Kortsikt's Blog

Nej jag vet naturligvis inte vad som kommer hända och jag är en glad amatör. Men detta är min korta hobby analys av läget!

Nej, jag tror inte att usa kommer att defaulta, dvs ställa in betalningarma, på sina skulder. De kommer att lösa det, sen blir det troligtvis en riktigt dålig lösning med buts and ifs som leder till nya förhandlingar längre fram, men det spelar mindre roll i dagsläget.

Det finns ett antal skäl varför de kommer att lösa det här,

1, Det är mycket dem inte är överrens om, men att defaulta vill ingen!

2, Detta handlar mer om ekonomisk politik, hur landet ska skötas. Inte om de har pengar eller inte. De behöver alltså inte hamna i skiten om de inte vill… Det är en rätt viktig förutsättning

3, Usa lär landa sitt budgetunderskott på ca 4% i år. Om konjunkturen håller i sig någorlunda nästa år kommer det att krympa ytterligare nästa år. Detta från -8 till -10% som gällde under 09-11. Det är en kraftig förbättring i rätt riktning. Det hade varit andra bullar om vi hade haft en svår konjunktur där ena sidan kännt sig tvungna att stimulera, och således öka skuld. Medan andra sidan sagt nej till skuld och hävdat att marknaden får ta sig genom de här problemen på egen hand utan hjälp. Här kan de sitta ner kring bordet och vara överrens om att skulden inte ska öka och att man därmed bör balansera budget, och man är på god väg. Blir konjunkturen riktigt stark så kanske det faktiskt går utan åtgärder, då skatteintäkter är direkt korrelerade med konjunkturen.

Men om vi utgår från att de även fortsättningsvis har underskott så kommer skuldtaket att behövas justeras upp. Alltså krävs åtgärder. Vad för åtgärder? Njae, de vet mer vad de inte vill göra. Demokraterna kan tänka sig att höja skatter på rika och låta Obamacare vara i fred. Republikanerna kan tänka sig att sänka alt låta skatterna vara, men skrota Obamacare. Det är kärnfrågan.

Nu backade de på Obamacare, vilket i mina ögon betyder att demokraterna måste ge tillbaks något till republikanerna. Om du sänker skatter, alt låter bli att höja dem, något Rep gillar, så innebär det ju att underskottsfrågan långt ifrån är löst. Den enda vägen ut måste vara Cut spending, vilket kan vara all typ av spending exkl obamacare och försvaret (som republikanerna vill ha kvar). Resten borde ligga pyrt till…. och de stora postera är löner, alltså borde man satsa på att dra ner antalet anställda i offentliga sektorn. Detta slår förvisso mot recoveryn 😦 och FEDs fokus på Sysselsättningen.

Men även om det löser sig denna gång är det intressant att se ur ett längre perspektiv.

Det är uppenbart att ingen vill se en default som får negativa side effects, vare sig idag eller imorgon. Men det verkar också finnas opinion för att skulden inte ska fortsätta att öka som den gjort sen efterkrigstiden. Från båda sidor! Men det verkar också finnas en majoritet som tycker att Obamacare, eller sjukvård åt alla, är en bra sak. Annars hade han inte blivit återvald.

Detta får vissa effekter i framtiden,

Om man ska hålla fast vid obamacare kommande år så kommer utgifterna att öka, således också primary deficit allt annat lika… Vad göra? Sänk annan spending alt ta in mer tax.

Räntorna kommer om jag får rätt att bli högre i framtiden, trots realtivt låg tillväxt, dvd realräntorna kommer bli högre, än vad vi varit vana vid. Detta ökar räntekostnaderna, även om statskulden inte ökar från dagens nivåer. Detta slår mot budget deficit. Återigen handlar det om att kompensera genom högre skatter och eller lägre spending.

Så min enkla slutsats av detta är,

Sitter demokraterna vid makten i framtiden, räkna med betydligt högre skatter än idag….

Sitter repbblikanerna vid makten så kommer de inte att höja skatterna, de hatar skatter. De kommer ta bort obamacare, och resolut säga att staten inte ska ha så stor inblandning i saker och ting, bortsett från försvaret, och därmed strypa spending.

Båda har negativ inverkan på tillväxt.

Men faktum kvarstår, de måste komma i balans med budgetunderskottet för att inte skuldtaksbråket ska bli en återkommande issue.

Sen är det en annan femma att USAs statskuld är inte som din eller min skuldsättning. De kommer alltid att kunna betala skuldpapper i dollar. Frågan är till vilken ränta och vilka implikationer det ger på realekonomin. För er som fortfarande sitter fast i synen på att en stats skuldsättning är densamma som ett hushåll, återkom gärna till mig vad som ligger under posterna Eget Kapital och Tillgångar 🙂

Vem kommer ta hem segern de närmaste åren. Demokraterna kommer justera upp skatterna vilket främst slår mot de med jobb och pengar. Republikanerna kommer dra ner på spending och ev skatter, vilket slår mindre mot dem med jobb och pengar.

