Kortsikt's Blog

Det var nog många som trodde att dollarn skulle stärkas med tanke på att vi slapp en default i USA, och att räntorna skulle börja stiga igen till följd av att vägen nu är öppen för FED och tapering… men gårdagens ”icke” uppgörelse leder snarare till fler bråk och diskussioner, vilket gör att duvorna Ben/Janet inte kommer våga sig på tapering för de ser klarhet i var finanspolitiken kommer landa…. utan därav fortsatt tapering, därav lägre räntor!!!

Pratade med en kollega som följer amerikanska politik, och han menade att republikanernas minskade popularitet generellt sett inte kommer att rädda oss från nya bråk. Grejen är att det handlar mycket mer om det privata planet och personlig vinning. Det vill säga den republian, Congress man or woman, som skulle gå demokraterna till mötes och försöka lösa det här, framstår inom partiet och egna kretsen som svag… och han lär bytas vid omval, dvs bli av med jobbet. Teaparty rörelsen kan vara liten sett i procent av hela landet. Men det verkar ha en del att säga till om inom partiet. Detta trots att republikanerna som parti skulle vinna röster. Med tanke på att det är val nästa höst till representanthuset, så skulle det alltså inte vara så taktiskt att framstå som en ”soft” republican.

Lite som att Löfven skulle vinna fler röster om han närmade sig Alliansen och pratade mindre om skattehöjningar, men det går inte för att inom partiet finns så många mäktiga gråsossar som förespråkar skattehöjningar, och det är viktigare för Löfven själv att hålla sig sams med dem!!!

Vad vet jag!! Hatar egentligen att analysera politik, just för att den är så oanalyserbar!

Känner du dig smart som är positiv till Europeiska aktier, och fortsatt skeptisk till Tillväxtmarknader… .va inte det!

Nästa chart är ju lite tragiskt… men är inte helt rättvisande. Visst, Amerikanska aktier, dvs bolag, har kunnat upprätthålla vinsterna tack vare färre har fått jobba mer med svag ersättning. Detta har missgynnat arbetskraften, och gynnat aktieägarna. Men på räntesidan så har ju bonds gått bra för att FED har dopat marknaden för statspapper. Visst detta har gynnat företagen som kan finansiera sig billigt, och det gynnar ju knappast Svensson, men Svensson har även fått se sina bolåneräntor gå ner som resultat av detta…. och som jag hävdar hade Obama aldrig kunnat köra deficit under 2009-2012 på mellan 6-10%, dvs 1,000 – 1,600 mdr dollar om året i excessive spending, OM INTE Treasury hade kunnat sälja bonds till så låg ränta, och det är FEDs indirekta förtjänst… och de här pengarna har på olika sätt gynnat hushållen, även om kanske det är privata företag, och därigenom aktieägarna, som gynnats mest.

ps. jag har blivit lite confused på sistone, vissa hävdar att kostnaden för Obamacare de kommande åren kan bli så hög som 700mdr dollar, dvs 4-5% som belastar budgeten. Inte allt under ett år då… Men vissa hävdar att Obamacare inte alls kommer belasta budgeten, utan företagen kommer stå för notan och att det tvärtom kommer innebära en besparing för budgeten, då staten slipper betala för alla patienter som är oförsäkrade, men som man ändå är tvingade att ta hand om. Vilket uppskattningsvis är 20% av alla sjukhussängar…. är det någon som har rätsida på detta???? Ds.

Ja det kan man fråga sig. Senast det bråkades i 2011 fick det aldrig det, även om cons conf indikatorer temporärt dippade. De är ju sentiments indikatorer och det är inte alltid det kokar ner i real datan…

MS tror inte heller denna gång att det kommer få det. De tittar på sin MS Business Condition index som endast tappat 2 punkter, och datan samlades in när bråket var som värst. Då var dippen betydligt värre månaden innan. Vad betyder detta? Jo att företagen är mer oroliga om FED hittar på nåt som får räntorna att rusa, som i sin tur sätter press på hushållens konsumtion och investeringsplaner, än att man bråkar i DC… ett bråk alla egentligen visste inte skulle leda nånvart.

Indexet brukar även toppa ur över 80 och pekar på att ISM också kan vara på väg att göra det….

Så kom man överrens om att höja skuldtaket och öppna myndigheterna igen…. Haha, var det någon som trodde nåt annat! Om man säger så här: om marknaden verkligen hade trott på en default, då hade vi handlats ner med 20% från dagens nivåer, så uppenbarligen var detta vad marknaden faktiskt väntade sig.

Det var också helt uppenbart att någon win-loose uppgörelse aldrig var aktuell, win-win alternativt loose-loose var det enda tänkbara. Jag trodde nog på win-win, men det verkar som det blev en loose-loose.

Hursomhelst kommer det att bli nya förhandlingar i januari. Det kommer inte bli någon default då heller, men det kan bli en annan typ av uppgörelse.

Det hela är mycket enkelt. Ingen av sidorna kommer tillåta en default, inte nu, inte i framtiden. Ingen av sidorna vill att statsskulden fortsätter att öka.

Båda vill balansera budgeten.

Men hur detta ska gå till, där är man inte överrens,

Demokraterna vill få in obamacare, och i syfte att balansera budgeten bör skatter höjas

Republikanerna vill Sänka skatter och bibehålla försvaret, och för att balansera budget handlar det om att skära kostnader, framförallt ta bort obamacare.

Det är alltså mycket enkelt!

Vilket det blir beror på vad flest amerikaner vill! Det låter jag vara osagt, men givet de senaste valen verkar det som om flest går på obamas linje….

