Kortsikt's Blog

NFP kom precis.

jobbskapande

252k mot 240k väntat, fg 353k uppreviderat från 321k…. superstarkt!

lönebildning

1,7% YoY mot väntat 2,2% och fg 1,9% nedreviderat från 2,1%.

Är det någon klok människa där ute som fattar hur det kan skapas så mycket jobb, så länge, utan att lönerna överhuvudtaget visar några tendenser till att återgå till samma takt, som historiskt gällt vid samma typ av jobbskapande. Lite lekmanna exempel, men det finns idag fler sysselsatta i den amerikanska ekonomin än under förra rekordet under 2007. Vet ni var löneinflationen låg på då? Jo, nästan 4%. Snälla, om någon har någon väl underbygd rapport där ute, vänligen delge mig av den! Nedan diskussion är intressant… Kanske har vi inte nåt en nivå där löntagarna har bargain power ännu, den arbetsgivaren kan alltid byta ut dig mot en annan om du inte accepterar din nuvarande lön!

http://www.washingtonpost.com/posteverything/wp/2014/10/06/wages-should-be-growing-faster-but-theyre-not-heres-why/

hursomhelst, bra jobbsiffra fast ingen löneinflation, det är mumma för FED som slipper höja, vilket är mumma för aktiemarknaden.

2014 är nu lagt till handlingarna. DB sammanfattar det i två slides.

Trevlig helg!

Helt otroligt att jag inte sett den här förrän nu (Har inte du sett den här Fredde?). Den fångar mycket av det jag länge har försökt beskriva. Läs nedan om du vill bli smartare kring hela bostadsdebatten!

Skuldkvoten är ett olämpligt riskmått – det finns mycket bättre

Varför betona skuldkvoten när det finns bättre mått på risker med skuldsättningen?

Om du har gott om tid ta dig tid att läsa

Skuldhysteri I: Att bara titta på skulderna duger inte

Skuldhysteri II: Det behövs inget amorteringstvång

Skuldhysteri III: Skulder mest hos de rika? Vad säger disaggregerade data om hushållens balansräkningar?

Nya data om hushållens skulder

Jag säger inte att allt han skriver är rätt… bara att du efter att du läst det här har en betydligt mer sofistikerad och djupare förståelse för de svenska hushållens skuldsättning, än den som återges i media och lättsammare bloggar.

Jag är ett stort fan av räntekvoten…. av uppenbara skäl såklart, men även för att den leder oss in på diskussionen var de framtida räntorna är på väg, vilket handlar om var inflationen är på väg…. det är en viktigt diskussion som saknas idag. En diskussion som är helt avgörande om man ska kunna bilda sig en uppfattning om vi kommer få problem med hushållens skulder och därmed fastighetspriserna.

Men även räntekvoten har sina brister. En låg är inte alltid bättre än en hög. Ex! Två stycken hushåll med två löntagare i varje, där hushåll nr 1. har 20,000+20,000 i lön. Således en disp inkomst på ca 28,000kr/månad. Säg att de har ett lån på 2mkr som de betalar 2% ränta på (efter ränteavdrag), dvs 3,333kr/månad. Räntekvoten är 11,9%. Hushåll nr 2 har 45,000+75,000kr i lön, således ca 72,000kr/månad i disp inkomst. Säg att de har ett lån på 6,5mkr som de betalar 2% ränta på, dvs 10,833kr i månaden. En räntekvot på 15%. Är hushåll 2 överbelånat relativt hushåll 1? Ja faktiskt, men hushåll 2 har över 61,000kr varje månad, medan hushåll 1 har 24,667kr. Säg att räntan går från 2% till 6%. Hushåll 2 har kvar 39,500kr medan hushåll 1 har 18,000kr. Hushåll 2 får ju naturligtvis dra in på en hel del extravaganser men det torde inte vara omöjligt att överleva på 39,500kr efter räntekostnader? Hushåll 1, trots lägre räntekvot kan däremot få det knapert.

Svensson lyfter också fram vikten av disaggregerad data. Den är idag inte fullständig. Det gör att jag är rätt säker på att inte ens Fi eller bankerna själva har en 100% bild över skuldsättningen. Ingen annan heller för den delen. Problemet med aggregerad data är att den 1. tenderar att beskriva någon som inte finns och 2, det räcker att 10% av låntagarna är åt h-e för högt belånade för att det ska fälla hela ekonomin (sub prime kunder i USA utgjorde ca 8% av total stock).

Jag har sagt det innan och säger det ingen. Bankerna måste regleras så att de tar reda på om deras kunder klarar 5% ränta (med slopat ränteavdrag) på sin totala skuld, givet deras inkomster idag. Den dagen ALLA klarar det… då har vi rätt skuldsättning, och då har vi även per automatik korrekt priser på våra fastigheter. Min magkänsla är att i aggregerad form så är inte skuldsättningen är för hög idag, men att det finns en grupp, som inte är obetydlig, som är för högt skuldsatt och som i framtiden kan ställa till med stora problem för oss alls. Den här gruppen har troligtvis vuxit fram med nya låntagare på senare år.

Man kan undra varför Ingves fortsätter att driva en så tuff linje mot det svenska skuldsättningen, om den kan antas vara ok vid nuvarande räntenivåer? Jag har en egen teori. Han har inte mer data än någon annan. Han fattar vad Svensson och till viss del vad Fi menar. MEN han kanske är rädd för det jag många gånger varit inne på…

Vad händer den dagen världens största centralbanker ska återställa sina balansräkningar? Det är ingen som har svaret för vi har inte upplevt det tidigare. Privata sektorn måste ta över ägandet av de här papperna på ett eller annat sätt. Kommer det innebära signifikant högre räntor (realräntor för att vara exakt). Räntor mycket högre än vad som är motiverat av rådande inflation? Kommer vi få en reversal på den räntetrenden som pågått sedan 1982 fram till idag… och lika mycket som den slagit över idag, lika stor är risken att den slår över på andra hållet i framtiden.

