Viktig makro FED vecka

Rapport perioden har hittills varit stark men med ljummen reaktion på börserna. Det är sannolikt stigande räntor som hyvlat bort den positiva effekten. Eller tvärtom, räntorna stiger och marknaden borde handlas ner allt annat lika, men starka rapporter har gjort att marknaden kan stå emot. Viktig vecka med FED möte på onsdag kväll. I korten ligger en relativt hökig FED som tror på strukturellt lägre inflation på sikt, drivet av lägre löneökningar, och därmed kommande räntesänkningar. Men man har inte bråttom, och vill se mer bevis, och man kan dessvärre inte säga när första sänkningen kommer att ske. En väldigt duvigt besked, eller hökigt (dvs att man även överväger höjningar) ligger inte i korten.

Om jag hade haft möjligheten att fråga FED om något så är det hur efterfrågan kan vara så stark trots att räntorna är så höga. Jag hade också viljat fråga hur inflationen fortfarande kan vara så hög i tjänstesektorn trots att lönetrycket att börjat gå ner.

Marknaden prisar in första sänkningen i december, efter valet. Så rätt mycket ”inflationsdatan kommer fortsätta att vara dålig ligger ju i korten”. Bara av en anledningen är det ju goda odds att det kommer en data punkt som INTE säger det, vilket skulle skapa en stor reaktion. Sen om och när den data punkten kommer. Det vet ingen. Bara att man har en liten edge, om man tror att man är smart då man säger att inflationen ser inte ut att komma ner. För det är exakt vad som är inprisat i ränte- och valuta marknaden. Det skulle man sagt siste december.

På datan fronten är det också fullt upp. ECI, ISM, Jobb data och en massa smått och gott. Tbc!

————– tisdag

Kina NBS Mfg PMI kom in på 50,4 mot fg 50,8. Caixin Mfg PMI kom in på 51,4 mot fg 51,1…. okej. precis som vanligt! NBS Non-Mfg PMI kom in på 51,2 mot fg 53,0… sämre fast fortf okej. Jag är inte särskilt orolig för Kina… still!!!

Flash inflation från Europa kom in på 2,4% YoY mot väntat 2,4 och fg 2,4%… allt lugnt. ECB sänker i Juni!

US CB Consumer confidence kom in på 97,0 mot väntat 104,0 och fg 104,7… supersvagt…. vi hade samma grej hösten 2022… och jag var en av dom som trodde på recession 2023, men så blev det inte. Men nu då?

Chigago PMI kom in på 37,0 mot väntat 45,0 och fg 41,4… kollaps, och av lokala index den som varit tajtast mot ISM, så vad händer imorgon? Vad händer med konjan? Återigen, vi hade samma hösten 2022, men det blev inget 2023. Tror jag på det igen…. NEJ, sparbuffretarna är tömda, av budgetunderskotten går det mesta till räntor. Stagflation? Glöm det… om nu tillväxten ger vika så gör även priserna det. Tro inget annat.

Case Shiller kom in på 0,6% MoM mot väntat 0,1 och fg 0,1…. fortsatt stark marknad för bostadspriserna. Ungefär som i Sverige, vilket är konstigt med tanke på vad bostadslån kostar. Detta är inget nytt. Men det känns som att så länge som folk har jobb att gå till, och hoppas på räntesänkningar så vill inte bostadspriserna gå ner.

ECI kom in på 1,2% QoQ mot väntat 1,0 och fg 0,9. Alldeles för högt! MEN, det är framförallt anställda i offentliga sektorn som år påökt, och de är sena på bollen, då det är privata sektorn som leder löner. Så det är snarare 1,1 än 1,2. Men det är märkligt hur NFP timlöner kan landa på 1,0% i både Q4 förra året, och samma i q1, och i Q4 kom ECI in på 0,9 och nu 1,1-1,2. Min slutsats är att lönetrycket inte är lika högt som under 2022/2023 men något större tryck nedåt är det inte. 1,1 uppräknat i årstakt ligger på 4-4,5%. Det skulle betyda att kärninflationen borde ligga runt 3-3,5%. Dvs runt 0,3 i månaden. Ungefär där vi är nu. Löner är som bekant en laggande funktion, men samtidigt tenderar dom att driva priser framåt när företagen kompenserar för ökade personalkostnader. Så det går åt bägge hållen. Siffran är inte jättebra för räntorna, och därmed inte heller börsen. Vi får se hur de reagerar ikväll. Senare i veckan har vi Pris data inom ISM. Den är viktigt för att förstå hur företagen tänker kring prishöjningar.