Rent populistiskt verkar det som om rep har tappat en del poäng på den här farsen!

Kommer de här två veckorna få en realekonomisk inverkan och påverka Feds beslut? Jag tror inte det.

Men vi hörs igen i januari…. då är det dags igen. Jag ser två scenarior.

Det ena som CreditSuisse är inne på, och det är att Republikanerna tog stor stryk i popularitet under det här bråket, vilket gör att de inte kommer ha samma bråk strategi igen.

Den andra blir en diskussion som blir ungefär så här;

Rep och Dem sitter vid bordet;
Rep: Vi tycker inte att vi ska fortsätta att höja skuldtaket gång på gång
Dem: Inte vi heller, men det förutsätter en budget i balans.
Rep: Sant, gällande budget, vad är viktigast för er?
Dem: Att vi kör Obamacare
Rep: Om vi säger ok till det, så vill vi inte se höjda skatter
Dem: Det är väl ok, men detta gör inte budgeten bättre, tvärtom. Uteblivna skattehöjningar och ökade kostnader….vad gör vi?
Rep: Hoppas på en fantastisk konjunktur som per automatik minskar kostnaderna (lägre job less claims etc ) och ökar skatteintäkter (fler jobbar och betalar skatt)
Dem: Hehe, jo det låter ju trevligt men det kanske vi inte kan förlita oss på
Rep: Nej det är sant. Cut spending!!!
Dem: Ja det kanske går, särskilt om konjunkturen är starkare
Rep: Låt oss diskutera spending, ex Obamacare och Försvar, då—
Dem: Ja ok.

Eller säger Obama, sluta jävlas, ni tappar bara väljare. Låt oss köra Obamacare och höjda skatter till Amerikanska folket inte vill längre. Då får ni makten, och då får ni väl köra på det omvända???

Skönt att det är över iallafall, så vi kan fokusera på viktiga saker, som ex 3Q rapporterna. Intressant rapport från SKF, intressant i den bemärkelsen att man inte ser någon förbättring i orderingången på det sätt som PMI data indikerar…. Det är ju lite oroande faktiskt!

Trevlig kväll

ps. Var på en dragning med CS som sagt, och vad som var rätt intressant är att de var inte så bekymrade över storleken MBS och Treasuries som förfaller nästa år, och som FED äger, utan det faktum att FED har i princip varit ensam köpare av Treasuries en lång tid, och att omvärlden, Kina i synnerhet, är obenägen att köpa bonds. Så frågan är vem ska göra det? Det är förvisso fel frågeställning, någon kommer ALLTID att göra det,…. frågan är vilken ränta det kommer begära. Sticker räntorna väsentligt över 3,5%, så får det ganska rejäla effekter på hushållen och budget.

Kontentan av detta är att man ska hålla sig långt borta från allt räntebärande. De menar också att flödena in i bonds inte alls har reverterat, och det finns många bonds som kan komma att krängas om räntorna stiger. Samtidigt, som jag tidigare visat, så perkar Merrills FMS, fund manager survey, på att investerarkollektivet skulle vara underviktade bonds… jag blir inte klok ds.

47% av den amerikanska statsskulden ägs av utlänningar, främst Kina och Japan. 53% ägs av Amerikanarna själva, direkt eller indirekt. FED äger 17%. Men FEDs skuld är ju indirekt amerikanska folket skuld.

Det mest intressanta är inte hur statsskulden har vuxit utan förändringen. 1990 ägde FED och omvärlden 25% av skulden. Jag gissar att hushållen, antingen direkt, eller indirekt (om de satt in pengarna på banken, och banken i sin tur köpt ett statspapper, alternativt genom pensionssparande eller livförsäkringar) ägde resten av skulden, ca 75%. Men nåt hände under de följande 20 åren. De amerikanska hushållens del av statskulden, dvs deras sparande sjönk från 75% till 35%. Visserligen steg skulden kraftigt, så i absoluta pengar, har de fortfarande ett stort sparande (samma som del i statsskulden). Idag ägs 65% av FED och omvärlden, och anledningen till det handlar om att Jänkarna konsumerat, inte sparat. Det handlar också om att de konsumerat utländska varor, inte inhemskt producerade.

För att förstå konsekvenserna av detta tänk er, rent teoretiskt, att när utlänningarnas amerikanska statspapper förfaller, så vill de inte rulla över pengarna i ett nytt papper, utan de vill ha cash. Cash som de växlar till sin egen valuta och köper egna statspapper för. Då måste Treasury antingen sälja ett nytt statspapper till den egna befolkningen, eller måste man köra ett så pass stort ÖVERSKOTT i budgeten att det finns pengar över att lösa Kinesen vars papper förfaller. Den första åtgärden får en negativ effekt på räntorna, och den andra innebär högre skatter. Om de amerikanska hushållen ska lyfta över 47% av statskulden på sina armar, då är det antingen rejält mycket högre skatter eller rejält högre räntor som blir effekten. Det är det slutliga priset jänkarna får betala för sin överkonsumtion de senaste 25 åren.

Statsskulden är totalt på ca 12,000 mdr dollar.

Japans skuld är på ca 9,900 mdr dollar (mindre än 5% hålls av utlandet och ca 20% hålls av BoJ själva)

Eurozonens samlade statsskuld är på ca 8,750 mdr dollar (svårt att säga hur mycket som ägs av utlandet då det är mycket korsägande mellan Euroländerna. 3% hålls av ECB verkar det som)

UK statskuld är på ca 2,100 mdr dollar (ca 30% hålls av utlänningar och nästan lika mycket hålls av BoE själva)

FED sitter på 2,100 mdr av skulden i form treasury bonds and bills (statsobligationer och statsskuldväxlar) eller ca 17% av total statskuld. FED sitter även på 1,300 mdr i MBS, Mortgage backed sucurities.

http://www.federalreserve.gov/releases/h41/current/h41.htm

Kina är näst största enskilda fordringsägare, med ca 11% av statsskulden.

