Kortsikt's Blog

Yellen:

”När vi känner oss komfortabelt säkra på att inflationen kommer röra sig upp mot vårt mål om 2%, så är det dags att höja räntan.”

”Vi har inga tidsramar, dvs vi säger inte när vi ska göra vad, utan datan bestämmer”

Detta är inga exakta citat, men detta är innebörden i det hon sagt under en lång tid.

Med inflation så är det allmänt vedertaget att hon menar Core PCE. Det är såklart många saker som påverkar denna siffra, men Löner och Dollar skulle jag säga förklarar det mesta.

Vad beträffar Löner har de historiskt korrelerat fint utifrån PCE + 1%. Dvs en lönetakt på ca 3% brukar över tiden ge ca 2% inflation.

I eftermiddags kom NFP från USA… visst, det är en laggande siffra, men otroligt viktig trots allt! Laggande, men också ledande på samma gång kan man säga.

Jobben kom in på 211k mot 200k väntat och fg 298k (uppreviderat från 281). Arbetslösheten ligger på 5% blankt. Apparaten tuggar på. Men det är old news.

Lönerna då? De kom in på 2,3% i årstakt mot väntat 2,3 och fg 2,5…. det är liksom tillbaks in i det intervall som vi sett senaste 5-6 åren.

Att påstå att den här lönetakten kommer med stor sannolikhet kommer pressa upp inflationen mot 2% tror INTE jag på. Visst, allt är möjligt, men det är inte sannolikt. Det krävs mer än så. Undra om Yellen tycker likadant?

Deutsche bank har en annan teori. November 2014 lönen var exceptionellt stark, december 2014 var väldigt svag. Om nästa siffra kommer in likadant som den här då kommer årstakten ligga på 2,8%. Var ligger sanningen, tja någonstans mittimellan. Dvs normaliserar vi dagens siffra så landar vi kring 2,5%.

Min konklusion är att mot bakgrund av den här datan, och senaste tidens övrig makrodata som varit siochsådär, så har hon inte särskilt stort stöd för en höjning. Visst, hon kan höja ändå den 16 december. Men då skulle hon lika gärna kunnat höjt i somaras. Jag menar om datan inte spelar nån roll utan att hon går på ”speck”, ja då hade hon kunnat höja närsomhelst. Men hon har inte gjort det. Varför skulle hon göra det i december då? Någon som kan förklara detta?

Hur reagerar marknaderna?

Den 2åriga statsobligationen ligger stabilt på 0,96%…. dvs den skulle jag säga prisar in höjning i december. Dollarn däremot försvagas, eller snarare stärks inte utan ligger kvar efter gårdagens försvagning. Den skriker inte ”räntehöjning i december”. Då borde den stå i 8,7 mot kronan i ett nafs.

Lite blandade signaler.

Nej faktum är att NFP idag vare sig ger stöd eller ej för höjning om du frågar mig.

vilken slutsats kan vi dra?
Vi behöver inte göra det så svårt för oss. Ligger två åringen kvar på 0,90%+ så prisar den in räntehöjning och då kan rekylen fortsätta. Men bryter den NER då kan det ge stöd åt börsen och ta död på rekylen, för då börjar marknaden återigen tveka kring december.

Givet att SPX vänder upp och inte bryter stödet kring 1998-2022…. så tror jag det kan vara ett köpläge  för den spekulative.

Men jag köper inte nu, utan avvaktar nästa vecka.

Eller någon som ser något annat bra skäl…. dvs något i senaste datan som pekar på att hon borde höja den 16e. (Säg nu inget skäl att det är hög tid osv… för den anledningen var i så fall lika relevant i september och juni)

Going forward, så har vi bara Retail sales, PPI, Import priser och Michigan innan 16e…. så värst mycket nytt har hon inte att gå på heller. Kina är knappast någon concern heller! Europa är vad det är!

Usch vad det känns snurrigt…. hade varit enklare om lönesiffran varit snorstark, och vi kunde säga säkert att ”JA, USA har utan tvekan nu nått Full Sysselsättning”

Trevlig helg!

Draghi meddelade igår att han, helt enligt marknadsförväntningarna, sänker inlåningsräntan med 10 punkter. Check. Han meddelande också att, helt enligt marknadsförväntningarna, att han förlänger QE och återköpen med 6 månader till mars 2017. Check. Men han höjer inte beloppet som han shoppar bonds för varje månad, NOT check.

Hur svarar marknaden? Fy fan vad återhållsam du är. Hur tror du att Europa ska kunna repa sig nu? Nej, det kommer gå åt h-e! Så därför säljer vi aktier. Marknaden föll.

Ibland är det lätt att hålla sig för skratt!

