Kortsikt's Blog

Orättvisor brukar vara en rätt bra anledning till att driva förändring. USAs ekonomiska situation är som diskuterat ganska ansträngd. Nu när konjunkturen förhoppningsvis börjar stabiliseras, och privata sektorn ska stå på egna ben, är det hög tid att bromsa skuldsättning (inte för att hög skuld nödvändigtvis behöver vara dåligt men stigande räntor i kombination med hög skuld är negativt för tillväxt)samt förbereda för the Real Exit då Treasury kommer att behöva återbetala 2,100 mdr dollar till FED de närmaste 10 åren (ca 17,5 mdr dollar i månaden) i syfte att återställa Bank Reserves. Detta skulle också ta ner public debt/gdp till nivåer som marknaden är bekväm med.

Visst man pratar mycket om cut spending, men vad USA mer logiskt behöver är högre skatter (tax income/gdp ligger på 27% mot EU 34% och Sverige 45%). Det är särskilt de rika, de som äger företagen som gynnats av 70års deficit spending som behöver betala tillbaka. Att beskatta de allra rikaste slår inte heller mot konsumtion och tillväxt på samma sätt.

Kan nedan driva opinion för detta de närmaste åren?

http://www.utrend.tv/v/9-out-of-10-americans-are-completely-wrong-about-this-mind-blowing-fact/

Trevlig kväll!

(och nej jag är inte socialist, det här handlar om sunt bondförnuft)

Nu har vi nått det nedre intervallet på min målnivå (1300-1330) och börsens attraktionskraft, fundamentalt sett, är klart begränsad. Visst, det är inte alarmerande höga nivåer och jag väntar mig inget tokras runt knuten. Min filosofi har alltid varit att det krävs en fundamental uppsida, typ 10%, för att man ska vara positiv. Det ser jag inte idag. Marknaden har sprungit på samtidigt som vinstrevideringarna har varit negativa. Börsen har blivit dyr. Visst, jag tror också att en bättre konjunktur kan infria vinstförväntningarna nästa år, men det är inprisat. Nu behöver vi ytterligare positiva vinstrevideringar ovanpå detta, för att orka driva kurserna. Det tror jag kan bli jobbigt då jag tror risken är hög att konjan stärks, men kanske inte fullt ut så mycket som många kanske hoppas på. Flödesmässigt är aktier också en crowded trade, åtminstone på kort sikt. Mindre så på lång sikt. Makromässigt tror jag datan kommer fortsätta att få svårt att överraska från dagens rätt höga nivåer, Surpriseindex har faktiskt vänt ner sedan en tid. Kort sagt, jag säger SÄLJ till aktier av fundamentala skäl.

Tekniska då? Nej det går inte att vara tekniskt negativ till börsen. Trenden är stigande och även om börsen är rätt överköpt, är det snarare en positiv signal som bekräftar trenden än något negativt. Även om en överköpt marknad kan leda till någon dags sättning/andhämtning. Men jag ändå risken är stor att vi kan vara på väg att toppa ur. Man kan förhålla sig till detta på två sätt. Antingen är man tekniskt positiv, till man får säljsignal, och sitter kvar. En lättare säljsignal får vi vid 1253 och en bekräftande vid brott av 1234. Men jag gillar inte att sitta med ner, utan föredrar den andra varianten. Dvs säljer NU, och sätter en omvänd stoploss där man helt enkelt stoppar tillbaks sig i marknaden om det bryter upp. Låt mig återkomma till den stopp loss nivån längre fram då vi behöver göra sätta en topp inom kort som utgör just denna SL nivå.

För att summera; SÄLJ + SÄLJ blir SÄLJ. För den som vill hålla sig till Let the trend be your friend, kan man inta en Neutral position tills vidare.

Någon som tycker annorlunda?

Vilket kokar ner till vinsttillväxt…. frågan är om vi förväntar oss för mycket?

Trevlig helg!

