Kortsikt's Blog

Då är du inte ensam!

om du tror på en starkare Euro… då ska man ha bank och materials. Men tittar man på beta inom europeisks bank så kan man säga att det är spanska och grekiska börserna. Hur har de gått på sistone, stålande! Materials, Ryska marknaden får väl sägas vara beta där… hur har den gått på sistone? Helt ok, särskilt relativt! Min poäng är att jag tror säkert att det här är intressanta trades på 12 månader, men på kort sikt känns de lite små crowded. MEn som alltid är det svårt med tajmingen!

Så här skriver DBs chefsstrateg, vilket är rätt underhållande när man tänker efter.

Hold on to your seats: Taper will come in the next six months

Everybody I meet believes the Fed will taper in either December or March. Everybody I meet believes that once the Fed tapers then we will see a repeat of what happened in May and June. But the amazing thing is that nobody is preparing themselves for what we saw in May and June. Think about that for a minute; everyone says that something will happen in the next six months, which will push rates up, widen credit spreads, push the dollar up and hit EM credit and equities. But nobody does anything to prepare for that repeat of May and June.

What some fixed income investors are doing is buying shorter duration paper but the irony is that most people also expect a flattening of the yield curve over the next several years as short rates have to move up more than long rates, and this will hurt the short end and the belly of the curve more. We have gotten to a situation where the Fed in September was one inch away from tapering, and at their October meeting they no longer worried about tight financial conditions. Moreover, the minutes of the September meeting said that a majority of FOMC members saw tapering before the end of the year. Nevertheless, the tone in my meetings in recent weeks has changed back to “they will never taper, so let’s just continue with the same trades that have worked well over the past five years, I will be able to get out in time”.

Han har sin poänger, no doubt. Frågan är hur det ser ut på ränte sidan.

Ta den Amerikanska 10 åringen. Den handlas i 2,60%. Den obligationen kostar alltså idag 100/(1,026^10)= 77,4 dollar. Säg att tapering inleds till våren och räntan stiger till 3,5% fram till 5 november 2014, dvs om ett år. Då borde samma kontrakt kosta 100/(1,035^9)=73,4. Dvs ett värdefall på ca 5%.

Ta vi den amerikanska 2 åringen och gör samma exempel. Den handlas på 0,30% idag och borde alltså kosta 100/(1,003^2)=99,4. Säg att den går till 1% på ett år. Då kommer den kosta 100/(1,01^1)=99. Dvs ett värdefall på 0,4%.

Det är alltså fortfarande SMARTARE att köpa korta värdepapper än långa, om du tror på tapering och högre räntor. Det som är komiskt är att det är smartare att sätta in pengarna på banken till 0% ränta än att sitta på korta papper, om du inte sitter kvar till förfall vill säga.

Nej den stora frågan är alltjämnt, ska du sitta på cash eller aktier? Just nu tror jag ju inte på aktier, så då får det bli cash. Kom ihåg, bara för att man negativ till räntor, så behöver inte det per automatik att man måste vara positiv till aktier. Den som försöker slå i dig det har inte gjort hemläxan. Räntor ska jämföras mot cash, och aktier ska jämföras mot cash… punkt!

Ganska intressant. Jag har ju varit rätt orolig över att FED har en massa bonds som förfaller de närmaste 2-3 åren, och som måste sugas upp av marknaden, kan sätta press på räntorna. Men data visar att av USAs statskuld är fördelad enligt

Utlandet 5,600mdr dollar eller 48% av totalen (varav Kina och Japan står för 25% vardera)
FED 2,300mdr dollar eller ca 19% av totalen
US Privat sektor 4,100mdr usd el ca 33%
Totalt ca 12,000mdr

Men det intressanta är vem som sitter på vilka. FED äger alltså 19% av utestående statspapper. Men ser man till obligationer som förfaller 5år eller längre, så representerar FED 33% av ägandet. Se nedan bild.