Min gissning är att det finns fler människor som tycker att demokraternas politik passar dem, då det helt enkelt finns fler med mindre inkomst än med hög. Men man vet aldrig. USA är inte som vi…. deras tolerensnivå mot skatter är den motsatta jämfört med oss.

Men agerar de flesta rationellt borde dekomkraterna få sitta kvar, om man isolerat tittar på finanspolitiken. Alltså borde USA rent logiskt gå mot högre skatter de kommande 10 åren.

Är det inte ironiskt att gamla röda Sverige har blivit ett sånt skattesänkar land, och Usa kanske är på mot andra hållet?

Hur får man ihop det. Jag vet inte hur Obamacare och högre räntor i procent kommer slå mot budgeten. Men det är betydande!!! Frågan är hur stort skatteuttaget är idag? Total skatt i förhållande till bnp är en kvot med många brister. Men i jämförelse med andra länder ger det en ide.

http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_by_tax_revenue_as_percentage_of_GDP

Sverige, Danmark & Co är kända för sitt höga skatteuttag, och mycket riktigt ligger de i topp. Kanske nåt man ska ha i bakhuvudet när man ser på alliansen som skattesänkarparti. Europa ligger i snitt på 34%. Usa ligger på 27%. Bara genom att gå mot europas nivåer så skulle man kanske kunna ta sig an obamacare, högre räntor, och ändå köra en budget i balans som inte ökar skulden. Enkelt ellerhur 🙂 Problemet är att dem inte är som vi… de gillar inte att betala skatt och de sover med revolvern under kudden!

Men min ståndpunkt är alltjämnt att medias diskussion är som vanligt lite för grund och onyanserad, och man borde ser mer till ovan, och mindre om de tänker ställa in betalningarna eller inte.

Räkna inte med ett usa som kör kroniska underskott och bygger skuld. Räkna därför med en stat som antingen tar ut med skatt eller minskar spending även när konjunkturen tar fart. Detta sätter press på hushållen, och privatkonsumtion. Världens enskilt största motor, De amerikanska hushållens konsumtion kommer att allt annat lika att minska i bidrag till världsekonomin. Vem ska kompensera? Medelklassen i tillväxtmarknadsländerna har vuxit med stormsteg de senaste 10 åren… om man räknar i köpkraftsjusterade termer. Men i absoluta termer är det knepigare. Jag menar ett amerikanska hushåll som tjänar 100,000 dollar om året, är inte ett medelklass hushåll i Kina. Detta faktum kommer pressa BNP beräkningen…

Det kommer bli en spännande vecka!

Ps. Är det nån som funderat på vad som händer om Usa skulle trilla ner i En recession nästa år? Alltså tvärtom konsensus och även mina förväntningar. Staten behöver stimulera men givet dagens inställning till att köra underskott (till och med när nästa års underskott väntas bli blygsamma 2%) och bygga skuld så blir det ytterst knepigt. Hoppas marknaden har rätt om tillväxten nästa år (dvs dubbling från årets) och att räntorna håller sig på mattan.

Jag har alltid hävdat att FED chefen är världens mäktigaste man. Inte USAs president. Ok, Obama kan starta ett krig med vilket land som helst i världen och lite till… och det är ju mer än vad de flesta av oss kan göra så visst är han mäktig. MEN FED chefens beslut påverkar räntor, och därigenom börser, valutor alla andra tillgångsslag inte bara i USA, utan i hela världen. Det i sin tur får effekter på finans- och penningpolitik över hela världen. FEDs beslut berör alltså i princip ALLA människor på den här planeten.

I slutet på januari slutar BEN, och in kommer Janet. Janet och Ben har jobbat sida vid sida så lite kommer förändras jämfört med om Ben suttit kvar. Men det är en stor skillnad, Bens tid kommer gå till historien som ”de stora stimulansernas tid”, och Janets tid kommer förmodligen handla om hur man drar undan dem, återställer balansräkningen och successivt börjar höja räntorna. Det är en tuff uppgift. Economics är uppenbarligen ingen glasklar vetenskap, då det finns meriterade ekonomer som tror att Janet kommer få brottas med stigande inflation (till följd av att man ökat M1 så mycket) medan andra ekonomer tror på motsatsen, dvs krympandet av M1 kommer leda till högre räntor och därigenom deflation och svag tillväxt. Ni vet var jag står i den här frågan ;-

