej men hur kan Powell/FED göra detta rent tekniskt?
Om styrräntan sänks för tidigt/mycket då kan inflationen komma tillbaka och detta är inte bra för ekonomi dvs vanliga” skattebetalare/väljare eller företagsinvesteringar.
Om Powell behåller styrräntan på samma nivå när det behövs höjas ( om inflationen fortsätter öka) då är detta inte heller bra för ekonomi.
Vad kad Powell/FED göra om de vill hjälpa Biden ? Antar att QE är uteslutet .
Det finns en del konspirations teorier här, men jag skulle säga att räntesänkningar hjälper Biden mest….
Det förstår jag att räntesänkning är ok när det behövs. Hur kan Powell hjälpa om det är dåligt läge att sänka t.ex hög inflation ? Kan han hjälpa Biden ?
Säger inte att jag tror på det men vill bara veta tekniken bakom detta , om det går att göra ?
Huvudsiffran inom inflation är ganska nära målet, och därför kan man peka på den och sänka. Problemet är att huvudsiffran är en kombo av deflation inom goods sektorn, och hög inflation inom den löneledda servicesektorn. Tidigare har Powell pratat mycket om den senare, men på sistone har han tonat ner detta. Det är detta som konspirations teoretikerna brukar lyfta fram som Biden vänligt… dvs han sänker trots att arbetsmarknaden är het, vilket kan vara ett misstag.
skissar du fortfarande efter 3000 nivån på sp500 för i år?
Om de senaste 18 månadernas räntor till slut biter på köpkraften som den gjort historiskt, så ska Aggregerad försäljning ner 7-10%, och vinsterna ner 20-30%, och då anser jag att en fair värdering ligger runt 3,300.
Dock är detta ingen prognos, utan mer en funktion av detta scenario.
Problemet är att räntekostnaderna inte rört sig i paritet med räntorna, som de gjort historiskt… dvs senast 2017-2018 och 2007-2008. De gör mig förbryllad och osäker.
Jobbskapandet senaste månaderna har varit starkt, vilket är en funktion av ett efterfråga i service sektorn i USA är stark. Det borde inte vara så stark efterfrågan/köpkraft i service sektorn med dagens räntor… men det är det ändå. Detta förbryllar.
Jag tror att räntorna biter, men det går inte att säga när. Så länge som inte räntorna biter, så viker inte ISM, och viker inte den så går inte SPX till 3300.
På andra håller kan en mjuk inflationssiffra, på torsdag ex, starta en uppgång till SPX 5000+ om räntorna viker ner ordentligt. Så det är ett knepigt läge!
Hej!
Tack för en bra och intressant blogg. Jag får intrycket av att det är lite svartvitt med jobb och löneökningar. Antingen så är det 4% påökning eller så är det arbetslöshet som gäller. Skulle vi inte kunna hamna i en situation där arbetsgivaren helt enkelt säger: ”här är 2% löneökning, vi har inte råd mer mer”. Den anställde får då hitta ett nytt jobb för att få högre vilket i en situation där det råder anställningsstopp inte är så lätt. Anställde nöjer sig då med 2% och därmed är löne-prisspiralen bruten och soft landing är möjligt? Detta kräver väl att företagen når pristaket och inte längre kan höja priserna pga av urholkad köpkraft av räntorna, vilket vi ser nu.
Hur ser du på detta scenario? Är detta möjligt?
Hmm intressant tanke. Men frågan är om arbetstagarna accepterar det… dvs säg att det är anställningsstopp, MEN arbetslösheten inte växer. Kommer dom acceptera 2% (vilket skulle vara i linje med den lägre inflationen)….. jag är tveksam, då de blivit realt fattigare senaste åren, och vill ta igen det. Och får ingen sparken där man jobbar, så har man pulver att brösta sig. Men man kanske blir ödmjuk för att det inte går att byta jobb? Svårt att säga…
Jag är också biased av historiken här… softa ”övergångar” och soft landings är något ALLA talar om INFÖR alla recessioner, inte minst centralbanksfolk och politiker, men som aldrig blir av….
”… fiscal stimulus spelat ut sin roll”, har dom det – fortsätter inte IRA i samma takt?
Har inte FED minskat QT?
