Kortsikt's Blog

Idag kom PMI data från Kina. NBS Mfg PMI kom in på 50,1 mot väntat 50,5 och fg 50,5. Caixin Mfg PMI kom in på 50,2 mot väntat 51,0 och fg 50,8. Inte riktigt så pigga som man kunnat hoppas på. Men marknaden tog dem hyfsat med ro. Siffrorna är ingen katastrof, men å andra sidan pekar de inte på någon stark stimulans påverkad återhämtning heller.

Tittar man på de asiatiska börserna, och de kinesiska i synnerhet, så har de gått som raketer i år. MEN senaste veckan har vi haft en del profit taking och RSI har kommit ner till mer aptitliga nivåer. Kanske var marknaden lite förberedd på att datan inte skulle komma skjuten som ur en kanon utan den kommer att gradvis förbättras.

Hur stark påverkan stimulanspaketen, 6% av BNP, kommer att ge handlar även vad som händer med valutan. Den senaste tidens dollarstyrka är ett problem för Kina, och motverkar stimulanserna. På dagens nivåer är det väl okej, men skulle Dollarindex, typ DXY, fortsätta att stärkas i all väsentlighet, då kan detta bli ett problem. Dollarstyrkan är ju även ett problem för amerikanerna själva, så klättrar dollarn vidare, säg 5% till, så kommer det vara skäl nog för FED att sänka räntan. Även om tillväxt, jobb, löner och inflation inte pekar på detta. Än så länge är det okej, men jag ber er alla att hålla ett öga på Dollarindex samt Kinesiska valutan CNY. Den senare får inte stänga högre än 6,79. Då blir det baisse igen, för då kommer börserna prisa in ny kinafrossa.

—————————–

ECI, Economic Cost Index, som kommer kvartalsvis och är FEDs favomått över löner kom precis. Lönerna för 1Q19 kom in på 0,7% QoQ mot väntat 0,7 och fg 0,7. Inline. I årstakt kom lönerna in på 2,9% sett till Total Compensation, och 2,8% bara sett till lönerna. Det kan jämföras med Q4 siffran som låg på 3,1% YoY samt 2,9%. Lönerna är på väg ner. Precis som med Core PCE. Det är egentligen bara timlönerna som kommer på fredag tillsammans med övrig jobbdata som ligger lite högre. Men de kommer också komma ner. Sett till lönetakten, och därmed förväntad kärninflation, kan jag bara säga att FED ligger strax under målet. De kan vara nöjda. Ingen överhettning här inte. Överhettning leder ofta till recession. Nu ska de bara se till att ligga på en så neutral penningpolitik som möjligt, dvs en styrränta som vare sig tvingar fram högre el lägre inflation. Spontant skulle jag säga att 2,25/2,50% styrränta är lite högt. Den hade kunnat sänkas både en och två gånger utan att radikalt förändra bilden. Men samtidigt gillar inte marknaden om FED skulle hatta fram och tillbaka. Penningpolitik är ändå inget finlir som går att detaljstyra om någon nu trodde det. Nej, det är förmodligen bäst att de ligger stilla. Skulle dock dollarn stärkas mot ex 1,05EUR, då gör de nog rätt i att sänka både en och två gånger. Men där är vi inte ännu….

———————————

Flash BNP i Europa för Q1 kom in på 1,2% YoY mot väntat 1,1 och fg 1,1….. Europa är inte recession, men helt klart soft patch. Skapar inte många jobb, köpkraft och inflation med den tillväxten. Den kinesiska tigern måste vakna för att det ska bli lite liv i bygget. Stark dollar, dvs svag Euro är alltid bra. Även om det är lite kissaibrallan effekt….

Tänk på att Europa är vår största kund, och det var detta som Ingves kände sig tvungen att förhålla sig till när han sköt upp nästa höjning.

———————————–

Amerikanska huspriser, i form av Case Shiller, kom också precis in på 3,0% YoY mot väntat 3,2 och fg 3,6. Helt enligt mina förväntningar att den bör dra mot noll under våren. Faktum är att i absoluta termer tog priserna ett litet skutt uppåt i februari. Det är ett styrketecken. Men som tidigare sagt. Det viktiga rent strukturellt, är att priserna håller sig. Typ flat. It´s good enough, och bra för consumer confidence. Lirar med räntorna.

——————————

Chicago PMI kom också precis. Den brukar leda ISM rätt bra, av det enkla skälet att de har samma mätperiod. ISM kommer imorgon, och det är den verkligt viktiga siffran. Chicago PMI kom in på 52,6 mot väntat 59,0 och fg 58,7. Katastrof dålig. Innebär detta att ISM kommer trilla sönder och samman imorgon, och Q1 soft patch var ingalunda as bad as it gets, utan det väntar mer problem….. nej jag hoppas inte det. Chicago har faktiskt varit artificiellt hög väldigt länge. Nivåer som 52,6 är nästan mer i linje vad andra PMIs visat. Men visst kan det innebära att ISM blir en besvikelse imorgon. Det skulle i så fall visa att Q1 inte behöver vara det sämsta kvartalet realekonomiskt utan att även Q2 kan bli svagt. Marknaden räknar med ett svagt 1H19 så detta är ingen biggy egentligen. Det viktiga är att recovery caset för 2H19 finns kvar, och ännu viktigare att 2020 kommer att bli skapligt. Så länge som det finns en tro att 2020 kommer att bli skapligt på alla sätt, så kommer trenden vara intakt, och det är en fortsatt Buy the dip marknad. Att ha rätt i den analysen är det klart viktigaste.

Imorgon kommer ISM och US PMI…. börsen har ju sprungit på och därför krävs det inte mycket för att trigga lite profit taking…. men när RSI kommer ner på intressanta nivåer så köper jag…. caset är intakt, så jag siktar på test av OMX 1,730ish, och sen blir det Fib38/50 test i avvaktan på att 2020-recoverien ska börja prisas in.

Om vi tror på recovery, så har jag svårt att se hur Usa är ensam på den vagnen. Asien måste vara med. Är Asien och Usa på G, då lär även Europa vara det… och då har jag svårt att se hur dollarn ska fortsätta att bli allt starkare. Datan måste pigga på sig i Europa. Då lyfter räntorna från depressed nivåer, och då stärks euron, dvs dollarn försvagas…. och vi har ett synkroniserat lyft på de flesta börser… men när? Den som det visste?

Trevlig Valborg, starta ingen skogsbrand!

Under årets första två månader ökade de Svenska lönerna med 2,5% i årstakt. Det är samma takt som rådde under hela 2018. I februari ensamt var de upp med 2,4%. Löneökningstakten i Sverige ligger faktiskt på i snitt 2,5% sedan 2013. Steady as a rock!

http://www.mi.se/press/nyheter/2019/04/loneutvecklingen-till-och-med-februari-2019/

2,5% lönetakt lirar med 1,5% kärninflation. Så över tid kan man inte förvänta sig nåt annat. Givet att bygg- och exportsektorn inte är jättepigg, så lär nästa avtalsrörelse inte föra med sig andra löner än de vi har idag. Därför är det rimligt att anta att lönetakten även framgent kommer ligga på c2,5%. Därför bör inte Riksbanken eller någon annan vänta sig någon annan inflation än c1,5% över tid. Visst, kraftiga rörelser i kronan bör rent modellmässigt ge viss inverkan. Samtidigt har senaste kronförsvagningen inte gjort det. Riksbanken tror på 2,7% i lönetakt i år. Den är nedreviderad från tidigare högre nivåer, och den lär behövas revideras ner igen. Lönerna är vad de är, och jag vet ärligt talat in vilket typ av 1, tillväxt i kombination med 2, sysselsättningsgrad, som krävs för att lönerna ska börja krypa uppåt. Det känns som det är långt kvar. Kontentan kvarstår…. Ingves, säg att jag är en gubbe som kommer från framtiden, rättare sagt år 2024, och jag vet med facit i hand att inflationen kommer ligga kvar under 2% under alla år trots att tillväxten fladdrar runt en hel del. När du nu vet detta: Vilken strategi är lämplig, frågar jag. Svaret är givet. Han kommer säga. Det är enkelt. Då behöver jag bara förhålla mig till Draghi. Ligger Draghi kvar på 0%, så kan inte jag höja till 1% för då kommer kronan kosta 8,60euro, och det funkar inte. Så givet att Draghi ligger kvar, så ligger jag kvar. Höjer Draghi, så höjer jag.