På skuldsidan av FEDs balansräkning är den näst största posten Money in circulation, denna uppgår till ca 1,200 mdr dollar. Den största posten är Bank Reserves, ca 2,400 mdr dollar. Den låg på noll innan Lehman. De här summerar till 3600 mdr dollar, vilket matchas av tillgångar, främst Treasuries och MBS. Just posten Bank Reserves, matchas av bankernas post tillgångssidan med samma namn.

Genom FEDs tillgångar i MBS samt Fannie Mae och Freddie Mac, kan man säga att Amerikanska staten är USAs största hyresvärd. Ungefär som våra banker, genom deras hypoteksbolag, är Sveriges största hyresvärd.

Av FED alla Treasuries förfaller 660 mdr inom 5 år. Är det mycket? Givet att de köper för 85mdr i månaden idag, så är det ca 8 månaders omvända köp kan man säga. Över en 5 års period är det inte så farligt faktiskt. 5 år = 60månader. Slår man ut det per månad blir det 11mdr… det är väldigt hanterbart. Resterande, 1,440 mdr dollar i Treasuries har en löptid på över 5 år. Det är alltså inte vår huvudvärk, ännu!

Låt säga att de tänker ta ner Reserves till noll. De börjar med att lösa alla MBS papper, (Reserves 2400 – MBS 1300= 1100). Om man löser resterande 1,100 med hjälpa av Treasuries kommer man ha 1,000 mdr i Tresuries kvar. Detta motsvaras av summan i Money in circulation samt uppgår till ca 8% av total statsskuld. Tittar man på chartet ovan så är det ganska normalt ur ett historiskt perspektiv. Med detta enkla resonemang skulle man kunna vänta sig att FED tänker lösa:

1,300 mdr i MBS kommande åren (MBS räntorna förväntas då gå upp, vilket kan bli ett problem då bolåneräntorna är korrelerade med dem här). Den som borde lösa de här är banksektorn. Jag kan tycka att efter dom MBS inte är nåt annat än förpackade bostadslån, så år det inte mer än naturligt att bankerna sitter på ansvaret. Ungefär som våra banker. De borde alltså byta ut sina bankreserves mot MBS. Det skulle reducera banksektorns reserver från 2,400 till 1,100. Således blir de amerikanska bankerna de indirekt de största ägarna av Amerikanska fastigheter. Ungefär som vi har det i Sverige.

660 mdr i Tresury bonds and bills inom 5 år. Pengarna kommer från Treasury, som antingen måste sälja en ny bond eller ha överskott i budgeten. Om man satsar på att köra överskott så blir effekten den omvända mot vad vi ser idag, och hushållens förmögenhet kommer minska allt annat lika. Men det gör den även om Trs tvingas sälja bonds till hushållen, för att kunna betala FED. Poängen är att Bonds och Reserves minskar hos FED, och Reserves och Deposits minskar hos bankerna.

440 mdr i Treasury bonds and bills efter 5 år. Lyckas de ta hand om 666mdr kommande 5 år, lär inte 440 bli nåt problem. Det intressanta är alltså att se hur räntemarknaden reagerar i närtid när FEDs obligationer förfaller, utan att de väljer att teckna nya. Det blir eldprovet!!!!!!!

1,100 mdr i bonds och bills kommer alltså att behövas ägas av någon annan än FED de kommande 10 åren, givet att staten inte kör så stora överskott att de kan amortera ner skulden, vilket inte är så troligt. Hur mycket av detta kan utlandet suga upp? Tja, det handlar nog inte om hur mycket utan att de inte är så värst intresserade längre.

Är 1,100 mycket? På 10 år är det 110 mdr om året. Det är inte så farligt. Problemet är att skapa en balanserad budget från dagens nivå, Obamacare inräknat! Om man inte lyckas med det så är det underskottsfinansiering + räntebetalningar + 1,100usd, och då är det möjligt att 1,100 är det som får bägaren att rinna över, och vi får räntenivåer som ger komplikationer på tillväxten. Högre räntor gör det etter värre. För att alla ska förstå hur det funkar:

+100% av BNP Skatteintäkter (korrelerade med konjunkturen)
-102% av BNP Gov spending (också korrelerat till konjunktur men är mer kontrollerbar)

= -2% av BNP Primary deficit

-2% av BNP i ränta på statsskuld (12,000mdr usd X ca 2,7% ränta= 320mdr som man delar med BNP) (inte bra om räntorna stiger)

-4% av BNP Budget Deficit (4 måste finansieras av sålda Trs genom sålda statspapper)

Ok, 4% av BNP måste finansieras idag, det är ungefär ca 600mdr usd tror jag. Sen ovanpå detta har FED bonds som förfaller, och som de inte vill teckna nya. Alltså måste (privat)marknaden orka suga upp 600 + FED bonds. MEn om man teoretiskt kunde banta Primary till +2, då minskar deficit till noll, givet att räntorna inte stiger för mycket. Kan man göra det så kommer inte Treasury att behöva sälja så mycket mer, trots att FED inte väljer att rulla över sina förfallna bonds.

Budgeten då? Kommer de klara att balansera den? Visst, med lite skattehöjningar och en riktigt stark konjunktur skulle kanske kunna klara det…. men det är långt dit!!!