Visst, ur ett marknadsperspektiv hade man ju hoppats på all in Draghi, men ur ett ekonomiskt långsiktigt perspektiv så hoppas man ju att återhämtningen i Europa ska tillta och klara sig utan ECBs hjälp. Det var åtminstone min förhoppning inför nästa år.

Hursomhelst, Euron hade handlats ner mot dollarn till nästan 1,05 i nivå med tidigare bottennivåer inför detta möte. Nu gjorde som sagt Draghi marknaden lite besviken, och den studsade raskt upp till 1,10. Euron stärktes och man slog på Europeiska aktier, därav Sverige.

OMX föll. Fortfarande är det rekyl i stigande trend. Den är intakt så länge som vi inte stänger under 1,478, eller intra dag noterar under 1,457. Den snabbfotade köper om stöden håller. Glöm inte SL. Den som inte är lika snabbfotad avvaktar köpsignal vilket infinner sig om vi stänger ovan 1536 eller intradag går över 1,546. Då väntar säkert 1,600+. Ska också sägas att vi öppnade med ett minigap idag som säkert kan täppas till.

Rekylen får gärna matchas av att SPX inte bryter stödområdet mellan 1,996-2,022. Det är negativt.

Samtidigt blir den tekniska analysen vansklig, då vi har NFP lönedata idag, som jag vet är viktig för FED och deras beslut den 16e. Avvakta den siffran, och se hur marknaden tar emot den.

ISM Non Mfg kom in på 55,9 mot 58,0 väntat och fg 59,1… mycket svagt. Det är nåt som ligger och fiser i datan… och det kan vara så att momentum i den amerikanska ekonomin klingat av något? Jag vet inte riktigt vad det är. Ta in eventuell räntehöjning ovanpå det…. inte konstigt att SPX får stryk!!!! Dålig data tolkas som dåliga Earnings. Räntehöjning tolkas som press på multiplar. Not Fun.

Tittar på man räntemarknaden, som brukar vara smartare, så åkte US 2 åringen upp på Draghis besked. Trots att dollarn försvagades. Sen kom ISM Services in dåligt och då svängde den ner. Sen valde marknaden att bortse från denna och handlade upp 2 åringen till 0,99%, högsta nivån på 5 år, och sa tydligt, att FED kommer höja i december. Sen kom köparna in och den stängde i alla fall på 0,95 så relativt flat på dagen.

Zoomar jag ut ser jag att räntorna trots allt är upp på veckan och man verkar ta mer höjd för räntehöjning, trots något svagare data. NFP i eftermiddag är brutalt viktigt.

Jag har fått frågan, kommer börsen falla på en räntehöjning eller ej?

I det riktigt korta perspektivet tror jag det kan bli sell on rumours buy on facts… dvs US 2 åringens uppgång prisar till stor del in en räntehöjning i december. Kommer den, så faller troligtvis 2 åringen tillbaks initialt. Lägre ränta = högre multipel… alltså kan börsen stiga initialt på första höjningen. Men ganska snart borde 2 åringen återigen börja stiga, upp mot åtminstone 1,5%,  och då faller börsen tillbaks. Det är min gissning. Uteblir höjningen, ja då borde två åringen definitivt falla vilket borde vara bra för börsen också! Eller drar 2 åringen i väg ytterligare, och då borde inte börsen stiga. Jag tror reaktionen från räntemarknaden spelar stor roll… det är egentligen kontentan!

Nedan chart är otroligt intressant och något vi diskuterat tidigare.

Den visar arbetslöshetens utveckling i USA. De plottade prickarna visar vad FED väntar sig going forward. De tror alltså att den är flat härifrån. Visst delvis kan det bero på att utbudet av arbetskraften ökar, men främst handlar det om att jobbskapandet kommer drastiskt att avta från de 200k+ per månad vi sett under många år, till nästan inget.

Det får ju en att undra. Tror det på det här på riktigt? DB har en tes. Eftersom de tror på måttlig räntehöjningar och fortsatt låga räntor, även om de måste höja något. Så innebär det att de tror på klart måttlig inflation. För att tro på måttlig inflation måste de tro på måttlig tillväxt och löneglidning, och för att tro på det så kan du alltså INTE tro att det kommer skapas 200k jobb i månaden under nästkommande år, för då glider arbetslösheten, allt annat lika, ner med 1% om året. Dvs 4% i slutet på 2016, 3% i slutet på 2017 osv….. Man kan inte både ha kakan och äta den.

Så jag skulle vilja fråga Yellen: Du tror alltså på att jobbskapandet är på väg att drastiskt avta, och därmed kommer dina räntehöjningar bli klart måttliga…. för om du har fel, och jobbskapandet fortsätter, då stämmer inte heller ränteprognoserna? Eller vad har jag missat?