—————————-

Det pratas mycket om hur fattiga alla är i Sverige pga av den svaga svenska kronan.  Därför är det intressant med Swedbanks senaste uträkning som visar att svenska löntagare har fått 41% mer i plånboken senaste 15 åren, efter skatt OCH efter prisökningar.

https://www.di.se/nyheter/lontagarna-har-fatt-mer-att-satta-spratt-pa-stora-standardhojningar/

Det är ca 2,3% om året!!! Not bad. Det handlar dels om jobbskatteavdrag under Reinfeldts tid. Skatten är lägre. Men det handlar också om att trots att lönerna ökar långsamt, har priserna ökar ännu mer långsamt.

Man kan dra detta ytterligare ett steg, och titta på disponibelinkomster efter räntekostnader. Nu är det ju inte alla som omfattas av detta, men på aggregerad nivå slår det in. Då ser det ännu bättre ut pga låga räntor. Detta trots större lån.

Jag har skrivit om det här tidigare, Kontentan är: Trots att löneökningarna senaste 15 åren varit små, så har vi haft mer pengar än någonsin att spendera på ren konsumtion TACK VARE 1, jobbskatteavdrag 2, låga prisökningar och 3, låga räntekostnader.

Sen vad säger det här om framtiden? Inte ett skit. Skulle priserna börja dra, och så även räntekostnaderna, samtidigt som skatterna inte sänks. Då vänder kalkylen lika snabbt som den såg bra ut!

Faktum är att Ingves tycker det är ett problem med låg inflation. Han ska vara glad över låg inflation. Det är tack vare den som svenska löntagare haft en disponibel inkomst efter räntekostnader som ökat, på aggregerad nivå, med minst 4% om året. Hade vi haft strukturellt inflation över 2% under den här tiden så hade det aldrig sett ut så här.

———————————

Kärninflationen i USA, mätt som Core PCE, kom precis in på 1,6% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,8. Så här med facit i hand är det därför inte så konstigt att FED så radikalt kunde ändra policy i januari. Inflationen är inte längre ett problem. Faktum är att med styrränta på 2,25/2,50 så kan man säga att FED erbjuder spararna positiv realavkastning, vilket manar till sparande, inte konsumtion. Därför kan man säga att FED numera bedriver en åtstramningspolitik. Det får kanske en och annan att tänka på räntesänkningar. Njae, för det första handlar inte en eventuell sänkning om nuvarande inflationstakt, utan vad den kan tänkas bli i framtiden. Givet att rapporterna trillar in okej, under ett kvartal som skulle vara det sämsta, på randen till recession, samt att sentimentsindikatorer vänt upp och tillväxt för 2H19 ser riktigt hyfsad ut så kommer FED att avvakta. Tillväxt i höst norr om 2% samt jobbskapartakt norr om 100k kommer göra att man INTE sänker. Det finns ytterligare en faktor, lönerna. De ligger ju fortfarande på 3%+ vilket lirar med 2%+ core PCE. Därför är det troligt med en konvergering mellan löner och core PCE senare i år. Det borde debatteras mer om detta. Men folk är väl inte intresserade. På fredag kommer jobbdata från USA. Stay Tuned!

Idag kom BNP siffror från USA. Egentligen är det laggande data som inte betyder nåt för börsen. Men eftersom Q1 förväntas vara det svagaste kvartalet i år så är den intressant. BNP under Q1 kom in på 3,2% mot 2,0 väntat och fg 2,2. Sanslöst stark siffra, som pekar på att soft patch är en icke händelse. Värre är det för Asien, och i synnerhet i Europa.  Det är ganska bedrövligt egentligen. I USA kan man alltså höja räntan 9 gånger, vilket får ekonomin att knappt hicka till. Men inte mer. Samtidigt som Europa inte fixar att Asien lägger lite färre beställningar och att Euron stärks med 20% (när den gick från 1,05 till 1,25 eur/usd) utan att man nästan hamnar i recession. Och då har man inte ens rört räntan. Sanslöst. Asien är bättre, men inte mycket. Där har man fått dra på med stimulanser på 6% av BNP för att försvara befintlig tillväxt. Ni kommer ihåg det gamla talesättet ”när Usa nyser blir vi andra förkylda”

USAs relativa styrka har fått genomslag på räntorna. Tyska räntor är nertryckta. 10-åringen ligger på 0% och 2-åringen på -0,6%. Det är resultatet av en duvig Draghi, avsaknad av inflation och svag tillväxt. Amerikanska räntor har visserligen inte gått så starkt heller, men relativt de  Europeiska så har spreadarna ökat sedan oktober förra året. Stigande spreadar innebär en stark dollar, och ser man till DXY och mot Euron så har dollarn brutit upp i veckan. En stark dollar är i förlängningen dåligt för USA, och i regel dåligt för Asien. Men bra för Europa. En stark dollar i kombination med kraftigt stigande räntor, är tecken på Risk off. Men det är ingen risk-off vi ser nu. Det är USAs relativa styrka mot omvärlden. I förlängningen är det dock viktigt att Asien piggar på sig, vilket de borde givet de kraftiga stimulanserna, och sen även Europa. Dock känns det som om Europas gröna skott lär dröja till 2H19. Pmi i veckan som kommer är viktiga.

Ska trenden på börsen vara uppåtriktad även framöver, så är det egentligen inte en stark dollar vi vill ha. Stark dollar för med sig problem längre fram som börsen prisar in tidigt. En stark dollar är också bevis på att marknaden är relativt osugen på att ta risk vilket inte är förenligt med bra börs. En stark dollar kan också vara förenligt med stigande räntor, vilket i förlängningen inte är bra för multiplarna, vilket alltså är dåligt för börsen.

Jag är ju optimistisk till börsen, men ska detta fortsätta så måste nästan Europa och Asien ta över ledartröjan, och för detta krävs ännu mer gröna skott än vad vi har idag.

————————–

Det finns en konsensus syn nu att vi duckat recession och efter regn kommer solsken, eller åtminstone halvklart. Att bolagsrapporterna generellt är starka givet hur dåligt Q1 ”borde vara” gör marknaden trygg. Men samtidigt anser många att börsen sprungit på, och till stor del diskar detta. Är glaset halvtomt eller halvfullt? Drar jag upp MSCI World så handlas den på samma nivå som september förra året, eller februari om du så vill. Hausse eller Flat marknad i 14 månader. You tell me!

Sett till årets väntade vinster (flat mot förra året) så börjar USA närma sig fwd PE 18. Det kan nog gå några procent till men luften börjar bli tunnare. Övriga världen är billigare, men for a reason, och kommer inte växla upp om inte datan gör det. Nästa år tror jag vinsterna kan öka i USA med 10%, och därmed kan USA dra minst 10% till, men det är lite väl tidigt att prisa in 2020 nu. Det får vänta till andra halvan i år. Min generella känsla är att man ska äga aktier men spara lite cash att köpa i dipparna. Partyt är inte över förrän FED börjar tala om räntehöjningar igen, och det kommer att dröja.

—————————

Aktiefonder med Global inriktning har tillsammans med Blandfonder varit de senaste årens stora vinnare flödesmässigt. Anledningen är enkel, rådgivare vill ge breda och väldiversifierade produkter till sina kunder. Ovanpå detta har Globalfonder gått bättre än Sverige fonder, som tidigare var default alternativet, under några år. Men hur smart är det?

Jag tittade på hur benchmark gått, dvs MSCI World med återlagda utdelningar. De senaste 5 åren har det gått 108% och senaste 3 åren 60%. Om man väljer den breda kategorin Global fonder i Morningstar (inkl fonder som inte säljs i Sverige, samt EN andelsklass per fond) så finns det 595 stycken.

Tittar man senaste 3 respektive 5 åren så är det c60 fonder som utvecklats bättre än index. Dvs ca 10% av fondutbudet. (I en perfekt värld borde denna siffra vara 50%, eller något lägre om man inkluderar avgifter). Av de svenska alternativen är det bara AP7 (som varit belånad, och som egentligen gått sämre än index om man riskjusterar avkastningen) och Öhman Global Hållbar som gått bättre på båda tidshorisonterna. Det får en att fundera. Finns det bättre alternativ? Jag tänker på 3 varianter här

1, Region

Är det lättare att hitta en skicklig Europa, en USA och en Asien-förvaltare och sätta samman dem tre så att det blir en global exponering?

Det verkar inte så. För när jag går igenom respektive fondkategori är resultatet lika nedslående som bland Globalfonderna.

Vad som däremot hade fungerat är om man viktat rätt. Dvs om man aktivt viktat upp USA (som gått bättre än övriga marknader), och ner resten. Då hade man presterat bättre än den bästa global fonden. Men då gäller det att veta vilket region som ska bäst och det är inte alltid det lättaste.