Detta innebär att de obligationerna som förfaller de närmaste åren primärt ägs av Utlandet, eller Jänkarna privat. Det ger ett lite annorlunda utfall. Om det istället varit FED som satt på den ”korta” skulden, då kunde vi nästan säkert veta att de vill ha in pengarna, MEN INTE KÖPA några nya oblisar. Det får någon annan göra. Någon annan är alltså utlandet eller jänkarna privat. Skillnaden är inte vem som måste köpa de nyemiterade obligationerna. Det är utlänningar och jänkare privat oavsett. Men den stora skillnaden är att nu kommer de åtminstone ha pengar (som de fått genom de gamla som förfallit) jämfört med om FED suttit på pengarna. Då hade varit tvungna att sälja nåt annat för att finansiera köper av de nya. Det gör det lite lättare faktiskt.

Men den stora frågan är alltså vilken ränta utlandet och privata sektorn kommer kräva i kommande auctions. Allt annat lika så tror jag räntetrycket hade blivit större om de inte suttit på cash, dvs om det varit FEDs obligationer som hade gått till förfall. Nu verkar det inte vara så, inte i den utsträckningen i varje fall. Men man kan ändå tänka sig ett tryck uppåt då jag tror att man kan utgå från att de kommer kräva kompensation för inflationen, dvs 1,5-2% minst. Varför skulle de köpa något med negativ real avkastning? Sen beroende på om det är svag konjunktur och oroligt så kommer det inte kräva någon hög realränta, dvs påslag utöver inflation. Men om det är en stark konjunktur, ja då vill de nog ha 1-2% påslag realt. Det skulle jag krävt! Så svag konjunktur, högre räntor… stark konjunktur, mycket högre räntor. Det är min snabbanalys. Alternativet är Obama kör ett budgetöverskott på ett par procent och amorterar ner skulden…. realistiskt? Nej, inte alls. Om det blir en riktigt riktigt svag konjunktur igen, då kan vi vara lugna, för då kommer FED finnas kvar som köpare i andrahandsmarknaden, och ovan diskussion är helt meningslös. Å andra sidan är detta inget att trakta efter då en lågkonja slår mot alla…

Men vi räknar alltså med att jänkarna privat och utlandet ska dyka upp som nygamla kunder av Treasuries… kan vi verkligen räkna med det? På på sistone har utlandet helt dragit sig bort från US Treasuries. Även privata sidan har gjort det till stor del. FED agerar där nästan helt själv. Men det är inte så konstigt. Vem FAN vill köpa en 10 årig bond för 2,50%? eller en tvåårig för 0,3%. Det är ju hål i huvudet!!! Jag tror både Kineser och Mr Smith kommer kunna tänka sig att köpa US Treasuries igen, det krävs bara rätt pris. Dvs högre ränta!!!! USA kommer inte under överskådlig framtid att INTE kunna sälja en obligation… det är bara en fråga om pris!!!

Såg på debatt igår som handlade om friskolor, och blev både upprörd och confused.

Mina barn är fortfarande i dagisålder så jag har inte riktigt kommit i kontakt med frågan. Min syn på skolan grundas till stor del av egna erfarenheter, gamla sådana tyvärr.

Skulle någon frågat mig för ett par år sedan vad jag tycker om friskolor, och att varje svenskt barn kan ta sin skolpeng och välja vilken skola de vill, så hade jag troligtvis sagt att det är en jättebra idé. Det handlar om positiva effekter av konkurrens, generellt sett. Den skolan som är bäst kommer få flest ansökningar, den som är sämst kommer få minst, och därmed stötas ut. Vinstintresse då? Inga problem. Den skolan som satsar minst på resurser skulle egentligen göra störst vinst, men den kommer också vara minst populär jämfört med en skola som har fler lärare per elev, fler datorer per elev, mer utrustad gympasal osv. Den skolan kommer ha en sämre marginal. Men den kommer attrahera flest elever, och därmed gå runt. Vinstbiten är alltså inga problem. Nemas problemas.