Jag har fått massor av rapporter som analyserar vad Yellen står för och vad hon kan tänkas hitta på. Bäst är ändå att läsa vad hon själv har skrivit;

http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/yellen20120411a.htm

http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/yellen20121113a.htm

http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/yellen20130211a.htm

http://www.federalreserve.gov/newsevents/speech/yellen20130302a.htm

ps. rykten gör gällande att republikanerna lägger ner sina krav på Obamacare. Det är helt väntat. Det hela är mycket enkelt, Obama har egentligen inte gjort något annorlunda än Bush under sina år, bortsett från sjukvårdsreformen. Det är hans grej liksom, sjukvård åt alla, är vad han vill gå till historien med! Det var också därför han blev omvald som president. Alltså kan han INTE under några omständigheter back från denna reform. Då sviker han nämligen alla dem som återvalde honom. Men hej! Republikanerna måste ju försöka, det kan man ju knappast klandra dem för. Om de nu kastar in handduken i den här frågan, så får demokraterna bjussa på nåt annat. rep gillar ju låga skatter, men samtidgt vill de ha en budgeti balans. Räkna med att man måste sänka spending inom nåt, dock inte försvaret.Men det är inte hela världen, båda sidor vill ju få budgeten i balans. Så de närmaste dagarna kommer nog handla om vad republikanerna kommer få i utbyte… när man är överrens, då kommer höjningen av skuldtaket som ett brev på posten, och börserna stiger som ett resultat. Kolla på OMX nu, det har redan börjat! ds.

ps. viktigt motstånd på omx vid 1269… på nedsidan, givet att Us Gov shut down går mot sitt slut, har vi gårdagens lägsta som stöd, dvs 1234. Övriga stöd på nedsidan är 1206, Fib50% 1201 och gap 1197. Så länge som dem håller är det rent tekniskt buy the dips marknad. Tekniskt, och Fundamentalt target, 1300-1330. ds

Det finns två källor till att en ekonomi växer. Den publika, dvs staten, och den privata (hushåll och företag ex banker). Båda kan inte bromsa, då blir det recession.

Den privata delen är större än den publika. I vilken omfattning beror på vilket land man tittar på.

Under 2009, 2010 och 2011 bromsade den privata sektorn i USA. Hushållen gjorde det primärt för att de hade en skuldkris, och var tvungna att rätta till sina balansräkningar. Detta gjorde dem mindre benägna att konsumera vilket fick företagen att bromsa (trots att de aldrig haft några problem med vare sig balans eller resultaträkning) vilket fick arbetslösheten att stiga. Detta gjorde hushållen ännu deppigare.

Staten kompenserade bortfallet genom att köra en extremt gynnsam finanspolitik. Budgetunderskotten under de här åren låg på 8-10%. Men sen började man strama åt under 2012, och då föll underskottet till 6%, för att i år väntas bli 4%, och nästa år kanske 2% (ytterst osäker siffra dock).

Att gå från 10% underskott till 4% är en jäkla massa pengar som INTE spenderas och därmed driver tillväxt. Detta borde haft en negativ inverkan på bolagsvinsterna, VILKET DEM HADE!!!!

Men det finns en faktor som faktiskt rest sig och kompenserat för statens bortfall, och det är de amerikanska företagen. Visst, vinsterna YoY har kommit ner en bit, men de hade troligtvis varit negativa om inte företagen satsat.

I nästa skede hoppas man att hushållen kommer att vara med och bidra, och det ser ju rätt ljust ut givet huspriser och sysselsättning.

Givet detta borde Obama kunna fortsätta att krympa budgetunderskottet, och därmed sluta öka på sin statsskuld…. något de allra flesta tycker är bra!!!

Ta er tid och läs den här;

Why Hasn’t the Budget Deficit Decline Hurt Corporate Profits More?

ps. Sverige är lite av motsatsen. Dvs Reinfeldt &Co har kört en, i stort sett, balanserad budget under alla dessa år, och därmed har inte Svenska staten varit särskilt stimulativ. Ska de har cred för detta? De har ju sänkt skatterna och därmed stimulerat den vägen. Hade de inte gjort det hade de haft budgetöverskott, givet att de inte spenderat pengarna på annat. Men är det deras förtjänst att de kunnat köra en balanserad budget + sänkta skatter?

