Det är inte så konstigt faktiskt!!!
Men mycket pekar på att ovan till stor del är inprisat, så det är ingen anledning i sig att sälja eller avstå från att investera… frågan är hur det blir framöver. Svag konja och västerländsk centralbanks politik förklarar till stor del ovan… frågan är om det kan vända till de här marknadernas fördel framöver… på lång sikt är det fortfarande en no brainer anser jag!
Jag är så trött på diskussionen kring huruvida Svensson är överbelånad eller inte,..,. alla, som jag hittills lyssnat på, tänker fel.
Fastighetspriserna är en reflektion av 1, utbud/efterfrågan och 2, Summan pengar folk kan stoppa in i sitt boende.
Om du utgår från att 1 är konstant så handlar allt om hur mycket pengar du kan stoppa in. Det i sin tur beror på 1, Eget Kapital och 2, hur mycket du kan låna. Om du utgår från att EK är konstant så handlar allt om hur mycket du får låna. Hur mycket du får låna beror på 1, din inkomst och 2, räntan minus skatteavdrag. Om du utgår från att din disp inkomst är intakt så handlar allt om räntan. Räntan är faktorn bakom bostadspriserna. (Visst det bygger också på att bankerna har utlåningsutrymme). Frågan om priserna är för höga eller ej, är i stor utsträckning en diskussion kring ränta vs priserna, och var du tror räntan ska ta vägen. Belåning, eller snarare risken av att vara överbelånad, handlar inte om att priset kan gå upp eller ner, utan om du klarar av en ränteuppgång. Priset är irrelevant. Storleken på lånet vs Pris/Marknadsvärde är också irrelevant. Överbelåning, eller OK belåning handlar bara om din inkomst klarar en ränteuppgång.
Man pratar mycket om en pris och bolånebubbla. Fastighetspriserna är i stor utsträckning irrelevanta. För det första måste du betala ränta på lånet du har, oavsett om priset på kåken halveras eller dubblas. Givet att du alltid måste ha någonstans att bo så är det inga ”äkta” vinster eller förluster du gör. Jag menar om du säljer din bostad för att flytta till en ny, inom samma område, så lär den nya bostaden också ha gått upp eller ner lika mycket. Visst, en kraftig nedgång kommer sätta press på confidence som slår mot ekonomin då hushållen konsumerar mindre. Stigande fastighetspriser innebär ju också stigande bolån, åtminstone för förstgångsköparna och för dem som byter upp sig. Men det är fortfarande inte det diskussionen handlar om.
Diskussionen handlar ju om svenska hushåll är överbelånade eller ej. Då handlar det egentligen bara om Lån i förhållande till Disponibel inkomst. Om du har lån/fastightensvärde på 50% spelar ju ingen roll om du inte kan betala räntan på lånet om den skulle dubblas. Om samma kvot skulle vara 120%, men att du med råge kan betala räntorna trots att de dubblats. Vad spelar då priset för roll. Släpp fastighetspriserna!!!! Fastighetspiserna är inte Roten, de är snarare Stjälken. Om ingen hade fått låna, då hade inte heller priserna stigit. Priserna är en konsekvens av utlåningen. Ser vi bara till att rätt människor får låna, till rätt summa. Då blir priserna vad de blir. De är bara konsekvensen av utlåningen.
Ok, Den datan som visas över lån/inkomster, är den bra? Det stora problem när man tar Sveriges samlades lån till hushållen och ställer den mot den samlade disponibelinkomsten. Snittet beskriver inte den sanna bilden. Det finns nämligen många 40-talister som nästan är helt obelånade, och många 60/70-talister som har mycket lån. Så ett snitt av de här båda beskriver en person som inte finns…. lite hårddraget. En annan aspekten är skillnaden mellan bundna och rörliga lån. Någon har kanske rätt mycket lån, men har bundit alltihop på 5 år. Det betyder att drar räntan i väg så skulle han få problem om han hade rörligt lån. På samma sätt kan någon som har ”lagom” med lån få problem om hon sitter på rörliga lån samtidigt som räntan dubblas. En annan aspekt är när man tittar på aggregerade inkomster mot lån. Då tar man med inkomster för en massa människor som faktiskt inte har lån. Det förskönar bilden.
Nej för att verkligen förstå komplexiteten borde man göra följande:
Finansinspektionen borde kunna kräva av bankerna, åtminstone en gång om året att de gör en körning.
I den här körningen tittar man på alla bolånekunder, tar deras senaste taxerade inkomst från skattemyndigheten.
Ex.
Kalle och Lisa tjänar 25,000 kr vardera i månaden. Dvs 50,000kr. Disponebelinkomst = 35,000kr (25,000 * 2 minus 30% skatt)
Lån på lägenhet 2mkr, 1mkr rörligt, 1 mkr bundet på 3 år till 3,5%. (om förfallodagen på det bundna är 1 år eller mindre så klassas det som rörligt). Rörliga lån sätts till 5%.
Scenario bolånekostnad. (1mkr * 5%)+(1mkr * 3,5%)= 7,083kr i månaden.