Han inser också att vid 6%+ ränta på bolånet så är det X antal svenskar som kommer få så pass stora problem att de inte kan bo kvar och således blir forcerade säljare, vilket framtvingar en fastighetskrash med eftervärkningar på hela ekonomin!!!

Detta är ju naturligtvis inget Ingves skulle kunna säga offentligt, då det inte är en prognos, utan mer än teoretisk möjlighet. Han skulle dessutom skrämma skiten av många som kräver bevis, vilket han inte har, och som i slutändan bara skulle få honom att framstå som oseriös. Han har helt enkelt en bad feeling….

Då är det lika bra att idag jobba för att minimera att detta ska hända i framtiden. Något han verkligen gör, men precis som Svensson säger, givet datan idag vara ganska omotiverat.

Jag blir rent ut sagt förbannad på debatten idag. Ena dagen hör man, med Ingves i spetsen, att skuldsättningen är för hög och löper stor risk att leda till stora problem. Andra dagen hör man, oftast med Ingves i spetsen även där, att det inte finns någon risk för högre räntor vare sig på kort som lång sikt. Lower for longer. Men det går ju för fan inte ihop. Sanna mina ord! Så länge som svenskarna betalar 1,5% ränta på sitt bolån efter rabatt och ränteavdrag, så kommer aldrig, jag säger ALDRIG, svenskarna få problem med sina bolån. Har man inga problem att betala sina räntekostnader så kommer man inte heller hamna i en sitution där man blir forcerad att sälja, och då får vi heller inte en krasch som vissa tycks förutspå!

Vän av ordning, Vi kan få en krasch om vi får en djup lånkonja som leder till kraftigt stigande arbetslöshet, Men då handlar det inte om problem med ÖVERbelåning. Då får vi ju alla problem, även dem obelånade i hyresrätt eller dem med väldigt låg skuldsätttning.

Klarar du att betala 5% ränta på din totala skuldbörda? (och räkna inte av för något ränteavdrag)

Om du inte gör det så är det hög tid att ställa om din ekonomi…. en dag kanske du kommer att tacka mig!

ps.

Vad tycker ni om ränteavdrag, amorteringskrav, fastighetsskatt, reavinstskatt på boende/uppskov samt ROT avdrag?

Jag tycker att

*Ränteavdrag bör slopas, säg med 3% om året i 10 år.

*Amorteringskravet ner till 50% är bra. Tvingande sparande förvisso, men många sparar för lite och konsumerar för mycket. Däremot borde det vara dynamiskt, dvs mer amortering när räntorna är låga, och mindre när de är höga

*Fastighetsskatt, Nej tack. Den slår i vissa fall rätt fel. Jag menar en pensionär som har det knapert kan tvingas flytta pga huset han bor i har genom åren blivit värdefullt

* Ja och Nej. Så länge som du skickar in pengarna i ett nytt hem så ska du inte beskattas. Det är ju ingen riktigt vinst du gör ändå!!! Däremot om pengarna, både helt och delvis, hamnar i din plånbok och inte återinvesteras i ditt hem. Då ska man beskattas med 30%.

* ROT? Ja självklart, men mycket pga att det har gjort en svart marknad vitare.

ds.

Ja de flesta vet ju varför. Men det kanske tål att upprepas.

1. Det största skälet handlar om att inflationen runt om i världen är på historiskt låga nivåer. Anledningen till detta är något mer komplext men grovt förenklat handlar det om låg tillväxt, hög arbetslöshet och lågt kapacitetsutnyttjande.

Eftersom inflationen ligger UNDER inflationsmålen för de flesta centralbanker så bedriver dem en duvvaktig penningpolitik. Dvs de har pressat ner sina styrräntor så lågt det går.

2. Men för vissa centralbanker, främst FED, ECB, BoE och BOJ har inte detta räckt. TA FED till exempel, de sänkte räntan till noll i december 2008 (eller mer korrekt nedre bandet till 0 och övre till 0,25). 10 åringen gick då ner till 2%, men började snart röra sig uppåt igen och låg sommaren 2009 på 4%. Det störde FED att räntan var så hög trots att man sänkt styrräntan maximalt. Marknaden sket alltså i styrräntan, utan priset var en funktion av utbud och efterfrågan. FED insåg att man måste in och förändra detta samband, dvs bättra på efterfrågan. Man lanserade QE, för att få ner marknadsräntorna. QE betyder, tryck pengar och köp räntepapper. Marknaden för räntepapper fungerar ju som vilken marknad som helst. Är köparna (efterfrågan) fler och mer ivriga än säljarna, ja då stiger priset (räntan går ner). FED var en hyfsat ivrig köpare :-). I maj 2013 låg 10-åringen på 1,45%. Målet var uppnått.

Men det har kostat!

Så länge som den underliggande inflationen, eller kärninflationen ligger UNDER en centralbanks mål så kommer de bedriva en Duvaktig penningpolitik. Basta! Men när inflationen börjar nå målet (I Sverige och USA 2%) och till och med passerar det. Ja då kommer de bli bekymrade och lär höja styrräntorna, så att de ligger i paritet eller strax under inflationen. Detta är inte Rocket Science. Frågan är OM inflationen stiger och i så fall när och hur mycket? (detta är däremot mer avancerat än Rocket Science). De tre viktigaste faktorerna för kärninflation är sysselsättning, tillväxt och kapacitetsutnyttjade. Den senare har nästan spelat ut sin rätt i en globaliserad värld, dvs det går nästan att tillverka hur mycket somhelst i dag utan att det börjar driva priser. Det kunde man inte för 20 år sedan. Arbetsmarknad och tillväxt är den enskilt viktigaste säger jag! Tillväxt skapar jobb, men nya jobb skapar också tillväxt. Därmed kan jag tycka att löneutvecklingen är en mer korrekt inflationsmätare än ex KPI. Men det är klart, högre löner borde på sikt leda till ökad KPI. Det beror också på hur mycket av lönene som går till sparande. Mer om detta en annan gång.

