Kortsikt's Blog

http://www.bloomberg.com/video/appaloosa-s-tepper-says-stock-markets-not-in-bubble-xsuYVJ46Qu6E52XtN0tX6w.html

Jag utesluter inte att 14e kan bli bra… men först korrektion 🙂

Någon kanske frågar sig, varför ta risken att stå utanför om man ändå är positiv på 1 års sikt? Jo därför att i en marknad där man inte kan förvänta sig några extraordinära rörelser så är det viktigt att ligga rätt för att skapa performance. Exempel. Säg att marknaden sjunker 10%, för att sen stiga 15% under första halvåret. Sitter man bara med i rörelsen så gör man 3,5% på 6 månader. Felräkningspengar!!! Står man utanför 8% i nedgången och sen följer med upp, då gör man 12,5%. Mer än 3ggr bättre OCH bra absolutavkastning. Nu var detta bara ett exempel, så häng inte upp er på procentsatser och tajming. Det är resonemanget jag vill belysa!!!! Jag säger inte heller att det är enkelt… hade det varit det hade jag inte suttit här 🙂

Trevlig helg!

Yellen som gjort sig känd att lägga stor vikt vid sysselsättningen gav signaler om att ekonomin inte är tillräckligt stark för att inleda tapering och på sikt räntehöjningar… detta trots att sysselsättningen ändå ser rätt bra ut. Detta skapade den optimism vi ser idag!

Notera att:

<a

Så vad handlar det om…

FED bygger ju mycket av sitt case på att skapa asset inflation för att de tror på följande ekvation

”1, Asset inflation ska öka 2, consumer confidence, som ger ökad 3, privatkonsumtion, som skapar 4, sysselsättning, som skapar 5, löneinflation, som leder till allmänt högre 6, kostnadstryck… som leder till förändrad penningpolitik”

Rent spontant skulle jag säga att vi är vid 5:an just nu. Det intressanta är att FED inte brukar vänta så länge… vad handlar det om?

Om Yellen och Co nu inte inleder tapering i dec, alt jan, så tror jag det handlar om följande:

Sysselsättningsdatan är EXTREMT viktig för deras val av politik… men det är också fullt medvetna om att JUST sysselsättningsdata inte på något sätt är leading (som ex ISM new orders). Sysselsättningen kommer i spåren av en konjunktur. Det är ganska logiskt, företag vågar inte nyanställa förrän de ser efterfrågan i vitögat. Viss leading effekt har det. Bra sysselsättningsdata KAN IBLAND leda till fortsatt bra data. Men inte alltid. Detta är också rätt logiskt. Personalchefer och VD som hör att efterfrågan ökar och arbetslösheten går ner kan bli stärkta i förtroendet och börja nyanställa. Så bra data kan ge ringar på vattnet. Men först och främst är det laggande data. Så den positiva data som visas i graferna ovan är alltså ett resultat över den konjunktur som varit. Det är kanske så FED känner att ekonomin IDAG, inte är tillräckligt stark för att den FRAMTIDA sysselsättningsdatan ska bli bra. Om så är fallet är det ju dumt att dra åt svångremmen idag! Varför är inte ekonomin tillräckligt stark? Först och främst tror jag de blev överraskade av att ränteuppgången blev så kraftig, och det är möjligt att den får negativa konsekvenser runt hörnet, när ränteuppgången så sakterliga börjar gröpa ur de disponibla inkomsterna. Det är möjligt att FED vill avvakta och se om de högre räntorna faktiskt kommer få realekonomiska konsekvenser, eller inte. Vad beträffar bråket mellan politikerna så tror jag det är underordnat i det här fallet. Datan som kommit hittills pekar på att det inte fått några större realekonomiska konsekvenser….

Eller målar vi fan på väggen… och tapering kommer som ett brev på posten i december. NFP siffror på 200k+ gör det helt klart svårare för FED att motivera varför de INTE ska inleda tapering… trots dess laggande karaktär.

Time will tell

Trevlig helg!

Gäsp, man kan fråga sig var den ska ta vägen?