Givet att bara räntan på statskulden ligger på 360 mdr om året (3% gånger 12,000) så låter det inte så mycket. Problmet är att räntorna måste betalas först, sen kan man amortera. Vad händer om snitt räntan går från 3 till 4,5. Bara det kostar budgeten ca 1%. Jag tror att man kommer köra en budget hyfsad i balans, vilket de måste om de inte ska höja skuldtaket, vilket ingen vill, för att ingen orkar bråka som de gör nu! Men att köra budgetöverskott och amortera, det känns avlägset. Räkna alltså med att man måste rulla över ca 100-150mdr dollar om året, av FED relaterade papper. Då har jag inte ens räknat in att utlänningarna kanske vill ha ut cash…. då blir det jobbigare.

Men det mest intressanta är ändå följande. Varför byggs det upp en statskuld, jo för att staten säljer statspapper. Varför säljer de statspapper? jo för att de behöver få in pengar? Varför behöver de få in pengar? Jo för att de spenderar mer än de drar in varje månad? Var hamnar mellanskillnaden mellan vad de spenderar och vad de får in? Den hamnar i privata sektorn? Vilken är den? Hushåll och företag, men eftersom privatpersoner äger företagen så är det hushåll i slutändan som gynnats av statens konstanta underskott.

Amerikanska hushåll har alltså gynnats av statens excessive spending de senaste 60 åren. Samtidigt har de konsumerat upp pengarna på Japanska bilar och Kinesiska T-shirtar, varpå Kineserna inte köpt något av Amerikanarna i utbyte, utan använt dollarna till att köpa US statspapper. Tänk om de sparat pengarna eller köpt inhemska produkter… då hade bilden varit annorlunda.

Hade Amerikanarna sparat pengarna, dvs satt in dem på banken, och banken i sin tur hade placerat pengarna i statspapper, så hade man kunnat teoretiskt resonera så här,

Obama skulle kunna påföra en engångsskatt på alla hushåll, lika stor som statsskulden. Pengarna man hade fått in hade man återbetalat alla fordringsägare, dvs de som sitter på statspapper (vilket hade varit hushållen genom bankerna, eftersom kineserna inte gör det då man inte konsumerat något på kinesiska varor) och vips hade statsskulden varit NOll. Bankernas statspapper hade gått ner till NOLL på tillgångssidan, matchat av hushållens insättningar på skuldsidan som gått ner lika mycket, eftersom de tagit ut pengarna och betalat skatten. Systemet nollat!!! Landet hade varit skuldfritt, men hushållen rejält mycket fattigare. Problemet har inte varit att Amerikanska staten byggt upp en statsskuld, det har faktiskt bara gynnat den enskilde amerikanen. Problemet är att Amerikanen har konsumerat upp en stor del av pengarna. Hade bara konsumtionen varit inom landet, då hade vissa personer, de som äger företagen, gynnats av att andra konsumerar. Men nu ägs halva statsskulden av utlandet. Detta hade varit ok om amerikanska ägde lika mycket av den Kinesiska statskulden, då skulle man kunna kvitta det. Men det gör dem som bekant inte! Detta är kärnproblemet, för stor konsumtion och för litet sparande. För mycket import, för lite export. Det finns ett land som idag åtnjuter väldigt mycket respekt som har motsatt karaktäriska, mer export än import, stor sparkvot, relativt låg konsumtion. Detta landet har inte haft samma tillväxt som USA mellan 1990-2007… men å andra sidan har de inte samma problem som Usa idag. Det landet är Tyskland.

Som ni märket kan man hålla på ett tag… imorgon ska US Treasury betala ut 120 mdr i statsobligationer som förfaller, pengar som jag kan förstå att man inte har. Normalt sett brukar det inte vara några problem, då man en tid innan pengar ska betalas ut, sålt nya bonds, som man fått in cash för. Den här gången, så vitt jag kan förstå, har man inte haft möjligheten att sälja bonds, just för att det ökat skulden, och skulden får inte öka över en viss nivå, dvs skuldtaket. Om inte politikerna sanktionerar en höjning av detta tak. Att höja taket är inga problem, det behövs bara ett penndrag och en knapptryckning senare har man pengarna…. men det verkar som om de flesta tröttnat på detta nu…. 60 år senare! Det är kanske på tiden? Inte för att skulden skulle bli så stor att de aldrig kan betala igen… utan för konsekvenserna på dollar, ränta, inflation… och slutligen tillväxt och sysselsättning.

Det här skrev jag för snart tre år sedan

Köp Tillväxtmarknader till din pensionsportfölj

Går man in på Morningstar och väljer den breda kategorin Tillväxtmarknader så har den gått plus minus noll på 3 år. Visst, för den som sparar till pensionen kan det här fortfarande bli bra, men lik förbaskat vad det ett riktigt dåligt råd. Ett bra råd borde ge en 15% om året givet den risken, dvs minst en uppgång på 50%. Ledsen för detta!

Vad har hänt, har tillväxtmarknader kollapsat under den här tiden. Nej, rent tillväxtmässigt mätt i BNP så har de fortsatt att knapra marknadsandel av världskakan. Men det är inte det som får aktier att stiga. Aktier och vinster hör ihop, inte aktier och bnp tillväxt. Vinster och BNP tillväxt kan höra ihop, men gör det inte alltid. Man kan visa många charts, men nedan beskriver vad som hänt bäst…

hur ser det ut framöver… jag tror inte på någon snabb vändning men merparten av underperformance är tagen. EM rabatten mot DM är historiskt hög… man får gå tillbaks till pre-EM uppgång kring 2004 för att hitta liknande nivåer. DM känns exhausted. DM ROE har gynnats av noll löneinflation och färre har fått jobba mer. Finns lite improvement att göra där. Framöver, givet att EM har strukturellt lägre tillväxt, så blir förhoppningsvis löneinflationen, som tidigare ätit marginal, mer muted. ROE Potentialen i EM på lite sikt känns ganska ljus, medan den är klart begränsad i DM. Detta talar för att EM med rätt stor säkerhet kommer att outperforma DM kommande 3års period. Givet att vi inte slungas in i en ny lågkonja… då är vi alla rökta!