7,083kr / 35,000kr= 20,2%
20,2% räntekostnad i förhållande till disp inkomst. Det kan ju verka ok. Men säg att de hade haft en dispinkomst på 100,000kr i månaden och la 30% på räntor. Är de i riskzonen, njae de har 70,000kr över varje månad. I första exemplet har de över ca 28,000kr. Slutsats. Absolut beloppen är också intressanta. Därför måste man räkna fram en schablon vad varje person behöver för att klara sig en månad, exkl boendekostnader. Säg 10,000kr per person för att göra det enkelt.
I exemplet med Kalle och Lisa borde kvoten vara (35,000-10,000-10,000) /7,083kr = 2,1 Detta betyder att deras räntekostnader kan dubblas utan att de får problem att köpa mat och SL kort.
Om de haft 100,000 i disp inkomst, och 30,000kr i räntor, hade kvoten blivit:
(100,000-10,000-10,000)/ 30,000kr = 2,7
Så även om räntekostnad utgör större % av disp inkomst, så är de i en bättre sits än i första fallet. Deras räntor kan gå upp 2,7X och de har fortfarande mat på bordet. Det är detta överbelåningen handlar om. Inte att fastighetspriserna ska falla!!! Överbelåning handlar om att din balans över kassaflödena kan slå över till negativ, och tvinga dig att flytta, just för att du hade för mycket lån. Överbelåning handlar om att vissa hushåll har så pass mycket lån i förhållande till sin inkomst att en ränteuppgång gör att de inte kan betala räntan, alt de kan betala räntan, men kan inte betala el och mat. Då måste de sälja sitt hem, och skaffa ett billigare eller hyra. Om många tvångsäljer samtidigt faller priserna, fallande priser leder till minskat consumer confidence (även bland dem som har det gott ställt) och det slår mot real ekonomin…. ja så är hela karusellen igång!
Ur bankernas perspektiv är det lite komplext. För dem är det prio ETT att du kan betala räntan varje månad. Kan du inte det måste de skriva ner lånet och ta en kreditförlust över resultaträkning. De bryr sig mindre om underliggande säkerhet går ner i värde, eller är värd mindre än lånet. Det viktiga är att du kan betala, månad efter månad. Det värsta de vet är om du inte kan betala, och dessutom har en bostad som är värd mindre än lånet.
Inrapporteringen från bankerna borde se ut så här:
Kategori A. Kunder med lånesumma med kvot över 3 enligt ovan beräkningssätt = I princip riskfria (då de klarar en ränteuppgång på 3ggr, samtidigt som vi räknat på 5% rörligt)
Kategori B. Kunder mellan 2-3 = god marginal
Kategori C. Kunder 1-2 = tajt marginal
Kategori D. Kunder under 1= helt klart i riskzonen
Först då skulle vi få en tydlig bild över hushållens skuldsättning. Sen kan man fråga sig, hur många kunder i kategori D vill vi ha i Sverige. When the shit hits the fan så kommer de få det tufft, och det kommer innebära spridningseffekter till kategori A-C. Vill vi tillåta att bankerna lånar ut till kategori D överhuvudtaget? Visst man kan sätta amorteringskrav på dem, men samtidigt är det den kategori med minst utrymme att amortera. Jag skulle önska att det fanns krav på hur mycket rörligt de får ha. Typ max 50%. Nu är ju inte bundna lån någon holy grail. förr eller senare löper dem ut, och gör dem det i ett högre ränteläge, ja då är risken att smällen kommer då istället. Men det är bättre än inget. Mindre frikostiga lånelöfte är lösningen såklart! Mindre lån, bättre kvot. Amorteringskrav är ju egentligen bara en dålig variant av detta. Man borde inte ta större lån än man klarar av från början. Eller rättare sagt, bankerna borde inte få tillåtas ge krediter av den storleken.
Jag ser också ett problem med att staten inte tar större ansvar här. De inblandade saknar nämligen till stor del incitatment att göra det. Personen i kategori D, nej han vill naturligtvis inte tvingas till att stå på bar backe med negativt EK. Men samtidigt tar han bettet, eller saknar insikten, att det ska hända. Annars hade han ju inte belånat sig på ett sätt som gör att han ligger i kategori D. Lockelsen av en fin lägenhet, över hans egentliga kapacitet lockar för mycket. Andra parten, banken, ja de vill ju inte heller ha kreditförluster och problem. Men samtidigt lockar intjäningen för mycket, annars hade de inte lånat ut den här summan till den här personen. Vi andra, i kategori A-C, hade ju egentligen kunnat skita i det här. Problemet är att, som jag skriver ovan, när shit hits the fan, så drabbas vi också väldigt hårt. Bankerna försöker ta igen sina förluster på övriga fungerande kunder, fastighetspriserna går ner, consumer confidence faller vilket gör att arbetslösheten går upp osv…. Det gör att deras problem är vårt problem. Men de saknar själva incitament att lösa det. Alltså borde staten göra det! Reglera skiten. Det tjänar alla på i långa loppet!!!