2, Sektor

Skulle man kunna plocka in skickliga sektor förvaltare och slå ett globalt index. Ja, här är resultaten mer uppmuntrande. Dvs det finns en större del skickliga sektorförvaltare som verkar kunna skapa mervärde. Viktar man dem som ett globalt index så lär man slå index. Problemet är att det blir väldigt många fonder.

Kan man dessutom välja ut rätt sektorer, som ex IT och hälsovård senaste åren, och undvika de sämre, då kan man få en Global exponering med studs i. Frestande tanke! Men med högre risk!

3, Faktor

Det finns ett antal faktorer som historiskt presterat bättre än Mcap viktade index. Det är

a, Value (dvs låg värdering, hög direktavkastning)

b, Growth (tillväxt bolag)

c, Quality (starka kassaflöden, okej balansräkning, hög lönsamhet, stabil vinstutveckling/marginaler, låg volatilitet osv)

d, Momentum (de aktier som outperformar idag outperformar imorgon, och tvärtom).

e, Size (småbolag som grupp outperformar stora)

Men detta är dessvärre ingen holy grail heller. Även om varje enskild faktor outperformar marknaden generellt över en säg 10 årsperiod, så kan den gå dåligt under enskilda perioder. Genom att kombinera flera faktorer tar man bort risken för kortsiktig underperformance, Men problemet är då att man får exponering till så många bolag att portföljen tenderar att inte avvika så mycket från marknaden. Därför blir också utvecklingen mer marknadslik, åtminstone på kort sikt.

Det lockar till att välja ut de faktorer som väntas gå bra, ungefär som att cherry pick sektorer eller länder/regioner. Men det är lättare sagt än gjort. Jag har haft diskussioner med många sk. Faktor experter genom åren. Cherry picking är svårt, anledningen är inte att det är svårt att välja vinnarfaktorn, utan att hoppa av den i tid när den går från att vara vinnarfaktor till förlorarfaktor. Det är det sistnämnda som förstör totalavkastning. Trots detta är förmodligen den bästa faktorvalsmetoden: ”let the trend be your friend”. Dvs den faktorn som presterar idag lär göra det även imorgon. Alla faktorer lär gå bra på lång sikt, men övervikta de som går bra just nu.

Så för att summera. Grundtanken med att ha en Global exponering i sitt pensionssparande är inte fel. Men att bara köpa en dyr och medioker Global fond är ingen optimal lösning. (Inte Blandfond heller). Bättre med en indexprodukt. Ett ännu bättre alternativ är förmodligen att Cherry pick globala sektor fonder, vars förvaltare har starkt trackrecord, och där sektorn rent strategiskt har framtiden för sig, OCH/ELLER ta in Faktor produkter med starkt track. Ofta är de senare dessutom lågkostnadsprodukter, och det är inte fel i ett långt pensionssparande.

De senaste 10 åren skulle man haft en Global IT-fond (Det är egentligen IT-sektorn som gjort att USA outperformat) som förvaltats av en skicklig aktiv förvaltare. Kan man göra samma strategiska analys igen, och förstå vad man ska ha de kommande 10 åren? Kanske….. jag vet vad jag tror på, men jag ska inte ägna mig åt försäljning här på bloggen.

——————-

Efter att ha läst på lite vad Riksbanken sa igår, så verkar det som om dörren för en höjning i december inte är helt stängd. Även april är troligare. En okej recovery under hösten, i kombination med centralbanker som är mindre oroliga, kan alltså leda till en höjning i december trots allt. På det hela taget tycker jag marknaden reagerade lite väl mycket igår.  Kronan bör inte, allt annat lika, bli så mycket svagare härifrån. Inte starkare heller. 10,60ish typ. Om det nu blir en höjning i december så kommer den först i slutet av året röra sig ner mot 10kr.

Nästa vecka är fullmatad med Q1 rapporter, men även PMIs från hela världen, amerikansk jobbdata, Svensk lönedata, Case shiller huspriser, BNP i Europa och US Core PCE. Sammantaget finns krut att både trigga vinsthemtagningar, som att ge rallyt en ytterligare knuff uppåt. Stay tuned!

Trevlig helg!

Riksbanken lämnade besked om penningpolitiken idag. Den stora grejen är att man skjuter fram nästa räntehöjning från 2H19 till 1H20. Det enda som egentligen har förändrats är att FED blev duviga i januari, varpå ECB kort därpå följde efter. Då var det bara för Riksbanken att rätta sig i ledet och hänga på. Hade man inte gjort det, utan hållt sig till planen att höja i år, så hade kronan stärkts. Förmodligen ner mot 10euro. Det vill man inte för att:

stark krona – ger allt annat lika försämrad handelsbalans (export minus import) – som ger lägre BNP tillväxt – som gör att det skapas färre jobb – vilket håller tillbaka köpkraften (antal jobbare X lön)…… och det vill man inte i ett läge där Svensk tillväxt faller ner mot 1-1,5% i år.

Hade inte FED ändrat inriktning i januari, så hade vi haft en höjning i september alt december i år. Jag trodde Ingves skulle höja under 2H19. Fel fick jag. Men jag tycker fortfarande att han borde göra det. Redan i höst tror jag pilarna kommer peka uppåt igen, och då hade det varit lämpligt att höja i december. På årsdagen sen första höjningen. Men så blev det inte. Det är egentligen ingen ko på isen det här.

Riksbanken hade press från två håll. Dels tillväxten som växlar ner till följd av en svag byggsektor och exportsektor, men även omvärldens duviga centralbanker. Det blev för mycket helt enkelt.

Vad jag fortfarande hävdar är att han har en strävan att lägga sig dikt an ECB på 0%, så OM dagen kommer när ECB börjar höja så kan de höja i tandem utan att det ger någon större växelkurspåverkan. Men eftersom det kommer dröja väldigt länge innan ECB kommer höja så har han gott om tid på sig. Därför kunde de med gott samvete skjuta på höjningen.

Givet att tillväxten växlar upp under 2H19 och ser ut att bli helt okej 2020, inte bara i Sverige utan även Europa, så är det sannolikt att höjningen kommer i början av nästa år.

Det här beslutet har inte med inflationen att göra. Inflationstrycket blir inte värre än lönerna, som ligger på 2,5%, alltså kan vi förvänta oss en kärninflation runt 1,5%. Riksbanken justerade ner löneinflationen från 2,8% till 2,7% i år.

Har Riksbanken misslyckats med inflationsmålet? Ja i strikt teknisk mening får man väl säga det. Kärninflationen ligger inte på 2%, den har inte heller snittat på 2%. Detta handlar såklart om lönerna. Eftersom de inte drar så drar inte heller inflationen. Anledningen att de inte drar beror till stor del på att fackförbunden har ett avtal som knyter löneökningarna till 2,2%. Detta är lågt ur ett historiskt perspektiv. Det beror dels på inflationen är låg, så 2,2% är ändå realt sett positivt. Men det handlar också om global konkurrens. Man har inte velat ha lönerna högre. Det leder bara till varsel. Nästa avtalsrörelse lär inte bli annorlunda.

Den svenska 5-åringen sjunker som en sten på beskedet. Ingen press på bostadsoblisarna här inte. Alltså ingen press på bostadspriserna heller. Beskedet är alltså positivt för Svenska bostadspriser.

Våra räntekostnader då? Ja de är mer korrelerade med 3m Stibor, som är svagt ner idag. Faktum är att den har varit ner senaste veckorna, men egentligen ingen större rörelse. Således kommer våra räntekostnader inte att förändras direkt.

————————————–

Igår presenterades IFO från Tyskland. Den kom in på 99,2 mot väntat 99,9 och fg 99,6. Både current och expected underindex kom in sämre än väntat, och sämre än sist. Inte mycket till gröna skott där inte. Men det har ingen räknat med heller. USA och Asien måste lyfta först och sen kommer Europa med något kvartals fördröjning. Siffrorna ovan pekar inte på recession, så som PMI gör, utan mer på ett nytt 2012.

Imorgon kommer amerikansk bnp för första kvartalet. To be cont.

Lugn vecka på makrofronten. Fokus på Kvartalsrapporter.

Riksbanksmöte….. tror de kommer fortsätta att guida markanden mot höjning i sep alt dec.

Tyska IFO och Amerikansk BNP för Q1 senare i veckan.