Så ska de verkligen ha cred? Njae, den Svenska privata sektorn, särskilt hushållen, har varit starka och möjliggjort deras finanspolitik. Utan styrkan i den privata sektorn hade de aldrig kunnat göra detta. Varför har de svenska hushållen varit så starka när övriga Europa, ex Tyskland, inte varit det? Tja dels är det statens förtjänst ironiskt nog. När Sverige sprang in i krisen så gjorde vi det med en låg statsskuld (vilket också gjorde det lättare att köra en balanserad budget). Det är i huvudsak Perssons förtjänst, men även Borg har varit ansvarsfull. Det gjorde att Svenska räntor och kronan ansågs borga för kvalitet. Detta gjorde att räntorna kunde hållas låga, i motsats till Grekland, och inflationen höll sig på mattan. Detta i sin tur höll uppe våra fastighetspriser, något övriga Europa inte kunde stoltsera med. Detta i sin tur höll delvis nere kreditförluster hos bankerna vilket bidrog till en realtivt stark banksektor vilket stärkte omvärldens syn på Sverige ytterligare. Detta sammantaget, utebliven fastighetskrasch och statlig austerity, höll uppe consumer confidence. En stat som inte behövde köra austerity och hushåll som var rätt positiva gjorde att företagen kunde köra på som vanligt, mer eller mindre. Det gjorde att arbetslösheten inte skenade. Detta i sin tur spädde på hushållens optimism ytterligare och gjorde att skatteintäkterna tuggade på. Så bra att Reinfeldt faktiskt kunde sänka skatterna för de som jobbar (utan att äventyra budgetbalansen), och inte motsatsen som ute i Europa, vilket spädde på optimismen ytterligare då sänkta skatter i sig bidrar till ökad tillväxt. Så det mest hänger ihop, och vi fick en positiv spiral.

Men givet Svenskarnas belåning på bostäderna, och det faktum att en stor del är rörligt, gör oss väldigt sårbara om pendeln skulle slå mot andra hållet, och det är lika lätt, om inte lättare, att skapa en negativ spiral som att skapa en positiv. Detta fattar nog både Ingves och Borg.

När krisen slog till hade vi helt enkelt lite tur att Staten var så pass obelånad och körde en budget i balans. Ovanpå detta har vi förmodligen ganska konkurrenskraftiga företag, något Grekland inte har, och en banksektor i någorlunda gott skick. Detta i sin tur går att relatera tillbaks till lågkonjan under början av 90-talet, och till viss del under It kraschen… då Sverige mådde betydligt sämre än de flesta av sina europeiska grannar, särskilt Portugal och Irland som dundrade på…. de fick betala priset nu istället!

För att summera, om Sveriges statskuld hade varit 100% av BNP när krisen slog till hade vi som land ansetts risky och räntorna kanske stigit säg till 5%. Då belastas budgeten av 5% bara i räntor, så givet att primary (skatteintäkter minus spending ex räntor) varit balanserad hade vi haft-5% budgetunderkott. Detta hade tvingat oss till austerity vilket är negativt för tillväxt och confidence. De högre räntorna hade slagit mot hushållens skulder och fastighetspriser. Därutöver hade vi fått svag krona och stigande arbetslöshet som förvärrat situationen ytterligare.

Nu hade vi istället 40% skuld till BNP, och ansågs som en sund stat. Då behöver man bara betala 2% i ränta. 40 X 2 = 0,8% belastning på budgeten, dvs -0,8% budgetunderskott totalt om primary hade varit balanserad. Detta har resulterat i omvända effekter enligt ovan exempel.

Samtidigt om vi hade varit i den förstnämnda situationen så hade privata sektorn vacklat, och då hade det bara funnits staten kvar som kan gasa… detta trots att de har höga skulder och stort underskott. Det var detta USA gjorde. Det är ju lite märkligt för det land som hade råd att gasa, Sverige, behövde inte göra det… för där klarade sig privata sektorn på egen hand!!!

Nej det blir ingen jobbdata idag till följd av att dem som normalt sett har hand om detta inte är på jobbet.

Tekniskt stämde vi av gapet vid 1251. Skönt! Men vi har fortfarande 1197 kvar. Trenden är stigande, och än så länge är det en rekyl i stigande vi ser. Egentligen borde jag rent tekniskt stå utanför eftersom vi stängde under 1266, MEN alla verkar stirra på budgetuppgörelsen i USA, och när man löser den, vilket jag tror man gör de närmaste två veckorna, så tror jag börsen lätt kan gå 3-5%. Därmed är jag lite subjektiv i min tekniska bedömning. Rent objektivt fick vi säljsignal i måndags, och sen gick vi upp och stämde av gamla stödet på tisdagen, och då skulle man sålt. Så om du av tekniska skäl inte vill sitta kvar så är det fullt förståligt. I övrigt måste jag säga att jag sitter inte kvar i marknaden, vare sig tekniskt eller fundamentalt, för att jag är särskilt positivt, utan för att jag väntar på läget att kliva av. Står på lite tunn is faktiskt!