Nu verkar det som om detta inte fungerar i praktiken. Men låt oss vara pragmatiska. Det verkar ändå som att det finns en hel del bra friskolor, och en hel del dåliga. Men vet ni vad; det finns även bra och dåliga kommunala skolor. Så frågan om kopplingen dålig skola= vinstintresse = friskola håller? Jag tror inte det. Kommunala skolor får exakt samma skolpeng. Alla har samma förutsättningar, eller?

Diskussionen kanske inte ska handla om friskolor, utan om bra och dåliga skolor, och vilka krav man kan ställa på samtliga skolor? Bra och dåliga skolor verkar inte bara handla om pengar heller, utan handlar även om mjuka värden. Varför pratar man så lite om dåliga kommunala skolor… är det ok att de är dåliga bara för att det inte finns något vinstintresse bakom.

Diskussionen om fina skolor då? I den kommunala skolan, innan friskolornas tid, så gick man i den skolan som var närmast. Hur var det med direktörsbarnen. Jo i Djursholm blev ju klart den kommunala skolan ganska ”fin” kan tänkas. Men det är en outlayer. I resten av Sverige så är gräddhyllorna inte tillräckligt stora att de täcker en hel skola. Inte i Skåne där jag kommer ifrån i alla fall. Där var det en blandning av alla barn. Så generellt kan man säga att de flesta kommunala skolor hade en blandning av samhällsklasser. Detta är bra. Hur är det med friskolorna. Eftersom ett barn kan söka sig till vilken skola somhelst så borde inte det vara några problem heller. Men nu verkar det som om det inte fungerar i praktiken vilket är upprörande och beklämmande. Vänsterns språkrör Dinamarca säger att även om de blir antagna så har vissa inte råd med ett SL kort. Kanske staten kan pröjsa ett sånt tänker jag. Det är ju inte där skon ska klämma. Men även om det var så räcker inte detta då många friskolor verkar kunna sålla bland ansökningarna. Jag förstår dem. Det är lättare att skapa en populär skola om den har bra betyg, men då skulle jag också ta in duktiga elever. Ur ett vinstintresse så hade jag inte heller velat ha barn med svårigheter då de kräver hjälp, som kostar. Det verkar alltså som om vissa friskolor drar åt hållet ”högre klass-skolor”, vilket kanske är logiskt. Men det är ju samtidigt för jävligt rent ut sagt. Trots att tanken från början att alla ska kunna söka till bästa skolan. Detta gör att alla skolor bli bättre, då de dåliga slås ut. Så fungerar det inte i praktiken.

Detta berör bara diskussionen kring betyg och barn som har det lätt för sig. Sen finns det skolor som sållar på hudfärg och religion etc. Det behöver jag knappast kommentera varför, utan det räcker med att konstatera att det också är för jävligt.

Dinamarca lyfter också fram vinsterna som går till ägarna av friskolorna. Hon säger att pengarna indirekt tas från kommunala skolor. Det är ju bull shit. Detta är populism från hennes sida. Det har inte med varandra att göra. En friskola som går dåligt, som eleverna inte vill söka sig till. Ska den ha bidrag? Bidrag från vinstpengarna. Nej, vinstbiten är irrelevant. Frågan rör bra och dåliga skolor. Vi ska inte ha några dåliga skolor, bara bra. Om de tjänar pengar, det spelar ingen roll.

Frågan är om en skola kan satsa på resurser, och bli bra… och samtidigt tjäna pengar? Samtidigt är det bra skolor som får flest elever, och som därmed har mest pengar att fördela kostnaderna på… tänk IKEA. Nej det är nog så att skolor som inte är bra, inte får ansökningar och därmed inte tjänar pengar. Medan bra skolor får ansökningar, och därmed har chans att tjäna pengar. Sen kan man fråga sig om det är moraliskt riktigt att tjäna pengar på en skola. Vissa anser inte det.

Ett är säkert, friskolor verkar inte fungera som i det teoretiska exemplet inledningsvis. Tyvärr. Gör de friskolorna som är bra, att konkurrerande kommunal skola vässar kvaliteten och blir bättre? Vet ej. Det hade ju varit önskvärt.