Det som vi någon gång måste börja diskutera är OM, NÄR och HUR centralbankerna kommer återställa sina balansräkningar. Men återställa menar jag inte att nolla dem, då en centralbank alltid har Secutities på tillgångssidan som matchas av pengar i cirkulation på skuldsidan. Nej jag menar återställa QE åtgärdspaketen.

Som lekman skulle man ju kunna tänka att, ALLT ANNAT LIKA, om man lyckades skapa negativa realräntor av att blåsa upp balansräkningarna, lika positiva realräntor borde skapas om man försöker återställa balansräkningen?

Vissa säger att Fed och dem andra kommer inte att sälj sina räntepapper i marknaden, och därför kommer det inte att bildas något säljtryck. Jag håller med om det. Nej de kommer låta sina obligationer att förfalla utan att rulla över dem. Men i fallet med statspapper så måste pengarna skaffas fram och det är treasury som gör det. De har två möjligheter, antingen att ta in pengar genom budgetöverskott eller sälja nya obligationer. De kommer göra det senare.

I slutändan handlar det om att privata sektorn måste ta över ägandet av de här papperna, och då skapas ett utbud i marknaden genom att treasury säljer, som gör att priset går ner, räntan upp. Så om realräntan (mätt som US 2-åringen minus core CPI) legat på i snitt MINUS 1% under de här åren… så borde ju potentialen vid en EXIT, ligga på en realränta på i snitt PLUS 1%?

Men det finns ännu en aspekt. När FED var storköpare i marknaden, så fanns det även en storsäljare, nämligen Treasury som var tvungen att sälja bonds för att få in pengar till att täcka budgetunderskotten. STORköparen nettades av STORsäljaren. Nu för tiden saknas jätteköparen FED i marknaden, men eftersom Obama kör en hyfsat balanserad budget så saknas det även en STORsäljare. Därför har inte räntorna rört sig nämnvärt trots att FED har slutat med QE. Frågan är vad som händer den dagen Treasury blir STORsäljare igen. Inte för att täcka budgetunderskott (då USA mer eller mindre är tvingad att köra en balanserad budget under de närmaste åren), utan för att skaka fram pengar till Fed som slutat rulla över positioner som förfaller? Vilket pris, ie ränta, kommer privata aktörer att begära för att köpa statspapper av US Treasury?

Åter till beräkningen. Om inflationen ligger på 2,5%, och FED börjar örsiktigt krympa balansräkningen så borde 2 åringen kunna ligga på 3,5%? (mot 0,60% idag)

Är detta ett helt orimligt resonemang? Jag tror inte det, men det ligger några år bort så vi behöver inte oroa oss idag.

Det här ska ses mot bakgrund av vad CS skrev idag om Tyska statsobligationer

”German bond yields: 30-year German bunds returned a striking 38% in 2014 (16% for the German 10-year), beating the total returns of 90% of Stoxx 600 constituents. Moreover, German 10 year bond yields, having moved closely with those in the US and the UK until mid-2013, fell by 150bps in 2014, leaving them now only marginally above Japanese 10 year bond yields (with the German 30 year bond yield now below that of Japan – see the first chart below). As far as the bond market is concerned therefore, the ‘Japanification’ of Europe is no longer a possibility, but the reality. Such a performance, which created an extremely supportive backdrop for defensive sector performance in 2014, is unlikely to be repeated this year: with the German 10-year yield now at 0.45%, even if it were to fall to zero, total returns would be below 6%.”

Detta får mig också att tänka på Draghis avsikter att vilja köpa statspapper. Varför vill han det? Vill han driva ner räntorna? Tja den tyska 10 åringen ligger ju på 0,45% så vad finns det att driva ner? Visst i Grekland ligger räntan på 10,5% men marknadsräntorna är irrelevanta då grekiska staten inte finansierar sig genom marknaden utan genom Trojkan. Vill Draghi underlätta Europa att köra stora underskott? Nej, austerity är religion Europa och Eurozonens statsskuld är så pass stor att några större underskott inte kan vara aktuellt? Nej för Draghis del handlar det om att försvaga Euron och då vet jag inte riktigt om QE är bästa vapnet?

Nu till nåt helt annat, europa står inför en kritisk period. Europadomstolen ska döma om OMT den 14/1, ECB ska besluta om QE den 22/1 och Grekerna går till val den 25/1. Det ser ju risigt ut men samtidigt börjar datan se intressant ut… särskilt relativt USA.

OM Europa skulle få lite momentum framåt vårkanten, lita på att det blir lite vinsthemtagningar i dollarn, samtigt som oljan lär studsa en tia eller två… och gissa hur Ryssen går då… Huaaaa!

Trevlig kväll!

Marknaden har öppnat 2015 med väldigt försiktiga steg. Inte riktigt övertygande stark januari börs om man säger så. Data från USA och Europa visar att konjunkturen, kanske temporärt, har gått in i ett något lugnare tempo. Det ska bli intressant att se i slutet av januari, februari var bolagen lägger sina budgetar (främst top line siffran är intressant) inför 2015. I fredags hade vi ISM Manufactoring som kom in på 55,5, sämre än 57,5 väntat och fg 58,7. Det var faktiskt första viktiga amerikanska makrobesvikelsen på mycket länge. Om det är början på något nytt? Nej, jag tror faktiskt inte det… den amerikanska ekonomin är inne i ett positivt momentum där framförallt jobbskapande och stigande tillgångspriser ger varandra bränsle. Ovanpå detta blir energinotan väsentligt lägre framöver samtidigt som räntorna inte kommer stiga i det korta perspektivet då inflationen inte har förutsättningar att ta fart på ett sätt som tvingar FED till action (bäst Proxy för räntehöjningar är US 2yrs Trs, där rule of thumb är Förväntningar om styrräntan i korta perspektivet = US 2yrs minus 50 punkter.)