Man kan också undra med tanke på sista ISM siffran, och den svaga konsument förtroende i siffran, där konsumenter börjar tycka jobbutbudet inte är så ”plentyfull” längre som att FED kanske vet nåt. Å andra sidan känns det ju rätt magstarkt att tro att jobbskapandet bara ska avta sådär efter flera år.

Detta är en OTROLIGT viktig faktor inför nästa år…. har du rätt här så går det att tjäna pengar på det….. för det kommer vara skillnaden mellan låga eller mindre låga räntor…..

Zuckerberg ger bort 99% av sin förmögenhet till välgörenhet. Det är såklart positivt. Världen är verkligen i behov av den här typen av filantroper när stater är högt belånade och tvingade till att köra små eller inga budgetunderskott de närmaste 10, kanske 20 åren.

Eller som min kollega uttryckte det: ”När vet du att du är riktigt förmögen?” ”När du kan ge bort 99% av din förmögenhet och ändå vara okej ekonomiskt”

Med den definitionen har de allra flesta en bit kvar 🙂

ISM kom in riktigt risigt igår. 48,6 mot 50,5 väntat. Även New orders var svag.

http://www.cnbc.com/2015/12/01/us-ism-manufacturing-nov-2015.html

Marknaden föll men repade sig sen. Först ska sägas att USA är en tjänsteekonomi i första hand. Hur det går för tjänstesektorn, och jobbskapande och löner är viktigare ur FEDs perspektiv. 2 åringen tappade nåt men repade sig. Min tolkning är att marknaden utgår från att svagheten i tillverkningssektorn inte påverkar inflationsutsikterna generellt, och därför kommer de inte heller att påverka FEDs beslut. Att tillverkningssektorn dessutom är svag går att skylla på svag olja och stark dollar. Den kan repa sig om de här faktorerna normaliseras. Men vi ska också kommer ihåg att ISM, och dess underindex som lager och new orders, har spelat en stor roll historiskt som ledande indikatorer för industri, vinster och börs. Så vi ska inte ignorera den heller. Men just nu i det korta perspektivet så är ISM Non Mgf viktigare och såklart jobbsiffran på fredag. Imorgon sammanträder ECB. Kärninflationen som kom idag i EZ har glidit ner till 0,9%. Det tror jag inte Draghi gillar, vilket pekar på att han kommer sänka räntan imorrn. Det är stökigt just nu, och det känns skönt att stå utanför…..

stay tuned!

För en stund sedan nådde vi mitt tekniska target om 1,545 (tangerade 1,546). Så jag hoppar AV nu.

Detta är dels en Fib50% nivå av nedgången sedan i april, samt att den möter upp med den fallande trendlinjen. Intradag kan vi nå ändå upp mot 1,560. Marknaden är inte direkt överköpt, men inte tvärtom heller. Egentligen är jag inte jätte pessimistisk tekniskt, någon säljsignal har vi inte fått. Men vi står lite inför ett avgörande rätt snart och jag är klart osäker på om marknaden väljer att bryta upp eller falla tillbaks. Ett brott upp är såklart stängning ovan trendlinjen, vilket bör ackompanjeras av att SPX sätter en ny ATH. Detta i sig är en köpsignal sett på lite sikt. Dock brukar klassiska köpsignaler vara tillförlitliga säljsignaler i det riktigt korta perspektivet.

Men det är inte bara därför jag ställer mig utanför, utan det handlar om att idag har vi en radda PMI´s från hela världen, sen har vi ECB möte på torsdag och slutligen på fredag har vi jobbdata från USA. Jag vill se lite hur marknaden tar emot det här innan det kan vara dags att hoppa på igen. Kommer timlönerna in på 2,5% eller mer i årstakt, då tror jag risken är hög att Yellen kommer att höjda den 16e. Räntorna borde stiga på detta. Särskilt de korta.

Det är svårt att vara smartare än marknaden…. många har tankat dollar och såld Euro…. MEN FRAMFÖRALLT krängt 2-åringen. Därmed inte sagt att det kan fortsätta. Jag tror 2 åringen när Yellen väljer att höja ska gå mot 1,5%. Men inte som ett rakt streck!

Många hoppas på Draghi i övermorgon. Han brukar ofta göra som han sagt. Men man ska ha klart för sig att när europa gick så här starkt så höjde man räntan sist.

Många är kritiska till senaste rapportperioden i USA. Men faktum är att lyfter du bort energi och material så var den helt ok. Hade man ovanpå detta rensat för den negativa dollareffekten, så hade den varit ännu bättre.