Förra veckan kom Svensk data över bostadspriserna från HOX/Valuegard. Den var genomgående positiv. Vilket den ska vara så här på vårkanten av säsongsmässiga skäl. Dessutom, jag tillhör ju en av dem som ständigt Hemnet knarkar, följer budgivningar och går på en och annan visning… inte för att jag ska byta bostad utan bara för att det är roligt. Dessutom ger det mig en känsla för var marknaden är på väg. Låt mig säga så här… jag har inte behövt läsa nån data hur marknaden har utvecklats under våren…. det har jag förstått ändå.

Chartet visar att priserna kan fortsätta upp 3-4%. Inte orimligt fram till i höst. Då går vi in i en säsongmässigt svagare period.

Vad hände med bostadsobligationen? Jo den ligger kvar kring 0,6%.

Det intressanta under förra hösten var det branta fallet på långa statspapper i USA. Något som smittade till Europa, och så även Sverige. Den Svenska 5åriga statsobligationen föll från +0,2% till -0,3%. Den sätter ribban för de 5 åriga bostadsobligationerna. MEN den 28 mars bottnade den ur och har nu rört sig upp mot -0,2%. Helt i samklang med Europa och USA. Men detta har inte fått någon inverkan på Bostadsoblisen. Det är inte så konstigt, då bostasdoblisen i princip har stått stilla genom detta. Det är spreaden som förändrats. Den var som högst uppe i nästan 100 punkter. Nu är den på 80 punkter. Normalt är 50 punkter. Så egentligen kan 5yrs statspapper gå mot +0,10 utan att det händer nåt. Fortsätter den högre än så lär den dra med sig bostadsoblisen…..

Var är räntorna på väg? Det är uppenbarligen en kombo av Europeiska och Amerikanska långräntor, och Svensk penningpolitik. Jag tror ju att Ingves höjer till 0% under 2H19, vilket isolerat borde innebära att en svenska 5 årig statsoblis handlas till c1,0%. Men tittar man på spreadarna i Europa och USA, och översätter det till lilla Sverige så blir det 0%, dvs ungefär där vi är idag. Nu tror jag att långräntorna är smittade av 1, svag konjunktur och 2, duviga centralbanker. I takt med att Nr 1 börjar vända bort så ger det press på räntorna. Vi ser det hända redan idag. Under 2020 är risken överhängande att centralbankerna får vända på kappan och bli desto hökigare (givet att tillväxt och löner växlar upp igen) och då försvinner även argument Nr 2. Konklusionen av detta är att på kort sikt, typ kommande 6 månader lär 5yrs Svensk statsoblis hålla sig kring 0%, medan på 18-24 månaders sikt kan den gå mot 1,0%. Översätter vi detta till bostadsoblisen så väntas den vara oförändrad närmaste 6 månaderna, för att riskera gå mot 1,5% inom 18-24 månader. Det senare innebär en press på bostadspriserna med ungefär 10% mot idag. Detta är alltså ingen prognos, utan mer ett scenario tänk. Vi får helt enkelt hålla oss löpande uppdaterade!

Oljan, herregud alltså! Sicket drag. Rent tekniskt är man positiv så länge som 70 håller. Men det finns alltid orosmoln, Saudi, Amerikansk produktion etc. Samtidigt, tänk att efterfrågan ändå är så pass god i rådande soft patch. Vad händer med efterfrågan om tillväxten växlar upp? Det gäller att hålla koll på lagernivåerna helt enkelt.

Nedan chart tycker jag är intressant!

Den visar att Kina ingalunda mjölkar världen, utan att Bytesbalansen sedan 2015 fallit och är snart noll. Förklaringen är inte svag tillväxt från omvärlden, dvs lägre export, om någon nu trodde det. Nej förklaringen ligger i en faktor. Kinesiska hushållen. Tar man Antal som jobbar X deras lön, så har den vuxit till sig fint senaste åren. Faktiskt bra mycket snabbare än inflationen där borta, så de har realt fått det bättre. Vad händer då? Jo de börjar få råd att göra saker. Vad händer då? Jo de köper inte bara inhemska produkter utan importerar också mer (därav sjunker handelsnettot för varor ovan). Men sedan 2014 så är det faktiskt en hel del kineser som börjar turista utanför landets gränser. Turism i ett land är samma sak som export (dvs bra för BNP och bytesbalans) medan om egna medborgare åker utanför landet så är det tvärtom, dvs dåligt för BNP och bytesbalans, och får samma inverkan som import. Så rikare kineser som konsumerar importerade produkter och turistar utomlands, tycks förklara en stor del av att bytesbalansen går från 300mdr dollar till nära noll.

Det finns ett annat land som uppvisar liknande mönster senaste 1o åren, vet ni vilket? Låt mig ge en ledtråd ” Det är ett land som trots svag valuta (vilket gjort stora delar av befolkningen ursinnig) konsumerar mer importerade varor och åker på mer utlandssemester än någonsin”

Nedan chart är också intressant. Den visar hur stor andel av befolkningen som får landets medianinkomst, och därför visar hur jämnlikt det är.

Den visar, föga förvånande, att Sverige är jämnlikt. Dvs att en stor andel av befolkningen har en inkomst som lirar med medelinkomsten. Samtidigt finns det många länder som är lika rättvisa, så vi är inte bäst i klassen. Den visar också, föga förvånande, att mer underutvecklade länder, är mer orättvisa. Men mest intressant är USA, som är så extremt orättvist. Medianinkomsten ligger på 33,000/år. Men bara 50% har den typen av inkomst. Det borde vara upp mot 70% om det varit lika ”rättvist” som i Europa. Men frågan är om medelinkomsten hade varit lägre i så fall? Leder rättvisa till lägre inkomster? Det är en intressant diskussion. Vad vi i alla fall vet är att de aggregerade lönerna i USA, sett till Sales, Earnings eller BNP om du så vill är de lägsta sedan man började mäta. Kapitalisterna är vinnarna, Löntagarna förlorarna. Är du dessutom en löntagare i USA som saknar utbildning, bor på fel ställe, eller jobbar i fel sektor… då är det inte kul!

Njut av solen! Äntligen!

Börsen har tuffat på i veckan och handlas numera på ganska överköpta nivåer. Men bortsett från en dag eller två med rekyl så räknar jag med att 1680 ska tas ut. Jag tror även det kan brytas och vi får ett test av 1715-1730. USA visar vägen. Stöd kring 1600.

Kvartalsrapporterna i USA är fortfarande tidigt skede, men de har öppnat starkt. När ca 52 av 500 S&P500 bolag har rapporterat ligger vinsttillväxten på ca 0% YoY under Q1. Det är inte så pjåkigt med tanke på att estimaten för Q1:orna totalt sett ska ligga på minus 2-3%. Jag har räknat med flat vinstutveckling i år. Man skulle kunna dela upp det på -5% under 1H19 och +5% under andra halvan. delar man upp 1H19 i Q1 och Q2 skulle man kunna tänka sig att Q1 är sämre än -5% och Q2 bättre. Men så här långt har rapporterna kommit in lite bättre. Time will tell!

Det pågår en ganska intensiv debatt kring kronans svaghet, och att allt är Ingves fel. Därför är det intressant att SEB släppt en rapport som säger att kronan inte är så svag som alla tror.

Klicka för att komma åt sek_ltfv_apr2019.pdf

Faktum är att kronan var övervärderad under relativt lång tid under 2011-2013, och det är konsekvenserna av detta som vi fortfarande känner av. Även om man tittar på den 10-åriga realräntespreaden mot Europa så kronan inte så svag som vi tror. De är inne på att jämnviktspriset mot euron ligger på cirka 9,75. Detta rimmar rätt väl med vad Ingves tidigare sagt, dvs att han är nöjd med kronan mellan 9 och 10kr. Därför är det sannolikt att han höjer i september, alt december, mot bakgrund av den svaga kursen. Detta skulle troligtvis ta kronan mot 10eur senare i höst, typ i september samtidigt som han höjer. Hur det blir med dollar är svårare att säga då det finns ett stark case för en generellt svagare dollar. Det skulle i så fall, om det sammanfaller med en starkare krona, kunna ta dollarn ända ner mot 8kr. Rapporten lyfter även fram andra faktorer, som ex unit Labour cost, som alltså sänkt Sveriges konkurrenskraft till kronans nackdel. Vi vet också att Sverige blivit lite av ett carry trade land, dvs man tar ett billigt lån i Sverige, får kronor, som man säljer, dvs växlar till ex dollar. Varpå man köper en amerikansk obligation som ger avsevärt högre ränta. Detta håller kronan svag. Nu under våren så kommer även utdelningarna, och eftersom utlandet är stora ägare på börsen, så växlar de ofta hem kronorna till sin egen valuta. Så bilden idag är inte så konstig som många tror. Det är analysen som brister, som vanligt.