Nej jag vet naturligvis inte vad som kommer hända och jag är en glad amatör. Men detta är min korta hobby analys av läget!

Nej, jag tror inte att usa kommer att defaulta, dvs ställa in betalningarma, på sina skulder. De kommer att lösa det, sen blir det troligtvis en riktigt dålig lösning med buts and ifs som leder till nya förhandlingar längre fram, men det spelar mindre roll i dagsläget.

Det finns ett antal skäl varför de kommer att lösa det här,

1, Det är mycket dem inte är överrens om, men att defaulta vill ingen!

2, Detta handlar mer om ekonomisk politik, hur landet ska skötas. Inte om de har pengar eller inte. De behöver alltså inte hamna i skiten om de inte vill… Det är en rätt viktig förutsättning

3, Usa lär landa sitt budgetunderskott på ca 4% i år. Om konjunkturen håller i sig någorlunda nästa år kommer det att krympa ytterligare nästa år. Detta från -8 till -10% som gällde under 09-11. Det är en kraftig förbättring i rätt riktning. Det hade varit andra bullar om vi hade haft en svår konjunktur där ena sidan kännt sig tvungna att stimulera, och således öka skuld. Medan andra sidan sagt nej till skuld och hävdat att marknaden får ta sig genom de här problemen på egen hand utan hjälp. Här kan de sitta ner kring bordet och vara överrens om att skulden inte ska öka och att man därmed bör balansera budget, och man är på god väg. Blir konjunkturen riktigt stark så kanske det faktiskt går utan åtgärder, då skatteintäkter är direkt korrelerade med konjunkturen.

Men om vi utgår från att de även fortsättningsvis har underskott så kommer skuldtaket att behövas justeras upp. Alltså krävs åtgärder. Vad för åtgärder? Njae, de vet mer vad de inte vill göra. Demokraterna kan tänka sig att höja skatter på rika och låta Obamacare vara i fred. Republikanerna kan tänka sig att sänka alt låta skatterna vara, men skrota Obamacare. Det är kärnfrågan.

Nu backade de på Obamacare, vilket i mina ögon betyder att demokraterna måste ge tillbaks något till republikanerna. Om du sänker skatter, alt låter bli att höja dem, något Rep gillar, så innebär det ju att underskottsfrågan långt ifrån är löst. Den enda vägen ut måste vara Cut spending, vilket kan vara all typ av spending exkl obamacare och försvaret (som republikanerna vill ha kvar). Resten borde ligga pyrt till…. och de stora postera är löner, alltså borde man satsa på att dra ner antalet anställda i offentliga sektorn. Detta slår förvisso mot recoveryn 😦 och FEDs fokus på Sysselsättningen.

Men även om det löser sig denna gång är det intressant att se ur ett längre perspektiv.

Det är uppenbart att ingen vill se en default som får negativa side effects, vare sig idag eller imorgon. Men det verkar också finnas opinion för att skulden inte ska fortsätta att öka som den gjort sen efterkrigstiden. Från båda sidor! Men det verkar också finnas en majoritet som tycker att Obamacare, eller sjukvård åt alla, är en bra sak. Annars hade han inte blivit återvald.

Detta får vissa effekter i framtiden,

Om man ska hålla fast vid obamacare kommande år så kommer utgifterna att öka, således också primary deficit allt annat lika… Vad göra? Sänk annan spending alt ta in mer tax.

Räntorna kommer om jag får rätt att bli högre i framtiden, trots realtivt låg tillväxt, dvd realräntorna kommer bli högre, än vad vi varit vana vid. Detta ökar räntekostnaderna, även om statskulden inte ökar från dagens nivåer. Detta slår mot budget deficit. Återigen handlar det om att kompensera genom högre skatter och eller lägre spending.

Så min enkla slutsats av detta är,

Sitter demokraterna vid makten i framtiden, räkna med betydligt högre skatter än idag….

Sitter repbblikanerna vid makten så kommer de inte att höja skatterna, de hatar skatter. De kommer ta bort obamacare, och resolut säga att staten inte ska ha så stor inblandning i saker och ting, bortsett från försvaret, och därmed strypa spending.

Båda har negativ inverkan på tillväxt.

Men faktum kvarstår, de måste komma i balans med budgetunderskottet för att inte skuldtaksbråket ska bli en återkommande issue.

Sen är det en annan femma att USAs statskuld är inte som din eller min skuldsättning. De kommer alltid att kunna betala skuldpapper i dollar. Frågan är till vilken ränta och vilka implikationer det ger på realekonomin. För er som fortfarande sitter fast i synen på att en stats skuldsättning är densamma som ett hushåll, återkom gärna till mig vad som ligger under posterna Eget Kapital och Tillgångar 🙂

Vem kommer ta hem segern de närmaste åren. Demokraterna kommer justera upp skatterna vilket främst slår mot de med jobb och pengar. Republikanerna kommer dra ner på spending och ev skatter, vilket slår mindre mot dem med jobb och pengar.