Ovan chart är kul tycker jag. Det förvånar nog ingen men det är kul att se att det stämmer. Det finns två löneområde globalt sett, ett högt och ett lågt, och väldigt lite därimellan. Den nedre puckeln rörde sig uppåt i lön senaste 12 åren. Den högre lönen rörde sig nedåt. Skillnaden i lön mellan oss minskade alltså…. och lär nog göra det ett tag till. Men grovt kan man säga att i den fattiga delen av världen tjänat man i snitt 7,000kr i månaden, och i den rikare delen av världen ligger den på 27,000kr.

http://www.di.se/artiklar/2015/11/26/magdalena-andersson-jag-ar-tilltagande-oroad/

Finansminister Magdalena Andersson ”känner själv en tilltagande oro” över situationen på bostadsmarknaden.

Men herregud människa. Det är ju JUST DU OCH INGEN ANNAN som måste initiativet till att ge Finansinspektionen mandat att implementera nya regler som begränsar utlåningen.

Det är bara du som minister som kan få detta hända. Eventuellt med stöd av Riksdagen. Men utan dig händer inget! Det kommer inte att komma något från Riksbanken, Finansinspektionen, Bankerna eller attitydförändring hos låntagarna. Det måste börja hos dig, AGERA NU!

Skit i ränteavdraget, det rycker bara pengar från de som bäst behöver dem om räntorna stiger.

Amorteringskravet är bra då det får folk att ta mindre lån, då de måste lägga mindre på räntor och mer på amortering. Men genom att lägga Skuldkvotstak så når man ändå det målet, så jag tycker dem kan strunta i det också. Även där rycker det tusenlappar från dem som bäst behöver dem när räntorna stiger.

Skuldkvotstak. MYCKET bra idé. Det är inte låga räntor som är problemet. Det mår hushållen och svensk ekonomi bra av. Det är de stora lånen som är problemet. Inte idag med låga räntor, men det försätter landet i risk om de stiger. Dock klarar höginkomsttagare en högre kvot än låginkomsttagare, men det är en politiskt känslig puck

Nya låntagare JA, men vad gör vi med befintliga överbelånade låntagare? De måste åtminstone upplysas om att de inte hade fått ta samma lån idag med nya regler. Det kanske ger dem en varningsklocka? Jag har föreslagit att reglera bankerna till att årligen undersöka kunderna efter ett trafikljussystem. Grön=nemas problemas, gult=på gränsen, rött=i farozonen, man bör se över sin lånesituation.

Jag har tidigare skrivit om medlåntagare, och problemen kring detta.

http://www.di.se/artiklar/2015/11/27/barnens-bostadskop-en-foraldrafalla/

Medlåntagre, oftast föräldrarna som vill hjälpa sina barn med första bostadsköpet kan ställa till problem. Fenomenet existerar pga att barnen har för låg inkomst och/eller saknar 15% Ek när de ska köpa sin första bostad. Eftersom föräldrarna sitter med en fastighet och små eller inga lån så går de in och hjälper. Det verkar väl inte så farligt tänker nån. Problemet är om räntorna stiger. Då riskerar dem med små inkomster att inte kunna betala sina lån. Då vänder sig banken till föräldrarna. Det är nu det blir problem. Föräldrarna har hjälpt barnen utan att det egentligen har påverkat dem ekonomiskt, men nu måste de hosta upp pengar för att täcka räntekostnaderna. Många föräldrar med små lån har byggt upp en förmögenhet senaste åren i takt med att priserna gått upp. Problemet är att deras inkomster kan vara små. De hjälpte till med insatsen, men de hade aldrig planerat att behöva betala de månatliga kostnaderna. I bästa fall kan de dra ner på andra kostnader och hjälpa till, i värsta fall så ryker deras insats när banken tar över bostaden. Det är relativt enkelt att måla upp en dyster bild.

nya chefen för FI intervjuas

http://www.di.se/artiklar/2015/11/27/rikets-affarer-det-finns-anledning-att-vara-orolig/

Zuckerberg ska tydligen gå på pappaledighet. Rätt kul att lyssna på reaktionerna. Jag blir även lite stolt att vara Svensk. För oss är ju detta självklart!

http://www.cnbc.com/2015/11/24/why-facebook-ceos-paternity-leave-is-a-big-deal-commentary.html

Apropå ränteavdraget.

http://www.privataaffarer.se/bostad/ranteavdraget-anvands-till-lyx-och-sparande-825289

Swedbank och Privataaffärer drar slutsatsen att folk använder det till lyx och resor. Det är deras slutsats. Jag fastnade för den här meningen:

”Bara 12 procent anger att man har månadsvis jämkning vilket innebär att lägre skatt dras från inkomsten varje månad. De som jämkar är också sannolikt den grupp som har störst behov av att få ett tillskott i plånboken genom ränteavdraget, menar Swedbank.”