Läste en bra artikel av Jesper.

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2013/10/17/valj-blandfond-med-omsorg.html

Blandfonder är ju rätt korkade egentligen. Korkade i den bemärkelsen att avgiften oftast är högre än om du valt en billig aktiefond och en billig räntefond och satt samman med samma vikter. Dessutom tenderar de i bland att gå sämre än ett index som är viktat på samma sätt, även rensat för avgiftsskillnaden.

Ett annat sätt de skulle kunna vara korkade på är att rent logiskt vill ingen ha 70% aktier alltid, eller räntor för den delen. Vilket leder oss in på nästa faktum, att nya tidens ”flexibla blandfonder” har vuxit i både antal och AUM. Det känns ju rätt intelligent, men hur har det gått?

Tyvärr har det inte gått särskilt bra, och det handlar i grund och botten om att det är ytterst svårt att tajma aktiemarknadens upp- och nedgångar. Men så är det, gruppen kommer aldrig att lyckas. Den kommer rent teoretiskt gå som marknaden minus avgift. I praktiken brukar det bli något sämre än så. MEN, det går oftast att hitta fonder som faktiskt uppvisar ok historik, inte bara utifrån total performance utan på det mycket bättre måttet, konsistens. Dvs rullande avkastning över index, där värde över 50%f är en god prestation.

Vilket index är relevant. Jesper och Morningstar benchmarkar mot 50/50, vilket är logiskt med tanke på att det är Icke-valet om du har möjligheten att ligga 0-100 aktier, 0-100 räntor. Men ärligt talat, om du har en fond som konsistent slår 50/50 valet med någon enstaka procent, är du nöjd då? Jag hade ju aldrig gått och köpt en blandfond som alltid har 50/50 i sin position, och det är ändå den position som de här förvaltarna närmar sig när de är osäkra, givet att det är benchmark. Nej, om sanningen ska fram är det nog bättre om benchmark är Noll, eller kanske riskfri räntan. Eller börsen, SIX PRX. Varför? Jo det handlar om ditt utgångsläge. Givet din riskprofil sätter du vikterna för hur mycket trygga tillgångar du vill ha och hur mycket otrygga. De Otrygga är aktier. Om du tar in fonden under aktiemandatet är du ju inte nöjd om marknaden är upp 50%, men din flex fond bara upp 30%. Även om den slagit 50/50 index (index är upp 25%). Du vill ju att fonden ska ligga 100% i aktier, bortsett från när förvaltaren tror att det ska gå ner, då minskar den aktievikten, och får förvaltaren rätt slår han index. Detsamma gäller vid motsatsen, men då adderar bara förvaltaren aktier när han tror det ska gå upp. Den senare är ett sämre exempel såklart. Kontentan är, skulle du gå och köpa en blandfond som alltid ligger 50/50? Nej trodde inte det, frågan är om du vill ha en fond använder det som jämförelseindex? Sen hävdar någon, skit i jmf index. De här fonderna ska ha 100% aktier när det går upp, och 0% aktier när det går ner. Till dem säger jag bara, lycka till att hitta en förvaltare som arbetar så i praktiken. Det är ingen som vågar svänga så kraftigt… det är ju bara en tidsfråga innan har ligger fel, kunderna lackar och tar ut pengarna. Därför är det viktigt att kolla hur de jobbat historiskt, vilken jmf index de använder och ditt syfte med fonden. Ska den utgöra din risky del eller inte.

Många gånger visar det sig att de här förvaltarna också har en väl utarbetad förvaltningsprocess som de följer i vått och torrt. Ok, förvaltaren måste ha flax med tajmingen och det handlar tyvärr rätt lite om skicklighet, men utan en duktig förvaltare med en väl beprövad förvaltningsprocess, ja då är chanserna rätt små att han över tiden har tur med tajmingen!!! Kom även ihåg att det finns de som säger sig vara ”flexibla” men ligger ganska fast i sina positioner. De behöver inte nödvändigtvis prestera så dåligt, bara att man ska vara medveten om de är mer som en traditionell blandfond. Innan ni investerar i en sån här fond, analysera inte bara avkastningen, utan titta även på hur aktievikten svängt, är han aktiv eller inte?