Tyvärr är det för mycket antaganden här, och jag har inte läst någon rapport. Hela diskussionen verkar också präglas av fördomar. Jag hoppas regeringen och utbildningsutskottet verkligen går till grunden med de här frågorna och tar reda på hur det går till, och fattar beslut därefter.

Dinamarca vill bara ha bort vinster och ”elitskolor”. Inte så konstigt med tanke på vilket parti hon företräder. Jag, och de flesta andra borde vilja en sak, Få bort dåliga skolor. då alla har rätt till en bra skola. Detta oavsett om man är rik eller fattig, smart eller trög, om skolan har aktieägare med vinstintresse eller inte, om man bor i Djursholm eller Tensta. Det tror jag nog de flesta håller med om.

Kanske skulle man kunna tänka sig att ett barn har ett nummer. Med hjälp av numret söker man, men skolan kan aldrig veta vem det är och var hon kommer ifrån. Det hade nog löst problemet. Dessvärre vill nog inte många friskolor ha det så. De vill kunna välja utan att skylta med det så att säga. Det är genom elev urvalet som de skapar en profil, en profil som gör dem populära, och vinstgenererande… det är så det hänger ihop. Tyvärr

Dåliga skolor borde identifieras, sen borde man hjälp dem att bli bättre och ställa krav. går inte det, stäng ner. Vinst eller inte vinst.

Eller är det så att genom förbjuda vinstutdelande skolor (men ha kvar friskolor som opererar genom stiftelser) så får man en totalt sett bättre skola? Går det att ta reda på om det är så?

Det är inte första gången FED har ändrat penningpolitisk inriktning när NFP siffran visar 200k+ 3 månader i rad. Tidigare har det lett till räntehöjningar. I våras, då ledde det inte till någon åtgärd, men Ben gick ut och sa att QE kanske inte är nödvändigt längre, varpå räntorna bottnade ur och vände upp, efter en 31 år gammal bullmarket.

Men i september, då alla väntade sig att det var dags att trycka på tapering knappen, då hade Ben hunnit få Kalla fötter. Nu väntar sig några få att tapering inleds i december, konsensus ligger snarare i april. Hursomhelst, man kan säga mycket om varför tapering uteblev, kommande budgetbråk, potentiellt krig med Syrien, högre räntor.. gud vet allt. Den viktigaste anledningen, tror jag, är nedan. Jobbskapandet avtog, och föll under det heliga 200-strecket. Sen kanske det var högre räntor och annat som gjorde att företagens aptit på nyrekrytering avtog, men det är en annan story. Hursomhelst, vill du enkelt förutspå när tapering inleds och räntorna ånya börjar krypa uppåt? Håll koll på nedan. Minst 200k i 3 månader i rad, då kan du lita på att det kommer hända grejor!

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3783138.ece

🙂

ps. skämt åsido. För de som fortfarande är tekniskt positiva så kan man använda sig av en tajtare stopp än de jag angav sist. Brott av 1284 triggar säljsignal. För er som redan hoppat av, däribland jag själv, så är det frestande att använda 1301 som omvänd stopp. Men det är klart, jag tror potentialen är upp till 1321 och något däröver, så den är inte optimal. Jag skulle snarare sätta den vid 1330. Tittar man bara på SPX nedan så känns vidare uppgång rätt tajt…… ds.

I USA har man hunnit ungefär halvvägs genom rapportsäsongen. Så här långt har rapporterna varit starka och faktum är att förväntningarna inför 3Q13 har legat för lågt och därmed har analytikerna får anpassa sina estimat en hel del. Samtidigt verkar det som om analytikerna har varit för positiva till 4Q13, för de har faktiskt reviderats ner. Totalt sett har FY13 reviderats upp något. Å andra sidan har kurserna stigit en del under den här perioden, så baserat på FY13 har amerikanska börsen blivit lite dyrare. Det är inte direkt Sales som kommer in starkare, utan det är marginalerna som på nytt är starkare än väntat. Vad som hänt med FY14 förväntningarna, som är egentligen är det viktiga, under den här tiden vet jag inte. Men Goldman har ett EPS target på SPX på 116 nästa år. Detta kan jämföras med 107 dollar i år, dvs en vinsttilläxt om 8% nästa år. Detta ger PE14 om 15,3X. Dyrt eller inte, avgör själva. Det viktiga tycker inte jag är PE, utan snarare om 116 kommer infrias. Tror du det, ja då kan marknaden nog gå 10% till…. annars är den fullvärderad. Jag lutar åt det sistnämnda!