Folk är inte så smarta. De tänker att 88% inte behöver avdraget egentligen. Problemet, om det är som jag tror, är att det är de här 12% som lånat för mycket. Ett ränteuppgång kombinerat med slopat ränteavdrag och amorteringskrav kommer garanterat att innebära att de inte kommer kunna lösa sina månatliga betalningar. De kommer tvingas att i första hand dra ner på sina levnadskostnader, men jag inte det kommer hjälpa heller. Många kommer tvingas flytta. 12% av låntagarna är ca 250,000 personer. Säg att det är lågt räknat 100,000 hushåll. Säg att hälften behöver sälja, ca 50,000. Jag vet att jag leker med siffror här, men det spelar inte så stor roll. Det behöver bara vara i den storleksordningen för att jag ska vara säker på att vi får en fastighetskrasch, vilket i sig slår mot consumer och business confidence, vilket slår mot tillväxt och arbetslöshet, vilket gör att ännu fler får problem, vilket gör att kreditförlusterna ökar… och så rullar det på. Tror ni jag sitter och hittar på och målar fan på väggen. SAMTLIGA FASTIGHETSKRISER världen över har sett ut likadant mer eller mindre. En gemensam nämnare är att det endast krävs EN LITE DEL av befolkningen som det går åt helsike för, och det drabbar oss alla. Det är lite som att säga att 20% arbetslöshet inte är några problem, då 80% går till jobbet varje morgon. Vid 20% arbetslöshet är landet i depression.

Men jag är ingen jättesupporter av ränteavdraget om ni nu tror det. Nej problemet är ju inte att vi har ränteavdrag. Problemet är att 12% av låntagarna har tagit för stora lån. Så pass stora att de redan idag är beroende av att få ränteavdraget utbetalat på månadsbasis. Hade de tvingats att ta mindre lån, så hade de inte heller varit beroende av ränteavdraget. Så hur man än vrider och vänder på det så kokar det ner till att man bör begränsa storleken på lån. Turligt nog verkar ju Finansen och Riksbanken vara inne på den linjen också. Dessvärre gäller det bara nya lån. Befintliga lån är ju minst lika viktiga. Men det är en känslig puck såklart! En annan aspekt är att de med större inkomst klarar högre skuldkvot än de med lägre. Det verkar man heller inte förstå.

Sveriges statsskuld sitter till nästan 40% på utländska händer. Ur ett internationellt perspektiv är det ganska normalt. I nivå med USA. Grekland är extremt, där kontrollerar utlänning, dvs ECB, nästan hela skulden. Japan är extremt på andra hållet. Där sitter endast 10% av skulden på utländska händer. Sen får man inte glömma storleken på skulden. I Sveriges fall ligger den på ca 35% av BNP. I Japans fall tror jag den är närmare 270%.

Även Deutsche Bank slår fast att högre räntor under nästa år, och kommande, framförallt kommer slå mot kort räntorna. Inte så mycket lång räntorna. Detta har jag flaggat för tidigare!

Många tror att en räntehöjning kommer tas emot väl, och innebära en viss lättnad och framförallt att ett osäkerhetsmoment försvinner. Att allt det här skulle vara netto positivt. Kanske första veckan eller två… men sett på någon månads sikt är inte jag lika säkert. Titta NOGA på nedan 4 chart. Föreställ er också att Earnings revisions uteblir….. jag är klart tveksam, och hoppas på sättning så att man kan komma in på vettiga nivåer.

Det har kommit lite data på sistone:

Från Europa kom Mfg PMI in på 52,8 mot 52,3 väntat och fg 52,3… bra. Från Tyskland kom den in på 52,6 mot väntat 52,0 och fg 52,1… även den bra. Tyska IFO bekräftade detta med 109 mot 108,2 väntat och fg 108,2. Totalt sett bra. Samtidigt som USA kanske höjer så undrar man: Behöver Draghi verkligen elda på mer? Samtidigt har ECB haft en förkärlek för att elda när pilarna pekar i rätt riktning. Det verkar vara en rätt vanlig företeelse bland centralbanker. Logiken skulle kunna vara att man inte vill stimulera när pilarna pekar nedåt om det sen visar sig att stimulanserna inte biter, och att penningpolitikens inverkan på realekonomin därmed skulle få sig en förtroende törn? Vad vet jag?