Min gissning är att det finns fler människor som tycker att demokraternas politik passar dem, då det helt enkelt finns fler med mindre inkomst än med hög. Men man vet aldrig. USA är inte som vi…. deras tolerensnivå mot skatter är den motsatta jämfört med oss.

Men agerar de flesta rationellt borde dekomkraterna få sitta kvar, om man isolerat tittar på finanspolitiken. Alltså borde USA rent logiskt gå mot högre skatter de kommande 10 åren.

Är det inte ironiskt att gamla röda Sverige har blivit ett sånt skattesänkar land, och Usa kanske är på mot andra hållet?

Hur får man ihop det. Jag vet inte hur Obamacare och högre räntor i procent kommer slå mot budgeten. Men det är betydande!!! Frågan är hur stort skatteuttaget är idag? Total skatt i förhållande till bnp är en kvot med många brister. Men i jämförelse med andra länder ger det en ide.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_tax_revenue_as_percentage_of_GDP

Sverige, Danmark & Co är kända för sitt höga skatteuttag, och mycket riktigt ligger de i topp. Kanske nåt man ska ha i bakhuvudet när man ser på alliansen som skattesänkarparti. Europa ligger i snitt på 34%. Usa ligger på 27%. Bara genom att gå mot europas nivåer så skulle man kanske kunna ta sig an obamacare, högre räntor, och ändå köra en budget i balans som inte ökar skulden. Enkelt ellerhur 🙂 Problemet är att dem inte är som vi… de gillar inte att betala skatt och de sover med revolvern under kudden!

Men min ståndpunkt är alltjämnt att medias diskussion är som vanligt lite för grund och onyanserad, och man borde ser mer till ovan, och mindre om de tänker ställa in betalningarna eller inte.

Räkna inte med ett usa som kör kroniska underskott och bygger skuld. Räkna därför med en stat som antingen tar ut med skatt eller minskar spending även när konjunkturen tar fart. Detta sätter press på hushållen, och privatkonsumtion. Världens enskilt största motor, De amerikanska hushållens konsumtion kommer att allt annat lika att minska i bidrag till världsekonomin. Vem ska kompensera? Medelklassen i tillväxtmarknadsländerna har vuxit med stormsteg de senaste 10 åren… om man räknar i köpkraftsjusterade termer. Men i absoluta termer är det knepigare. Jag menar ett amerikanska hushåll som tjänar 100,000 dollar om året, är inte ett medelklass hushåll i Kina. Detta faktum kommer pressa BNP beräkningen…

Det kommer bli en spännande vecka!

Ps. Är det nån som funderat på vad som händer om Usa skulle trilla ner i En recession nästa år? Alltså tvärtom konsensus och även mina förväntningar. Staten behöver stimulera men givet dagens inställning till att köra underskott (till och med när nästa års underskott väntas bli blygsamma 2%) och bygga skuld så blir det ytterst knepigt. Hoppas marknaden har rätt om tillväxten nästa år (dvs dubbling från årets) och att räntorna håller sig på mattan.

Jag har alltid hävdat att FED chefen är världens mäktigaste man. Inte USAs president. Ok, Obama kan starta ett krig med vilket land som helst i världen och lite till… och det är ju mer än vad de flesta av oss kan göra så visst är han mäktig. MEN FED chefens beslut påverkar räntor, och därigenom börser, valutor alla andra tillgångsslag inte bara i USA, utan i hela världen. Det i sin tur får effekter på finans- och penningpolitik över hela världen. FEDs beslut berör alltså i princip ALLA människor på den här planeten.

I slutet på januari slutar BEN, och in kommer Janet. Janet och Ben har jobbat sida vid sida så lite kommer förändras jämfört med om Ben suttit kvar. Men det är en stor skillnad, Bens tid kommer gå till historien som ”de stora stimulansernas tid”, och Janets tid kommer förmodligen handla om hur man drar undan dem, återställer balansräkningen och successivt börjar höja räntorna. Det är en tuff uppgift. Economics är uppenbarligen ingen glasklar vetenskap, då det finns meriterade ekonomer som tror att Janet kommer få brottas med stigande inflation (till följd av att man ökat M1 så mycket) medan andra ekonomer tror på motsatsen, dvs krympandet av M1 kommer leda till högre räntor och därigenom deflation och svag tillväxt. Ni vet var jag står i den här frågan ;-

Jag har fått massor av rapporter som analyserar vad Yellen står för och vad hon kan tänkas hitta på. Bäst är ändå att läsa vad hon själv har skrivit;

http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/yellen20120411a.htm

http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/yellen20121113a.htm

http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/yellen20130211a.htm

http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/yellen20130302a.htm

ps. rykten gör gällande att republikanerna lägger ner sina krav på Obamacare. Det är helt väntat. Det hela är mycket enkelt, Obama har egentligen inte gjort något annorlunda än Bush under sina år, bortsett från sjukvårdsreformen. Det är hans grej liksom, sjukvård åt alla, är vad han vill gå till historien med! Det var också därför han blev omvald som president. Alltså kan han INTE under några omständigheter back från denna reform. Då sviker han nämligen alla dem som återvalde honom. Men hej! Republikanerna måste ju försöka, det kan man ju knappast klandra dem för. Om de nu kastar in handduken i den här frågan, så får demokraterna bjussa på nåt annat. rep gillar ju låga skatter, men samtidgt vill de ha en budgeti balans. Räkna med att man måste sänka spending inom nåt, dock inte försvaret.Men det är inte hela världen, båda sidor vill ju få budgeten i balans. Så de närmaste dagarna kommer nog handla om vad republikanerna kommer få i utbyte… när man är överrens, då kommer höjningen av skuldtaket som ett brev på posten, och börserna stiger som ett resultat. Kolla på OMX nu, det har redan börjat! ds.

ps. viktigt motstånd på omx vid 1269… på nedsidan, givet att Us Gov shut down går mot sitt slut, har vi gårdagens lägsta som stöd, dvs 1234. Övriga stöd på nedsidan är 1206, Fib50% 1201 och gap 1197. Så länge som dem håller är det rent tekniskt buy the dips marknad. Tekniskt, och Fundamentalt target, 1300-1330. ds

Det finns två källor till att en ekonomi växer. Den publika, dvs staten, och den privata (hushåll och företag ex banker). Båda kan inte bromsa, då blir det recession.