På fredag har vi jobbsiffran där man väntar sig 240k NFP mot föregående månads 321k. Timlönemässigt väntar man sig 2,2% mot fg 2,1% YoY. Den här siffran är fortfaranade mycket viktig och lär sätta tonen för januari.

Trenden på börsen är uppåt och det är buy on dips som gäller. Vi har ett gap på OMX kring 1409 som kommer täppas till. Dock inte ännu på ett tag tror jag. 1,500 är en symbolisk targetnivå, därefter har vi ATH från mars-2000 kring 1548, även den ganska symbolisk. Nej då är taket i 2009 trenden viktigare, den är stigande kring 1575-1585 just nu! Den stigande trenden är intakt så länge som 1386 håller!

Vän av ordning, jag är ju negativ fundamentalt (sedan okt-2013) och det är troligt med en större rekyl, typ FIB38% sättning, under året, och där jag länge siktat efter 1,150-1,200 nivåer. Nivåer som gör det intressant att köpa även ur ett fundamentalt perspektiv. Dock kommer den här, the great BUY, triggas av högre räntor, så håll koll på 2-åringen. Går den över 1% så är det något som börjar lukta bränt!

Den allmänna debatten kring den amerikanska konjunkturen har varit positivt ett tag nu. Även jag har varit, och är, positiv. Det går liksom inte att vara något annat. MEN, jag har alltid varit positiv inom ramen för LTG, dvs lower trending growth. Vad innebär detta? Jo att den amerikanska ekonomin kan förväntas gå bra och återhämta sig, men inte som vid historiska cykler då snitt5% årlig tillväxt inte var några konstigheter. Förklaringen grundar sig framförallt på två faktorer;

1. Expansiv finanspolitik, dvs  budgetunderskott, som har varit legio sedan WWII är ett minne blott med tanke på statsskuldens storlek och givet den politiska debatten (från båda läger)

2, Loan growth. De amerikanska hushållen kommer inte kasta sig över en ny leveraging cycle, trots att de de-lev ett bra tag och loan/value ser riktigt bra ut. Finanskrisen och the Great Recession har ändrat på mentaliteten att belåna sig dessutom. Loan/disp income är dessutom på en historiskt hög nivå om man tittar sedan WWII. räntorna kommer dessutom att gå upp de närmaste åren.

Utebliven ökad skuldsättning, dels bland hushåll och dels i staten, gör att tillväxten kan bli bra, men inte så bra som vi varit vana vid i historiska receoveries.

Samtidigt fick jag nedan chart från DB, som visar att utgivningen av lån faktiskt har tagit fart rätt ordentligt. Dock är vi fortfarande en bra bit från de 10-15% YoY (uthålligt dessutom) som krävs för att ovan LTG scenario kan skrotas. Nej kan vi pendla kring 5-7% de närmaste åren ska vi vara nöjda. Jag kan ha fel såklart, och detta är en parameter att hålla ögonen på!

Brent oljan är nere kring 55usd, och jag tror det är intressanta tekniska nivåer som börjar närma sig. Tänk hus Asien och USA gynnas av det här!!! Samtidigt som risken är stor att den amerikanska produktionsapparaten lär få sig en törn av det här…. OPEC är inte så dumma som man tror när allt kommer till krita och man vågar tittar runt hörnet!

Grekland misslyckades med att rösta fram en president, och därmed går man till allmänna val söndagen den 25 januari. Vänstern med Syriza i spetsen väntas vinna. De ska sedan förhandla med Trojkan i februari. Merkel har flaggat för att Europa klarar en Grexit! Ojojoj, det kan bli en riktig nagelbitare i vår….

Slutligen Svensk politik. Kritiker till DÖ menar att Alliansen borde regera med stöd av SD. De lutar sig åt att Alliansen har majoritet för sin budget och borde därför regera. Men här kör de fel anser jag. SD stöttade ju A budget för att få bort Löfven. Om A sitter i regering och lägger fram budget, så kommer SD slå ner på den om de inte radikalt ändrar på invandringspolitiken, vilket dem inte kommer göra så länge som Batra sitter på makten. Vissa tror att det räcker för A att ”prata lite” om att vi måste börja diskutera formerna för migrantionspolitiken för att SD ska vara glada. Det tror inte jag. Det är nya tider nu. SD värvar röster från M. Därför krävs det mer innan SD ska bli ett passivt stödparti till A.

Nej av kritiken som är mest intressant är det kanske den att de borde förhandlat mer i sakfrågor. Dvs regeringen borde få ge avkall mer på sin budget. Mer A politik i budgeten liksom. Sen borde man göra det VARJE år.

Men frågan är, vad händer då med oppositions aspekten? Dvs de kan ju inte sitta och förhandla fram en starkt A influerad budget, och sen under året sitta i Riksdagen och göra sitt bästa för att sätta käppar i hjulen för regeringen.

Nej jag tror mindre och mindre på att en A+regerings förhandlad budget skulle vara realistisk. Det skulle bara sluta med en budget som bägge sidor är rätt missnöjda med, och sen ska de sitta och vara glada och inte kritisera varandra för att ”de har ju kommit överrens”. Nej då har Batra et al en poäng, det är bättre med äkta opposition, än en mellanmjölksbudget, som förvisso tar hänsyn till mångas intresse, men inte gör någon nöjd!

Idag tangerade euron 1,20 mot dollarn, och det skrivs en hel om att detta skulle vara ett problem!

http://www.va.se/nyheter/2015/01/02/euron-rekordtappar-mot-dollarn-efter-draghis-utspel/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified&subid=432826939

Men hallå, problemet i eurozonen är att inflationen ligger under målet och flirtar med deflation. Det här är i sin tur ett resultat av låg tillväxt och sysselsättning.