Från USA kom Mfg PMI in på 52,6 mot väntat 54,0 och fg 54,1…hmmmm

Case Shiller huspriser kom in på 5,5% YoY mot väntat 5,2% och fg 5,1… det ångar på.

Core PCE, FEDs viktigaste mått på inflation, kom in på 1,3% mot väntat 1,4 och fg 1,3. gäsp. Det är ingen som väntat sig att den ska leda nåt. Tvärtom laggar den löner och dollar.

Consumer Board consumer confidence skrällde till med 90,4 mot väntat 99,5 och fg 97,6. Lägsta på länge och ett rejält tapp. Det handlar inte om huspriser eller börs denna gång, utan de som svarat är mindre optimistiska kring arbetsmarknaden. Det är ju illavarslandet.

Även Michigan mäter konsumentförtroendet, den kom in på 91,3 mot väntat 93,1 och fg 93,1 alldeles precis…

Hmm det har hänt nåt med jobben sista månaden som fått folk att tveka. Jag hoppas att det är temporärt!

Hursomhelst, marknaden verkar ändå vänta på jobbsiffran nästa fredag. Efter den lär vi veta rätt säkert hur FED tänker agera den 16e december.

Stay tuned!

Ingves är ute igen och varnar för att varje dag som går, så ökar riskerna i systemet. Jag antar att han misstänker att varje dag knatar det in en ny kund på banken och vill låna till sin nyköpta bostad, och då lånar han för mycket. Jag tror det ligger nåt i det. Ingves säger också att det inte saknas idéer om vad som behövs göras, utan det saknas beslutsfattande. Jag instämmer helt. Det här är politikernas fel och ingen annans.

Protokollet från förra FED mötet släpptes igår, och marknaden rallade. Ur protokollet fick vi reda på att en majoritet av FED styrelsen vill höja i december. Men det var inte det marknaden gladdes åt, utan att den förväntade räntebanan justerades ner. Dvs räntehöjningarna nästa år kommer bli väldigt försiktiga och i långsamt tempo.

Jag vill säga två saker. Kommer NFP lönerna in lågt i början av december, så kan förra siffran varit en outlayer, och då är det klart tveksamt att de höjer. Kommer den in i linje med förra siffran, så är risken mycket hög att de höjer. Eftersom ingen VET hur NFP siffran kommer att bli så är det ingen som VET säkert om FED höjer. Inte ens FED själva. Vad beträffar höjningarna under nästa år så tror jag säkert att FED VILL höja långsamt och försiktigt, men det är inte deras ”call”. Det är avhängigt hur inflationen utvecklas. Sen kan jag väl hålla med om att det känns långt borta med kraftigt stigande inflation….. men det är knappast en prognos utan mer än återspegling över vad som varit. Vi ska ha jävligt klart för oss att ekonomer som grupp är extremt dåliga på att förutspå inflation. Det som kännetecknar de smarta ekonomerna är att de är medvetna om detta faktum. Det som kännetecknar de mindre begåvade och/eller erfarna ekonomerna är att de Tror blint på sin prognosförmåga.

Som sagt, börsen ångar på och den är inte riktigt överköpt ännu. Fib50% ligger kring 1545, därefter har vi fallande motstånd kring 1550-1565. Jag tror att vi kort kommer vända ner från de här nivåerna, för att åtminstone samla lite kraft. Ha koll på SPX och Europa indexen…. lämnar vi gap bakom oss så ska man ta det lite lugnt. De brukar täppas till.

Om vi står 100 punkter högre eller lägre om 1-2 månader är svårt att säga. Jag tror fortfarande att en kraftig uppgång av realräntan, dvs US 2yrs minus senaste Core PCE YoY, är negativt för aktiemultiplarna. Så räntan spelar roll. Men från en vecka till en annan så kan rörelsen klart gå emot detta! Men givet det här…. så är det mer sälj en köpläge när det känns bra i magen och man sover gott, och mer köp än sälj läge när det är på andra hållet.

Core CPi i USA kom in på 1,9%YoY mot väntat 1,9 och fg 1,9… gäsp
NAHB kom in på 62 mot 64 väntat och fg 64… gäsp
EZ Core Cpi kom in på 1,1 mot väntat 1,0 och fg 1,0… ändå rätt på G eller?

Jag undrar verkligen om Draghi kommer slänga på mer bensin på brasan? Jag menar, 1 om FED höjer så är det ju en Europa stimulans allt annat lika. Eur/Usd är ju nästan på par snart. 2. Inflation på 1.1% är den högsta på länge. Den har trendat upp senaste halvåret. Draghi brukar vara duktig på att snacka, och inte behöva göra så mycket….. så vi får väl se!!!!

Stay tuned!

Idag.