Den privata delen är större än den publika. I vilken omfattning beror på vilket land man tittar på.

Under 2009, 2010 och 2011 bromsade den privata sektorn i USA. Hushållen gjorde det primärt för att de hade en skuldkris, och var tvungna att rätta till sina balansräkningar. Detta gjorde dem mindre benägna att konsumera vilket fick företagen att bromsa (trots att de aldrig haft några problem med vare sig balans eller resultaträkning) vilket fick arbetslösheten att stiga. Detta gjorde hushållen ännu deppigare.

Staten kompenserade bortfallet genom att köra en extremt gynnsam finanspolitik. Budgetunderskotten under de här åren låg på 8-10%. Men sen började man strama åt under 2012, och då föll underskottet till 6%, för att i år väntas bli 4%, och nästa år kanske 2% (ytterst osäker siffra dock).

Att gå från 10% underskott till 4% är en jäkla massa pengar som INTE spenderas och därmed driver tillväxt. Detta borde haft en negativ inverkan på bolagsvinsterna, VILKET DEM HADE!!!!

Men det finns en faktor som faktiskt rest sig och kompenserat för statens bortfall, och det är de amerikanska företagen. Visst, vinsterna YoY har kommit ner en bit, men de hade troligtvis varit negativa om inte företagen satsat.

I nästa skede hoppas man att hushållen kommer att vara med och bidra, och det ser ju rätt ljust ut givet huspriser och sysselsättning.

Givet detta borde Obama kunna fortsätta att krympa budgetunderskottet, och därmed sluta öka på sin statsskuld…. något de allra flesta tycker är bra!!!

Ta er tid och läs den här;

Why Hasn’t the Budget Deficit Decline Hurt Corporate Profits More?

ps. Sverige är lite av motsatsen. Dvs Reinfeldt &Co har kört en, i stort sett, balanserad budget under alla dessa år, och därmed har inte Svenska staten varit särskilt stimulativ. Ska de har cred för detta? De har ju sänkt skatterna och därmed stimulerat den vägen. Hade de inte gjort det hade de haft budgetöverskott, givet att de inte spenderat pengarna på annat. Men är det deras förtjänst att de kunnat köra en balanserad budget + sänkta skatter?

Så ska de verkligen ha cred? Njae, den Svenska privata sektorn, särskilt hushållen, har varit starka och möjliggjort deras finanspolitik. Utan styrkan i den privata sektorn hade de aldrig kunnat göra detta. Varför har de svenska hushållen varit så starka när övriga Europa, ex Tyskland, inte varit det? Tja dels är det statens förtjänst ironiskt nog. När Sverige sprang in i krisen så gjorde vi det med en låg statsskuld (vilket också gjorde det lättare att köra en balanserad budget). Det är i huvudsak Perssons förtjänst, men även Borg har varit ansvarsfull. Det gjorde att Svenska räntor och kronan ansågs borga för kvalitet. Detta gjorde att räntorna kunde hållas låga, i motsats till Grekland, och inflationen höll sig på mattan. Detta i sin tur höll uppe våra fastighetspriser, något övriga Europa inte kunde stoltsera med. Detta i sin tur höll delvis nere kreditförluster hos bankerna vilket bidrog till en realtivt stark banksektor vilket stärkte omvärldens syn på Sverige ytterligare. Detta sammantaget, utebliven fastighetskrasch och statlig austerity, höll uppe consumer confidence. En stat som inte behövde köra austerity och hushåll som var rätt positiva gjorde att företagen kunde köra på som vanligt, mer eller mindre. Det gjorde att arbetslösheten inte skenade. Detta i sin tur spädde på hushållens optimism ytterligare och gjorde att skatteintäkterna tuggade på. Så bra att Reinfeldt faktiskt kunde sänka skatterna för de som jobbar (utan att äventyra budgetbalansen), och inte motsatsen som ute i Europa, vilket spädde på optimismen ytterligare då sänkta skatter i sig bidrar till ökad tillväxt. Så det mest hänger ihop, och vi fick en positiv spiral.

Men givet Svenskarnas belåning på bostäderna, och det faktum att en stor del är rörligt, gör oss väldigt sårbara om pendeln skulle slå mot andra hållet, och det är lika lätt, om inte lättare, att skapa en negativ spiral som att skapa en positiv. Detta fattar nog både Ingves och Borg.

När krisen slog till hade vi helt enkelt lite tur att Staten var så pass obelånad och körde en budget i balans. Ovanpå detta har vi förmodligen ganska konkurrenskraftiga företag, något Grekland inte har, och en banksektor i någorlunda gott skick. Detta i sin tur går att relatera tillbaks till lågkonjan under början av 90-talet, och till viss del under It kraschen… då Sverige mådde betydligt sämre än de flesta av sina europeiska grannar, särskilt Portugal och Irland som dundrade på…. de fick betala priset nu istället!