Det var nog många som trodde att dollarn skulle stärkas med tanke på att vi slapp en default i USA, och att räntorna skulle börja stiga igen till följd av att vägen nu är öppen för FED och tapering… men gårdagens ”icke” uppgörelse leder snarare till fler bråk och diskussioner, vilket gör att duvorna Ben/Janet inte kommer våga sig på tapering för de ser klarhet i var finanspolitiken kommer landa…. utan därav fortsatt tapering, därav lägre räntor!!!

Pratade med en kollega som följer amerikanska politik, och han menade att republikanernas minskade popularitet generellt sett inte kommer att rädda oss från nya bråk. Grejen är att det handlar mycket mer om det privata planet och personlig vinning. Det vill säga den republian, Congress man or woman, som skulle gå demokraterna till mötes och försöka lösa det här, framstår inom partiet och egna kretsen som svag… och han lär bytas vid omval, dvs bli av med jobbet. Teaparty rörelsen kan vara liten sett i procent av hela landet. Men det verkar ha en del att säga till om inom partiet. Detta trots att republikanerna som parti skulle vinna röster. Med tanke på att det är val nästa höst till representanthuset, så skulle det alltså inte vara så taktiskt att framstå som en ”soft” republican.

Lite som att Löfven skulle vinna fler röster om han närmade sig Alliansen och pratade mindre om skattehöjningar, men det går inte för att inom partiet finns så många mäktiga gråsossar som förespråkar skattehöjningar, och det är viktigare för Löfven själv att hålla sig sams med dem!!!

Vad vet jag!! Hatar egentligen att analysera politik, just för att den är så oanalyserbar!

Känner du dig smart som är positiv till Europeiska aktier, och fortsatt skeptisk till Tillväxtmarknader… .va inte det!

Nästa chart är ju lite tragiskt… men är inte helt rättvisande. Visst, Amerikanska aktier, dvs bolag, har kunnat upprätthålla vinsterna tack vare färre har fått jobba mer med svag ersättning. Detta har missgynnat arbetskraften, och gynnat aktieägarna. Men på räntesidan så har ju bonds gått bra för att FED har dopat marknaden för statspapper. Visst detta har gynnat företagen som kan finansiera sig billigt, och det gynnar ju knappast Svensson, men Svensson har även fått se sina bolåneräntor gå ner som resultat av detta…. och som jag hävdar hade Obama aldrig kunnat köra deficit under 2009-2012 på mellan 6-10%, dvs 1,000 – 1,600 mdr dollar om året i excessive spending, OM INTE Treasury hade kunnat sälja bonds till så låg ränta, och det är FEDs indirekta förtjänst… och de här pengarna har på olika sätt gynnat hushållen, även om kanske det är privata företag, och därigenom aktieägarna, som gynnats mest.

ps. jag har blivit lite confused på sistone, vissa hävdar att kostnaden för Obamacare de kommande åren kan bli så hög som 700mdr dollar, dvs 4-5% som belastar budgeten. Inte allt under ett år då… Men vissa hävdar att Obamacare inte alls kommer belasta budgeten, utan företagen kommer stå för notan och att det tvärtom kommer innebära en besparing för budgeten, då staten slipper betala för alla patienter som är oförsäkrade, men som man ändå är tvingade att ta hand om. Vilket uppskattningsvis är 20% av alla sjukhussängar…. är det någon som har rätsida på detta???? Ds.