Senaste lönesiffran låg på 2,5%. Core PCE låg på 1,3% YoY

FED styrränta 0%

US 2yrs Treasury bond, dvs korta räntan, ligger på 0,89%
US 10yrs Treasury Bond, dvs långa räntan, ligger på 2,26%
Spread 137 bips

Year END 2016.

Lönerna tagit sig upp till 3%, Core PCE närmar sig 2%.

FED styrränta 1%, man har höjt med 25 punkter i kvartalet

US 2yrs Treasury bond, dvs korta räntan, ligger på 1,50%
US 10yrs Treasury Bond, dvs långa räntan, ligger på 2,5-3,0%
Spread 100-150 bips

Year END 2017

Lönerna har stabiliserats kring 3-4%, Core PCE kring 2%. Detta för att räntehöjningarna biter.

FED styrränta 2%, man har höjt med 25 punkter i kvartalet. Nu är penningpolitiken balanserad.

US 2yrs Treasury bond, dvs korta räntan, ligger på 2,5%
US 10yrs Treasury Bond, dvs långa räntan, ligger på 3,5-4,0%
Spread 100-150 bips

Inom 5 år.

FED slutar att rulla över MBS och Treasuries som förfaller. Därmed börjar the real EXIT.

Jag tror att realräntorna stiger med 100-150 punkter.

US 2yrs Treasury bond, dvs korta räntan, ligger på 3,5-4,0%
US 10yrs Treasury Bond, dvs långa räntan, ligger på 4,5-5,5%
Spread 100-150 bips

Konklusionen av detta är att Svenska bolåneräntor, typ de korta 3 månaders räntorna, kommer att stiga med ca 3%, till mellan 4-5% om detta blir verklighet inom en 5 års period.

Är Svensk ekonomi och svenska hushåll rustade för detta? Det borde finnas en lag som tvingar alla svenska låntagare att räkna på om de klarar 5% ränta på sin samlade skuld.

Skuld är en sak. Tillgången en annan. Idag ligger många svenskars pengar parkerade i räntefonder av olika slag. Även bland- och allokeringsfonder har varit poppis. Idag är statspapper negativa, bostadspapper negativa, IG bonds får du 20-150 punkter över Stibor. HY, ja där är variationen stor.

Men jag frågar er, vad ska räntor och krediter yielda om den Amerikanska 10 åringen når upp till 5% inom en 5 års period. Vad får det för inverkan på priserna på de instrumenten. Jag vågar mig inte på någon prognos över defaults, låt oss anta att den är noll. Bara för att göra saker lite lättare. Men om du sitter på en ränteportfölj som ger mellan Stibor och Stibor +200 med snitt duration på 3-4 år. Då kommer din avkastning, efter avgifter, i princip vara noll över en 4 års period.

Är noll % avkastning över en 4 års period bra? Nej inte i absoluta termer. Jämfört med aktier är det mer tveksamt. Bara för att räntor går dåligt behöver inte aktier gå bra. Så där vågar jag mig inte på en prognos. Jag ivll bara att man ska ha klart för sig att om man sitter på ett bostadslån, så kanske man helt plötsligt får betala 4-5% ränta om året, samtidigt som sparandet står stilla. konklusion. Har du lån, och en räntefond. Sälj den och amortera! IDAG

Det är framförallt korta räntor som kommer att lyfta vid en räntehöjarcykel

Dock gäller det inte för Europa, då korta räntor bör stiga, men ändå spreada isär mot USA. Samtidigt som Europeiska långräntor borde stiga ganska kraftigt. Se nedan. Europa repar sig mycket snabbare än USA. Detta borde göra att räntespreaden mellan bund och us bond borde minska. Minskar den stärks Euron… alt försvagas dollarn. Hur man nu vill se det.

Sverige är en funktion av Europa. Får jag gissa friskt, så tror jag att Tyska 2 års bunden kan gå till +0,5, från -0,4 och 10-åringen till 2,0% från +0,5. Givet att vi slutar prata om recovery i Europa, och den de facto infinner sig på allt sätt. Svenska statspapper korrelerar med Bunden, och bostadspapper korrelerar med statspapper. Räkna med att 3m boräntan stiger till 2,5% nästa år!

Vi ska vara medvetna om att vid tidigare tillfällen den amerikanska arbetslösheten passerat 5%, så har lönerna ökar rätt kraftigt. Vilket slår direkt mot Core PCE. Dock är vi mer dollar och räntekänsliga idag, och Output gap, såväl i USA och Globalt är mer negativt. Någon hyperinflation baserad på löner, räknar jag inte med!