Some highlights from the Q3 reporting season so far:

2.3% blended EPS growth rate.
2% blended revenue growth rate.
75% beat rate (shocker).
52% revenue beat rate.
Consumer discretionary is leading in bother EPS growth and revenue (5.4%)
84% of companies reporting guidance have reported negative guidance.
2014 EPS growth is estimated at 8.5%.
2014 revenue growth is estimated at 0.6%.

Obama har kört underskott på

2009 knappt 10% = 1,400mdr dollar
2010 ca 9%= 1,300mdr dollar
2011 ca 8,7%= 1,300mdr dollar
2012 ca 7%= 1,100 mdr dollar
2013 ca 5,5%= 800-900mdr dollar

Detta summerar till ca 6,000 mdr dollar, eller ca 37% /BNP. Eller ca 17,000 dollar per amerikan, eller ca 3,400 dollar per amerikan och år, alt 280 dollar i månaden per amerikan eller 9 dollar om dagen per amerikan under 5 års tid. 9 dollar man inte har, 9 dollar man lånat upp.

Missförstå mig inte, jag är inte emot skuldsättningen i sig. Jag är emot amerikanernas oförmåga att förstå vad som har hänt.

De här 6,000 mdr dollarna är alltså excessive spending. Det är därför USAs statskuld, beroende på definition, har gått från pre Lehman

Public debt: från 7,600 mdr dollar till 13,600 dollar (från ca 45% skuldsättning till 80% av BNP)

National debt: från 10,000 mdr dollar till 16,000 dollar (från ca 65% till 100%)

För att läsa mer om definitionen

http://en.wikipedia.org/wiki/National_debt_of_the_United_States

Vilka har tjänat på detta? Det snabba svaret är ALLA. Men pengarna finns fortfarande ute i systemet, och du hittar dem inte i Allas plånböcker om jag säger så. Det är några få. Men så fungerar det i ett samhälle, alla vill vara rika, men alla kan inte vara det. Detta skapar drivkrafter som till största delen är ganska bra.

Problemet i det här fallet är att befolkningen solidariskt delar på skulden som byggts upp, utan att solidariskt dela på pengarna. Fordran, ja den ligger hos FED, utlandet och befolkningen (fördelning för hela statsskulden ligger på ca 17%, 48%, 35%. Hur just 6000 mdr deficit spending de senaste 5 åren har fördelats vet jag ej. ).

Hur har det gått till? Jo jag ska ge ett förenklat exempel.