Se gärna http://www.youtube.com/watch?v=zoBW6xwbzJ4

Tobbe lyfter fram en sak många TA nybörjare missar, och som är otroligt enkelt, men likväl viktigt. Titta från 2:38min…

Den relativa resan i sydeuropa bör fortsätta, åtminstone om CS ekonomer får rätt…

Ännu en som klagar på att QE inte fungerat!

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3786850.ece

Jag fattar liksom inte… jag ser två enorma effekter:

1. Den viktigaste, Obama har kört underskott på 6,000 mdr dollar under 5 år, motsvarande 37% av BNP. Det är alltså pengar han spenderat, MER än han har att röra sig med, dvs det han får in. Är det någon som INTE tror att de här pengarna har varit stimulativa för ekonomin. Det många verkar tro är att det är misslyckande för att arbetslösheten är kring 7-10%, och inte 4-5%. Men jag tror att arbetslösheten hade kunnat vara kring 20% om han INTE spenderat de här pengarna. Sen är det en annan femma att pengarna idag inte ligger i fickorna hos alla utan några få. Hur spelar då QE in? Jo, treasury som lånat upp dem här pengarna hade nog kunnat göra det utan FEDs hjälp, MEN priset hade blivit så mycket högre, och just därför hade de inte klarat av att göra det i samma utsträckning. Alltså har FED gjort det möjligt för dem att köra 6,000 och inte 2,000 mdr dollar i deficit spending. Mellanskillnaden är FEDs förtjänst. Någon kontrar, men det är inte FED som lånat ut pengarna. Nej, det är utlandet och privata aktörer genom primary dealers. Men för helsike, om du vet att det finns en köpare i marknaden som bjuder bra, och har en ungefär lika stor påse som de obligationerna som nyemiteras, tror du inte det påverkar förstahandsmarknaden!!!! Get Real!!!

2, Genom detta har FED tryckt ner räntorna till artificiellt låga nivåer. Med detta menar jag när kort räntan inte speglar kärninflation, dvs när realräntan är negativ, så är den dopad, då ingen sund människa skulle köpa något med negativ realavkastning. Så 1, ovan gör att fler fått behålla jobbet än vad annars skulle varit möjligt. Den personen har bolån, vars ränta, dvs månatliga kostnad, gått ner i pris. Så inte nog med att han fått behålla jobbet, han har dessutom mer kvar i plånboken.

OK, ovan har inte skapat tillväxt. Men det fick oss att hamna i The Great Recession, Istället för The Great Depression II.

Är det någon som har sakliga invändningar kring detta så lyssnar jag gärna!

Vad gäller Tapering och dess effekter så blir jag också förbryllad. Det finns två typer av skolor verkar det som.

1, ekonomin är inte stark nog, vi behöver QE. Högre räntor kommer ge oss en double dip, sälj aktier. tapering är dåligt!

2. Tapering är bra då det är ett kvitto på att ekonomin blir bättre. Vi vill in i en mer normal konjunktur utan stimulanser. Faktum är att stigande räntor har tidigare varit bra för aktier då det innebär en annalkande konjunktur uppgång.

Båda har fel.

Det går inte att säga att låga räntor är bra för aktier eller tvärtom som om det var en absolut vetenskap. Det är en balans.

Säg att du vet att du ska få 10kr om ett år. Räntan ligger på 2,5%. Då är denna slant värd 10/1,025=9,76kr.

Säg att över en natt förändras till 5%. Då är denna tia värd 10/1,05=9,52kr. Dvs mindre!!! Högre räntor är negativt.

Men om det under samma natt som räntan gick till 5% så ökade slanten som du ska få till 11kr. Då blir kalkylen 11/1,05=10,48kr

Då var det inte så negativt med räntehöjningen trots allt.

historiskt har en ränteuppgång varit associerad med en större tillväxt uppgång… därför har aktier stigit när räntan stigit.

Nu handlar inte tapering så mycket om att konjunkturen ska bli så förbaskat stark. Det handlar 1, om att det går att ta bort QE idag. Hade Obama kört ett underskott på 10% nästa år, så kan ni FETGLÖMMA att Ben hade tagit ordet tapering i sin mun. Han hade behövts för att trygga, inte finanseringen, utan kostnaden för finansieringen. Dem är tajt sammankopplande. För hög kostnad för att köra deficit, leder per automatik till att man måste köra mindre deficit. Men nu är det så jäkla lägligt att Obama kanske gör ett under skott på 2-3% nästa år, varav primary nästan är i balans. Det är en grundförutsättning för att Ben ska kunna påbörja tapering. 2, tapering innebär en normalisering av räntor, dvs högre räntor, och det i sig har en bromsande effekt.