Fastighetspriserna då? Vad spelar det för roll för personer i Kategori D, om de har lån som vida understiger lägenhetens värde. En ränteuppgång gör att de inte kan bo kvar. De kan helt enkelt inte betala lånet. Struntsamma vad kåken är värd. Visst, han kommer tycka det är roligare att sälja för ett högre pris än lånet, för då blir han inte sittande med en restskuld, och det lär banken också gilla. Men överbelåningen handlar ju om att han måste sälja. Om han haft lagom med lån hade han inte behövt det, och då är priset irrelevant. På samma sätt händer det inte så mycket för personer i Kategori A om de har lån som vida överstiger lägenhetens värde. De kan bo kvar, även om räntorna stiger, och priserna faller ytterligare. Värdet på fastigheten är irrelevant.
Sen skulle det vara intressant att veta om senaste årens lånetillväxt faktiskt har inneburit att kvaliteten på stocken har gått ner, dvs har Kategori C och D ökat i antal, summa och % osv … på bekostnad av A och B…. eller har de varit relativt stabila? Jag tror tyvärr är så då många som köpt senaste åren, är unga förstagängsköpare. Så även om kategori D är liten, så kanske ökningstakten och trenden senaste åren är alarmerande.
Vad beträffar priserna så är det alltså bara en konsekvens av hur mycket lån bankerna är villiga att ge hushållen. Visserligen gör bankerna någon form av granskning när de ger lånelöfte, men frågan är om det räcker. Hade de använt sig av ovan metod och sagt att vi vill bara ha kunder i kategori A-C, då hade lånelöftena blivit därefter. Då hade även prisbilden rättat sig efter lånens storlek, och allt hade varit frid och fröjd. Amorteringsfrågan hade heller inte blivit lika aktuell när folk skulsatt sig på rätt sätt från början. Priserna är bara en konsekvens av lånen, och helt irrelevanta i diskussionen om svenska hushåll är överbelånade eller inte.
En annan tokighet som man hör ibland är när ”experter” säger att hushållen är överbelånade, de skulle inte klara en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet. Låt mig påminna om att det inte har med överbelåning att göra. Om du blir av med jobbet, och får halverad disp inkomst, då har du problem att betala räntorna oavsett om du är överbelånad eller ej. Då är problemet att du är belånad!! Men hade du bott i en hyreslägenhet så skulle det kunna bli problem också. En hyresrätt är egentligen ingen skillnad, rent teoretiskt kan man säga att hyran=Ränta (som hyresvärden betalar till banken)+ Avgift (dvs den som ska vatten, värme, underhåll som även bostadsrättsinnehavare har) + vinst till hyrasvärden. Skillnaden är alltså att du inte äger kåken, men du betalar ränta (som ingår i hyran). I många länder finns det bra data där man ställer hyreskostnaden mot att kostnaden för att äga. Det ger en jättebra signal om priserna är för höga (dvs är utlåningen för hög). I Sverige fungerar det dessvärre inte då vi inte har marknadshyror. Sorry för sidospåret. Faktum är att om du blir av med jobbet, så har du problem att betala ditt boende oavsett. Det har inte med överbelåningen by definition att göra. Om du blir av med jobbet måste du hitta ett billigare boende, detta oavsett om du bor i en stor hyreslägenhet, belånat hus eller överbelånad lägenhet. Blanda inte ihop arbetslöshet och överbelåning. Det är två skilda saker.
Sen var det amorteringsdiskussionen. Det är också rätt menlös. De som behöver amortera är de som är överbelånade. Dvs kategori D. Men frågan är om de borde fått ta så mycket lån överhuvudtaget. Sen kan man fråga sig om de i kategori A-C måste amortera. Nej, jag anser inte att de inte behöver göra det för belåningens skull. Men sen att ha lån till banken, och betala ränta, som är en kostnad som vilken som helst, är kanske något som även de lågt belånade skulle vilja dra ner på,… och därmed borde det finnas en vilja att amortera. Man kan nästan se det som en typ av sparande där räntan är bolåneräntan. Det är ju rätt förmånligt. Jag menar, om du har pengar på banken till 1% ränta och samtidigt bolån, så är det ju knasigt minst sagt. Har du aktier är det också knasigt, då du förmodligen aldrig skulle gå till banken och låna pengar för att köpa aktier. Så visst är amortering bra, särskilt som sparform. Men blanda inte ihop amorteringskrav med överbelåning. Jag tror inte heller de i kategori D har så stort parallellt sparande om jag ska vara ärlig. De borde ta det sparandet och amortera i så fall. Krav på amortering pga överbelåning eller risknivå är fel. Problemet med de överbelånade är inte att de inte amorterar, utan att de fick låna så mycket från början. Man funderar på införa amorteringskrav på alla lån. Det kanske inte är så dumt, men det handlar mer om att folk är så dåliga på att spara, och spara är faktiskt något bra. Om det hade varit möjligt, vilket det inte är, kanske man borde införa sparkrav på alla svenskar. Även dem utan lån. Det hade varit lika vettigt. Men blanda inte ihop det med överbelåning. Dessutom tror jag att de som är överbelånade, dvs i kategori D, har minst utrymme att amortera. Därför är det också svårt för dem att återställa sin skuld till en bättre nivå. De som har störst möjlighet att amortera är också dem som har minst behov att minska på sin skuldsättning.