I veckan kom en radda data från Kina som var uppmuntrande. Stimulanserna biter. Detta är inga nyheter. Fattas bara att vi får till ett handelsavtal, så lär väl ledarskapet ta åt sig av äran senare i år. Trots att det kanske inte är avtalets direkta effekter som fått snurr på hjulen.

Apropå kinesiska hjul. Det har kommit Mfg Flash PMI från Europa. Den Tyska kom in på 44,5 mot väntat 45,0 och fg 44,1. Kina får genomslag först senare och det var inte så konstigt att Merkel skrev ner tillväxten i år till +0,5%. Jag är glad att siffran inte var sämre än förra månaden. Det värsta är troligtvis bakom oss. Europa kom in på 47,8 mot väntat 47,9 och fg 47,5. Samma mönster.

Även från USA kom det data. Mfg Flash PMI kom in på 52,4 mot väntat 52,8 och fg 52,4. Stabilt. Men inte mer. Servicesektorn kom in på 52,9 mot väntat 55,0 och fg 55,3. Dålig, men ta det lugnt. Den laggar alltid Mfg.

Philly FED kom in på 8,5 mot väntat 10,4 och fg 13,7. Dåligt, men även den är lugn. Jag tror botten siffran från februari kommer hålla sig, men att vägen tillbaks aldrig är spikrak. New order komponenten kom in på starka 15,7 mot fg 1,9.

Datan totalt sett gör mig trygg i mitt scenario, ”efter regn kommer solsken”.

NAHB, som leder bostadsmarknaden kom in på 63 mot väntat 63 och fg 62. Stabil, och det är vad vi kan vänta oss om bostadspriserna. Inte trendande vare sig upp eller ner, utan stabila så länge som FED sitter lugnt i båten.

För den som gillar den tekniska analysen, kan jag rekommendera nedan rapport. En svag dollar närmaste året kan få rätt stora konsekvenser.

https://seekingalpha.com/article/4254815-charts-saying-big-move-coming-global-macroeconomic-conditions

Hox Valuegard kom i torsdags och visade på stigande priser. Jag kommer uppdatera mitt chart som jag brukar, men det kommer först i nästa vecka.

Fortsatt Glad Påsk!

Stark handelsdata från Kina förra fredagen höll humöret uppe. Idag kom Empire FED in på 10,1 mot väntat 6,7 och fg 3,7. Det är en helt okej siffra som så smått pekar på att Q1 var soft patch sämsta kvartal. Å andra sidan är det bara EN siffra. Goldman skriver idag att de tror på recovery under 2H19, påhejat av 1, kinesiska stimulanser och ett handelsavtal 2, låga lager som måste byggas upp efter 1H19 reducering samt 3, genomslag av lägre räntekostnader för Amerikanska hushåll. Glöm inte att de amerikanska bostadsräntorna toppade ur i november förra året. Uppgången från Sep17 till Nov18 är en stor bidragstagare till inbromsningen vi vittnar nu. Men det är också räntefallet sedan Nov18 som kommer få genomslag senare i höst. Det tar några månader innan pengarna börjar hitta ut i ”butikerna” igen.

Senare i veckan kommer BNP och annan data från Kina. Svenska Hox Valuegard på torsdag. NAHB index, Flash PMIs och Philly Fed på fredag.

Närmaste veckorna är det fullt fokus på kvartalsrapporterna. I USA väntar sig marknaden att 1Q19 ska ligga på minus 2-3% YoY för SPX. Om Q1 nu är soft patch kvartalet med stort K, så kanske estimaten är lite väl optimistiska? Rapportesvikelser i kombination med stark kursuppgång ger såklart en ökad rekylrisk. Samtidigt är det många som räknar med recovery under 2H19, och senare under FY20, samt att cash nivåerna är fortsatt höga på sina håll, så många kan ändå tänkas ligga nära köpknappen. Dvs en dålig rapport får aktien allt annat lika att falla, men köparna finns där längre ner och fångar upp den givet att man tror att sättningen är temporär. SPX har ett gap på 2,836 som mycket väl kan testas ur det avseendet närmaste veckorna.

Tittar vi tekniskt på OMX så lirar SPX gapet med 1,600 nivån. På ovansidan har vi motstånds i form av 1650-1660 som är kopplade till Fib38, 1680 pivot, 1710-1730 som är kopplade till Fib50 samt 1720 Pivot. Så länge som 1550 området håller så räknar jag med ny ATH senare i år.

Maggan blev kritiserad för att hennes budget vidgar klyftorna i samhället. Hon sa inte emot, men gav samtidigt en känga till Riksdag och Riksbank. I sak har hon rätt. Den parlamentariska bilden tvingade fram en regering som med stöd av C+L bidragit till skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare. Förra regeringen med henne vid rodret hade inte agerat likadant.

Hade Riksbanken inte bedrivit så expansiv penningpolitik, så hade det inte skapats lika mycket tillgångsinflation, främst uppgång av bostadspriserna, som vi haft senaste 10 åren. Så långt har hon rätt. MEN, hon har även fel. För det är politikerna som valt att frysa ut SD. Hade inte politikerna haft samma inställning till SD så hade regeringen kunnat vara annorlunda, och så även budgeten. Exakt hur budgeten sett ut får vi aldrig veta. Men om det hade varit en Alliansregering med stöd av SD så är risken för skattesänkningar rätt stor. Så oavsett hade vi fått ett budget som vidgat klyftorna. Det är alltså folkets eget fel att klyftorna ökar. Fler borde rösta på S, V och MP om man vill se en rättvisare typ av budget.

Vad gäller Riksbanken har hon också fel. Hade Riksbanken legat på 2% styrränta senaste 10 åren, så hade bostadspriserna varit lägre. Rätt på den!!! Men tack vare att 1, hushållens räntekostnader varit högre/disp inkomst så hade konsumtion och tillväxt varit lägre. 2, Det hade skapat väsentligt färre jobb. 3, kronan hade varit starkare, och exporten hade varit svagare. Vilket i sin tur dragit ner tillväxt och jobb. 4, Byggsektorn senaste 10 åren hade inte blommat. Vilket kanske hade varit hälsosamt sett till Oscar Properites, men allt har inte varit Oscar och Tobin. En del bygg har varit bra, vilket gynnat ekonomin och jobb. På alla sätt hade ekonomin gått väsentligt sämre, vilket skadat vanliga människor. Men värdet på bostäderna hade varit lägre. Så rent förmögenhetsmässigt, så hade det varit mer ”rättvist”. Men till väldigt liten nytta. Netto negativt skulle jag säga.

Apropå orättvisor. Jag skrev sist om Reinfeldts utspel om pensioner. Har ni hört om Kinas ”996 regel”. Dvs att man jobbar från 9 på morgonen till 9 på kvällen. 6 dagar i veckan. Bland annat Alibabas grundade ställer sig bakom den här och menar att anställda som inte ställer upp på detta kanske ska söka sig någon annanstans. Det blir 72 timmar i veckan. Någon som ska jämföras med våra 40 timmar. Det är lite äpplen och päron eftersom strukturen på ekonomierna skiljer sig åt så mycket. Men man kan ju fundera på detta när man funderar på hur vi ska finansiera vår framtida ålderdom. Ytterst skapar inte ”staten AB” några värden. 80%+ av skatteintäkterna kommer från inkomstskatt, sociala avgifter och moms. Dvs de är helt kopplade till lönerna som genereras i vårt land. Har vi inte konkurrenskraftiga företag, så kommer vi inte ha ett skatteunderlag. Har vi inget skatteunderlag så…. blir pensionerna, även de privat sparade, därefter.

MMT diskussionen går het just nu. Inte för att gräva för mycket i detaljerna så kan man fråga sig hur vi tidigare kunde växa och frodas utan stora budgetunderskott? Dvs tongångarna verkar vara att utan MMT influerad finans- och penningpolitik så är det kört. Varför gick det inte åt fanders tidigare utan MMT undrar jag? Istället för att förändra hela vårt grundläggande banksystem, finans- och penningpolitik, så har jag två förslag på enkla åtgärder, något tråkiga kanske vissa tycker, fast med samma syfte och mål som MMT. Det ena är skuldkvotstak, och det andra är högre skatt på utdelningar.