Draghis målsättning med expansiv penningpolitik är inte som Feds, dvs att skapa asset inflation och möjliggöra billig underskottsfinansiering. Tillgångspriserna är redan höga, främst mätt som låga obligationsräntor. Eurozonen har heller ingen ambition att köra stora underskott. Nej Draghis övergripande mål är att försvaga euron, någon han uppenbarligen lyckats med. Anledningen till detta är dels för att omvärlden ska vilja köpa mer eurotillverkade saker och dels för att han vill importera inflation. Nu tar det ca 6-12 månader innan en svag euro börjar visa sig i inflationsdatan, så vi ska nog inte vänta oss någon QE a la europa inom kort. Men funkar inte det här så är han nog villig att göra mer på sikt.

Samtidigt ska vi ha klart för oss att den globala tillväxten är strukturellt låg vilket medför att vi också måste leva med strukturellt låg inflation. Jag menar när framgångssagan USA inte ens orkar upp till 2% kärninflation… Vad ska då Draghis förvänta sig i Europa?

Så blev extravalet inställt till slut.

Detta kan inte komma som en överraskning för någon som tänkt till egentligen.

Det är snarare formen för uppgörelsen som är en överraskning

Ett nyval hade inte löst något då ingen av blocken fått mer än 50%. Om regeringens budget, oavsett vem som sitter i regering, aldrig får stöd, så kommer vi aldrig få en regering.

Detta leder oss in på mantrat för uppgörelsen, Ansvar.

Med ansvar menar de sex partierna två saker,

1. Att inte ge SD inflytande i svensk politik
2, att Sverige trots allt behöver en regering

Detta har man nu uppnått!

Eftersom de röd gröna vann valet och S är störst är det inget snack om vem som bör regera landet, nämligen Löfven. Alltså bör man även släppa fram hans budget. Eller? Man gör det genom att lägga ner sin röst. Om SD följt praxis och bara röstat ja för sin egen budget så hade inte uppgörelsen varit nödvändig.

Men genom denna uppgörelse så lovar Löfven också att agera likadant om alliansen blir störst 2018. Det är alltså fair, om man tycker det är fair att frysa ut SD, vilket skulle kunna diskuteras men är rätt oinmtressant då det är en ickefråga idag.

Att man därutöver säger att man ska samarbeta kring Försvar, Energi och pensioner är ointressant, då man var rätt överrens där redan innan.

Men det finns några frågor som hänger löst,

1. Varför ville inte ens A testa om man kunde vinna valet till våren, och därefter få till samma uppgörelse?

Jo för att opinionsundersökningarna pekade på att man snarare skulle tappa väljare än vinna jmf höstens val, och därför skulle man hamna i exakt samma sits. Skulle man vinna så måste man söka stöd för sin budget, och då skulle nog Löfven svara med samma beska medicin.

2, Varför ingår inte immigrationsfrågan under den gemensamma politiken?

Kanske för att A är på väg att så smått skruva om sin politik här?

3, varför har man inte försökt att få genom mer A politik i regeringsbudgeten utan nu bara släpper genom minst 3, kanske 7 röda budgetar?

Detta är kanske den viktigaste frågan och det som retar många A väljare mest av allt?

Personligen tror jag en budgetförhandling aldrig skulle kunna leda till någon budget som båda accepterar. Det är helt enkelt så att den budget som A skulle kunna acceptera, kan aldrig S acceptera, och tvärtom.

För A verkar det istället vara viktigt att vara en tydlig opposition mot regeringen. Detta verkar man tro att man framgångsrikt kommer kunna vara under de här åren i riksdagen? Kan man verkligen det när man accepterat budgeten undrar jag? Här får gärna någon med koll på läget fylla in! Hur mycket kan sd och A påverka regeringens politik i Riksdagen, när de har en godkänd budget?

4. Kommer S att vara beroroende av V? Varför kunde inte A kräva att S+mp ska skippa budgetsamarbetet med V för att de ska ge sitt stöd till våren?

Det är många A anhängare som är kritiska till vad som hänt. Fair enough! Men vad borde man gjort istället? Bortsett från att söka stöd hos SD som idagsläget är en icke fråga.

Media lägger mycket krut just nu på att kritisera A. Men jag undrar, vad skulle de gjort istället, givet att extraval och samarbete med SD INTE är ett alternativ? Om du tror på uppgörelse med S, men kritisk till utformningen. Hur skulle en bra, och såklart realistisk, uppgörelse se ut istället? Det är inte helt enkelt!

Jag är trött på att läsa om kritiken, jag vill se mer konstruktiva lösningar… realistiska sådana!

Får även passa på och tacka för det gångna året och önska er alla ett Gott nytt år!

Börsen tuggar på och det är bara att hänga med!

Draghi har gjort sitt bästa i år att försvaga euron. Förhoppningen är att detta sätter fart på inflationen, dels genom ökad tillväxt, och dels genom ”importerad inflation”. Men marknaden verkar inte riktigt prisa in ECB scenario. Åtminstone inte nästa år. Vem har rätt? Tja, ECB vill ju gärna prata om inflationen så de ligger garanterat för högt. Marknaden å andra sidan lyckas aldrig prognostisera något förrän det är verklighet.. så sanningen ligger väl någonstans mittimellan!

Varför är detta viktigt? Jo därför att kommer tillväxt och inflation tillbaks i europa… så lär dollartrenden få sig en stöt vilket får implikationer för både FED och deras räntehöjningar och oljepriset.

Även I USA så har de haft en BOOM i företagsobligationer de senaste åren. Framförallt inom HighYield HY segmentet (kul det där ordet, för jag har lärt mig att det hette junkbonds från början, men det kanske inte är lika lätt att sälja :-)) har det emiterats en del vars pengar hamnat i skifferoljans händer. Nu när oljan ligger på 59$ och det inte är lika kul att vara amerikansk skifferoljeproducent.. ja då blir obligationsinnehavarna rädda. Kommer de inte kunna återbetala lånet/obligationen??? Spreadarna mellan HY och IG har därmed tagit fart…. och det börjar sprida sig till resten av världen. Till dig som köpt fonder som investerar företagsobligationer senaste åren. Vet du vilka papper de sitter på?