Ja det kan man fråga sig. Senast det bråkades i 2011 fick det aldrig det, även om cons conf indikatorer temporärt dippade. De är ju sentiments indikatorer och det är inte alltid det kokar ner i real datan…

MS tror inte heller denna gång att det kommer få det. De tittar på sin MS Business Condition index som endast tappat 2 punkter, och datan samlades in när bråket var som värst. Då var dippen betydligt värre månaden innan. Vad betyder detta? Jo att företagen är mer oroliga om FED hittar på nåt som får räntorna att rusa, som i sin tur sätter press på hushållens konsumtion och investeringsplaner, än att man bråkar i DC… ett bråk alla egentligen visste inte skulle leda nånvart.

Indexet brukar även toppa ur över 80 och pekar på att ISM också kan vara på väg att göra det….

Så kom man överrens om att höja skuldtaket och öppna myndigheterna igen…. Haha, var det någon som trodde nåt annat! Om man säger så här: om marknaden verkligen hade trott på en default, då hade vi handlats ner med 20% från dagens nivåer, så uppenbarligen var detta vad marknaden faktiskt väntade sig.

Det var också helt uppenbart att någon win-loose uppgörelse aldrig var aktuell, win-win alternativt loose-loose var det enda tänkbara. Jag trodde nog på win-win, men det verkar som det blev en loose-loose.

Hursomhelst kommer det att bli nya förhandlingar i januari. Det kommer inte bli någon default då heller, men det kan bli en annan typ av uppgörelse.

Det hela är mycket enkelt. Ingen av sidorna kommer tillåta en default, inte nu, inte i framtiden. Ingen av sidorna vill att statsskulden fortsätter att öka.

Båda vill balansera budgeten.

Men hur detta ska gå till, där är man inte överrens,

Demokraterna vill få in obamacare, och i syfte att balansera budgeten bör skatter höjas

Republikanerna vill Sänka skatter och bibehålla försvaret, och för att balansera budget handlar det om att skära kostnader, framförallt ta bort obamacare.

Det är alltså mycket enkelt!

Vilket det blir beror på vad flest amerikaner vill! Det låter jag vara osagt, men givet de senaste valen verkar det som om flest går på obamas linje….

Rent populistiskt verkar det som om rep har tappat en del poäng på den här farsen!

Kommer de här två veckorna få en realekonomisk inverkan och påverka Feds beslut? Jag tror inte det.

Men vi hörs igen i januari…. då är det dags igen. Jag ser två scenarior.

Det ena som CreditSuisse är inne på, och det är att Republikanerna tog stor stryk i popularitet under det här bråket, vilket gör att de inte kommer ha samma bråk strategi igen.

Den andra blir en diskussion som blir ungefär så här;

Rep och Dem sitter vid bordet;
Rep: Vi tycker inte att vi ska fortsätta att höja skuldtaket gång på gång
Dem: Inte vi heller, men det förutsätter en budget i balans.
Rep: Sant, gällande budget, vad är viktigast för er?
Dem: Att vi kör Obamacare
Rep: Om vi säger ok till det, så vill vi inte se höjda skatter
Dem: Det är väl ok, men detta gör inte budgeten bättre, tvärtom. Uteblivna skattehöjningar och ökade kostnader….vad gör vi?
Rep: Hoppas på en fantastisk konjunktur som per automatik minskar kostnaderna (lägre job less claims etc ) och ökar skatteintäkter (fler jobbar och betalar skatt)
Dem: Hehe, jo det låter ju trevligt men det kanske vi inte kan förlita oss på
Rep: Nej det är sant. Cut spending!!!
Dem: Ja det kanske går, särskilt om konjunkturen är starkare
Rep: Låt oss diskutera spending, ex Obamacare och Försvar, då—
Dem: Ja ok.

Eller säger Obama, sluta jävlas, ni tappar bara väljare. Låt oss köra Obamacare och höjda skatter till Amerikanska folket inte vill längre. Då får ni makten, och då får ni väl köra på det omvända???