Skuldkvotstaket knyter an skulder till utvecklingen av inkomster. Det ger en lugnare utveckling på bostadsmarknaden. Minskar framförallt risker och obalanser. Men gör även orättvisorna över tid mindre (inte för att jag anser att det är någon orättvisa men ändå).

Idag har vi två gruppen som är skattemässigt mest gynnade. Kapitalägarna och Låginkomsttagare. Höginkomsttagare är mest missgynnade och medelinkomsttagare mitt i mellan. Att Stefan Perssons aktieinnehav åker upp eller ner vare sig gynnar eller missgynnar honom. Ingen annan heller för den delen. Det är synd att hela rättvisediskussionen har fastnat i förmögenheter. Det är rent felaktigt ur ett aggregerat samhällsekononiskt perspektiv. Två exempel:

1, om en miljardär säljer sin aktieportfölj för att köpa champagne så måste nån annan rik snubbe avstå från champagne och köpa altier

2, om Pelle har tusen kronor och Kalle har 100,000kr och båda ökar med 10% så ökar skillnaderna. MEn ingen orättvisa har skapats. Lika lite som det skapas rättvisa om vi har en börskrasch på 50%.

Vad som däremot gynnar Persson är hans utdelning på x miljarder varje år. Dessutom betalar han lägre skatt på den än många andra förvärvsarbetare.  Stefans oro kring HM kretsar inte kring aktiekursen, utan framtida utdelningar och hur det går för företaget. Om han fick välja mellan att aktien stod i 1 krona, och utdelningarna ökade med 10% varje år närmaste 50 åren. ELLER att aktien ökar med 10% varje år, samtidigt som utdelningarna är noll varje år närmaste 50 åren. Så hade han valt det förstnämnda. Om målet är att platta ut skillnader på riktigt, så måste vi sluta prata om värdet på förmögenheter, och börja prata om inkomstströmmarna. Framförallt de från kapitalet, vilket är ränteinkomster och utdelning. Ska vi platta ut skillnader, så borde man börja med att lyfta skatten på utdelningar. Varför ska den vara lägre än vad många betalar i inkomstskatt?

Sverigefonder var tidigare populära. Men inte längre. Fler och fler väljer Global fonder. Anledningen är enkel. De har gått bättre. Men få funderar på varför de har gått bättre. Det är för att de innehåller en stor andel USA (c57%) som gått starkt senaste 10 åren. Men kikar man på USA så upptäcker man snabbt att det är två sektorer som sticker ut, nämligen IT- och Hälsovårdssektorn. De senaste 10 åren borde man haft en bra IT-fond och en bra Hälsovårdsfond. Inget annat! Det är kontentan. Detta fenomen är intressant. Hade du frågat någon för 10 år sedan om bransch/sektorfonder hade de sagt, nej akta dig för dem. Argumentet hade varit ”sektorrotation”. Dvs då förekom det väldigt mycket sektorrotation. Ingen bransch gick bra ”hela tiden”. Inte dåligt heller för den delen. Nej då var jargongen att man skulle vara exponerad mot ”alla” branscher, fast i rätt regioner och länder. Nu har den pendeln svängt, och jag tror det kan hålla i sig. Dvs det är lättare att peka ut en bransch som har framtiden för sig, eller framtiden emot sig. Än det är att säga om USA ska gå bättre eller sämre än Frontier markets. Det känns också mer trovärdigt med en förvaltare som är expert på hälsovårdssektorn, än en som säger att han är expert på ”frontier markets”. Point being, jag väljer hellre skickliga sektorförvaltare, med globalt fokus, än jag väljer skickliga land/region förvaltare. Men jag har inga bevis, utan det är mer av en känsla. Känslan för 10 år sedan sa att det var fel, och det visade sig vara tvärtom! Då borde man gjort sektoranalysen, och kommit fram till att en bra IT-fond var något för byrålådan. Men tidens tand talade för Utvecklingsmarknader och IT-kraschen fanns kvar i minnet. Så det var mycket begärt att gemeneman skulle hamna rätt i den analysen……

Glad Påsk och hoppas ni får tur med vädret!

Svensk inflation (CPIF ex Energi) kom precis in på 1,5% mot väntat 1,4 och fg 1,4%. Lirar med lönetakten på 2,5% på ett ungefär. Fortfarande ganska märkligt att kronan inte får genomslag med några tiondelar. Men rensat för kronan så ser utsikterna för inflationen svag ut. Lönerna lär inte dra mot 3% när Sverige växer med 1-1,5% som ett resultat av svag byggsektor och Europa/Asien. Drar inte lönerna så lär inte kärninflationen göra det. Detta kommer dock inte hindra Ingves från att höja 25 punkter senare i höst. Han vill lägga sig dikt an ECB. Därefter stannar han. En svag krona gör denna manöver genomförbar. Hade kronan stått i 10kr eller lägre mot Euron hade det inte gått. Men nu funkar det!

Jag noterar att SPX har ett gap på 2,836. Om vi ska stänga det nu eller senare är svårt att säga. ATH på 2,940 är ju lite av en magnet. Översatt till OMX så skulle alltså OMX kunna testa 1,595ish en dålig dag, men att 1660-1680 target alltjämnt ligger fast. Jag är tekniskt positiv rent generellt som ni vet.

Amerikansk inflation, core CPI, kom igår in på 2,0% mot väntat 2,1 och fg 2,1. Den är soft, och har varit så sedan förra sommaren då den toppade ur på 2,4%. Core PCE ligger på 1,8% och framöver finns det en nedsida på nån tiondel. Detta borde göra FED bekväma i sin duvighet. Vilket leder oss in på nästa område.

Kommer FED att sänka räntan? Det är en diskussion som går varm nu. Tre skäl brukar anges:

1, Räntemarknaden prisar in sänkning redan i höst

2, Trump ligger på FED att sänka

3, Tillväxten är i dagsläget svag, samtidigt som inflationen har toppat ur vänt ner.

Samtliga skäl är felaktiga enligt mig. Nästa steg är sannolikt en höjning, inte tvärtom. Men man kan fråga sig vad som krävs FED ska sänka? FED vill se var nuvarande soft patch tar vägen. Står vi i höst med PMIs under 50, jobbskapandet (trailing 3m snitt) ligger på under 100k i månaden osv, då tror jag de kommer överväga att sänka. Med en inflation kring 1,5-2 kan de sänka både en och två gånger, dvs till 1,75/2,0 från idag 2,25/2,50 utan att det är nån biggy. MEN, jag tror inte PMIs är under 50, jag tror snarare de kan vara över 55. Jag tror jobbdatan kommer ligga på 150k+, inte under 100k. Jag tror datan kommer signalera recovery, och då kommer inte FED att sänka, utan snarare fundera på nästa höjning. De i sin tur handlar om var lönerna ligger. Ligger de över 3,5% i årstakt så kommer räntehöjningarna som ett brev på posten. Ligger de under 3% så kommer de troligtvis att ligga stilla.

En ekonomi som pekar mot recovery, och en FED som börjar överväga höjningar…. ja ni fattar vad som händer med räntorna, och aktier för den delen också!

—————-

I dagar som dessa talar många om MMT. Bakgrunden är att den Amerikanska ekonomin inte går för högvarv just nu, och när privata sektorn tar det lite lugnt, så bör publika sektorn gasa. Det är klassisk Keynes. Definitionen av att gasa är att köra budgetunderskott, dvs låna, men det är nu meningarna går isär. Med en statsskuld på över 100% av BNP så tycker vissa att man inte bör, kan eller ska låna mer. Andra, MMT anhängarna, menar att det inte spelar nån roll vad procentsiffran är. En stat som har utställd skuld i egen valutan kan aldrig få problem med vare sig likviditet eller soliditet. Pengarna kan aldrig ta slut, man kommer aldrig hamna i en sits där man inte kan betala sina skulder. Nej problemet som kan uppstå är att inflationen skenar och valutan kapsejsar. Där i ligger diskussionen.

Men det är inte den diskussionen jag vill ta här och nu. Utan en annan.

https://www.thebalance.com/interest-on-the-national-debt-4119024

För 10 år sedan, 2009, så var statskulden hälften så hög som idag. Men räntorna var högre. Då betalade man 187mdr dollar i räntekostnader. De utgjorde c5% av budgeten. Dvs om Amerikanska staten tog in 100dollar av medborgarna hade man 95dollar att spendera om man ville köra en balanserad budget. Resten gick till räntor. Nu körde man ju extremt stora underskott under åren 2008-2013 på i snitt 6%. Det var inga problem. Statsskulden var låg.