Säg att det finns staten, ett sjukhus, Wall Mart och en kinesisk fabrik. Obama finansierar driften av sjukhuset. Pengarna tar han in via skattesedeln. Men ekonomin går trögt och skatteintäkterna sjunker samtidigt som driften av sjukhuset går alla sämre. Egentligen skulle han kunna säga resoluta att sjukhuset får mindre pengar, för att han har mindre pengar att röra sig med. Det medför att sjukhuset går skicka hem folk. Men han gör inte det. Istället lånar han upp 6000 mdr dollar som han ger sjukhuset. Sjukhuset behöver alltså inte avskeda någon. Alla sjukhusanställda med jobbet kvar handlar varje dag på Wall-Mart. Wall Mart går bra. Mycket bättre än om sjukhuset hade behövt avskeda folk. Då Wall Mart går bra så behöver de anställda där inte heller avskedas. Hade däremot sjukhuset kickat folk så hade Wall Mart tjänat mindre, och även dem hade fått göra sig av med folk. Men det behövs inte nu. På helgerna åker även Wall Mart personalen till Wall mart för att handla. Wall Mart köper in alla sina varor från en fabrik i Kina. Alla är rätt nöjda faktiskt. Personalen på Wall mart och sjukhuset har jobb, som gör att de kan få mat på bordet. Men det blir inga pengar över i plånboken. Å andra sidan hade de inga pengar innan heller. Ägaren av Wall mart är mycket nöjd. Hade sjukhuset varslat folk hade inte han tjänat lika bra. Å andra sidan hade han fått sparka folk men han hade ändå inte tjänat lika bra. Dessutom hade de arbetslösa fd Wall mart anställda slutat handla på helgerna, så då hade det gått ännu lite sämre. Nej nu tjänar han bra med pengar, 6000 miljarder har han faktiskt omsatt de senaste 5 åren. Allt blir ju inte vinst då han köper in varorna från Kina, som har en visst vinstpåslag. Men det blir tillräckligt över ändå för båda. Pengarna som Kinesen får in, skulle han kunna växla mot en annan valuta och köpa i princip vad som helst för. Men det är en trygghet att placera dem i ett räntepapper med hög rating, i en valuta som dessutom är peggad mot hans egen. Han köper amerikanska statspapper. Det underlättar också att det finns gott om statspapper att köpa. Wall Mart ägaren sätter in pengarna på banken. Eftersom ingen vill låna pengar så köper banken statspapper för pengarna. FED är ny köpare i marknaden, så de suger upp de flesta av bankens obligationer. I utbyte får de Bankreserver. Men så börjar staten fundera på att sluta låna upp pengar. FED vill också sluta köpa obligationer, och de vill också på sikt göra sig av med dem obligationerna de köpt. Staten är förbryllad. Hur ska de göra. Killarna på obligationsavdelningen säger att FED kommer inte vilja köpa några mer bonds. Dessutom måste man betala de gamla när de förfaller. Kineserna tänker i samma banor, men inte lika extremt. För dem är det mer än funktion av hur mycket varor Wall Mart handlar för. Staten funderar, ska man rulla vidare skulden? Vem vill ta över den? Vem kan ta över den? Eller ska man beskatta befolkningen så att man kan amortera? Hmm men befolkningen har ju inga pengar, bortsett från Wall MArt ägaren som har 6,000. Att beskatta befolkningen ex Wall Mart bromsar ju bara ekonomin. Men Wall Mart ägaren hmmm. Men så länge som räntan är tillräckligt låg spelar det ju ingen roll hur stor skulden är… då kan vi ju köra vidare. Men om räntan börjar stiga, då blir skulden mer tungrodd. Vad göra?

Alla är vinnare, men för 90% av amerikanerna så innebär vinsten att man har haft jobbet kvar, vilket gör att man har haft mat på bordet. Men några pengar på banken har man inte. För ett fåtal, oftast rika sedan tidigare, har man fått det väsentligt bättre.

Men man kan säga att Obama har haft 3 val:

1, Hårdnackat sagt under Lehmankrisen, staten bör inte köra deficits, då det bara leder till kostsam konstgjord andning. Låt istället marknaderna hantera detta själva. Det är ett naturligt kretslopp. Låt de rika lämna tillbaks lite av den rikedom de tjänat under de goda åren. Låt arbetarklassen bli av med jobbet. Dvs han hade kört balanserad budget, genom att anpassa utgifterna efter skatteintaget. Detta hade medfört att 6,000mdr INTE hamnat i fickorna på företagen, dvs aktieägarna. Detta hade varit ytterst smärtsamt för företagen, och de rikaste. Men det hade också inneburit att arbetslösheten hade kanske varit dubbelt så hög, vilket drabbat miljontals vanliga Mr Smith, och därigenom ytterligare press på skatteintaget, vilket medfört ännu mer spending cuts, vilket i sig hade varit negativt. En negativ spiral. Jag fattar varför han inte valde den här vägen! Alla hade drabbats, inte bara de rikaste.