Skönt att det är över iallafall, så vi kan fokusera på viktiga saker, som ex 3Q rapporterna. Intressant rapport från SKF, intressant i den bemärkelsen att man inte ser någon förbättring i orderingången på det sätt som PMI data indikerar…. Det är ju lite oroande faktiskt!

Trevlig kväll

ps. Var på en dragning med CS som sagt, och vad som var rätt intressant är att de var inte så bekymrade över storleken MBS och Treasuries som förfaller nästa år, och som FED äger, utan det faktum att FED har i princip varit ensam köpare av Treasuries en lång tid, och att omvärlden, Kina i synnerhet, är obenägen att köpa bonds. Så frågan är vem ska göra det? Det är förvisso fel frågeställning, någon kommer ALLTID att göra det,…. frågan är vilken ränta det kommer begära. Sticker räntorna väsentligt över 3,5%, så får det ganska rejäla effekter på hushållen och budget.

Kontentan av detta är att man ska hålla sig långt borta från allt räntebärande. De menar också att flödena in i bonds inte alls har reverterat, och det finns många bonds som kan komma att krängas om räntorna stiger. Samtidigt, som jag tidigare visat, så perkar Merrills FMS, fund manager survey, på att investerarkollektivet skulle vara underviktade bonds… jag blir inte klok ds.

47% av den amerikanska statsskulden ägs av utlänningar, främst Kina och Japan. 53% ägs av Amerikanarna själva, direkt eller indirekt. FED äger 17%. Men FEDs skuld är ju indirekt amerikanska folket skuld.

Det mest intressanta är inte hur statsskulden har vuxit utan förändringen. 1990 ägde FED och omvärlden 25% av skulden. Jag gissar att hushållen, antingen direkt, eller indirekt (om de satt in pengarna på banken, och banken i sin tur köpt ett statspapper, alternativt genom pensionssparande eller livförsäkringar) ägde resten av skulden, ca 75%. Men nåt hände under de följande 20 åren. De amerikanska hushållens del av statskulden, dvs deras sparande sjönk från 75% till 35%. Visserligen steg skulden kraftigt, så i absoluta pengar, har de fortfarande ett stort sparande (samma som del i statsskulden). Idag ägs 65% av FED och omvärlden, och anledningen till det handlar om att Jänkarna konsumerat, inte sparat. Det handlar också om att de konsumerat utländska varor, inte inhemskt producerade.

För att förstå konsekvenserna av detta tänk er, rent teoretiskt, att när utlänningarnas amerikanska statspapper förfaller, så vill de inte rulla över pengarna i ett nytt papper, utan de vill ha cash. Cash som de växlar till sin egen valuta och köper egna statspapper för. Då måste Treasury antingen sälja ett nytt statspapper till den egna befolkningen, eller måste man köra ett så pass stort ÖVERSKOTT i budgeten att det finns pengar över att lösa Kinesen vars papper förfaller. Den första åtgärden får en negativ effekt på räntorna, och den andra innebär högre skatter. Om de amerikanska hushållen ska lyfta över 47% av statskulden på sina armar, då är det antingen rejält mycket högre skatter eller rejält högre räntor som blir effekten. Det är det slutliga priset jänkarna får betala för sin överkonsumtion de senaste 25 åren.

Statsskulden är totalt på ca 12,000 mdr dollar.

Japans skuld är på ca 9,900 mdr dollar (mindre än 5% hålls av utlandet och ca 20% hålls av BoJ själva)

Eurozonens samlade statsskuld är på ca 8,750 mdr dollar (svårt att säga hur mycket som ägs av utlandet då det är mycket korsägande mellan Euroländerna. 3% hålls av ECB verkar det som)

UK statskuld är på ca 2,100 mdr dollar (ca 30% hålls av utlänningar och nästan lika mycket hålls av BoE själva)

FED sitter på 2,100 mdr av skulden i form treasury bonds and bills (statsobligationer och statsskuldväxlar) eller ca 17% av total statskuld. FED sitter även på 1,300 mdr i MBS, Mortgage backed sucurities.

http://www.federalreserve.gov/releases/h41/current/h41.htm

Kina är näst största enskilda fordringsägare, med ca 11% av statsskulden.