Hur är det idag. Jo statsskulden har dubblats sedan dess.

https://en.wikipedia.org/wiki/National_debt_of_the_United_States

Det spelar ju inte nån roll om man inte betalar nån ränta på den vilket var fallet för två år sedan. Men nästa år kan räntekostnaderna landa på 500mdr dollar. Samtidigt som amerikansk skatteintäkter summerar till 3,600mdr. Då undrar jag, om man ska köra en balanserad budget så har man över 3,100mdr till annat. Det blir inte kul. Då har man två alternativa vägar, att höja skatterna, vilket är omöjligt för Trump om han vill bli omvald. Eller köra budgetunderskott. Dvs öka skulden ytterligare. Det är här MMT kommer in igen. Hur farligt är det för USA att öka skulden? Sen har vi den politiska aspekten. Kongressen, som kontrolleras av demokraterna, lär göra livet surt för Trump oavsett om de tror på MMT eller ej. Jag förstår att Trump vill att FED sänker räntan. Inte kul att börja ett budgetår med att dega 500mdr i räntekostnader. To be cont….

——————————

Reinfeldt är ute och pratar om 75-årig pensionsålder, och folk blir sura. Jag förstår dem! Om man har ett jobb man inte tycker så värst mycket om, men som man måste gå till för att kunna betala räkningarna, så vill man ju hellre sluta vid 65 än 75. Fair Point! Men Reinfeldt har rätt. Två saker:

1, Tidigare så började man jobba vid 25 och slutade vid 65. Dvs man byggde upp pension i 40 år. Sen levde man i snitt till man var 75, så planen var att spendera pengarna under 10år. Det gick 4 sparår på varje pensionsår.

NU börjar man jobba senare, för att man ska förverkliga sig själv på en massa olika sätt, så säg 30 år, och sen jobba till man är 65år. 35 årigt sparande. Men tack vare vi i framtiden kommer leva till vi är 85 i snitt så används pengarna i 20 år. Dvs det går 35/20=1,75 sparår på varje pensionsår.

Det går inte ihop sig om vi inte avsätter väldigt mycket mer varje månad.

2. Över tid går börserna hand i hand med vinsterna. Vinsterna går hand i hand med försäljning som går hand i hand med nominell bnp tillväxt. Den senare var stark mellan åren 1948-2008. Typ 7-8% om året. Aktier gick därefter. Den var stark för att man gjorde stora investeringar och produktiva framsteg. Men även för att stater och hushåll tog upp lån som man satte sprätt på. De kommande årtionden lär inte bli lika bra av uppenbara skäl.

Vad innebär detta? Jo om nominell tillväxt i världen landar på 4-5% kommande 30 åren så kommer inte en Globalfond att stiga med 8-9% om året. 100% säkert alltså!!!

Konklusion… vi går från 4 till under 2 sparår för varje pensionsår… och avkastningen per år lär bli avsevärt mycket mindre….ni fattar vad Reinfeldt menar.

Om vi gör som Reinfeldt föreslår, dvs jobbar tills vi är 75år så ser det bättre ut. 75-30=45 år av sparande och 85-75=10 år konsumtion. Då ökar snitt sparåret till 4,5år. Det lär vara nödvändigt om vi inte drastiskt börjar avsätta mer.

Men det är en icke diskussion egentligen. Dvs även om vi håller kvar pensionsåldern på 65 år så kommer folk inte sluta jobba då. Pensionen kommer helt enkelt vara för dålig. Pappa staten kan inte trolla heller.

Så mitt råd till alla är, vill du gå i pension tidigt. Lägg upp ditt pensionsparande idag så du kommer kunna göra det. Ingen annan än du kan lösa problemet. Gör du inte detta så räkna med att knega på länge.

Kom ihåg vad pension egentligen är för nåt. Det är uppskjuten konsumtion. Inget annat, och det är helt upp till dig hur du vill lägga upp det. De flesta kanske inte är beredda att sänka sin standard idag så mycket som krävs. Till alla er har jag ännu ett råd: Det löser sig inte, och skaffa ett jobb du gillar.

På samma bog kan nämnas dagens polariseringsdebatt mellan dem som har och de som inte har. Hur tror ni den diskussionen kommer att låta den dagen det finns dem som slutar jobba när de är 65 och spelar golf om dagarna och de som gärna hade gjort samma sak men måste jobba för att få mat på bordet. Samtidigt som debatten går ”detta är folks eget ansvar och något de borde planerat för långt innan”.

Apropå rådet ”skaffa ett jobb du gillar” har ytterligare en dimension. De som jobbar med nåt de gillar blir i regel oftast bra på det och är beredd att jobba mycket. Det i sin tur gör att de oftast tjänar lite bättre (inte i alla ex såklart men generellt). Tjänar du lite bättre kan du också avsätta mer till pension. Paradoxen av detta är att de som kan tänka sig att jobba till 75 är också dem som kan sluta vid 65. Medan de som vill sluta när de är 65 inte kan göra det. Det kommer göra polariseringsdebatten ännu intensivare.

Vi kanske får hoppas på Medborgarlön och AI robotar istället….

Sysselsättningen i USA ökade med 196k jobb mot väntat 180k och fg 33k (uppreviderat från 20k). En bra siffra. För att slippa brus tittar jag på 3-månaders snittet som ligger på 196+33+312/3=180k. Det motsvarar en årlig ökningstakt på 1,4% vilket lirar med en tillväxt på 2,4%. Givet att ledande indikatorer pekar på en tillväxt kring 1,5-2% så är jobbdatan stark. Nya jobb ger ökat löneunderlag som allt annat lika ger ökad köpkraft, givet att folk inte sparar mer, att räntekostnader eller skatter inte stiger eller att företagen höjer priserna (där det senare förvisso ändå leder till ökad konsumtion fast där konsumenten inte får ut mer av sina pengar). Men så här långt är det ett styrketecken!

Det som var mest glädjande var lönedatan. Den kom in på 3,2% mot väntat 3,4% och fg 3,4%. En rejäl avvikelse med andra ord. På månadsbasis var den 0,1% mot väntat 0,3 och fg 0,4%. Det är ju inte så att lönerna krymper, det gör dem aldrig. Men ökningstakten klingar av. Jag har ju tidigare varit lite velig kring detta. Det har funnits två scenarior:

1, lönerna fortsätter upp trots svagare tillväxt pga tajt arbetsmarknad

2, lönerna vänder ner då även en tajt arbetsmarknad kräver god tillväxt för att åstadkomma stigande löneinflation

Nu verkar det alltså som om nr 2 får fäste, vilket har varit min tro också, OCH Feds annars hade det varit svårt att göra så duviga utfästelser som de gjort.

Fortfarande är det viss diskrepens mellan core PCE 1,8% och löner 3,2%. Ska lönerna lira med core pce så borde lönerna ta sig ner mot 2,8% vilket inte är en omöjlighet så länge som det är ”soft patch” mode. När tillväxten tar fart igen blir det jobbigare.

Men totalt sett är detta en siffra som är börspositiv då det lirar med okej tillväxt, fast ändå inte är inflationsdrivande. Det bästa av två världar med andra ord.

SPX ser ut att fortsätta upp mot ATH och troligtvis även 3,000 i förlängningen. Intressant att räntemarknaden har skakat av sig den värsta pessimismen från i mars.  Det har ju inte varit klassisk Risk-off, utan räntorna har snarare reflekterat rådande tillväxt, samt FEDs duvighet. Svänger synen på konjunkturutsikterna så kan 10-åringen fortsätta att stiga. 10-åringen kan nog gå mot 2,8% givet att optimismen håller i sig.

Positiva nyheter kring handelsuppgörelsen har också hjälpt till… kan vi få till ett avtal i april kanske?

Givet att SPX handlas till Fwd PE om 17, earnings yield 5,9% så ger det en aktieriskpremie på 5,9-2,8=3,1%. Det är inte billigt, det är inte dyrt. Det är fair, och det räcker oftast för börsen givet att sentimentet finns där.

Jag har en positiv grundsyn på Stockholm så länge som vi inte stänger under 1550

Ha en fortsatt trevlig helg.