Jag har sagt det innan och säger det igen.

1. Realräntorna är negativa, not good for bonds

2, Inflationen är historiskt låg, nominella räntor är exceptionellt låga… not good for bonds

3, spreadarna mellan IG och Soverigns, samt IG och HY är exceptionellt låga.. not good for bonds.

4, Det finns företag som borde sökt riskkapital, ie emiterat aktier, men sålt obligationer istället, och som inte kommer kunna betala tillbaka pengar… kreditrisken är högre än många tror.

Detta tillsammans gör att avkastningen på räntor, sett till riskerna inte är vad många tror… och det är bara en tids fråga… tick tack tick tack

Jag är uppvuxen i en värld där en HY, eller junk obligation ska prisas så här;

Inflation 2%

Real avkastning +1%

Kort statspapper 2+1=3%

5 årigt statspapper +1% dvs 3+1=4%

5 årig IG obligation +2% = dvs 6%

5 årig Junk obligation +2% (eller mer) = 6+2= 8%.

Minst 8% för Junk, dvs där pengarna kommer användas till något mer Ventureaktigt och oavsett vad bolaget säger så finns det en rätt hög kreditrisk? Är det någon annan än jag som kommer ihåg den här världen? Vi är inte där idag, men är den verkligen så omöjlig att komma tillbaks till? Jag tror inte det… men jag kan ha fel länge, innan jag får rätt!!!!

och apropå att ha fel. Se på chartet nedan. De sk. experterna har haft kroniskt fel sedan 2007 (bortsett från under 2012) att prognostisera us 10yrs oblisen. Men lyssnar man på Ingves och andra bedömare så verkar konsensus nu söka sig mot att vi ska ha låga räntor, och därmed låg inflation, under flera år framöver… hmmm givet deras förmåga att prognostisera kanske man ska vara lite försiktig???

Jag vet att oljan faller, att dollarn är stark och Asien och Europa går knaggligt… men glöm inte att FED tittar på kärninflation och där spelarna lönerna än avgörande roll.. Om löneinflatinen söker sig mot 3,5% nästa år… kan FED ignorera detta?

Snappade upp den här… Kinas valutareserv krymper. Jag vill minnas att den här var på tapeten för många år sedan bland strateger. Dvs när den är negativ, typ YoY% så korrelerar det väldigt väl med en inbromsning i den kinesiska ekonomin. Dessutom ledande. Datan är konstig för samtidigt är Kinas handelsöverskott väldigt starkt….

Världen är annorlunda jämfört med början av år 2000. Då importerade Europa och USA varor från emerging markets till ett värde av 650mdr usd. Idag importerar dem för 1,900mdr. Det är en uppgång på 200%, eller en ökning med ca 10% om året. Idag är importen lika stor som ca 12% av USAs BNP. IT IS a gamechanger

Vilket lockar fram lite frågor;

1. Pricing Power i EM har varit låg samtidigt som de har sett hög cost inflation, främst löner. De har kunnat leva med fallande marginaler för att Ebitda har ökat ändå. Frågan är hur det blir framöver om inte Ebitda ökar lika fort. Kommer de fokusera på marginaler då? Dvs kommer de vilja öka priserna, vilket blir lättare när deras kunder efterfrågar mer och är starkare? Alla vet att USA och Europa har importerat Goods deflation från Asien och Kina i över 10 år…. kommer den pendeln att svänga närmaste 5 åren. Vad innebär det för räntor?

2.  Världskartan har ritats om. EM aktier, men även räntor och valutor har sedan 2007 gått dåligt. Trots BNP tillväxt har vinsttillväxten för börserna varit svag. Kommer nedgången i BNP tillväxt på sikt gå hand i hand med en ökning av vinsttillväxten? Vad händer med värderingarna och börskurserna då? Vid vilken tidpunkt är det dags att gå från momentum USA aktier, till contrarian EM aktier?

Trevlig helg!!!

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/BMServlet?file=6517ft8s-3p46-g002-9bd1-d8d385599600&store=0&d=1&user=c92zz66blu640-2&__gda__=1544994688_3b1f3b3c9581714cdebaad92d073fddb#0001&c92zz66blu640-0&1544994688_d4e958857d1fc170f9bcb7bbeaf48351&0011&c92zz66blu640-1&1544994688_99b6cba1a2017b6038f8906f4017d236

FED lyckas med bedriften att införa Patient, och ändå ha kvar Considerable. De lyckas med att ge intrycket av att de inte känner behov av att höja räntan som det ser ut idag, och det är inget som ser ut att ändras på kort sikt. Men de lyckas ändå öppna dörren till höjningar, om datan skulle visa sig bli mer inflatoriskt.

Eftersom marknaden reagerade positivt så måste det tolkas som om den inte förväntar sig signifikant högre räntor på några kvartals sikt. Att 2 -åringen ligger kvar på 0,60% bekräftar också detta.

Framöver så kommer alltså marknaden fästa stor vikt vid datan. Men gör det enkelt och följ  2-åringen för att förstå vad som diskonteras. Så länge som den inte börjar springa iväg över 1% så behöver man inte vara särskilt orolig, utan då är läget ganska oförändrat.

Samtidigt får vi inte glömma att samtliga ledamöter utom en tror på en höjning nästa år!

CPI kom in igår, och topline sjönk från 1,7% YoY till 1,3% YoY, tack vare oljan. Core låg kvar på 1,7% YoY.