För mig är det viktigt att SPX inte bryter ner under 4950 och/eller räntan 4,75%.

Nåt bubblar nu… det kan vara lågkonja på ingång. Med fortsatt hög inflation, och därmed Stagflation… GLÖM DET!!!! Finns ingen logik. Blir det dåliga tider, så kommer vinsterna rasa ihop som korthus, men även räntor och inflation.

————— torsdag

Räntan på 4,6% och Dollarn 1,07….. INGA stora rörelser i veckan, och man prisar in första sänkning i DECEMBER. Dvs marknaden tror att Core PCE kommer kunna etablera sig runt 0,2 i månaden vid någon eller några av de 7 datapunkter som hinner trilla in fram till FED mötet i december.

FED mötet igår, där Powell först var duvig och sänkte QT neddragningen (dvs rullar över mindre bonds som förfaller) mer än väntat, och sa att några Räntehöjningar INTE är aktuellt. Men kort därpå sa han att penningpolitiken INTE fungerat som tänkt på inflationen, och att han är FÖRHINDRAD att sänka när läget ser ut som idag, dvs där ekonomin är FÖR stark och inflationstrycket FÖR högt. Så där blev han hökig. Summan av duvighet och hökighet var att de tog ut varandra.

Det finns som sagt en risk att Maj bjuder på en ränteuppgång mot 5%, vilket inte hade varit särskilt gynnsamt för börsen. Men kommer de in datapunkter som driver den nedåt istället, ja då blir det precis tvärtom.

Personligen anser jag att FED gjorde ett misstag förra året där man guidade för sänkningar. Detta mot bakgrund av att inflationen på månadsbasis rörde sig nedåt. Egentligen handlade ju det om att priserna på bilar föll, vilket egentligen var en reaktion på att de tidigare gått upp väldigt mycket. Anledningen till de extrema rörelserna på bilpriser har att göra med många olika faktorer. Men poängen är att de har väldigt lite att göra med det strukturella inflationstrycket. I höstas hade vi hygglig tillväxt, jobbskapande, löneinflation och därmed lönedriven inflation. FED borde istället sagt, att så länge som detta är intakt, kan man inte sänka. Sen hade man alltid kunnat säga att man väntar sig att 5,25% ränta tids nog kommer att trycka ner de här faktorer som sen möjliggör sänkning. Men att man inte vet när. Då hade man sluppit få räntan att falla från 5% till 3,8% och sen tillbaka till 4,7%.

I min bok är inflationen en funktion av tillväxt och arbetsmarknad. Så länge som de är starka så kommer inflationsdatan att göra FED besviken. Jag tror också att 5,25% will do the trick! Men vi vet inte när! Det kan hända innan december. Dvs väldigt troligt. Det kan hända innan Juli. Lite för tajt (3 datapunkter), och mindre troligt, men inte omöjligt. Ingen vet när!

FED ska inte bry sig om begagande bilar. Inte heller hyror, bilförsäkringar och hälsovårdskostnader. Samtliga sencykliska och icke strukturella. Men ekonomin är för het för att sänka. Punkt!

FED passar också bollen till det fiskala, dvs Yellen, där han menar att de kan göra mer för att brotta ner inflationen om de kör mindre underskott. Nu ska man vara ärlig att säga att en stor del av underskotten, ca 1,000mdr usd, går till räntor, och är INTE tillväxt och inflationsfrämjande. Men tänk om de hade kört balanserad budget, inkl räntekostnader, då hade bromsar satt in med besked. Det kan man knappast göra genom att sänka spending, dvs dra ner på utgifter, utan då hamnar vi i skattehöjar lägret, och det har ju knappast varit USAs paradgren! Men bara så att alla förstår. USA tar in ca 8,500mdr i skatt direkt och indirekt, sen sätter man sprätt på ungefär 10,000 mdr. Varav 1,000 är rena räntekostnader. Om man tar in ytterligare 1,500 i skatt från medborgarna. (ca 10,000 dollar per ARBETANDE amerikan och år). Då blir det tyst på restauranger och flygplatser. Då upphör inflationen, varpå räntorna faller, varpå de 1,000mdr i räntekostnader krymper kraftigt, och då behöver man inte beskatta medborgarna lika hårt. Inte helt lätt att genomföra. Å andra sidan var det inga medborgare som klagade när man hjälpte ekonomin med underskott stimulanser på 30%+ under 2020-2023.