IRA kör på, men den ligger väl inte mot budget.
Jag tänkte i termer av primary deficit, dvs budget underskott minus räntekostnader… och jag jämför i huvudsak med 2020-2023… och då verkar det vara en nedgång
https://en.wikipedia.org/wiki/2024_United_States_federal_budget
Dvs underskottet landar kanske på 7% eller nåt, fast där 4-5% går till räntekostnader.
Jag har inte blandat in QT här…
Enligt https://bipartisanpolicy.org/report/deficit-tracker/ så är underskottet i USD (vet ej i % av BNP) än så länge högre för 2024 års budgetår än 2023.
Inte om du exkluderar räntekostnad för statskuld
Vad har du för tankar om bostadspriser i Stockholm för 2024 om räntorna är påväg neråt?
Det finns två aspekter… Ränta och Inkomst, det är i princip det som sätter lånelöftet, som sätter priset på bostäder.
Under normala tider spelar inte inkomst så stor roll, då de aggregerat rör sig väldigt lite, och därmed får en aggregerat begränsad inverkan på priser. Dock vet vi när det är recession och stigande arbetslöshet så brukar inte priser stiga. Trots att räntorna faller. Det handlar också om att recession finns det folk med rätt size på lånen, sett till sin inkomst, får fel size på lånen om de blir av med jobbet, och därför kan hamna i en forcerad säljsituation, vilket pressar priserna. Det såg vi inte minst i USA under 2008/2009 eller Sverige tidigt 90-tal.
MEn normalt sett är det räntan som sätter ribban, genom bostadsobligationer, kalkylränta och lånelöfte.
Jag var kritisk till bostadspriserna för ett år sen, men vad som hände var att riksbanken höjde räntan, bostadsoblisar steg kraftigt, men kalkylräntorna rörde sig ganska lite. Den såg inte jag komma.
Som du säger har räntorna gått ner på sistone… 5yrs Svensk bostadsoblis har fallit från 4% till 2,85%.
Så frågan är vad som händer med kalkylräntan? kommer den justeras ner, så borde det automatiskt leda till generösare lånelöften.
Men jag är kritisk… om det inte innebar att priserna föll när den steg till 4%, så kanske de inte kommer stiga jättemycket om den nu faller.
Sen ska man komma ihåg inkomsterna, som också stopppas in i kalkylen… de har ändå stigit med 10%+ senaste åren…. vilket allt annat lika beviljar större lån
samtidigt misstänker jag att KALP beloppet (dvs det beloppet banken anser att låntagaren behöver till annat efter räntor är dragna) har justerats upp med inflationen, så de borde ta ut varandra hyggligt.
Jag tror att priserna har nedsida om vi hamnar i recession
Gör vi inte det tror jag de blir stabila.
Å andra sidan är Sverige en av de länder som gynnas mest vid recession, då räntor då faller kraftigt, och genom våra rörliga lån, minskar våra räntekostnader, vilket stöttar ekonomin… så nedgången lär bli tillfällig. Ungeför som 2009.
Jag har varit kritiskt till bostadsmarknaden, men fick fel för att bankerna inte rörde kalkylräntorna särskilt mycket. Den såg inte jag komma.
Nu har jag en betydligt mer balanserad syn.
Vad tror du?
Jag trodde som dig att priserna skulle ner mer.
Nu verkar konsensus vara att de värsta är över, vilket skrämmer mig lite. Men om bostadsbristen består så kanske nergången är avklarad och de blir stabila priser året ut.
Priserna har väl gått ner 10-15 procent, kanske inte blev värre än så, även fast de är svårt att ta in med ränta från 0 till 4 procent!
Känslan som jag har är väl att de värsta är över , räntan känns så viktig i svenska bostadsmarknaden..så svårt att gå emot och säga att de ska neråt även om man trodde på mer.
Ville testa om jag kunde bli överbevisa i min egna tro att de värsta är över på bostadsmarknaden .
Hoppas på stabila då jag ska sälja snart…och inte köpa nytt i Sverige
Det är ju bara brist bland människor som inte kan eller får ta lån, och har problem…
Utbudet på Hemnet är ju knappast litet.
Men det är ett svårt call… men jag håller med dig om att det känns ganska stabilt.