Så risken är faktiskt, att på 12m sikt, att räntefaktorn tynger mer, än vad tillväxt faktorn gör det. I nästa cykel, när räntorna stabiliserats på en högre nivå, en mer normal nivå, då kan vi förhoppningsvis få en konjunkturuppgång som gör att tillväxtkomponenten slår genom mer än ränteeffekten. Då bör aktier stiga.

Jag anser alltså att risken är stor att tapering får negativa effekter för aktier, om inte konjunkturen, läs vinsttillväxten, kompenserar för det. Det handlar om en ytterst känslig ekvation, och det går inte att luta sig mot historiska data och dra några slutsatser… tyvärr!

Tror ni verkligen det är en slump att de månatliga köpen av treasuried uppgår till 45 mdr i månaden, dvs ca 550 om året. Och inte 25 el 225 i månaden. Det har ju varit för att matcha storleken på det deficit man kört, dvs det belopp an nyemiteringar som man haft behov, utöver vanliga roll-overs, som inte kräver några ”nya” pengar. Detta har gjort att privatmarknaden inte har behövt vara med som finansiär utan har kunnat ägna sig åt att jaga yield bland företagsobligationer och aktier istället.

Trevlig kväll!

Åtminstone om du är en privatsparare med lång horisont. För förvaltare som utvärderas på årsbasis, eller till och med kortare är det svårare.

Jag ska ge dig the holy grail…

Nedan är SPX vinstutveckling sedan 1950….. det stiger med ca 6% per år. På ett enskilt eller ett par år kan det diffa rejält men över en 10 års period kan du vara tämligen säker på att 6% vinsttillväxt genereras. Den går i sin tur att härleda till nominell tillväxt i en ekonomi, samt att oproduktiva företag slås ut m.m….

Vad jag försöker säga är att det med ganska hög sannolikhet går att säga att vinsten 2023 kommer ligga på 98,3 X 1,0583 = 173 dollar. Vad ska marknaden handlas till för värdering? Man kan räkna på olika snitt, men jag tycker PE15 är rätt bra, då det är där du landar ungefär om du skulle köra en DCF med 5% riskfri ränta, 6% tillväxt första 10 åren samt 3% under terminal value. Detta ger target 15 X 173 = 2595 om tio år. Säg att du har ett avkastningskrav på 10% för att vilja investera, och direktavkastningen ligger, lågt räknat över tiden, på 3% (den är på 2% idag men givet att utdelningen stiger i paritet med vinsten kan man lägga till lite). Då ska SPX stå i 2593/(1,07^10)= 1318 IDAG för att du med god sannolikhet ska få 10% (7% kursutveckling och 3% direktavkastning) om året kommande 10 åren.

Men det gäller att du också har den här horisonten. Om du skulle göra samma övning fast på kortare sikt… då minskar sannolikheten för att utfallet ska bli som beräknat ordentligt.

Den här övningen borde man göra regelbundet, typ kvartalsvis, och sitta på aktier ENDAST om marknaden ligger på eller under disonterat target value.

Men hur många gör så här tror ni?

Jag kanske ska säga att den här modellen är HELT VÄRDELÖS ur tajmingsynpunkt, utan den kräver verkligen is i magen och långsiktighet.

Vad säger den om läget nu? Nej, aktier ser inte så fundamentalt så spännande ut. Detta betyder inte att marknaden kan gå 15% till på 1 månad. Men de långsiktiga utsikterna ser dassiga ut. Bättre att invänta korektion ner till den stigande trendlinjen…. den lär komma nån gång!

ps. SPX i 1450 i februari efter att räntorna stigit mer än väntat till följd av tapering i december, och därmed skrämt marknaden? Hehe, jag spekulerar såklart och har ingen aning Ds.