Vad gäller lönerna hörde jag att det var väldigt mycket fackanslutna löner som tryckte upp ECI siffran under Q1. De är oftast lagging, beroende på lönebildning i övrigt, och inte minst historiskt inflationstryck. Detta skulle innebära att den höga ECI siffran egentligen inte är ett stort problem. WElll… då vill jag lägga till en sak. Alla företag, som ser sina personal kostnader öka, oavsett anledning, kommer vilja överföra dom på priserna på ett eller annat sätt. Detta för att försvara vinsten, och sin överlevnad. Detta är möjligt så länge som kunderna är glada där ute. Är dom inte det, så går det inte. Så återigen, kokar det ner till styrkan i ekonomin. Den sätter ribban för inflationstrycket, tro inget annat. Vill du ha ner räntorna? Önska dig en sämre konjunktur.

ISM Mfg kom in på 49,2 mot väntat 50,0 och fg 50,3… sämre men ingen allarmerande nivå. Å andra sida svag i förhållande till alla som trodde på revocery.

Dito Employment 48,6 mot fg 47,4… fortsatt klen

Dito Prices 60,9 mot fg 55,8… otroligt stark och illavarslande. Får se om det är början på året effekt som klingar av eller ej. Fortfarande är ekonomin så stark att företagen har pricing power att höja priserna. Så i grunden är det inte inflation som är ett problem, utan styrkan i ekonomin. Ta bort den, så får ni se hur många företag som höjer priserna!!! MEN, det är inte denna sektor jag fokuserar på priserna, utan service sektorn ändå!

Dito New ORders kom in på 49,1 mot fg 51,4…. klent. Men inte heller huvudstupa mot recession.

US Mfg PMI kom in på 50,0 mot flash 49,9… som ISM

ADP kom in på 192k mot fg 175k och fg 208k, uppreviderat från 184k… pekar på en stark NFP siffra!

JOLTS job opening kom in på 8,48 mot fg 8,81… sämre men ingen signifikant skillnad

Challlenger Layoffs, 65m mot fg 90m…. inga stora varsel här inte!

EU Mfg PMI kom in på 45,7 mot flash 45,8. Den tyska kom in på 42,5 mot flash 42,2…. Europa är svagt! ECB kommer att sänka! FED vill och hoppas att USA går samma väg som Europa!

Vad ska man säga om totalen så här långt? Njae… att tillväxt indikatorer vacklar, medan inflationen inte gör det! Å andra sidan kommer aldrig inflationen att bestå om konjunkturen ger vika. Dock kan vi inte vara säkra på att den gör det, och därför kan vi inte heller vara säkra på att inflationen gör det. Marknaden har tagit det hela med en netto noll axelryckning.

Imorgon NFP och ISM Services….

Räntan konsoliderar, men tids nog bryter den ur, och är det på ovansidan så kommer vi klättra mot 5% i maj, och då lär inte SPX 4950 hålla, utan då tar jag sikte på 4700. Men bryter räntan på nedsidan, då tror jag att SPX 5400 är inom räckhåll.

——————- fredag

NFP kom in på 175k mot väntat 243k och fg 315 (uppreviderat från 303k). Sämre, men det är ingen dålig siffra. Ta 175+315/2=c200k vilket är sysselsättningsökning med 1,5% i årstakt, vilket är helt i paritet med 2,5% BNP tillväxt. Säga vad man vill, men det tycker jag är rätt imponerande med 5,25% styrränta. Visst, de kör budgetunderskott med c1,600 mdr (6% /bnp) med 1,000 av dom är rena räntekostnader. Så 600 gå till underskott, dvs 2%. Anyhow, siffran idag är inte dålig men det är den sämsta sedan oktober 2023, så det finns säkert de som börjar extrapolera sämre tider.