Merrill skriver om att USA inte är Japan, och det ska gudarna veta. Japans statsskuld är dubbelt så stor som USA, Japan har ett handelsöverskott (eller nära inpå), Japan har finansierat sina skulder själva, USAs skuld är till dryga hälften finansierad av utlandet, primärt deras handelspartners Kina och Japan. Det finns många skillnader men Merill lyfter fram att

börsmönstret håller på att brytas;

detta är ju positivt, samtidigt kan det gå i ett nafs och falla tillbaks igen… så detta är inte mycket till science… mer ett konstaterande

huspriser bryter också trenden mot vad som hände i Japan, men en stor förklaring till detta är såklart att bolåneräntorna gått ner.

men vad tror ni händer om långräntorna går till 5-6%… med dess effekter på bolåneräntorna! Ovan är postivt, men kan även det ändras!

Förra gången under 2011 det var skuldtaksbråk så gick pengarna in i MBS och Trs Govvies, och de performade även därefter… vi ser samma mönster nu!

Men säg att man kommer överrens på måndag, då svänger pendeln lika snabbt.

Många härleder de här bråken till att Q4 bnp lär ta stryk… när det hände 2011 gjorde den inte det! Detta bygger på att bråket max varar nån vecka såklart!

Det har kommit lite makro på sistone;

Kina

China Mfg PMI kom in på 51,1 mot väntat 51,6 och fg 51,0
Non Mfg PMI 55,4 mot fg 53,9

vänta er inte för mycket av industrikonjunkturen, samtidigt är det bra med drag inom Service för det pekar på konsumenten är på allerten… helt enl planerna alltså!

Från Tyskland kom Mfg PMI in på 51,1 mot väntat 51,3 och fg 51,3
Service PMI kom in på 53,7 mot väntat 54,4 och fg 54,4

Från Europa kom Mfg PMI in på 51,1 mot väntat 51,1 och fg 51,1
Service kom in på 52,2 mot väntat 52,1 och fg 52,1

Recoverien fortsätter men momentum har klart avtagit… helt enligt vår tro att Europa kommer på benen men saknar strukturella förutsättningar för att växa som ex USA.

Från USA kom Chicago PMI in på 55,7 mot 54,0 väntat och fg 53,0. Därefter kom US Mfg PMI in på 52,8 mot väntat 53,1 och fg 52,8… den ena pekade på stark ISM, den andre lite svagare.

Så kom ISM Mfg, 56,2 mot väntat 55,0 och fg 55,7… Hallelulja. Men samtidigt är vi nära toppen!
Non-mfg ISM kom in på 54,4 mot väntat 57,0 och fg 58,6… sämre fast fortsatt bra nivå. Cons Conf indexen har nästan sladdrat lite tidigare. Högre räntor, Syrien och gud vet vad som kan ha spelar in.

ADP kom in på 166k mot väntat 180k och fg 176. Flaggar för en något sämre jobbsiffra. Annars pekar Challenger, Joblessclaims m.m. att den hade varit bra, om den nu hade publicerats. MS kvantare pratar till och med om +200k…. då kan ni ge er tusan på att marknaden hade blivit säker på december tapering!

Som sagt datan guidar inte extremt åt nåt håll, men visst relief rally kan vi nog vänta oss när dem kommer överrens om budgeten… NÄR alltså, det är frågan!

Trevlig helg!

Idag fyller bloggen 3 år!!!

951 inlägg, 896 kommentarer och ca 150,000 besökare har det hunnit att bli!!

Tack till alla trogna läsare och för alla kloka kommentarer.

Om bloggen har bidragit till bättre investeringsbeslut låter jag vara osagt, troligtvis bäst så 😉

Trevlig helg!

GaStan

VAD KOMMER FED GÖRA MED PENGARNA DE FÅR NÄR DERAS OBLIGATIONER FÖRFALLER?

Alla pratar om tapering, dvs dra ner på tillgångsköpen som idag ligger på 85mdr i månaden. Detta är en icke fråga då det bara är en tidsfråga innan de börjar, och när det väl börjat tar det ca 6 ¨månader innan de reducerat det till noll… givet att ekonomin tickar vidare på ett sätt som skapar sysselsättning. Nej, den stora frågan är hur de kommer hantera den bulk av MBS och Statspapper som de köpt… ca 2,300 mdr dollar om jag räknat rätt. Det är nämligen det uppskattade beloppet som ligger i balansräkningen under Bank Reserves. Innan krisen var denna siffra NOLL.

Senaste årens QE har som alla vet fått FEDs balansräkning att svälla. I praktiken har de ökat upp obligationer, främst Tresury bonds och MBS, på tillgångssidan, matchat av Bank Reserves på Skuldsidan.