Rent tekniskt kan vi fortfarande få ett klassiskt year end rally som brukar hålla i sig fram till första dagarna i januari. Tekniskt target var länge 1300-1330, men jag hoppade av i samband med att vi tangerade 1301. Ett sånt julrally kan ta oss mot 1320-1330. Så länge som stödområdet 1258 +/- 5p håller så finns det faktiskt goda chanser att detta ska bli av. Just nu är det inget jag tänker jaga trots potentialen på ca 4% härifrån, vi får se hur motståndskraftig 1258 området är… Om detta stödområde istället bryts så tror jag att gapet vid 1197 ska täppas på nån månads sikt, och det mina vänner är det egentliga köpläget jag fiskar efter.

En del makro på sistone!

vi börjar med PMI data från Kina,

HSBC Flash Mfg Pmi kom in på 50,9 mot 50,4 väntat och fg 50,2.. ok
Den riktiga kom sen in på 50,9 mot 50,9 vänta och fg 50,2..ok

Den officiella mfg pmi kom in på 51,4 mot 51,2 och fg 51,1.. ok
Non Mfg PMI kom in på 56,3 mot fg 55,4..ok

HSBC service PMI kom in på 52,6 mot fg 52,4

Export kom in på 5,6% YoY mot 1,7 väntat och fg -0,3,
Import kom in på 7,6% mot väntat 7,4 och fg 7,4

Totalt sett är det ok data i rätt riktning, men momentum saknas. Detta uttryckt i siffror betyder att ekonomin kanske växer 8% istället för 7%… ärligt talat är det felräkningspengar… men vi ska vara glada att den inte är 4%!!!! Hursomhelst, om USA, Japan och Europa nu repar sig ordentligt borde det få positiva konsekvenser för Kinesiska produkter… detta ser vi lite av än så länge.

Tittar vi på tyskland,

så kom Mfg PMI in på 51,5 mot väntat 51,4 och fg 51,1..ok
service PMI kom in på 52,3 mot väntat 53,7 och fg 53,7.. svagt

IFO kom in på 107,4 mot väntat 108,0 och fg 107,7… toppat ur?
exp minus current försämrades från -7,2 till -7,7

häromdagen hade vi prel PMI som kom in på 51,7 mot väntat 51,5 och fg 51,5
service pmi kom in 52,9 mot väntat 52,3 och fg 52,3

Factory orders kom in på 7,9% mot väntat 5,6 och fg 3,1..ok

Totalt sett kan man säga att tyska ekonomin går bra, men det är ingen acceleration, vilket stämmer med förväntningarna. Tyskland är bara ett land i en global ekonomi.

EZ,

Förra Mfg PMI kom in på 51,3 mot väntat 51,4 och fg 51,1..ok
Service PMI kom in på 50,9 mot väntat 52,2 och fg 52,2..sådär

Prel Mfg PMI häromdagen kom in på 51,3 mot 51,3 väntat och fg 51,3
Service Pmi kom in på 51,6 mot väntat 50,9 och fg 50,9

M3 kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,4 och fg 2,3

För att summera. Europa hämtar sig. Men det handlar om att ta sig från recession till nolltillväxt… inte till högkonja!!!! Frågan är om analytikerna väntar sig för hög vinsttillväxt under 14e?

USA, likförbaskat världens viktigaste ekonomi…

Prel PMI kom in på 51,1 mot väntat 52,5 och fg 52,8…hmmm
den skarpa siffran kom in på 51,8 mot väntat 51,1 och fg 52,8… hmmm

Chicago kom in på 65,9 mot väntat 55,0 och fg 55,7… hallelulja

Sen kom facit 🙂

ISM kom in på 56,4 mot väntat 55 och fg 56,2… starkt
men new orders var flat och de flesta är nu överrens om att ism känns peaky!

Non Mfg PMI kom in på 55,4 mot väntat 54,0 och fg 54,4… starkt. Gov shut down verkar tas med en axelryckning i realekonomin… även om confidence fått sig en törn. Vi såg samma mönster 2011.

Durable goods kom in på -0,1 mot väntat 0,5 och fg -0,4… gäsp

CPI och PPI inline och oförändrade.

Retail sales kom in på 0,4 mot väntat 0,4 och fg 0,1.. gäsp

case shiller huspriser kom in på 12,8% YoY mot väntat 12,5 och fg 12,3… bra, men kanske inte tillräckligt starkt för att göra FED glada?