2, Men han kunde sagt, jag kan tänka mig att spendera 6,000mdr dollar mer än jag faktiskt tar in, och istället ta upp lån, dvs öka skuld, i samma utsträckning. Detta för att ekonomin behöver den här stöttningen. MEN, jag tänker i efterhand ta reda på var de här 6,000 hamnat någonstans och i efterhand beskatta proportionerligt efter hur mycket av de 6,000 som de har på sitt konto. Jag har alltså tagit upp skuld för att stötta ekonomin och befolkningen och undvika den negativa spiral a la lösning 1 ovan. Men det är lånade pengar som jag tänker ta tillbaks, från de som gynnats, och faktiskt amortera ner skulden.

3, Eller som idag, spenderat 6,000 mdr vilket har varit bingo för många. Men man är inte så bekymrad över skuldberget idag. För den verkliga kostnaden för skuld är ju inte skuld itself, utan räntan vi betalar för skulden, dvs ca 2-2,5% av BNP. Den här räntan måste vi alla solidariskt vara med och dela på och betala i bättre tider. De 6,000 mdr som spenderades…. Ja vad ska man säga. Grattis alla ni som gynnades, särskilt Mr Rich

Jag vet inte hur många som fattar detta samband i USA, men när ljuset går upp, borde det kunna bildas opinion!!!

Särskilt när de flesta tycks vara överrens om att skulden var ok innan Lehman men är för hög idag, och i synnerhet om räntan på skulden går från 2,2% idag, till det dubbla om några år….

Man kan fråga sig varför man då ska solidariskt betala ränta på en skuld som många människor har gynnats av under de här svåra åren, men där pengarna är otroligt ojämnt fördelade.

Missförstå mig inte. Hårt arbete ska ge bättre betalt. Vågar du riska och starta ett företag som utvecklas väl ska det ge betalt. BRA BETALT. Aktieägande är något positivt som ska premieras. Jag tycker också att staten är nästan sämre på allt, jämfört med en konkurrensutsatt marknad med privata aktörer, bortsett från ett fåtal saker, där staten ska vara monopolist, ex försvar, äldreomsorg, sjukvård osv.

MEN det vi pratar om här har inte med detta att göra. Vi pratar om ett politiskt beslut, att spendera 6,000 mdr dollar, mer än man har, och ta upp skuld, som alla solidariskt har ansvar för, och solidariskt måste betala ränta på. Det är ju inte bedriften hos företaget eller Investmentbankern som belönas. Det är inte slitet och deras ansträngning det handlar om. De har fått det gratis. Därför borde man också kunna ta tillbaka det.

De hade bara flax att en kund valde att shoppa för 6,000mdr av lånade medel. Inte för att han ville, utan för att han kände sig tvungen för att landet inte skulle hamna i depression.

Blanda inte ihop ovan med att USA inte kan betala sin skuld och allt det där. Skuldsättningen i sig är aldrig ett problem. Problemet är om Treasury måste sälj bonds dels för att täcka

1, primary deficit, dvs skatteintäkter minus utgifter
2, räntan på skulden
3, de obligationer som löper ut.

Blir ovan för mycket, dvs supply för stort, givet demand, allt annat lika. Då pressar det upp räntorna. Då blir vi alla lidande, ALLA!!!

Exempel på ett extrem fall:

1. Primary deficit som under 2009, dvs ca 8%, eller 1,200mdr. Jämfört med en balanserad budget 0 mdr dollar

2, Pre Lehman skuld om 10,000 mdr som du betalar 2% ränta på, dvs 200 mdr. Eller post lehman skuld 16,000 som man betalar 5% ränta på, dvs 800mdr

3, säg att hela skulden är jämnt fördelad på 10 år, dvs 1/10 förfaller år 1, 1/10 år 2 osv. Vid en skuld på 16,000 ska 1,600 betalas ut varje år, och därmed tas in innan den ska betalas ut. Är skulden på blott 10,000. Då är det bara 1,000 mdr dollar.