Lönerna kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Det är MYCKET positivt. Sen är det inget nytt med 0,2 siffror, det har vi haft till och från varje år. Men vi behöver dom lite då och då för att det totala lönetrycket över 12 månader ändå ska ligga på en hyfsad nivå, som sedan inte pressar företagen att höja priserna för mycket. Åtminstone inte om syftet är att möta stigande personalkostnader.

På totalen en rätt så duvig jobbdata, vilket vi inte minst ser på dollarn och räntans reaktion. För en vecka sen trodde marknaden på December sänkning, ja många där ute trodde inte på sänkning alls. Sen dess har räntan tappat från 4,75 till 4,45 och dollarn har hängt på… och nu helt plötsligt, tror man på SEPTEMBER.

US Service PMI kom in på 51,3 mot fg 50,9… starkare

US ISM Services kom in på 49,4 mot väntat 52,0 och fg 51,4…. klart svagare!

Dito Employment kom in på 45,9 mot fg 48,5… svagare och faktiskt en nivå som är rätt kass. Fler i den arbetsintensiva service sektorn säger nu inte bara att man inte är så sugna på att anställa. Fler och fler säger också att man planerar att göra sig av med folk…. dagens lite svagare NFP siffra är kanske början på något nytt?

Dito Biz activity kom in på 50,9 mot fg 57,4…. klart svagare men nivån är fortsatt ok. Förstår att man inte är sugen på att rekrytera folk när efterfrågan börjar vika

Dito New Orders kom in på 52,2 mot fg 54,4… också svagare, men ingen katastrof nivå. Alltså det verkar som om service näringen, som USA ekonomi bygger på enkelt uttryckt, går in i en lugnare fas. Fortsätter det att förvärras så kommer vi kunna slå över i recession. DOCK är detta för tidigt att säga idag.

Dito Prices kom in på 59,2 mot fg 53,4… studsar tillbaka rejält, och får en att tro att förra siffran var en outlier. MEN, service bolagens förmåga att kunna höja priser handlar i grunden om hur stark efterfrågan är, och den kanske håller på att ge vika. Att då tro att de ska kunna fortsätta höja priserna är inte realistiskt. Varför studsar den då? Well, ECI siffran visade i veckan på ett ganska rejält lönetryck för sencykliska jobb, typ fackanslutna. Det är inte omöjligt att företagen gör ett sista försök att kompensera för stigande lönekostnader så länge som efterfrågan där ute trots allt är ganska god. Men that said, visst hade jag hellre sett en siffra under 50 idag, för att få bevis på att efterfrågan gör det svårare för företagen att höja priserna.

Jag tror det finns goda chanser att service näringen börjar mjukna nu efter två starka år, i spåren av post Covid catch up. Räntor och köpkraft får till slut genomslag och gör det svårt för medelamerikanen att leva det goda livet. Men vi behöver mer data för att bekräfta detta. Ännu är det bara ett potentiellt scenario.

Nästa veckan blir lugn. Fokus på gamla goa Riksbanken!

Inflation veckan efter!

Njut av solen och trevlig helg!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

25 kommentarer till Viktig makro FED vecka

  1. MoreMacro skriver:

    Nu betalar USA 1000 miljarder dollar på utlandsskulden. Vilket är mer än deras militär budget. Såg I veckan att om räntan ligger kvar som nu så om 1 år kommer de betala 1700 miljarder dollar nästa år.

    Funderar på vad de har för möjligheter att lösa det utan att sänka börsen?

    Sänker de räntan nu så ökar inflationen igen och de måste höja räntan igen vilket gör problemet ännu värre.

    Biden verkar inse problemet och har förslagit en del skattehöjningar bla 25% på icke realiserade vinster för de ultra rika. Men har svårt att se att markaden uppskattar de skattehöjningarna för de ser minskade vinster för företagen alternativt höjda priser och ökad inflation igen.