CB Cons Conf kom in på 71,2 mot 75,0 väntat och fg 79,7… gov shut down, gäsp
Prel Michigan kom in på 73,2 mot väntat 75,0 och fg 75,2…gov shut down, gäsp
Michigan kom in på 72,0 mot väntat 74,5 och fg 73,2…. gäsp

NFP kom in på 204k!!!!!!mot väntat 120k och fg 163k (upprevideat från 148k)… URSTARKT!
Private NFP kom in på 212 mot väntat 125k och fg 150k (uppreviderat från 126k)

Datan på sistone pekar på att amerikanska ekonomin är vid god hälsa, detta trots osäkerhet kring både finans- och penningpolitik. Momentum har dock avtagit något, dock från en hög nivå. Den senaste siffran, NFP, kommer röra runt en del… ”tapering i december nästa” är en inte alltför otrolig headline i många artiklar!!! Marknaden reagerade för några sekunder negativt, men repade sig. Hur är det? Är tapering bra eller dåligt för aktier. På medellång sikt vill vi ha en stark konjunktur som resulterar i vinsttillväxt. På kort sikt är det svårare. Vi får se hur amerikanska marknaden reagerar ikväll! Det är nämligen balansen mellan vinsttillväxt och högre räntor som är så känslig, och där är psykologi en viktig komponent…..enkelt uttryckt, sentimentet kommer någon gång att ändras från ” Jag ger dig högre räntor, och något bättre konjunktur – och du tänker, Åhh Nej inte högre räntor” till: Jag ger dig högre räntor, och något bättre konjunktur – och du tänker, Ohh yes högre konjunktur”. Implikationen för aktiemarknaden, i synnerhet den amerikanska, är att värderingen är rätt hög och marginalerna rätt höga, vilket gör att en bättre konjunktur innebär kostnadsinflation och rätt svag vinsttillväxt. Så en stark US Konja borde faktiskt gynnna omvärlden mer, trots högre räntor. Det är en svag konjunktur, låga räntor och QE som främst USA mår bra av, inte omvärlden.

Time will tell!

Trevlig helg!!!

Då är du inte ensam!

om du tror på en starkare Euro… då ska man ha bank och materials. Men tittar man på beta inom europeisks bank så kan man säga att det är spanska och grekiska börserna. Hur har de gått på sistone, stålande! Materials, Ryska marknaden får väl sägas vara beta där… hur har den gått på sistone? Helt ok, särskilt relativt! Min poäng är att jag tror säkert att det här är intressanta trades på 12 månader, men på kort sikt känns de lite små crowded. MEn som alltid är det svårt med tajmingen!

Så här skriver DBs chefsstrateg, vilket är rätt underhållande när man tänker efter.

Hold on to your seats: Taper will come in the next six months

Everybody I meet believes the Fed will taper in either December or March. Everybody I meet believes that once the Fed tapers then we will see a repeat of what happened in May and June. But the amazing thing is that nobody is preparing themselves for what we saw in May and June. Think about that for a minute; everyone says that something will happen in the next six months, which will push rates up, widen credit spreads, push the dollar up and hit EM credit and equities. But nobody does anything to prepare for that repeat of May and June.

What some fixed income investors are doing is buying shorter duration paper but the irony is that most people also expect a flattening of the yield curve over the next several years as short rates have to move up more than long rates, and this will hurt the short end and the belly of the curve more. We have gotten to a situation where the Fed in September was one inch away from tapering, and at their October meeting they no longer worried about tight financial conditions. Moreover, the minutes of the September meeting said that a majority of FOMC members saw tapering before the end of the year. Nevertheless, the tone in my meetings in recent weeks has changed back to “they will never taper, so let’s just continue with the same trades that have worked well over the past five years, I will be able to get out in time”.

Han har sin poänger, no doubt. Frågan är hur det ser ut på ränte sidan.

Ta den Amerikanska 10 åringen. Den handlas i 2,60%. Den obligationen kostar alltså idag 100/(1,026^10)= 77,4 dollar. Säg att tapering inleds till våren och räntan stiger till 3,5% fram till 5 november 2014, dvs om ett år. Då borde samma kontrakt kosta 100/(1,035^9)=73,4. Dvs ett värdefall på ca 5%.