När obligationerna förfaller framöver så kan de inte bara rulla över dem då FED inte får köpa obligationer direkt av Treasury. De får bara köpa värdepapper i andrahandsmarknaden. Det ger dem två valmöjligheter:

1, De köper obligationer i andrahandsmarknaden för samma belopp som de tagit mot av FED, så man kan säga att de i praktiken rullar över dem. Ingen förändring på balansräkningen förutom att de får nya oblisar med nytt förfall, och till aktuell ränta. Räntorna givet detta scenario borde fortsätta att vara artificiellt låga då alla aktörer i marknaden vet om att FED finns där som storköpare, och man kan fokusera på den delen av nyemiterade obligationer som ska gå till underskotts finansiering… om vi fortfarande har ett underskott vill säga!

2, De river pengarna (motsats till att trycka) och kan därmed reducera tillgångssidan, och skuldsidan med samma belopp. Detta scenario, som jag alltså tror är det FED helst skulle vilja göra, då det återställer balansräkningen, är det mest uppseendeväckande, och det man verkligen kan kalla the real Exit. Detta lär får globala konsekvenser, på vilket sätt och hur stora är omöjligt att säga. Mycket beror på hur den amerikanska konjan är i när de genomför detta.

Beroende på om de väljer alternativ 1 eller 2 kommer få ENORMA implikationer på världsekonomin och priset på alla tillgångar.

Lek med tanken vid Alt 2. Om regeln för korträntan ska vara på samma nivå som förväntad inflation, borde den legat på ca 2%. I stället har den legat som lägst på nästan noll innan Ben började prata om tapering. FED lyckades alltså genom QE att dopa räntorna med ca 200 punkter. Låt säga att det omvända kommer gälla om de väljer alt 2. (Då implikationerna är att Trs måste emitera oblisar till privatmarknaden för att kunna betala FED) då borde korträntan gå till förväntad inflation +200 punkter, om man räknar med att marknaden blir lika dopad fast åt andra hållet. Säg att inflationsförväntningarna inte förändras nämnvärt utan ligger kvar på 2%. Då ska korträntorna gå till 4%. Vad händer med 10 åringen. Säg att spreaden mot korträntan borde ligga på ca 200 punkter, då betyder detta att 10 åringen kommer gå till 6%.

Många brukar säga att man inte ska oroa sig över räntorna, de kommer stanna kvar på en låg nivå, givet att arbetslöshet och kapacitetsutnyttjade är lågt och därmed lär inte inflationen röra sig nämnvärt heller. Det är ett korrekt resonemang. Om räntorna drar väsentligt så är det ett resultat av en synnerligen stark konjunktur, och då är höga räntor ett I-lands problem. Även detta stämmer!

Men ovan handlar inte om det. Detta handlar om supply demand till följd av FEDs agerande. Risken är alltså att vi kan få betydligt högre räntor utan att vare sig konjuktur eller inflation går upp, givet att FED vill återställa sin balansräkning genom omvänd QE. Det handlar helt enkelt om omvänd QE. Eller ska vi kalla det QC, Quantitative Contraction? Eller helt enkelt, The REAL FED EXIT!!!

Så vad händer om vi får Alt 2, dvs att 10 åringen går till 6%, samtidigt som inflationen ligger kring 2%, och därmed Realräntorna 4%…. det kan ju bli ganska surt!!! Eller kör de Alt 1, och väldigt lite förändras mot idag.

Alt 2 bygger på att FED aldrig vill ta ut luften ur balansräkningen? Är det rimligt, även sett på lång sikt?

Det kan bli en kombo också såklart, dvs när konjan är stark väljer de att ta hem pengarna och riva dem, när konjan är lite svagare, ja då rullar dem över.

Sen finns det ett alternativt resonemang som handlar om hög inflation, och det är om FED får pengarna att föras över från dagens Bank Reserves till Moeney in circulation, till följd av att bankerna skulle börja låna ut kraftigt…Detta resonemang bygger också på Alt 1. Alt 2 innebär också att balansräkningarna för banksektorn krymper då det är dem som har Bankreserves på tillgångssidan (dvs matchat av FEDs bankreserves på skuldsidan). Mer om dem effekterna en annan gång.

Är det någon där ute som har nåt smart att tillägga kring att FED ska köra Alt 1 eller 2, och implikationerna därav? All input är värdefull!!!

Det är bäst före datumen som gäller för de amerikanska politikerna att komma överrens… då ska bla 120 mdr rullas över.