    Vinner trump så kan jag inte tänka mig han bryr sig utan han kommer sänka skatter och höja tullar som han brukar. Vilket höjer skulden ännu mer med risk att vi får ett scenario likt England där obligations marknaden sa stop. Nu var det väl utformningen av pensionssystem med garanterade uttag som var ett stora problemet där. Vet ej om USA har samma system.

    Jag kan endast se att de kan lyckas med detta om de sänker räntan snart. Inte för att det tar bort skulden men det minska hur snabbt den ökar. Kanske det är för sent ändå?

    Så vad kan de ha för möjlighet att lyckas få ner en sådan skuld utan att sänka marknaden inom kanske så liten tid som 1/2 år när vi vet vem som vinner valet?

    • GaStan skriver:

      Det är inte primärt storleken på skuld som är problemet utan räntekostnaden. Se på Japan. Problemet som du säger är om man sänker räntan samtidigt som inflaitonen är strukturellt för hög. Det skulle försvaga dollarn och göra att den höga inflationen består, vilket i slutändan kan skapa en förtroende shock för dollarn. Då blir det svajigt!

  2. Oscar Niklasson skriver:

    Hej Jonas,

    Jag har tänkt på ett ytterligare argument mot din tes om en recession under 2024:

    Mycket av det som driver ekonomin är ju utlåning. Många av bankerna nu sitter med dåliga huslån då många konsumenter har låst sina lån på låga räntenivåer och bankernas inlåningskostnader stiger. Så vad gör dom? Istället för att dra in på utlåningen så kommer de driva linjen att låna ut MER då man på det sättet kommer sänka medelvärdet på sina lån och se attraktivare ut? Kanske kan man då tänka sig att man lånar ut till högre yields till sämre kreditvärdiga entiteter.

    Mer lån -> högre ekonomisk aktivitet -> ingen recession. Man driver bara kraschen framför sig, men man har ju sett det tidigare och det kan man ofta göra en längre period än man tror.

    • GaStan skriver:

      Utlåning till hushåll och företag har varit noll och inget under en längre tid nu. Det är framförallt jobb och löneökningar som driver tillväxt.

      Hur menar du dåliga bolån? Priserna är i stort sett oförändrade på höga nivåer, samtidigt som kreditförlusterna inte ökat alls. Detta då folk fortfarande betalar räntorna i tid. Detta beror dels på att de bundit lånen, men framförallt för att de har ett jobb att gå till. Så länge som inte arbetslösheten skenar så lär kreditförlustesrna vara låga. Skulle situationen förvärras, så kommer bankerna dra åt kranarna precis som de brukar. Man lånar inte ut till folk som inte har jobb, och de som jobbar vill inte ta mer lån. Ofta blir det ett fokus på kreditvärdiga portföljer, så att låna ut till mindre kreditvärdiga, sk sub prime, kommer inte att hända. Det gör man bara i goda tider. Så utlåningen lär inte röra sig nämnvärt om du frågar mig!

  3. Oscar Niklasson skriver:

    Dåligt formulerat av mig, inte dåliga lån, bara dåliga deals från gäldenärernas sida.
    Jag kan inte bank, men borde inte den genomsnittliga avkastningen på kapital vara det viktigaste för dem? Så låt säga att de kanske försöker komplettera med andra typer av lån för att öka den genomsnittliga avkastningen på kapitalet? Så sub-prime-lånen dyker inte upp igen den här gången (ärren är fortfarande färska) men man gör dumheter i andra delar av låneboken?

    • Cf skriver:

      det du menar nu är att bankerna har lånat ut till dig på 3-5år alternativt 30år i usa och själva lånat upp på kortare löptider. Det tror jag inte är fallet. Bankerna bör vara hyfsat neutrala i det fallet. Dom har ju sina 100-150p oavsett ränta.

  4. Daniel skriver:

    Finns en del som menar på att vi nu inlett ABC korrektionen på SPX från tidigare topp på ca 5200 och att C vågen kan ta oss ända ner till 4400 området.  Narrativet där ute från analytiker och media är dock fortsatt helt klart att det absolut inte är någon fara och det bara är att fortsätta köpa för allt vad du kan på dessa nivåer.