Dock har jag hört att det är svårt att sälja!
Hej
Du skriver sist i ditt inlägg ”Är vi på väg mot den punkten?” dvs köpläge. Jag trodde vi skulle ner till 3000 på S&P 500 enligt dina inlägg senaste året? Har något ändats i din analys?
Tack för mkt bra blogg!
Hej Mats,
Det finns olika nyanser i detta… och jag är säkert otydlig.
Fundamental analys är en sak. Det handlar om hur jag kopplat makro analysen till konjunktur scenarior, och därmed vinst- och ränteutveckling. Där kan man sen sätta ett värde. Där har jag pratat om både 3000 och på senare tid 3300. Dvs fundamentalt motiverat värde. Men då gäller det att man får rätt i sin antaganden också. Denna är långsiktig. Den säger inget om att börsen ska upp eller ner, eller när den ska komma dit. Bara att hamnar vinster och räntor där man tror så borde börsen värderas till 3300. Lite som att säga att en lite mjölk är värd 15kr, och kostar den 150kr så är den dyr. Det betyder inte att den ska gå ner till 15kr. PRecis som att den har stigit från 15kr till 150kr kan den fortsätta stiga till 200kr. Så vilken nytta har man då av den fundamentala? Jo om man har rätt kring bakomliggande så är det troligt att man en vacker dag kan köpa mjölk för 15kr.
Sen har vi den tekniska analysen… som är helt skild från ovan. Den kan peka på nåt annat. Där kan man också prata om en veckas sikt eller ett halvårsikt. Tekniska analysen handlar om lista ut om mjölken sannolikt ska gå från 150kr till 175kr eller 125kr. Problemet med tekniska är att den har rätt många fel signaler. Man ska vara nöjd om man har rätt 6 av 10 gånger.
Sen har vi taktiska analysen, som handlar om flöden, sentiment etc. Den är oftast rätt kortsiktig. Ex kan vara att så länge som dollarn är svag, och räntorna faller, så finns goda chanser att vi når högre nivåer. En billig börs kan bli dyrare, men en dyr börs kan också bli dyrare. Det här har inget med fundamenta att göra. Den taktiska ger dig ofta svar på varför mjölken faktiskt steg från 15 till 150kr när den bara är värd 15kr. Genom att analyser den kan man förstå om mjölken ska fortsätta till 200kr eller inte.
Väver man samman detta, så anser jag alltså att börsen är fundamentalt övervärderad, och räknar hem nivåer runt 3300. Givet att jag har rätt med underliggande så tror jag vi kan nå dit. Men oklart när.
Men också ganska ointressant. Just nu är tekniska trejden väldigt positiv, och även den taktiska tack vare ränteutvecklingen. Lägger jag ihop dom här finns det goda chanser att det fortsätter upp i närtid om räntorna fortsätter ner, vilket jag tror att dom kan göra.
Det låter kanske lustigt, men man kan vara positiv och negativ samtidigt. Det kan uppfattas som att man garderar sig, men det handlar inte om det. Jag skiter fullständigt i det. Man kan istället tänka att man har en påse pengar. Man ger hälften var till två personer. Den ena får bara köpa när det är fundamentalt billigt, och sälja när det är dyrt. Den andra ska absolut inte bry sig om billigt eller dyrt, utan bara titta kortsiktigt om börsen ska upp eller ner och försöka ligga rätt. Båda ska tjäna pengar över tid. Fast med helt olika analyser. Det är fullt möjligt!
Sen finns det många som vill kombinera alla analyserna, dvs vill köpa billigt, och när det ser kortsiktigt positivt ut. Och sen sälja dyrt, när de får korta säljsignaler. Det fungerar också.
Har du någon syn på olja på både lång och kort sikt?
Inte egentligen…
Men kort sikt tittar på tekniska trejden, och då har ju brent oljan handlats i ett intervall på 72 till 88 dollar senaste året (bortsett från visst överslag)… snitt 80 dollar… jag tänker mig att den fortsätter där på kort sikt.
På längre sikt tror jag nog att den kommer bryta ner ur detta intervall, primärt för jag tror på sämre industri konjunktur och för att världen inte har någon brist på olja direkt. 50 dollar känns inte otänkbart… men det lär dröja…