För att summera, om Sveriges statskuld hade varit 100% av BNP när krisen slog till hade vi som land ansetts risky och räntorna kanske stigit säg till 5%. Då belastas budgeten av 5% bara i räntor, så givet att primary (skatteintäkter minus spending ex räntor) varit balanserad hade vi haft-5% budgetunderkott. Detta hade tvingat oss till austerity vilket är negativt för tillväxt och confidence. De högre räntorna hade slagit mot hushållens skulder och fastighetspriser. Därutöver hade vi fått svag krona och stigande arbetslöshet som förvärrat situationen ytterligare.

Nu hade vi istället 40% skuld till BNP, och ansågs som en sund stat. Då behöver man bara betala 2% i ränta. 40 X 2 = 0,8% belastning på budgeten, dvs -0,8% budgetunderskott totalt om primary hade varit balanserad. Detta har resulterat i omvända effekter enligt ovan exempel.

Samtidigt om vi hade varit i den förstnämnda situationen så hade privata sektorn vacklat, och då hade det bara funnits staten kvar som kan gasa… detta trots att de har höga skulder och stort underskott. Det var detta USA gjorde. Det är ju lite märkligt för det land som hade råd att gasa, Sverige, behövde inte göra det… för där klarade sig privata sektorn på egen hand!!!

Nej det blir ingen jobbdata idag till följd av att dem som normalt sett har hand om detta inte är på jobbet.

Tekniskt stämde vi av gapet vid 1251. Skönt! Men vi har fortfarande 1197 kvar. Trenden är stigande, och än så länge är det en rekyl i stigande vi ser. Egentligen borde jag rent tekniskt stå utanför eftersom vi stängde under 1266, MEN alla verkar stirra på budgetuppgörelsen i USA, och när man löser den, vilket jag tror man gör de närmaste två veckorna, så tror jag börsen lätt kan gå 3-5%. Därmed är jag lite subjektiv i min tekniska bedömning. Rent objektivt fick vi säljsignal i måndags, och sen gick vi upp och stämde av gamla stödet på tisdagen, och då skulle man sålt. Så om du av tekniska skäl inte vill sitta kvar så är det fullt förståligt. I övrigt måste jag säga att jag sitter inte kvar i marknaden, vare sig tekniskt eller fundamentalt, för att jag är särskilt positivt, utan för att jag väntar på läget att kliva av. Står på lite tunn is faktiskt!

Merrill skriver om att USA inte är Japan, och det ska gudarna veta. Japans statsskuld är dubbelt så stor som USA, Japan har ett handelsöverskott (eller nära inpå), Japan har finansierat sina skulder själva, USAs skuld är till dryga hälften finansierad av utlandet, primärt deras handelspartners Kina och Japan. Det finns många skillnader men Merill lyfter fram att

börsmönstret håller på att brytas;

detta är ju positivt, samtidigt kan det gå i ett nafs och falla tillbaks igen… så detta är inte mycket till science… mer ett konstaterande

huspriser bryter också trenden mot vad som hände i Japan, men en stor förklaring till detta är såklart att bolåneräntorna gått ner.

men vad tror ni händer om långräntorna går till 5-6%… med dess effekter på bolåneräntorna! Ovan är postivt, men kan även det ändras!

Förra gången under 2011 det var skuldtaksbråk så gick pengarna in i MBS och Trs Govvies, och de performade även därefter… vi ser samma mönster nu!

Men säg att man kommer överrens på måndag, då svänger pendeln lika snabbt.

Många härleder de här bråken till att Q4 bnp lär ta stryk… när det hände 2011 gjorde den inte det! Detta bygger på att bråket max varar nån vecka såklart!

Det har kommit lite makro på sistone;

Kina

China Mfg PMI kom in på 51,1 mot väntat 51,6 och fg 51,0
Non Mfg PMI 55,4 mot fg 53,9

vänta er inte för mycket av industrikonjunkturen, samtidigt är det bra med drag inom Service för det pekar på konsumenten är på allerten… helt enl planerna alltså!

Från Tyskland kom Mfg PMI in på 51,1 mot väntat 51,3 och fg 51,3
Service PMI kom in på 53,7 mot väntat 54,4 och fg 54,4

Från Europa kom Mfg PMI in på 51,1 mot väntat 51,1 och fg 51,1
Service kom in på 52,2 mot väntat 52,1 och fg 52,1

Recoverien fortsätter men momentum har klart avtagit… helt enligt vår tro att Europa kommer på benen men saknar strukturella förutsättningar för att växa som ex USA.

Från USA kom Chicago PMI in på 55,7 mot 54,0 väntat och fg 53,0. Därefter kom US Mfg PMI in på 52,8 mot väntat 53,1 och fg 52,8… den ena pekade på stark ISM, den andre lite svagare.

Så kom ISM Mfg, 56,2 mot väntat 55,0 och fg 55,7… Hallelulja. Men samtidigt är vi nära toppen!
Non-mfg ISM kom in på 54,4 mot väntat 57,0 och fg 58,6… sämre fast fortsatt bra nivå. Cons Conf indexen har nästan sladdrat lite tidigare. Högre räntor, Syrien och gud vet vad som kan ha spelar in.

ADP kom in på 166k mot väntat 180k och fg 176. Flaggar för en något sämre jobbsiffra. Annars pekar Challenger, Joblessclaims m.m. att den hade varit bra, om den nu hade publicerats. MS kvantare pratar till och med om +200k…. då kan ni ge er tusan på att marknaden hade blivit säker på december tapering!

Som sagt datan guidar inte extremt åt nåt håll, men visst relief rally kan vi nog vänta oss när dem kommer överrens om budgeten… NÄR alltså, det är frågan!

Trevlig helg!