Det är dags att ”Wake up and smell the coofee” säger jag till media, riskbanken och Fi…. Jag tycker fan det är ert ansvar att ge en korrekt bild av belåningen av svenska hushåll. Fattar ni inte att ni göra folk nervösa när ni ger dubbla budskap. Igår sa Claes Elfström på rapport när han intervjuade rapports ekonomijournalist ”Vem ska man lita på, när den ena säger att Svenska hushåll är för högt belånade, och andra säger att dem inte är det”. Vad fan ska medelsvensson tro!!! Skärpning!!!
Det är tragiskt om fi och riksbanken inte har adekvat data och underlag. Men även om dem hade det så är nöten inte löst. Säg av vi tar reda på hur stor kategori D är. Det kan ju vara alltifrån 2 till 22 procent! Men även om vi visste exakt så går det inte att säga hur liten den måste vara för att den gruppen inte ska skapa problem för hela samhället when the shit hits the fan. Hade vi klarat 5%? tyvärr, det går inte att svara på. Konklusionen av detta är att vi förmodligen inte vill ha några D låntagare överhuvudtaget. Det är helt enkelt för riskabelt och osunt! Den gruppen hör hemma, rent samhällsekonomiskt, på hyresmarknaden.
När någon säger att priserna är för höga, så bör ni fråga om det också tror att de med bolån är överbelånade? De borde de tycka, då priset bara är en reflektion av vad folk kan bjuda på en fastighet, och det är i sin tur kopplat till vad man har lånat. Om de tycker att folk är överbelånade, fråga då vilken nivå som hade varit normal belåning. Om man vet vad som är överbelånat, borde man veta vad som är normalbelånat, och se hur de resonerar. Om de säger att de är överbelånade för att de klarar inte av en kraftig ränteuppgång så kan de vara inne på rätt spår. Då kan du avslutningsvis säga, då handlar det inte så mycket om din sk. ”prisbubbla” utan mer om folk klarar av att finansiera sina lån i framtiden!!!
Jag är rädd att kategori D har vuxit för mycket i Sverige de senaste 10 åren. Det betyder att skulle vi få en kraftig ränteuppgång, som är högst rimlig då korta räntor borde reflektera inflationen med ett påslag, och där är vi inte på långa vägar, så innebär det betalningsproblem för dem i kategori D. Det kommer påverka oss alla negativt.
Men att bara säga att priserna är för höga, och att de ska ner, och det i sig kommer skapa problem. Eller pga att amorteringstakten är så låg, och det i sig kommer skapa problem. De båda uttrycken är helt enkelt fel!
Precis som jag har varit inne på måste de rikaste i USA betala mer skatt för att bygget inte ska rasa samman. Det är i så fall den mest lindriga och smidiga lösningen om vi får tro forskaren nedan;
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3789432.ece
Särskilt är detta relevant med tanke på att USAs statskuld idag delas av hela folket, men har bara gynnat några få, dvs primärt två grupper: 1, Rika amerikaner och 2, Utlänningar som exporterat saker till USA och gjort vinst på det (primärt Japaner och Kineser). Den senare kategorin kommer vi inte riktigt åt utan den kommer balansera sig självt. Kvarstår gör rika amerikaner. De måste betala högre skatt, jag kan faktiskt inte se någon annan lösning!
Läs gärna
Alternativet skulle kunna bli inbördeskris, hur osannolikt det än låter. Det alternativet är sannolikt sämre, även för de rikaste, än att betala något högre skatt.
Men jag tror ändå vi närmar oss en rekyl. Jag brukar ju fokusera på OMX då det berör flest, men jag tittar gärna på USA för att lista ut riktningen. Man behöver inte vara raketforskare för att inse att många marknader kommer att outperforma SPX de kommande åren. Likförbaskat tror jag det är svårt, för att inte säga omöjligt för övriga marknader att signifikant gå upp, samtidigt som SPX faller brant. Chartet nedan visar SPX, och många har noterat att detta index stigit med 68% på drygt 2 år. Många tycks tro att en marknad som gått upp mycket per automatik är en säljkandidat. Ur fundamental synvinkel kan det vara så, inte säkert. Men ur teknisk, är det oftast inte så. Du vill sitta på tillgångar som stiger, inte sjunker. Och SPX stiger. Till den inte gör det!!! Då vill du inte ha den 🙂 Trots att den är överköpt kan den alltså vara det mycket längre och mycket högre än man oftast kan föreställa sig. Trots detta vill jag diskutera rekyl.
Om vi bryter 1777 alt 1746 så är risken hög att rekyl har inletts.
Jag föreställer mig två varianter. Den första, som under 2010, gick ner till ungefär i mitten på trendkanalen. Det skulle i så fall ligga kring 1630, ca -10%. Den skulle vi kunna klara av ganska snabbt. Januari/februari är inte omöjligt. Ett mer negativt scenario har likheter med 2011, då vi ska ner till botten av trendkanalen. Den rekylen bli troligtvis mer långdragen, och man kan spekulera i en botten framåt senvåren/sommaren kring 1530, dvs -15%, eller till och med ännu lägre.