    Vänder man på myntet kan man se att det är fler och fler insiders som sålt väldigt mycket nära ath nivåerna som jag tidigare visat på, vilket också spelar rätt bra in i ovan fakta, dvs för varje köpare finns alltid en säljare..

    En smart person jag följer på X uppmärksammade mig på att så fort VIX:en är på väg upp ordentligt går Yellen ut i media och säger något lugnande och vips faller den tillbaka.. 

    Hade detta hänt om det inte är val senare i år? , troligtvis inte.. 

    Börsen och enskilda aktier i allmänhet tycker jag mer och mer beter som ett casino där det kan vara otroliga svingar åt båda håll på daglig basis stundtals. Det är en sak om sådant sker i småbolag, men när några av de största publika bolagen som finns i världen kan gå +/- 10% el mer på en dag, ja då börjar jag undra vart allt är på väg. Det verkar enligt mig som trend/hype och flöden spelar mer och mer roll kontra fundamenta och om bolaget i fråga faktiskt växer sina vinster ordentligt eller inte. Detta är något som Buffet också uppmärksammat och uttalade sig om i sitt senaste brev till sina investerare.  

    Uttrycket ”Sell in May and go away” kryper allt närmare och efter rallyt från Okt förra året skulle det passa rätt bra in tidsmässigt. Kan absolut se ett narrativ som tar form från ”ingenstans” nu i Maj där man börjar pumpa higher for longer tugget eller/och att fler banker börja konkar i USA. 

    Jag tror börssommaren avgörs innan nästa vecka är slut, dvs vilken riktning vi får, och jag är i lägret som tror att vi ska ner till minst 4800 innan det vänder, oavsett hur mycket Yellen går ut i media och försöker lugna ner den stora massan eller inte.

    • GaStan skriver:

      Tack, Många kloka observationer… även om jag inte håller med om allt!

      Rent tekniskt kan vi vara inne i en rörelse som efter studs tar oss till 4700-4800… sen studs, och sen 4400. Klassisk stor korre. MEN, jag vill hävda att den kräver att 1, räntan går till 5% och 2, räntesänkar narrativet helt försvinner. Och detta i sin tur bestäms av FED och data närmaste tiden. Om räntan står i 3,8% till sommaren så blir det INTE så. Jag är klart osäker, men jag är i grunden inflaitons optimist!

      VIX har ett gap längre ner, sådana brukar täppas till…. det skulle betyda att vi INTE ska längre ner. Men man kan inte hänga upp hela sin trade på detta, utan det är bara en observation.

      Casino eller ej… på kort sikt är börsen opålitlig. Det upplever jag att den alltid har varit . På lång sikt följer den vinsterna ganska stabilt, med en viss swing faktor runt värdering, men den är ganska liten och försvinner ju längre du drar ut kurvan.

      Sell in May och köp i Oktober brukar funka, men även detta är en observation, som man inte kan hänga upp sin trade på!

      Jag håller med om att avgörande står här och nu…. dvs FED måste till slut säga om sänkningar är på bordet eller inte.. och det är väldigt kopplat till hur sticky löner/lönedriven inflation är….och kopplingen till ekonomin. Jag köper inte dom som säger att inflationen isolerat är sticky. Däremot har den ekonomiska styrkan överraskat i 1,5år givet räntorna, och detta har inneburit att arbetsmarknadn varit stark. Detta i sin tur har både skapat jobb och köpkraft, varpå inflationen har haft möjlighet att ligga kvar. Sklulle ekonomin istället gått i drickat, och flera miljoner blivit av med jobbet,,,, ja då hade företagen slutat höja priserna för länge sen, och då hade vi inte haft vare sig dagens inflationstryck eller räntenivåer. Så den här ”sticky nessen” är en funktion av styrkan i ekonomin…. Och där har många haft fel. 5,25% styrränta, och i snitt 200k+ nya jobb i månaden. Det är smått otroligt faktiskt! Inte konstigt att lönerna stiger och företagen höjer priserna.

      MEN detta är history…. vad kommer vi säga om 6/12 månader…. att till slut gav ekonomin vika… eller hur robust den ändå är? Här måste man välja!

    • henrik jansson skriver:

      Snälla skriv månadsnamn med liten första bokstav när ni skriver på svenska. Tack.