ANNARS

Ben började prata tapering den 22 maj. Den amerikanska 10 åriga obligationen bottnade redan 3 veckor innan och steg fram till i början av september då den vände ner, egentligen 3 veckor innan FED sa att man väntar med tapering. Smart räntemarknad 🙂

SPX toppade ur i slutet av maj när Ben började prata tapering, den föll kraftigt i takt med högre räntor till i slutet av juni. Men i slutet av juni vände det upp, då styrkan i makrodatan tog över, och drev SPX över toppen i maj. I augusti fick vi en korrektion då räntorna tydligen stigit för mycket, och man började bli rädd att tillväxten inte klarade kompensera för detta. SPX föll, men vände upp i slutet augusti samtidigt som räntorna vände ner. Lägre räntor och hyfsad makro drev börsen i september. När FED flaggade för icke tapering, då blev man orolig för kommande makro och SPX vände ner igen, trots att räntorna föll!!! SPX reflekterar alltså både räntor och makro, fast olika mycket och på olika sätt över tiden.

Lägg därtill dollarn, den var svag när Ben meddelade att man kommer påbörja tapering. Borde inte den stärkts av att man drar undan tryckpressen. När makrodatan kommer in starkt under sommaren stärks dollarn temporärt för att falla tillbaks igen trots högre räntor. Därefter flat. Visserligen försvagades den kraftigt samma dag som Ben sa att man inte ska köra tapering, men stärktes under dagarna efteråt, när man kanske inser att tapering ändå kommer i december. Dollarn är opålitlig som vägvisare, men verkar ändå reagera positivt på stigande räntor och bra makro, just för tillfället!

Vad jag försöker säga är att kopplingen SPX, räntor och dollar förändras hela tiden. Just NU innebär ex bra makro och politiska nyheter, att det lär komma tapering, vilket stärker dollarn, får räntorna att gå upp och SPX att stiga. Dålig makro och Gov shut down innebär utebliven tapering, svag dollar, fallande börs och räntor. MEN, the big men, bara för några månader sedan innebar dålig makro, fortsatt tapering, bra börs och fallande räntor. Hur dollarn beter sig har skiftat hela tiden. Det den säger idag kan vara fel samband imorgon!!! Bara en reflektion alltså!

ps. jag börjar känna mig mer och mer säker på min lilla konspirationsteori i USA. Dvs Ben har sagt att han vill sluta med QE och när befintliga bonds förfaller så vill han ha cash så han kan återställa balansräkningen. Både Obama och Rep tycker detta är bra också! Men för att marknaden ska orka med detta så måste man köra mindre underskott, något som också alla tycker är rätt bra. Men man tar inga poppispoäng på att banta budget. Alltså måste vi ställa till med bråk och besvär, där Obama kommer få behålla sin Obamacare mot att han går med på andra ”Cuts”. Både Obama och Rep framstår som vinnare, och alla ”inser” att budgeten måste trimmas för att taket inte ska höjas ”för mycket”. Ben väntar med tapering, men i december säger han att ekonomin ser ok ut och inleder tapering, vilket bara signal effekten får marknaden att tro på framtiden och glömma budgetåtstramning och minskade stimulanser, då minskade stimulanser tolkas som bättre konjunktur. Budgeten stramas åt, statskulden slutar skena och FED drar undan sin stimulativa penningpolitik, samtidigt som privata sektorn sakta men säkert ta över taktpinnen påhejad av fler jobb, högre fastighetspriser, starka balansräkningar hos företagen och goda vinstnivåer… heja heja heja. Shit vad de måste hålla i tummarna 🙂

Ja det är ju svårt att säga. Fundamentalt är uppsidan begränsad, och rent tekniskt pendlar börsen mellan dödläge, dvs inte händer nåt alls, till oroliga gap upp, eller ner, rörelser. Inte ens marknaden vet vilket ben den ska stå på 🙂

Fundamentalt har jag inte hoppat av än, kanske jag borde? Men det handlar om att det finns fortsatt uppsida och att skriverierna handlar mycket om hur bra aktier gått och hur försiktigt man ska vara… då brukar det finnas lite mer krut kvar.

Rent tekniskt öppnade vi under 1266 stödet idag, och får vi en stängning här så är det på nytt läge att bli negativ. Nu öppnade vi förvisso med ett gap och det ska bli intressant och se om vi tar igen det under dagen. Hursomhelst, tekniskt gäller alltid, ska det ner, stå utanför. Det är bättre att stå utanför och ha fel, och hoppa tillbaks igen… än att vakna upp en morgon 5%+ ner. Hur tajta stoppar man använder sig av är upp till var och en. Givet mina tekniska calls på sistone kanske man borde ta det med en nypa salt :-). Men går jag ur så är det ner till Neutral givet att man ligger kvar med sin fundamentalt positiva syn!