”Börsen prisar in framtiden”. Ja den har ni hört många gånger förut. Men att hela tiden ha detta mind set påslaget är faktiskt ganska krävande och svårt. I min about har jag skrivit en del om detta. Mitt råd är att man varje morgon ska säga detta till sig själv framför toaspegeln. Mitt råd är inför varje större nyhet man konfronterar, inför varje analys man gör, ska man fråga sig själv, ”vad säger detta om framtiden”. För saken är den att vi ständigt bombaderas av information om nuläget. Information som påverkar oss. Men som gör att vi fattar dåligt investeringsbeslut. För saken är den att börsen aldrig prisar in nuläget, utan bara vad den tror ska hända i framtiden. I höstas så var makrodata och bolagsrapporter starka, men börsen var baissig. Nu har den ekonomiska datan varit svag, och bolagsrapporterna när vi går in i april kommer vara dassiga, men prisades in redan i höstas. Uppgången sedan i julas handlar inte om rådande soft patch, utan vad som händer efter soft patch, typ hur den real ekonomiska datan ser ut i höst. Inget annat. Ingen har facit och börsen har ofta fel. Men en sak gör den inte, och det är att prisa in nuläget, för det är history sedan länge. Nu handlar det bara om 2H19. Ni vet var jag står, jag har trott på recovery länge.

Är svenska banker en bra investering? Det beror på hur mycket pengar de kommer att tjäna under 2020. Så enkelt, men ändå så svårt.

Jag var lite orolig att OMX skulle gå upp till 1600 och vända ner därifrån, och skapa en huvudskuldra formation. Nu är jag inte orolig för den formationen längre. 1660-1680 är target. Detta gäller så länge som vi inte stänger under 1550.

Marknaden blev glad idag över starka PMI för tjänstesektorn i Sverige, Tyskland, Europa och Kina. Tjänstesektorn är mer kopplad till den inhemska efterfrågan, hur pigga och glada konsumenterna är, och visst är det bra när de stöttar ekonomin som känner av de bistra vindarna från Asien och USA som slår mot tillverkningssektorn. Det kan ge nån tiondels tillväxt extra. Men inte mer. För saken är den att den generella börsutvecklingen inte styrs av de europeiska konsumenterna. De styrs av de Amerikanska konsumenterna, och ångan i den Kinesiska produktionsapparaten. Europa kan lindra, eller förvärra. Men inte styra riktningen. Dvs Europas konsumenter kan inte göra nån skillnad om det skiter sig för Asien och USA. Det i sin tur handlar om att exporten som andel av BNP är för hög, och privatkonsumtionen för liten. Det handlar om att staterna i Europa tar stor plats av BNP (Gov expenditures/BNP), och staterna är över tid en nollsummemaskin. Särskilt när de kör en balanserad budget. Så dagens starka Tjänste PMIs är bra på marginalen, men inte mer. Det är mycket viktigare att Tyska Mfg PMI jobbar sig tillbaks mot 50, än Tjänste PMI ligger högt. De får gärna konvergera om du frågar mig.

Kinas Tjänste PMI var också bra….. men de är ingen, likt Europa, ingen driver heller. Sen är det klart…. en bra siffra är alltid bättre än en dålig. Men det är inte själva poängen som ni förstår!

Vad som däremot är viktigt är Amerikanska Tjänste PMI som också kom idag. 70% av alla anställda jobbar i tjänstesektorn, och den står för nästan 70% av BNP. Så det är en stor pjäs. Men den är inte lika viktig som Mfg PMI ändå, och det är för att Service PMI alltid laggat Mfg PMI. Service PMI leder inte. Det gör Mfg PMI. Glöm aldrig det. Men likväl är det en viktig siffra. US Service PMI kom in på 55,3 mot flash 54,8 och fg 56,0. Non-Mfg ISM kom in på 56,1 mot väntat 58,0 och fg 59,7. PMI överraskade får man säga. ISM gjorde det inte. Samtidigt är det orimligt att vänta sig att nivåer upp mot 60 när vi är i mitten på en soft patch. Nivåerna generellt, får ändå sägas vara hyfsat goda givet soft patch. Tidigare har de legat ner mot 52 när det varit lite sämre tider. Så de är stabila, men det är inte så konstigt. Hushållens räntekostnader är fortsatt låga och FED höjer inte längre, arbetslösheten är låg, vi har trots låg tillväxt ett jobbskapande, fastighetspriserna stiger inte, men de faller inte heller, de är stabila. Börsen handlas högt, Räntorna har fallit så priserna på obligationer är höga. Fler och fler litar på Trumps ekonomiska politik. Folk har lite att vara deppiga över. Finns egentligen bara två saker att diskutera, när kommer handelsavtalet och vad får det för konsekvenser, och hur länge vara soft patch? Eller? Jag noterade en liten liten liten sak i datan, och det var att underkomponenten i ISM som heter prices studsade upp ganska rejält. Den rör sig utifrån vad företagen svarar om vad de tänker göra med prissättningen på sina tjänster, och den studsade upp. Dvs det är fler som tänker i termer av prishöjning. Varför? Jag tänker så här, lönerna stiger, samtidigt efterfrågan har minskat något. Vad händer om man säljer lite mindre samtidigt som kostnaderna ökar. Just det, vinsterna minskar. Vad ska man hitta på då? Man kan försöka höja lönerna lite mindre, men det kan ju vara svårt om inte konkurrenterna gör det. Eller säljer man mer, men det kan ju vara svårt om inte efterfrågan finns där. Alltså tar man till sista tricket, dvs smyghöjer priserna. Inte helt ologiskt. Men vad händer då, jo inflationen börjar röra på sig, och då kommer FED till slut att behöva röra på sig. END GAME. Vi är inte där ännu såklart… jag tror till och med att inflationen ska ner nån tiondel… but just sayin´

På den negativa bogen har en ny väldigt intressant diskussion kommit igång. Det är vad som händer mer Europa, om FED skulle börja sänka räntan. Missförstå mig inte. Jag tror risken är liten. Att de börjar höja längre fram är mer sannolikt. Men nån gång kommer de att börja sänka… Men sitter man på 2,25% så kan man sänka en hel del. Om man i det läget heter Draghi och har ett Europa. Vad händer då? Jo om FED nollar sin ränta samtidigt Draghi inte gör nåt så kommer realräntespreaden se till att Eur/Usd går mot 1,40-1,50. Visst, rent teoretiskt kan Draghi sänka från 0 till minus 2,25% och då borde växelkursen vara stabil. Men Draghi kommer inte att göra det. Främsta skälet är att mekanismerna inte fungerar som de ska om bankerna ska erbjuda sina kunder nollränta på inlånade pengar (som i Sverige) och därför kompenserar för den kostnaden man har genom att hålla uppe räntan på utlånade pengar istället. Därutöver kommer de sparsamma Tyskarna inte att acceptera minusränta på sparande heller. Så rullar USA in i recession så finns det en risk att dollarn går till 1,50eur och då kan Europa stänga sina fabriker. Recessionen kommer bli förödande. Eller, med lite tur, så kommer den klassiska Risk-off faktorn in, dvs där alla vill växla till sig dollar och köpa dollartillgångar när världen står i lågor, vilket i så fall skulle lindra försvagningen, trots att FED sänker. Låt oss hoppas på det senare. Går det här att lösa? Nån tok kanske tänker, om Draghi höjer till 2,25% så har han möjlighet att sänka när FED gör det. Tja, 99% av er fattar att detta är galet, men för den 1% som inte gör det kan jag säga att det är som att göra en frisk man AIDS sjuk för att sen ge honom botemedel. Inte så smart faktiskt. Nej Draghis valmöjligheter är inte så stora. Låt oss hoppas att Risk-off gör att Dollarn inte stärks för mycket, trots att FED sänker. Det har fungerat förut, låt oss hoppas att det funkar igen.

På fredag kommer jobbdata, stay tuned!

ps. Så här skriver Goldman om Yield Curve invertering…. lite repetition, men jag delar deras syn fullt ut:

Should investors have aversion to yield curve inversion?

Last month the yield curve inverted for the first time since 2007 and historically curve inversion has preceded the last 7 recessions. The yield curve usually tends to flatten as the economy moves later cycle and the Fed increases rates to prevent the economy overheating. For this reason, the 10y-2y term spread tends to invert earlier than 10y-3m as it incorporates rate expectations of subsequent hikes. However, this time the 10y-3m curve inverted alone, which is quite unusual. In the last 4 cycles bear flattening (the yield curve level rising with 2y rates increasing faster than 10y rates) has driven curve inversion, while this time the curve has ‘bull flattened’ (the yield curve level falling with 2y rates falling more slowly than 10y rates). This dynamic has probably been supported by international spillovers from non-US rates where QE and low growth and inflation expectations have supported lower 10y rates. As a result, the curve inversion signal could be less powerful for recessions than in the past. GIR found equity and risky assets in general can have positive performance with a flat yield curve, although risky asset performances tend to be lower. This is consistent with their base case of low but positive returns from here given the lack of profit growth and a less favourable macro backdrop

ds