Ta vi den amerikanska 2 åringen och gör samma exempel. Den handlas på 0,30% idag och borde alltså kosta 100/(1,003^2)=99,4. Säg att den går till 1% på ett år. Då kommer den kosta 100/(1,01^1)=99. Dvs ett värdefall på 0,4%.

Det är alltså fortfarande SMARTARE att köpa korta värdepapper än långa, om du tror på tapering och högre räntor. Det som är komiskt är att det är smartare att sätta in pengarna på banken till 0% ränta än att sitta på korta papper, om du inte sitter kvar till förfall vill säga.

Nej den stora frågan är alltjämnt, ska du sitta på cash eller aktier? Just nu tror jag ju inte på aktier, så då får det bli cash. Kom ihåg, bara för att man negativ till räntor, så behöver inte det per automatik att man måste vara positiv till aktier. Den som försöker slå i dig det har inte gjort hemläxan. Räntor ska jämföras mot cash, och aktier ska jämföras mot cash… punkt!

Ganska intressant. Jag har ju varit rätt orolig över att FED har en massa bonds som förfaller de närmaste 2-3 åren, och som måste sugas upp av marknaden, kan sätta press på räntorna. Men data visar att av USAs statskuld är fördelad enligt

Utlandet 5,600mdr dollar eller 48% av totalen (varav Kina och Japan står för 25% vardera)
FED 2,300mdr dollar eller ca 19% av totalen
US Privat sektor 4,100mdr usd el ca 33%
Totalt ca 12,000mdr

Men det intressanta är vem som sitter på vilka. FED äger alltså 19% av utestående statspapper. Men ser man till obligationer som förfaller 5år eller längre, så representerar FED 33% av ägandet. Se nedan bild.

Detta innebär att de obligationerna som förfaller de närmaste åren primärt ägs av Utlandet, eller Jänkarna privat. Det ger ett lite annorlunda utfall. Om det istället varit FED som satt på den ”korta” skulden, då kunde vi nästan säkert veta att de vill ha in pengarna, MEN INTE KÖPA några nya oblisar. Det får någon annan göra. Någon annan är alltså utlandet eller jänkarna privat. Skillnaden är inte vem som måste köpa de nyemiterade obligationerna. Det är utlänningar och jänkare privat oavsett. Men den stora skillnaden är att nu kommer de åtminstone ha pengar (som de fått genom de gamla som förfallit) jämfört med om FED suttit på pengarna. Då hade varit tvungna att sälja nåt annat för att finansiera köper av de nya. Det gör det lite lättare faktiskt.

Men den stora frågan är alltså vilken ränta utlandet och privata sektorn kommer kräva i kommande auctions. Allt annat lika så tror jag räntetrycket hade blivit större om de inte suttit på cash, dvs om det varit FEDs obligationer som hade gått till förfall. Nu verkar det inte vara så, inte i den utsträckningen i varje fall. Men man kan ändå tänka sig ett tryck uppåt då jag tror att man kan utgå från att de kommer kräva kompensation för inflationen, dvs 1,5-2% minst. Varför skulle de köpa något med negativ real avkastning? Sen beroende på om det är svag konjunktur och oroligt så kommer det inte kräva någon hög realränta, dvs påslag utöver inflation. Men om det är en stark konjunktur, ja då vill de nog ha 1-2% påslag realt. Det skulle jag krävt! Så svag konjunktur, högre räntor… stark konjunktur, mycket högre räntor. Det är min snabbanalys. Alternativet är Obama kör ett budgetöverskott på ett par procent och amorterar ner skulden…. realistiskt? Nej, inte alls. Om det blir en riktigt riktigt svag konjunktur igen, då kan vi vara lugna, för då kommer FED finnas kvar som köpare i andrahandsmarknaden, och ovan diskussion är helt meningslös. Å andra sidan är detta inget att trakta efter då en lågkonja slår mot alla…

Men vi räknar alltså med att jänkarna privat och utlandet ska dyka upp som nygamla kunder av Treasuries… kan vi verkligen räkna med det? På på sistone har utlandet helt dragit sig bort från US Treasuries. Även privata sidan har gjort det till stor del. FED agerar där nästan helt själv. Men det är inte så konstigt. Vem FAN vill köpa en 10 årig bond för 2,50%? eller en tvåårig för 0,3%. Det är ju hål i huvudet!!! Jag tror både Kineser och Mr Smith kommer kunna tänka sig att köpa US Treasuries igen, det krävs bara rätt pris. Dvs högre ränta!!!! USA kommer inte under överskådlig framtid att INTE kunna sälja en obligation… det är bara en fråga om pris!!!