Marknaden verkar oroa sig över de amerikanska förhandlingarna kring budgettaket. Låt mig bara understryka några saker. Den amerikanska finanspolitiken har sedan efterkrigstiden visat underskott i budgeten varje år, bortsett från någon enstaka år (bla under Clinton eran). Givet att USA kör underskott i budgeten så växer statsskulden, punkt. Tak eller inte tak. Skulle man göra en policy ändring där man VERKLIGEN sätter ett TAK. Då innebär detta att man måste balansera budgeten. Detta skulle nästan säkert tvinga världen in i recession. USAs statskuld är uteslutande i dollarpapper. Därmed kommer landet ALDRIG få problem att vare sig betala ränta, eller betala tillbaks utestående skuld. Det går alltså inte att jämföra med ett hushåll eller ett företag som är skuldsatt och resonerar hur mycket mer skuld man kan ta på sig. MEN de kan få problem med räntorna, och valutan, som i sin tur kan de dem problem med inflation och arbetslöshet. Faktum är att USA har varit ganska skickliga på att banta budgeten de senaste 2 åren. Vi kommer få se mer av detta. Anledningen är dels att privata sektorn mäktar med en mindre stimulativ stat, men också att det kommer en dag då Treasury behöver sälja mindre obligationer för att finansiera rullande underskott (vilket dde alltså gör om underskottet är mindre), och sälja fler obligationer för att finansiera återbetalningarna av befintliga obligationer som löper ut. Så det är egentligen inte en fråga om skulden, eller max taket av densamme, utan ett resonemang hur stort budgetunderskottet får lov att vara, givet hur mycket av den gamla skulden som behöver refinansieras, med hänsyn tagen till hur mycket marknaden mäktar med givet de räntorna man kan leva med i en värld utan FED som köpare.

Extremt viktig vecka med PMIs från Europa och USA samt jobbdata från USA. Givet vad denna data landar så kommer man försöka förankra makroutsikterna med vad bolagen säger om framtiden när det är dags för årets tredje rapportskörd. Den amerikanska datan är också viktig för hur marknaden tror att FED ska agera, eller inte agera, i december.

Data från Kina på sistone;

HSBC Flash Mfg PMI kom in på 51,2 mot 50,9 väntat och fg 50,1 för en vecka sedan. Idag kom den faktiska siffran in på 50,2 mot flash 51,2… först glädje och nu liten besvikelse med andra ord. Jag är nöjd så länge som den är över 50!

Tyskland och Europa;

Från tyskland kom Flash PMI för en vecka sen. Mfg kom in på 51,3 mot väntat 52,2 och fg 51,8. Service kom in på 54,4 mot väntat 53,0 och fg 52,8. Blandad kompott.

Sen kom IFO in på 107,7 mot väntat 108,0 och fg 107,5. Spreaden mellan nuläge och framtid sjönk från -8,7 till -7,2.. även där blandad kompott.

Flash PMIs från Europa kom in på 51,1 mot väntat 51,7 och fg 51,4, service kom in på 52,1 mot väntat 51,0 och fg 50,7.. även där blandad kompott.

Europa går i rätt riktning men momentum i traden har tappat något samtidigt som det är ganska konsensus att man ska orka ta sig över nollan.

USA;

Flash PMI kom in på 52,8 mot väntat 54,0 och fg 53,1… momentum avtar även där

Case Shiller huspriser kom in på 12,4% YoY mot väntat 12,4 och fg 12,1… hyfsat inline.

CB Cons confidence kom in på 79,7 mot väntat 79,9 och fg 81,5.. ganska inline
Michigan i fredags kom in på 77,5 mot väntat 78,0 och fg 76,8.. ganska inline

Durable orders kom in på 0,1% MoM mot väntat -0,2 och fg -7,3. Ex trasport kom in på -0,1% mot väntat 1,0% och fg -0,6…

Totalt sett har makro faktiskt börjat komma in lite sämre nu ett tag och momentum i den traden känns matt, även om nivån är helt ok. Givet att vissa börser gått hyfsat är det inte konstigt att Makrohedgefonder faktiskt är den kategorin med minst beta för tillfället. Detta enligt en rapport från DB. Rätt kul att Long/short HF är den kategori med mest beta. Beta rent generellt är ganska neutral, dvs amerikanska placerar-kollektivet är vare sig tok haussade eller baissade just nu.

Datan i veckan är som sagt viktig för att klargöra den vacklande makrobilden.

ps. Jag måste även erkänna att det är lite tidigt för att börja prata om yearend rally. Faktum är att oktober har en vana av att vara en rätt stökig månad, så det är inte omöjligt att det blir en kombo, dvs en riktigt trist oktober, en bit in på november, och sen avslutas ändå året med en stark avslutning som, sin vana trogen, håller i sig en bit in på januari!!!! Time will tell ds.