På skuldsidan av FEDs balansräkning är den näst största posten Money in circulation, denna uppgår till ca 1,200 mdr dollar. Den största posten är Bank Reserves, ca 2,400 mdr dollar. Den låg på noll innan Lehman. De här summerar till 3600 mdr dollar, vilket matchas av tillgångar, främst Treasuries och MBS. Just posten Bank Reserves, matchas av bankernas post tillgångssidan med samma namn.

Genom FEDs tillgångar i MBS samt Fannie Mae och Freddie Mac, kan man säga att Amerikanska staten är USAs största hyresvärd. Ungefär som våra banker, genom deras hypoteksbolag, är Sveriges största hyresvärd.

Av FED alla Treasuries förfaller 660 mdr inom 5 år. Är det mycket? Givet att de köper för 85mdr i månaden idag, så är det ca 8 månaders omvända köp kan man säga. Över en 5 års period är det inte så farligt faktiskt. 5 år = 60månader. Slår man ut det per månad blir det 11mdr… det är väldigt hanterbart. Resterande, 1,440 mdr dollar i Treasuries har en löptid på över 5 år. Det är alltså inte vår huvudvärk, ännu!

Låt säga att de tänker ta ner Reserves till noll. De börjar med att lösa alla MBS papper, (Reserves 2400 – MBS 1300= 1100). Om man löser resterande 1,100 med hjälpa av Treasuries kommer man ha 1,000 mdr i Tresuries kvar. Detta motsvaras av summan i Money in circulation samt uppgår till ca 8% av total statsskuld. Tittar man på chartet ovan så är det ganska normalt ur ett historiskt perspektiv. Med detta enkla resonemang skulle man kunna vänta sig att FED tänker lösa:

1,300 mdr i MBS kommande åren (MBS räntorna förväntas då gå upp, vilket kan bli ett problem då bolåneräntorna är korrelerade med dem här). Den som borde lösa de här är banksektorn. Jag kan tycka att efter dom MBS inte är nåt annat än förpackade bostadslån, så år det inte mer än naturligt att bankerna sitter på ansvaret. Ungefär som våra banker. De borde alltså byta ut sina bankreserves mot MBS. Det skulle reducera banksektorns reserver från 2,400 till 1,100. Således blir de amerikanska bankerna de indirekt de största ägarna av Amerikanska fastigheter. Ungefär som vi har det i Sverige.

660 mdr i Tresury bonds and bills inom 5 år. Pengarna kommer från Treasury, som antingen måste sälja en ny bond eller ha överskott i budgeten. Om man satsar på att köra överskott så blir effekten den omvända mot vad vi ser idag, och hushållens förmögenhet kommer minska allt annat lika. Men det gör den även om Trs tvingas sälja bonds till hushållen, för att kunna betala FED. Poängen är att Bonds och Reserves minskar hos FED, och Reserves och Deposits minskar hos bankerna.

440 mdr i Treasury bonds and bills efter 5 år. Lyckas de ta hand om 666mdr kommande 5 år, lär inte 440 bli nåt problem. Det intressanta är alltså att se hur räntemarknaden reagerar i närtid när FEDs obligationer förfaller, utan att de väljer att teckna nya. Det blir eldprovet!!!!!!!

1,100 mdr i bonds och bills kommer alltså att behövas ägas av någon annan än FED de kommande 10 åren, givet att staten inte kör så stora överskott att de kan amortera ner skulden, vilket inte är så troligt. Hur mycket av detta kan utlandet suga upp? Tja, det handlar nog inte om hur mycket utan att de inte är så värst intresserade längre.