Vad det blir är omöjligt att säga. Det beror på fundamenta, och min gissning är att det handlar om balansen mellan räntor (läs taperings effekter) och vinsttillväxt (läs leading macro och marginalutveckling för företagen). Det handlar inte heller om faktisk vinsttillväxt eller faktiska realekonomiska konsekvenser av tapering. Utan först handlar det om förväntningar av ovan. Sen om förväntningarna visar sig vara fel, ja då kommer en korrigering. Beroende på vad marknaden har prisat in naturligtvis. Det kommer vara svårnavigerat. Som alltid :-). Det kommer finnas strateger som har rätt, men som placeringsmässigt får fel, och det kommer finnas strateger som har fel, men som man kan tjäna pengar på, och allt därimellan såklart!!!! Tajming är svårt!!!
Min förhoppningar är dock, att om man kan köpa 10% längre ner, så kommer man kunna sälja med 20% vinst längre fram. Det duger gott åt mig!
För OMX på kortare sikt gäller följande; vi kan ha sett toppen men det är hög sannolikhet att vi ska testa av 2007 toppen på 1321, och till och med passera den med några punkter. Det är en dagsrörelse dit. Detta scenario är intakt så länge som vi inte bryter 1270 (tidigare var stödet 1234). Då tror jag rekylen är inledd!
NFP siffran kommer troligtvis ha en stor inverkan på marknaden, då den sätter FEDs tapering agenda.
Jag utesluter inte att 14e kan bli bra… men först korrektion 🙂
Någon kanske frågar sig, varför ta risken att stå utanför om man ändå är positiv på 1 års sikt? Jo därför att i en marknad där man inte kan förvänta sig några extraordinära rörelser så är det viktigt att ligga rätt för att skapa performance. Exempel. Säg att marknaden sjunker 10%, för att sen stiga 15% under första halvåret. Sitter man bara med i rörelsen så gör man 3,5% på 6 månader. Felräkningspengar!!! Står man utanför 8% i nedgången och sen följer med upp, då gör man 12,5%. Mer än 3ggr bättre OCH bra absolutavkastning. Nu var detta bara ett exempel, så häng inte upp er på procentsatser och tajming. Det är resonemanget jag vill belysa!!!! Jag säger inte heller att det är enkelt… hade det varit det hade jag inte suttit här 🙂
Trevlig helg!
Yellen som gjort sig känd att lägga stor vikt vid sysselsättningen gav signaler om att ekonomin inte är tillräckligt stark för att inleda tapering och på sikt räntehöjningar… detta trots att sysselsättningen ändå ser rätt bra ut. Detta skapade den optimism vi ser idag!
Notera att:
<a
Så vad handlar det om…
FED bygger ju mycket av sitt case på att skapa asset inflation för att de tror på följande ekvation
”1, Asset inflation ska öka 2, consumer confidence, som ger ökad 3, privatkonsumtion, som skapar 4, sysselsättning, som skapar 5, löneinflation, som leder till allmänt högre 6, kostnadstryck… som leder till förändrad penningpolitik”
Rent spontant skulle jag säga att vi är vid 5:an just nu. Det intressanta är att FED inte brukar vänta så länge… vad handlar det om?
Om Yellen och Co nu inte inleder tapering i dec, alt jan, så tror jag det handlar om följande:
Sysselsättningsdatan är EXTREMT viktig för deras val av politik… men det är också fullt medvetna om att JUST sysselsättningsdata inte på något sätt är leading (som ex ISM new orders). Sysselsättningen kommer i spåren av en konjunktur. Det är ganska logiskt, företag vågar inte nyanställa förrän de ser efterfrågan i vitögat. Viss leading effekt har det. Bra sysselsättningsdata KAN IBLAND leda till fortsatt bra data. Men inte alltid. Detta är också rätt logiskt. Personalchefer och VD som hör att efterfrågan ökar och arbetslösheten går ner kan bli stärkta i förtroendet och börja nyanställa. Så bra data kan ge ringar på vattnet. Men först och främst är det laggande data. Så den positiva data som visas i graferna ovan är alltså ett resultat över den konjunktur som varit. Det är kanske så FED känner att ekonomin IDAG, inte är tillräckligt stark för att den FRAMTIDA sysselsättningsdatan ska bli bra. Om så är fallet är det ju dumt att dra åt svångremmen idag! Varför är inte ekonomin tillräckligt stark? Först och främst tror jag de blev överraskade av att ränteuppgången blev så kraftig, och det är möjligt att den får negativa konsekvenser runt hörnet, när ränteuppgången så sakterliga börjar gröpa ur de disponibla inkomsterna. Det är möjligt att FED vill avvakta och se om de högre räntorna faktiskt kommer få realekonomiska konsekvenser, eller inte. Vad beträffar bråket mellan politikerna så tror jag det är underordnat i det här fallet. Datan som kommit hittills pekar på att det inte fått några större realekonomiska konsekvenser….