Det intressanta med core är att Core Services ligger på 2,5% YoY, vilket alltså är på en historiskt normal nivå. Det är Core Goods som drar ner. Den låg senast på -0,5%YoY vilket är mycket lågt. En stor del av förklaringen handlar om att dollarn är stark och att World trade är hyfsat svag. Det är alltså omvärldsrelaterat. Skulle konjunkturen i omvärlden ta fart så lär core goods ta fart, och då tar hela core CPI fart, vilket skulle tvinga FED till att höja räntan. Kontentan är att pga att konjunkturen i omvärlden är så svag, så behöver inte FED höja räntan. Rätt komiskt ellerhur? Drar världskonjunkturen, så kommer FED troligtvis behöva höja räntan. Morgan Stanley tror att core PCE kommer landa på ca 1,5% YoY nästa gång givet den här datan. Ingen data FED behöver stressa upp sig för med andra ord.

I Grekland hölls första omröstningen av tre igårkväll. 160 sa JA. Det krävdes 200. Nästa omröstning äger rum den 23/12. Då krävs också 200 vilket man inte kommer få. Sista omröstningen är den 29/12, då krävs 180. Kommer man få det? Njae, igår hade marknaden hoppats på knappa 170, så det ser lite tunt ut. Samtidigt är det svårt att dra några förhastade slutsatser. Vi får se, risken för nyval i februari får ändå anses som hög… och det är något marknaden inte kommer att uppskatta.

Vad beträffar börsen är det taktiskt köp som gäller! Numera tror jag även man kan använda 1386 som en ganska rimlig SL. Dvs så länge som den inte passeras tar vi sikte på 1,500 i första hand!

Have a nice one!

1.

Dels har vi FOMC möte ikväll, där marknaden väntar sig att man tar bort termen Considerable Time i protokollet. Detta mot bakgrund att marknaden väntar sig räntehöjningar i mitten på 2015. Om de gör detta så är det en lika stor milstolpe som när Bernanke i maj-13 flaggade för att han tänkte trappa ner QE köpen. Det som talar mot att de kommer göra det är bla. 1. Stark dollar importerar disinflation 2. svagt oljepris 3. Vare sig core CPI, core PCE eller timlöner visar några särskilt inflatoriska tendenser 4. räntemarknaden, främst us 2yrs, flaggar inte för något hökaktigt budskap samt 5. FED bedöms, allt annat lika, tillämpa strategin ”ta det säkra före det osäkra”, dvs de höjer hellre senare när de är säkra på att ekonomin är stark nog, trots att det medför negativa konsekvenser, än höjer för tidigt och gör ett policy misstag.

Om considerable ligger kvar, så skulle det alltså inte vara jätteförvånande, vilket medför att räntorna kommer fortsätta att vara låga, vilket medför att aktiemultiplarna kommer hållas höga. Slutsats; det hade varit bra för aktiemarknaden. Jag vill dock lägga till att Nr 1 och 2 främst påverkar Top line inflation som FED tittar mindre på. Faktum är att stark dollar och svagt oljepris faktiskt ger en boost till de amerikanska hushållen, och kan i ett medellångt perspektiv faktiskt pressa upp kärn inflationen.

Min syn kvarstår dock.

1. FED kommer successivt röra sig från en expansiv penningpolitik (dvs negativa realräntor) till en balanserad penningpolitik, dvs Noll i realränta.

2. Kärninflationen kommer successivt att röra sig från 09-14 nivåer till 04-08 nivåer. Detta innebär implicit att

a, löner kommer gå från de senaste årens 2% YoY i snitt till 3,25% YoY pre Finanskris. Idag ligger de på 2,1%.

b, core PCE kommer gå från senaste årens 1,25% i snitt, till pre cirisis 2,25%. IDag 1,5%

c. core CPI kommer gå från senaste åren 1,5% i snitt till pre crisis 2,5%. Idag 1,75%.

Inga jätterörelser som sagt, men tillräckligt mycket för att FED ska vilja bedriva en balanserad penningpolitik.

Det finns också två stora uppsiderisker, vars tajming och sannolikhet är omöjlig att försöka sig på, men det är

1. The real Exit. Dvs när marknadsimplikationerna av att FED vill ta ner Bank Reserves från 3,000mdr dollar till Noll. Det kan medföra att realräntorna blir högre, än vad som är motiverat av både inflation, jobbskapande och tillväxt.

2. Risken med att de tajtar sin penningpolitik för sent kan innebära att de måste höja räntan mer, allt annat lika, än vad de hade behövt göra om de tajtar i god tid.

Det kan innebära att vi stundtals kommer få högre realräntor än vad vi varit vana vid.

Ok, men tillbaks till ritbordet. Jag tror FED i första hand kommer höja med 100 punkter. Anledningen är att inflationen, hur man än vrider och vänder på det är fortsatt låg. De kommer med andra ord att inte lägga sig högre än inflationstakten.  I nästa steg när Inflationen börjar röra sig mot pre crisis nivåer, indikerat ovan, då lär de höja med 100 punkter till. Dvs från dagens 0% till 2% i styrränta. När är svårt att säga såklart, och jag har haft väldigt fel kring detta, men säg inom en 3 års period kanske.

Sist när styrräntan låg på 2%, efter en rad höjningar var i slutet på 2004. Då låg 2-åringen på 3%. Det finns goda skäl att tro att detta sambandet kommer hålla även nästa gång.  Idag ligger 2 åringen på 0,6%. Så när FED gör första 100 punkterns höjning lär den gå från 0,6% till 1,5-2%, och i rundan efter lär den gå till 2,5-3%. För att förstå 5 åringen så höftar jag med ett 100 punkters påslag. För att förstå 10 åringen höftar jag 200 punkters påslag. Detta är ett snitt, så länge som konjunkturutsikterna är goda lär det stämma. Ser konjan sämre ut så kan du dra ner på påslaget något.

Sen är det frågan hur Riksbanken kommer agera, den för håller sig till

1. ECB policy, eftersom europa är vår största tradingpartner. ECB förhåller sig till FEDs penninpolitik med justering för konjunktur, jobbskapande och inflation i Europa.