Såg på debatt igår som handlade om friskolor, och blev både upprörd och confused.

Mina barn är fortfarande i dagisålder så jag har inte riktigt kommit i kontakt med frågan. Min syn på skolan grundas till stor del av egna erfarenheter, gamla sådana tyvärr.

Skulle någon frågat mig för ett par år sedan vad jag tycker om friskolor, och att varje svenskt barn kan ta sin skolpeng och välja vilken skola de vill, så hade jag troligtvis sagt att det är en jättebra idé. Det handlar om positiva effekter av konkurrens, generellt sett. Den skolan som är bäst kommer få flest ansökningar, den som är sämst kommer få minst, och därmed stötas ut. Vinstintresse då? Inga problem. Den skolan som satsar minst på resurser skulle egentligen göra störst vinst, men den kommer också vara minst populär jämfört med en skola som har fler lärare per elev, fler datorer per elev, mer utrustad gympasal osv. Den skolan kommer ha en sämre marginal. Men den kommer attrahera flest elever, och därmed gå runt. Vinstbiten är alltså inga problem. Nemas problemas.

Nu verkar det som om detta inte fungerar i praktiken. Men låt oss vara pragmatiska. Det verkar ändå som att det finns en hel del bra friskolor, och en hel del dåliga. Men vet ni vad; det finns även bra och dåliga kommunala skolor. Så frågan om kopplingen dålig skola= vinstintresse = friskola håller? Jag tror inte det. Kommunala skolor får exakt samma skolpeng. Alla har samma förutsättningar, eller?

Diskussionen kanske inte ska handla om friskolor, utan om bra och dåliga skolor, och vilka krav man kan ställa på samtliga skolor? Bra och dåliga skolor verkar inte bara handla om pengar heller, utan handlar även om mjuka värden. Varför pratar man så lite om dåliga kommunala skolor… är det ok att de är dåliga bara för att det inte finns något vinstintresse bakom.

Diskussionen om fina skolor då? I den kommunala skolan, innan friskolornas tid, så gick man i den skolan som var närmast. Hur var det med direktörsbarnen. Jo i Djursholm blev ju klart den kommunala skolan ganska ”fin” kan tänkas. Men det är en outlayer. I resten av Sverige så är gräddhyllorna inte tillräckligt stora att de täcker en hel skola. Inte i Skåne där jag kommer ifrån i alla fall. Där var det en blandning av alla barn. Så generellt kan man säga att de flesta kommunala skolor hade en blandning av samhällsklasser. Detta är bra. Hur är det med friskolorna. Eftersom ett barn kan söka sig till vilken skola somhelst så borde inte det vara några problem heller. Men nu verkar det som om det inte fungerar i praktiken vilket är upprörande och beklämmande. Vänsterns språkrör Dinamarca säger att även om de blir antagna så har vissa inte råd med ett SL kort. Kanske staten kan pröjsa ett sånt tänker jag. Det är ju inte där skon ska klämma. Men även om det var så räcker inte detta då många friskolor verkar kunna sålla bland ansökningarna. Jag förstår dem. Det är lättare att skapa en populär skola om den har bra betyg, men då skulle jag också ta in duktiga elever. Ur ett vinstintresse så hade jag inte heller velat ha barn med svårigheter då de kräver hjälp, som kostar. Det verkar alltså som om vissa friskolor drar åt hållet ”högre klass-skolor”, vilket kanske är logiskt. Men det är ju samtidigt för jävligt rent ut sagt. Trots att tanken från början att alla ska kunna söka till bästa skolan. Detta gör att alla skolor bli bättre, då de dåliga slås ut. Så fungerar det inte i praktiken.

Detta berör bara diskussionen kring betyg och barn som har det lätt för sig. Sen finns det skolor som sållar på hudfärg och religion etc. Det behöver jag knappast kommentera varför, utan det räcker med att konstatera att det också är för jävligt.