Eller målar vi fan på väggen… och tapering kommer som ett brev på posten i december. NFP siffror på 200k+ gör det helt klart svårare för FED att motivera varför de INTE ska inleda tapering… trots dess laggande karaktär.
Time will tell
Trevlig helg!
Gäsp, man kan fråga sig var den ska ta vägen?
Se gärna http://www.youtube.com/watch?v=zoBW6xwbzJ4
Tobbe lyfter fram en sak många TA nybörjare missar, och som är otroligt enkelt, men likväl viktigt. Titta från 2:38min…
Den relativa resan i sydeuropa bör fortsätta, åtminstone om CS ekonomer får rätt…
Ännu en som klagar på att QE inte fungerat!
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3786850.ece
Jag fattar liksom inte… jag ser två enorma effekter:
1. Den viktigaste, Obama har kört underskott på 6,000 mdr dollar under 5 år, motsvarande 37% av BNP. Det är alltså pengar han spenderat, MER än han har att röra sig med, dvs det han får in. Är det någon som INTE tror att de här pengarna har varit stimulativa för ekonomin. Det många verkar tro är att det är misslyckande för att arbetslösheten är kring 7-10%, och inte 4-5%. Men jag tror att arbetslösheten hade kunnat vara kring 20% om han INTE spenderat de här pengarna. Sen är det en annan femma att pengarna idag inte ligger i fickorna hos alla utan några få. Hur spelar då QE in? Jo, treasury som lånat upp dem här pengarna hade nog kunnat göra det utan FEDs hjälp, MEN priset hade blivit så mycket högre, och just därför hade de inte klarat av att göra det i samma utsträckning. Alltså har FED gjort det möjligt för dem att köra 6,000 och inte 2,000 mdr dollar i deficit spending. Mellanskillnaden är FEDs förtjänst. Någon kontrar, men det är inte FED som lånat ut pengarna. Nej, det är utlandet och privata aktörer genom primary dealers. Men för helsike, om du vet att det finns en köpare i marknaden som bjuder bra, och har en ungefär lika stor påse som de obligationerna som nyemiteras, tror du inte det påverkar förstahandsmarknaden!!!! Get Real!!!
2, Genom detta har FED tryckt ner räntorna till artificiellt låga nivåer. Med detta menar jag när kort räntan inte speglar kärninflation, dvs när realräntan är negativ, så är den dopad, då ingen sund människa skulle köpa något med negativ realavkastning. Så 1, ovan gör att fler fått behålla jobbet än vad annars skulle varit möjligt. Den personen har bolån, vars ränta, dvs månatliga kostnad, gått ner i pris. Så inte nog med att han fått behålla jobbet, han har dessutom mer kvar i plånboken.
OK, ovan har inte skapat tillväxt. Men det fick oss att hamna i The Great Recession, Istället för The Great Depression II.
Är det någon som har sakliga invändningar kring detta så lyssnar jag gärna!
Vad gäller Tapering och dess effekter så blir jag också förbryllad. Det finns två typer av skolor verkar det som.
1, ekonomin är inte stark nog, vi behöver QE. Högre räntor kommer ge oss en double dip, sälj aktier. tapering är dåligt!
2. Tapering är bra då det är ett kvitto på att ekonomin blir bättre. Vi vill in i en mer normal konjunktur utan stimulanser. Faktum är att stigande räntor har tidigare varit bra för aktier då det innebär en annalkande konjunktur uppgång.
Båda har fel.
Det går inte att säga att låga räntor är bra för aktier eller tvärtom som om det var en absolut vetenskap. Det är en balans.
Säg att du vet att du ska få 10kr om ett år. Räntan ligger på 2,5%. Då är denna slant värd 10/1,025=9,76kr.
Säg att över en natt förändras till 5%. Då är denna tia värd 10/1,05=9,52kr. Dvs mindre!!! Högre räntor är negativt.
Men om det under samma natt som räntan gick till 5% så ökade slanten som du ska få till 11kr. Då blir kalkylen 11/1,05=10,48kr
Då var det inte så negativt med räntehöjningen trots allt.
historiskt har en ränteuppgång varit associerad med en större tillväxt uppgång… därför har aktier stigit när räntan stigit.
Nu handlar inte tapering så mycket om att konjunkturen ska bli så förbaskat stark. Det handlar 1, om att det går att ta bort QE idag. Hade Obama kört ett underskott på 10% nästa år, så kan ni FETGLÖMMA att Ben hade tagit ordet tapering i sin mun. Han hade behövts för att trygga, inte finanseringen, utan kostnaden för finansieringen. Dem är tajt sammankopplande. För hög kostnad för att köra deficit, leder per automatik till att man måste köra mindre deficit. Men nu är det så jäkla lägligt att Obama kanske gör ett under skott på 2-3% nästa år, varav primary nästan är i balans. Det är en grundförutsättning för att Ben ska kunna påbörja tapering. 2, tapering innebär en normalisering av räntor, dvs högre räntor, och det i sig har en bromsande effekt.