Är 1,100 mycket? På 10 år är det 110 mdr om året. Det är inte så farligt. Problemet är att skapa en balanserad budget från dagens nivå, Obamacare inräknat! Om man inte lyckas med det så är det underskottsfinansiering + räntebetalningar + 1,100usd, och då är det möjligt att 1,100 är det som får bägaren att rinna över, och vi får räntenivåer som ger komplikationer på tillväxten. Högre räntor gör det etter värre. För att alla ska förstå hur det funkar:

+100% av BNP Skatteintäkter (korrelerade med konjunkturen)
-102% av BNP Gov spending (också korrelerat till konjunktur men är mer kontrollerbar)

= -2% av BNP Primary deficit

-2% av BNP i ränta på statsskuld (12,000mdr usd X ca 2,7% ränta= 320mdr som man delar med BNP) (inte bra om räntorna stiger)

-4% av BNP Budget Deficit (4 måste finansieras av sålda Trs genom sålda statspapper)

Ok, 4% av BNP måste finansieras idag, det är ungefär ca 600mdr usd tror jag. Sen ovanpå detta har FED bonds som förfaller, och som de inte vill teckna nya. Alltså måste (privat)marknaden orka suga upp 600 + FED bonds. MEn om man teoretiskt kunde banta Primary till +2, då minskar deficit till noll, givet att räntorna inte stiger för mycket. Kan man göra det så kommer inte Treasury att behöva sälja så mycket mer, trots att FED inte väljer att rulla över sina förfallna bonds.

Budgeten då? Kommer de klara att balansera den? Visst, med lite skattehöjningar och en riktigt stark konjunktur skulle kanske kunna klara det…. men det är långt dit!!!

Givet att bara räntan på statskulden ligger på 360 mdr om året (3% gånger 12,000) så låter det inte så mycket. Problmet är att räntorna måste betalas först, sen kan man amortera. Vad händer om snitt räntan går från 3 till 4,5. Bara det kostar budgeten ca 1%. Jag tror att man kommer köra en budget hyfsad i balans, vilket de måste om de inte ska höja skuldtaket, vilket ingen vill, för att ingen orkar bråka som de gör nu! Men att köra budgetöverskott och amortera, det känns avlägset. Räkna alltså med att man måste rulla över ca 100-150mdr dollar om året, av FED relaterade papper. Då har jag inte ens räknat in att utlänningarna kanske vill ha ut cash…. då blir det jobbigare.

Men det mest intressanta är ändå följande. Varför byggs det upp en statskuld, jo för att staten säljer statspapper. Varför säljer de statspapper? jo för att de behöver få in pengar? Varför behöver de få in pengar? Jo för att de spenderar mer än de drar in varje månad? Var hamnar mellanskillnaden mellan vad de spenderar och vad de får in? Den hamnar i privata sektorn? Vilken är den? Hushåll och företag, men eftersom privatpersoner äger företagen så är det hushåll i slutändan som gynnats av statens konstanta underskott.

Amerikanska hushåll har alltså gynnats av statens excessive spending de senaste 60 åren. Samtidigt har de konsumerat upp pengarna på Japanska bilar och Kinesiska T-shirtar, varpå Kineserna inte köpt något av Amerikanarna i utbyte, utan använt dollarna till att köpa US statspapper. Tänk om de sparat pengarna eller köpt inhemska produkter… då hade bilden varit annorlunda.

Hade Amerikanarna sparat pengarna, dvs satt in dem på banken, och banken i sin tur hade placerat pengarna i statspapper, så hade man kunnat teoretiskt resonera så här,