2. Svenskt jobbskapande, inflation och tillväxt.

Min poäng är att den amerikanska 2 åringen på några års sikt har potential att gå mot 2,5-3%. Detta kommer Riksbanken att ta hänsyn till genom hus ECB reflekterar denna förändring. Ovanpå detta justerar Riksbanken för lokala förutsättningar. Detta kan i slutändan medföra att vi hamnar i ett läge där räntan på ditt rörliga bolån går från dagens 2%ish, före rabatt och ränteavdrag, till 4%+.

Det är inte direkt vad Ingves flaggade för igår!!! Men han har en poäng, ovan scenario kan dröja…. dröja länge!  Eller gå snabbt, och ta oss på sängen. Jag vet faktiskt inte!

4% för ett rörligt bolån kan upplevas som högt idag, men det är faktiskt ganska normalt ur ett historiskt perspektiv. Normalt därför att det också speglar en ganska normal inflationsmiljö, och en rätt normal penningpolitik. Vi har en väldigt väldigt skev bild om vad som är normalt idag, starkt präglad av senaste 6 årens exceptionella penningpolitik, låga tillväxt och inflation. Många tror att de senaste 6 åren kan lära oss något om de kommande 6 åren. Jag tror de har fel. Framtiden brukar skita i Historiken om förutsättningarna ändras. Prognosmakare har oftast fel. Jag skulle inte sagt något om tillgångspriser var hälften så höga som idag, eller den globala arbetslösheten var dubbelt så hög eller om vi hade deflation överallt. Men så är det!! På många håll är bilden annorlunda jämfört med det som har varit.

Kring 2002 och 2003, efter IT bubblan kapsejsat, pratade man om Ericsons problem var Sveriges problem, och termen ”job less growth” var allmänt vedertagen. Ordet BRIC visste ingen vad det var, icke desto mindre sub prime! Om jag hade beskrivit konjunkturutvecklingen från 2002 till 2007, hade folk skrattat åt mig. Nästan alla hade fel, då nästan alla var präglade av historiken! Vi vet mindre om framtiden än vad vi tror.

Jag är rädd att de finns dem som får det tufft om bolåneräntorna dubblas. Tror ni att den här gruppen skulle få det enklare att hantera sina lån om de dessutom får ett slopat ränteavdrag, tvingande statiskt amorteringskrav samt fastighetsskatt på halsen? Det enda det medför är att sänka deras ribba för vad de klarar av. Nej, det är viktigt att de här amorteringskraven som kommer bara gäller nya bolånekunder. Det är viktigt att nya kunder kommer in med rätt belåning. Men de är bara en fraktion av problemet. Det stora problemet handlar om befintliga låntagare, eller rättare sagt 10-20% av dem. Hur ska vi se till att det inte går åt helvete för dem i framtiden (något som påverka oss alla) om ovan räntescenario blir verklighet.

Den här problemgruppen bland befintliga låntagare, behöver få ner sin skuld och amortera 500kr i månaden räcker inte är jag rädd. De hade behövt byta ner sig boendemässigt då de tagit vatten över huvudet. Frågan är vem som vågar ta det policybeslutet av våra politiker? Troligtvis ingen är jag rädd. Ingen av de åtgärder som diskuteras löser detta problem!!!

2. Presidentval i Grekland ikväll

Det är inte folket som röstar fram en president, utan parlamentet. Man röstar 3 gånger. Den första är ikväll, den sista den 29 december. En parlamentariker kan välja mellan JA och Avstå från att rösta. Ikväll behövs 200 JA av 300 för att en president kan bli vald. JA sidan har idag  172 röster, Nej sidan 115 och osäkra är 13. Det blir alltså inget JA ikväll. Men förhoppningen är att det blir ett JA den 29/12, då det vara krävs 180 Ja. Tajt spel med andra ord. Om man inte får fram en president, då utlyses automatiskt nyval till våren, och opinionsundersökningarna pekar på att det blir ett regeringsskifte till Syriza fördel.

Det är detta som är själva problemet. Syriza är EU och Euro vänliga, MEN de kräver att statskulden omförhandlas. Idag måste Grekland leverera ett primärt budgetöverskott på ca 4% för att kunna betala räntorna och i slutändan ha en balanserad budget. Något både regering och Troikan eftersträvar. Syriza vill omförhandla skulden så att de bara behöver göra ett primärt överskott på 2% eller mindre. De tycker liksom att Grekerna har levererat blod svett och tårar de senaste åren, och livet behövs göras lite lättare. Inte minst för att släppa fram lite potentiell tillväxt. Om de vinner, och Troikan inte tillmötesgår deras krav (vilket Troikan indikerat att man aldrig skulle göra) så kan de lika gärna defaulta på skulden, ie lämna euro samarbetet. Hot eller inte. Marknaden gillar inte detta!

Så det hänger på de här 13 osäkra rösterna. Regeringen behöver 8 av dem den 29 december. Ikväll kanske vi får vissa signaler vart hän det barkar! Om det går åt skogen, räkna delvis med en repris av 2012!

Jag är lite skeptisk till just den här då beräkningen är svårt att göra och tar liksom inte riktigt hänsyn till outsourcing trenden senaste 10 åren… men visst, ett visst signal värde ger den!

Läste en rätt intressant rapport om Oljan från Morgan Stanley… där de uppmärksamma att en av de viktigaste parametrarna, både för oljeindustrin och konjunkturen, är TIDEN. Dvs ju längre tid priset befinner sig på de här nivåerna, desto mer genomslag får det. Dvs en kraftig nedgång, som kort tid följs av en kraftig uppgång, har mindre betydelse än en långsam ned- och uppgång, fast till ett högre pris… just därför att genomsnittspriset blir lägre av tiden. Än så länge har nedgången gått så snabbt att de flesta inte känner av de fulla konsekvenserna ännu… men för varje månad som priset inte vill stiga så……