Så risken är faktiskt, att på 12m sikt, att räntefaktorn tynger mer, än vad tillväxt faktorn gör det. I nästa cykel, när räntorna stabiliserats på en högre nivå, en mer normal nivå, då kan vi förhoppningsvis få en konjunkturuppgång som gör att tillväxtkomponenten slår genom mer än ränteeffekten. Då bör aktier stiga.
Jag anser alltså att risken är stor att tapering får negativa effekter för aktier, om inte konjunkturen, läs vinsttillväxten, kompenserar för det. Det handlar om en ytterst känslig ekvation, och det går inte att luta sig mot historiska data och dra några slutsatser… tyvärr!
Tror ni verkligen det är en slump att de månatliga köpen av treasuried uppgår till 45 mdr i månaden, dvs ca 550 om året. Och inte 25 el 225 i månaden. Det har ju varit för att matcha storleken på det deficit man kört, dvs det belopp an nyemiteringar som man haft behov, utöver vanliga roll-overs, som inte kräver några ”nya” pengar. Detta har gjort att privatmarknaden inte har behövt vara med som finansiär utan har kunnat ägna sig åt att jaga yield bland företagsobligationer och aktier istället.
Trevlig kväll!
Åtminstone om du är en privatsparare med lång horisont. För förvaltare som utvärderas på årsbasis, eller till och med kortare är det svårare.
Jag ska ge dig the holy grail…
Nedan är SPX vinstutveckling sedan 1950….. det stiger med ca 6% per år. På ett enskilt eller ett par år kan det diffa rejält men över en 10 års period kan du vara tämligen säker på att 6% vinsttillväxt genereras. Den går i sin tur att härleda till nominell tillväxt i en ekonomi, samt att oproduktiva företag slås ut m.m….
Vad jag försöker säga är att det med ganska hög sannolikhet går att säga att vinsten 2023 kommer ligga på 98,3 X 1,0583 = 173 dollar. Vad ska marknaden handlas till för värdering? Man kan räkna på olika snitt, men jag tycker PE15 är rätt bra, då det är där du landar ungefär om du skulle köra en DCF med 5% riskfri ränta, 6% tillväxt första 10 åren samt 3% under terminal value. Detta ger target 15 X 173 = 2595 om tio år. Säg att du har ett avkastningskrav på 10% för att vilja investera, och direktavkastningen ligger, lågt räknat över tiden, på 3% (den är på 2% idag men givet att utdelningen stiger i paritet med vinsten kan man lägga till lite). Då ska SPX stå i 2593/(1,07^10)= 1318 IDAG för att du med god sannolikhet ska få 10% (7% kursutveckling och 3% direktavkastning) om året kommande 10 åren.
Men det gäller att du också har den här horisonten. Om du skulle göra samma övning fast på kortare sikt… då minskar sannolikheten för att utfallet ska bli som beräknat ordentligt.
Den här övningen borde man göra regelbundet, typ kvartalsvis, och sitta på aktier ENDAST om marknaden ligger på eller under disonterat target value.
Men hur många gör så här tror ni?
Jag kanske ska säga att den här modellen är HELT VÄRDELÖS ur tajmingsynpunkt, utan den kräver verkligen is i magen och långsiktighet.
Vad säger den om läget nu? Nej, aktier ser inte så fundamentalt så spännande ut. Detta betyder inte att marknaden kan gå 15% till på 1 månad. Men de långsiktiga utsikterna ser dassiga ut. Bättre att invänta korektion ner till den stigande trendlinjen…. den lär komma nån gång!
ps. SPX i 1450 i februari efter att räntorna stigit mer än väntat till följd av tapering i december, och därmed skrämt marknaden? Hehe, jag spekulerar såklart och har ingen aning Ds.
Rent tekniskt kan vi fortfarande få ett klassiskt year end rally som brukar hålla i sig fram till första dagarna i januari. Tekniskt target var länge 1300-1330, men jag hoppade av i samband med att vi tangerade 1301. Ett sånt julrally kan ta oss mot 1320-1330. Så länge som stödområdet 1258 +/- 5p håller så finns det faktiskt goda chanser att detta ska bli av. Just nu är det inget jag tänker jaga trots potentialen på ca 4% härifrån, vi får se hur motståndskraftig 1258 området är… Om detta stödområde istället bryts så tror jag att gapet vid 1197 ska täppas på nån månads sikt, och det mina vänner är det egentliga köpläget jag fiskar efter.
En del makro på sistone!
vi börjar med PMI data från Kina,
HSBC Flash Mfg Pmi kom in på 50,9 mot 50,4 väntat och fg 50,2.. ok
Den riktiga kom sen in på 50,9 mot 50,9 vänta och fg 50,2..ok
Den officiella mfg pmi kom in på 51,4 mot 51,2 och fg 51,1.. ok
Non Mfg PMI kom in på 56,3 mot fg 55,4..ok
HSBC service PMI kom in på 52,6 mot fg 52,4
Export kom in på 5,6% YoY mot 1,7 väntat och fg -0,3,
Import kom in på 7,6% mot väntat 7,4 och fg 7,4
Totalt sett är det ok data i rätt riktning, men momentum saknas. Detta uttryckt i siffror betyder att ekonomin kanske växer 8% istället för 7%… ärligt talat är det felräkningspengar… men vi ska vara glada att den inte är 4%!!!! Hursomhelst, om USA, Japan och Europa nu repar sig ordentligt borde det få positiva konsekvenser för Kinesiska produkter… detta ser vi lite av än så länge.