Dinamarca lyfter också fram vinsterna som går till ägarna av friskolorna. Hon säger att pengarna indirekt tas från kommunala skolor. Det är ju bull shit. Detta är populism från hennes sida. Det har inte med varandra att göra. En friskola som går dåligt, som eleverna inte vill söka sig till. Ska den ha bidrag? Bidrag från vinstpengarna. Nej, vinstbiten är irrelevant. Frågan rör bra och dåliga skolor. Vi ska inte ha några dåliga skolor, bara bra. Om de tjänar pengar, det spelar ingen roll.

Frågan är om en skola kan satsa på resurser, och bli bra… och samtidigt tjäna pengar? Samtidigt är det bra skolor som får flest elever, och som därmed har mest pengar att fördela kostnaderna på… tänk IKEA. Nej det är nog så att skolor som inte är bra, inte får ansökningar och därmed inte tjänar pengar. Medan bra skolor får ansökningar, och därmed har chans att tjäna pengar. Sen kan man fråga sig om det är moraliskt riktigt att tjäna pengar på en skola. Vissa anser inte det.

Ett är säkert, friskolor verkar inte fungera som i det teoretiska exemplet inledningsvis. Tyvärr. Gör de friskolorna som är bra, att konkurrerande kommunal skola vässar kvaliteten och blir bättre? Vet ej. Det hade ju varit önskvärt.

Tyvärr är det för mycket antaganden här, och jag har inte läst någon rapport. Hela diskussionen verkar också präglas av fördomar. Jag hoppas regeringen och utbildningsutskottet verkligen går till grunden med de här frågorna och tar reda på hur det går till, och fattar beslut därefter.

Dinamarca vill bara ha bort vinster och ”elitskolor”. Inte så konstigt med tanke på vilket parti hon företräder. Jag, och de flesta andra borde vilja en sak, Få bort dåliga skolor. då alla har rätt till en bra skola. Detta oavsett om man är rik eller fattig, smart eller trög, om skolan har aktieägare med vinstintresse eller inte, om man bor i Djursholm eller Tensta. Det tror jag nog de flesta håller med om.

Kanske skulle man kunna tänka sig att ett barn har ett nummer. Med hjälp av numret söker man, men skolan kan aldrig veta vem det är och var hon kommer ifrån. Det hade nog löst problemet. Dessvärre vill nog inte många friskolor ha det så. De vill kunna välja utan att skylta med det så att säga. Det är genom elev urvalet som de skapar en profil, en profil som gör dem populära, och vinstgenererande… det är så det hänger ihop. Tyvärr

Dåliga skolor borde identifieras, sen borde man hjälp dem att bli bättre och ställa krav. går inte det, stäng ner. Vinst eller inte vinst.

Eller är det så att genom förbjuda vinstutdelande skolor (men ha kvar friskolor som opererar genom stiftelser) så får man en totalt sett bättre skola? Går det att ta reda på om det är så?

Det är inte första gången FED har ändrat penningpolitisk inriktning när NFP siffran visar 200k+ 3 månader i rad. Tidigare har det lett till räntehöjningar. I våras, då ledde det inte till någon åtgärd, men Ben gick ut och sa att QE kanske inte är nödvändigt längre, varpå räntorna bottnade ur och vände upp, efter en 31 år gammal bullmarket.

Men i september, då alla väntade sig att det var dags att trycka på tapering knappen, då hade Ben hunnit få Kalla fötter. Nu väntar sig några få att tapering inleds i december, konsensus ligger snarare i april. Hursomhelst, man kan säga mycket om varför tapering uteblev, kommande budgetbråk, potentiellt krig med Syrien, högre räntor.. gud vet allt. Den viktigaste anledningen, tror jag, är nedan. Jobbskapandet avtog, och föll under det heliga 200-strecket. Sen kanske det var högre räntor och annat som gjorde att företagens aptit på nyrekrytering avtog, men det är en annan story. Hursomhelst, vill du enkelt förutspå när tapering inleds och räntorna ånya börjar krypa uppåt? Håll koll på nedan. Minst 200k i 3 månader i rad, då kan du lita på att det kommer hända grejor!