Summerar vi best case och worse case. Worse case är att Treasury måste ta in 3,600mdr under ett år, best case är 1,200. FEDs QE innebär att marknaden kan dumpa 85mdr X 12= 1,020 mdr direkt till FED. MEn säg att FED försvinner från marknaden. Då är det frågan!!! Det är alltså inte bara inflation och FEDs styrränta som sätter marknadsräntorna, utan även supply demand i marknaden…..

Men ett är matematiskt säkert. Allt annat lika, blir räntan högre om Trs vill dra in 3,600 jmf 1,200 mdr dollar, samtidigt som FED uteblir som köpare, då ska räntan upp.

För att summera, Wall Mart ägaren måste lämna tillbaks lite av vinsterna man gjort de senaste 5 åren. Det är inte hans förtjänst att det gått bra. Hade man inte tagit upp skuld och spenderat 6,000 så hade han inte tjänat en spänn. Antingen får han betala högre skatt så staten kan amortera ner skulden. Worse case får han ta sina pengar och köpa FEDs statspapper. Då är ju kretsloppet slutet, även om skulden är intakt.

USA är inte bara hyfsat högt värderat, förmågan att överraska vinstmässigt torde vara begränsad. EZ är inte lika billigt som i somras, men inte heller superdyrt, men framförallt torde vinstpotentialen vara betydande givet att företagen känner ökad efterfrågan…

Makro har inte varit så omvälvande på sistone, därav utebliven update.

Den viktigaste var gårdagens NFP

Den kom in på 148k mot 180k väntat och fg 193k (uppreviderat från 169)
Private NFP kom in på 126 mot 180 väntat och fg 161

Svårt att veta hur tillförlitliga de här sifforna är pga Gov shut down, men ett är säkert de är svaga. De betyder att FEDs vilja att påbörja tapering minskar. Tillsammans med nya skuldtaks diskussioner i januari, så kan vi vara tämligen säkra på att det inte blir någon tapering i december heller. Någon analytiker trodde på april 2014. Dvs under Janets först möte, och det skulle ju vara rätt snyggt att inleda med tapering. Det skulle betyda att vi har ytterligare ett halvår av QE, och mycket kan hända under den tiden. Räntorna föll och aktiemarknaden blev glad. Jag tror dock det är temporärt för aktier. Tillväxt är viktigare nu, än loose policy.

Den 11 oktober kom Michigan in på 75,2 mot väntat 75,3 och fg 77,5… gäsp
15 okt kom Empire in på 1,5 mot väntat 7 och fg 6,3… leder den ISM?
16 okt kom NAHB in på 55 mot väntat 57 och fg 58.. har den toppat ur i takt med att högre räntor börjar kicka in?
17 okt Philly Fed in på 19,8 mot väntat 15 och fg 22,3… kanske ISM inte vänder ner så snabbt?

Totalt sett en skörd som lite bekräftar att momentum i recoveryn håller på att fasas ut…

KINA

HSBC Service PMI kom in på 52,4 mot fg 52,8.. gäsp
Export kom in på -0,3 mot väntat 5,5 och fg 7,2… borde den inte vara starkare givet DM recovery?
Imports kom in på 7,4% YoY mot väntat 7,0 och fg 7,0.. ok
CPI kom in på 3,1% YoY mot väntat 2,8 och fg 2,6.. oj, över 3!!!
PPI kom in på -1,3 mot väntat -1,4 och fg -1,6.. inget drag i produktionsledet ännu

Nya lån kom in på 787mdr mot 675 väntat och fg 711…ok
M2 kom in på 14,2% mot väntat 14,2 och fg 14,7… gäsp
FAI kom in på 20,2 mot väntat 20,3 och df 20,3.. gäsp

IP kom in på 10,2 mot väntat 10,2 och fg 10,4.. gäsp
Retail sales kom in på 13,3 mot väntat 13,5 och fg 13,4.. gäsp

En rycka på axlarna skörd, bortsett från export siffran!

Trevlig kväll!