Tittar vi på tyskland,
så kom Mfg PMI in på 51,5 mot väntat 51,4 och fg 51,1..ok
service PMI kom in på 52,3 mot väntat 53,7 och fg 53,7.. svagt
IFO kom in på 107,4 mot väntat 108,0 och fg 107,7… toppat ur?
exp minus current försämrades från -7,2 till -7,7
häromdagen hade vi prel PMI som kom in på 51,7 mot väntat 51,5 och fg 51,5
service pmi kom in 52,9 mot väntat 52,3 och fg 52,3
Factory orders kom in på 7,9% mot väntat 5,6 och fg 3,1..ok
Totalt sett kan man säga att tyska ekonomin går bra, men det är ingen acceleration, vilket stämmer med förväntningarna. Tyskland är bara ett land i en global ekonomi.
EZ,
Förra Mfg PMI kom in på 51,3 mot väntat 51,4 och fg 51,1..ok
Service PMI kom in på 50,9 mot väntat 52,2 och fg 52,2..sådär
Prel Mfg PMI häromdagen kom in på 51,3 mot 51,3 väntat och fg 51,3
Service Pmi kom in på 51,6 mot väntat 50,9 och fg 50,9
M3 kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,4 och fg 2,3
För att summera. Europa hämtar sig. Men det handlar om att ta sig från recession till nolltillväxt… inte till högkonja!!!! Frågan är om analytikerna väntar sig för hög vinsttillväxt under 14e?
USA, likförbaskat världens viktigaste ekonomi…
Prel PMI kom in på 51,1 mot väntat 52,5 och fg 52,8…hmmm
den skarpa siffran kom in på 51,8 mot väntat 51,1 och fg 52,8… hmmm
Chicago kom in på 65,9 mot väntat 55,0 och fg 55,7… hallelulja
Sen kom facit 🙂
ISM kom in på 56,4 mot väntat 55 och fg 56,2… starkt
men new orders var flat och de flesta är nu överrens om att ism känns peaky!
Non Mfg PMI kom in på 55,4 mot väntat 54,0 och fg 54,4… starkt. Gov shut down verkar tas med en axelryckning i realekonomin… även om confidence fått sig en törn. Vi såg samma mönster 2011.
Durable goods kom in på -0,1 mot väntat 0,5 och fg -0,4… gäsp
CPI och PPI inline och oförändrade.
Retail sales kom in på 0,4 mot väntat 0,4 och fg 0,1.. gäsp
case shiller huspriser kom in på 12,8% YoY mot väntat 12,5 och fg 12,3… bra, men kanske inte tillräckligt starkt för att göra FED glada?
CB Cons Conf kom in på 71,2 mot 75,0 väntat och fg 79,7… gov shut down, gäsp
Prel Michigan kom in på 73,2 mot väntat 75,0 och fg 75,2…gov shut down, gäsp
Michigan kom in på 72,0 mot väntat 74,5 och fg 73,2…. gäsp
NFP kom in på 204k!!!!!!mot väntat 120k och fg 163k (upprevideat från 148k)… URSTARKT!
Private NFP kom in på 212 mot väntat 125k och fg 150k (uppreviderat från 126k)
Datan på sistone pekar på att amerikanska ekonomin är vid god hälsa, detta trots osäkerhet kring både finans- och penningpolitik. Momentum har dock avtagit något, dock från en hög nivå. Den senaste siffran, NFP, kommer röra runt en del… ”tapering i december nästa” är en inte alltför otrolig headline i många artiklar!!! Marknaden reagerade för några sekunder negativt, men repade sig. Hur är det? Är tapering bra eller dåligt för aktier. På medellång sikt vill vi ha en stark konjunktur som resulterar i vinsttillväxt. På kort sikt är det svårare. Vi får se hur amerikanska marknaden reagerar ikväll! Det är nämligen balansen mellan vinsttillväxt och högre räntor som är så känslig, och där är psykologi en viktig komponent…..enkelt uttryckt, sentimentet kommer någon gång att ändras från ” Jag ger dig högre räntor, och något bättre konjunktur – och du tänker, Åhh Nej inte högre räntor” till: Jag ger dig högre räntor, och något bättre konjunktur – och du tänker, Ohh yes högre konjunktur”. Implikationen för aktiemarknaden, i synnerhet den amerikanska, är att värderingen är rätt hög och marginalerna rätt höga, vilket gör att en bättre konjunktur innebär kostnadsinflation och rätt svag vinsttillväxt. Så en stark US Konja borde faktiskt gynnna omvärlden mer, trots högre räntor. Det är en svag konjunktur, låga räntor och QE som främst USA mår bra av, inte omvärlden.
Time will tell!
Trevlig helg!!!
Kortsikt's Blog 