  5. Lärraren skriver:

    Henrik Jansson, jag antar att det var ett APRILskämt, mkt fyndigt!

  6. C skriver:

    Hej. Vad var snitttiden historiskt från att fed gjorde sin sista höjning av räntan tills nästa sänkning?

    • GaStan skriver:

      Bra fråga, vet att jag tittat på det tidigare, men kan inte komma ihåg vad det var. Kan det vara snitt 12 månader?

    • Östergren skriver:

      Hej. Gjorde en sammanställning men den försvann i cyberspace.

      Varit med om det tidigare här på siten men det är väl jag som är trög och trycker fel.

      Snittet under 90-talet har varit cirka 10 månader under de 5 tillfällen som räntan nått sin peak för perioden.

  7. Daniel skriver:

    Marknaden har alltså gått från att vara bombsäkra på 6 räntesänkningar i år till eventuellt 1 senare i år. Trots detta samt att 10 åringen gått ca +20% ytd så är det inga stora rörelser ännu på index..

    Jag funderar lite på om börsen verkligen kommer bry sig om 10 åringen letar sig upp till 5% nu i Maj som du är inne på. Känns som det är otroligt stora krafter som styr börsen i nuläget och som gör allt den kan för att hålla den läckande båten flytande..

    Såg att både McDonalds och Starbucks missade sina earnings. Båda företagen är riktigt stora globala spelare i B2C ledet och detta kan ge en fingervisning om hur konsumenten faktiskt mår. Deras produkter är väl rätt klassiska grejer som man lätt kan dra in på när man börjar få det knapert varje månad..

    Finns statistik på att kreditkorts skulderna i USA är på rekordhöga nivåer för privatpersoner nu och så varit under en längre tid.. Narrativet lyder dock att konsumenten är tokstark där borta…

    Mag7 bolagen har börjat varsla ännu mer personal nu trots en del starka rapporter vilket kanske viskar lite om en tuffare framtid även för dem..

    Läste nyss att antalet konkurser på företag här i vårt land för April månad är den högsta siffran sen 1994. För mars månad var den siffran den högsta sen 1996. För April månad fanns det företag som omsatte över 1 miljard på årsbasis som konkat.. Att dra det klassiska kortet ”det är ju bara massa padelhallar och hamburgare ställen som är i dessa siffror” fungerar helt enkelt inte längre..

    • GaStan skriver:

      5 sänkningar, där första skulle ha varit igår 1 maj!!! Och nu EN i december.

      Du har rätt i att mycket är inprisat….

      Min poäng med 5% är inte den lilla rörelsen som är kvar, utan vid 5% så går det till INGEN räntesänkning, och det är stor skillnad för det kan innebära INGEN räntesänkning under nästa år också…

      Dvs det handlar inte om 5 sänknngar eller 1….. utan INGA sänkningar över huvudtaget. Det är en stor skillnad.

      Du har helt rätt i dina observationer, men om man ska vara ärlig så har man kunnat hitta sådana sedan hösten 2022.

      Lite som att säga, vadå inflation, priset på gurka är ner jättemycket. Eller vadå stark arbetsmarknad, jag har en kompis som precis fick lämna sitt jobb för att…

      Det är den aggregerade versionen som är intressant. Sen är det ju lite kul för att varje gång det blivit lågkonja, så finns det såklart tidigare signaler innan. Men det finns signaler på saker som går dåligt även när det inte blivit lågkonja.

  8. Kman skriver:

    stagflation lite kanske. Higher cost + lower demand. Någon nämde starbucks……”It used to be packed in the drive through, and a steady stream all day long, now not so much and they buy less”. Anecdotal, but still.

  9. BoA skriver:

    ”Så 600 gå till underskott” USD exkl räntor, det är som att ”Sveriges budgetunderskott skulle vara ca 200 miljarder SEK exkl räntor (som är tämligen låga iom ”liten” statsskuld) – då skulle Sverige ha panik, sjukskrivningarna vara typ noll iom att staten skulle spara och alla vara rädda om sina jobb samt arbetslösheten öka kraftigt.

    Men i USA trycker man nya 💵 och så är alla happy….

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.