Obama skulle kunna påföra en engångsskatt på alla hushåll, lika stor som statsskulden. Pengarna man hade fått in hade man återbetalat alla fordringsägare, dvs de som sitter på statspapper (vilket hade varit hushållen genom bankerna, eftersom kineserna inte gör det då man inte konsumerat något på kinesiska varor) och vips hade statsskulden varit NOll. Bankernas statspapper hade gått ner till NOLL på tillgångssidan, matchat av hushållens insättningar på skuldsidan som gått ner lika mycket, eftersom de tagit ut pengarna och betalat skatten. Systemet nollat!!! Landet hade varit skuldfritt, men hushållen rejält mycket fattigare. Problemet har inte varit att Amerikanska staten byggt upp en statsskuld, det har faktiskt bara gynnat den enskilde amerikanen. Problemet är att Amerikanen har konsumerat upp en stor del av pengarna. Hade bara konsumtionen varit inom landet, då hade vissa personer, de som äger företagen, gynnats av att andra konsumerar. Men nu ägs halva statsskulden av utlandet. Detta hade varit ok om amerikanska ägde lika mycket av den Kinesiska statskulden, då skulle man kunna kvitta det. Men det gör dem som bekant inte! Detta är kärnproblemet, för stor konsumtion och för litet sparande. För mycket import, för lite export. Det finns ett land som idag åtnjuter väldigt mycket respekt som har motsatt karaktäriska, mer export än import, stor sparkvot, relativt låg konsumtion. Detta landet har inte haft samma tillväxt som USA mellan 1990-2007… men å andra sidan har de inte samma problem som Usa idag. Det landet är Tyskland.

Som ni märket kan man hålla på ett tag… imorgon ska US Treasury betala ut 120 mdr i statsobligationer som förfaller, pengar som jag kan förstå att man inte har. Normalt sett brukar det inte vara några problem, då man en tid innan pengar ska betalas ut, sålt nya bonds, som man fått in cash för. Den här gången, så vitt jag kan förstå, har man inte haft möjligheten att sälja bonds, just för att det ökat skulden, och skulden får inte öka över en viss nivå, dvs skuldtaket. Om inte politikerna sanktionerar en höjning av detta tak. Att höja taket är inga problem, det behövs bara ett penndrag och en knapptryckning senare har man pengarna…. men det verkar som om de flesta tröttnat på detta nu…. 60 år senare! Det är kanske på tiden? Inte för att skulden skulle bli så stor att de aldrig kan betala igen… utan för konsekvenserna på dollar, ränta, inflation… och slutligen tillväxt och sysselsättning.

Det här skrev jag för snart tre år sedan

Köp Tillväxtmarknader till din pensionsportfölj

Går man in på Morningstar och väljer den breda kategorin Tillväxtmarknader så har den gått plus minus noll på 3 år. Visst, för den som sparar till pensionen kan det här fortfarande bli bra, men lik förbaskat vad det ett riktigt dåligt råd. Ett bra råd borde ge en 15% om året givet den risken, dvs minst en uppgång på 50%. Ledsen för detta!

Vad har hänt, har tillväxtmarknader kollapsat under den här tiden. Nej, rent tillväxtmässigt mätt i BNP så har de fortsatt att knapra marknadsandel av världskakan. Men det är inte det som får aktier att stiga. Aktier och vinster hör ihop, inte aktier och bnp tillväxt. Vinster och BNP tillväxt kan höra ihop, men gör det inte alltid. Man kan visa många charts, men nedan beskriver vad som hänt bäst…

hur ser det ut framöver… jag tror inte på någon snabb vändning men merparten av underperformance är tagen. EM rabatten mot DM är historiskt hög… man får gå tillbaks till pre-EM uppgång kring 2004 för att hitta liknande nivåer. DM känns exhausted. DM ROE har gynnats av noll löneinflation och färre har fått jobba mer. Finns lite improvement att göra där. Framöver, givet att EM har strukturellt lägre tillväxt, så blir förhoppningsvis löneinflationen, som tidigare ätit marginal, mer muted. ROE Potentialen i EM på lite sikt känns ganska ljus, medan den är klart begränsad i DM. Detta talar för att EM med rätt stor säkerhet kommer att outperforma DM kommande 3års period. Givet att vi inte slungas in i en ny lågkonja… då är vi alla rökta!