UBS har tittat på realräntan och QE. I mitten 2008, innan QE, så låg FEDs andel av alla utestående treasuries på 10%. Idag ligger den på 20%. Detta pressade ner realräntorna från att ha varit positiva till negativa. Som mest negativa var de sent 2012. Dvs några månader innan Bernanke började tala om tapering, och andelen treasuries peakade. Därefter har realräntan stigit. UBS gör bedömningen att FEDs QE politik tryckt ner realräntorna med ca 150 punkter. En del har redan gått tillbaks, men som sagt, det är minst 100 punkter kvar. Ovan har jag ändå räknat med 150 punkter.

För att avsluta lite positivt. Den dagens 10 åringen ligger på 5%… och alla andra räntor åkt upp, så är det en belastning på alla skuldsatta i världen. Får vi då en återgång i konjunkturen, så kommer det vara ett finfint läge, som det brukar vara historiskt när räntorna är höga och konjunkturen vänder ner, att köpa en portfölj med långa räntor, och enjoy the ride medan risky assets, som aktier kraschar. Så att man kan sälja portföljen med vinst lagom till att man köper aktier billigt. Klassiskt. Dilemmat är att det ligger så långt borta att vi väl har glömt hur man ska agera, NÄR man ska agera.

Visst, jag är jätteorolig över vad en FED höjning, om den kommer i december, kan föra med sig på aktiemarknaden, vilket i sin tur är en funktion av hur räntemarknader kommer reagera, dvs hur mycket kommer räntorna att dra för att prisa in framtiden. När Bernanke pratade tapering våren 2013 drog räntorna 100 punkterna på en månad. Det känns inte orimligt även denna gång. Give and take så borde 2 åringen dra mot 1,5%. Hur aktier kommer ta emot detta är svårt att säga. Spontant skulle jag säga negativt. Faktum är att marknaden redan har gett oss ett smakprov på hur den ställer sig till högre räntor med tanke på den svaga marknaden sedan jobbsiffran för en dryg vecka sen. Men jag är som sagt Fundamentalt och strategiskt negativ, och varit det under en längre tid. I detta tar jag höjd för en normalisering av räntorna. Taktiskt tekniskt däremot så känns det som att rekylen kan vara på väg mot sitt slit och jag köper spekulativt idag. SL stängning under 1,441.

I förra veckan hade vi lite blandad data från USA,

Importpriser kom in på -10,5% YoY mot 9,4 väntat och fg -10,7… dollareffekten håller sig. Januari kommer bli intressant

Core PPI kom in på 0,1% YoY mot väntat 0,5 och fg 0,8… svagt

Retail sales kom in 0,1 MoM mot väntat 0,3 och fg 0,1… svagt över hela linjen. Vi får se vad julhandeln landar någonstans

Slutligen Michigan, 93,1 mot väntat 91,5 och fg 90,0…. som alltså har vänt upp i spåren av stark börs hoppas jag. Ska bli intressant att följa konsument förtroendet nästa år när deras bolånekostnaden så sakterliga vänder upp….. jag menar det är en intressant coctail av starka huspriser (stark balansräkning) och bra börs och sjunkande arbetslöshet å ena sidan…. och stigande räntor och dyrare boendekostnader å andra sidan….

I veckan kommer Core CPI från både USA och Europa, samt NAHB index från USA. Inga game changers.

CS konstaterar att vi är i speciellt läge. Å ena sidan har ECB och BoJ flaggat för mer QE, å andra sidan ligger FED närmare sin räntehöjning än någonsin nu när lönerna till kanske börjar röra på sig. Det betyder bara en sak. Stark dollar, och svag Euro och alla andra. Stark dollar betyder svag olja, allt annat lika. Det har vi redan sett. Men det intressanta är att oljan historiskt varit korrelerad med inflationsförväntningarna i Europa…. där har de gått på skilda håll på sistone. Vissa hävdar att någon måste ge sig. Antingen att ECB misslyckas och inflationsförväntningarna faller tillbaks. Eller att dollarn toppar ur…. eller så är sambandet dömt att misslyckas?

Historiskt har dollarn stärkts fram till första räntehöjningen, och därefter haft en lugnare utveckling. Dvs Buy the Rumour – Sell on facts liksom. Jag tycker man ska vara försiktig med att jämföra med historien. Det är mycket som är nytt denna gång. Det är komplex materia där den svåraste tycker jag är kanske att räntehöjningar leder till stark dollar, men att stark dollar i sig håller nere tillväxt och inflation och de facto motarbetar räntehöjningar…. så det är lite hönan ägget Catch 22 problematik.

Hursomhelst, en svag euro är mumma för de europeiska företagen. Så man förstår ju Draghis argumentation.

En annan sak som jag tänkt på mycket är konsensus resonemanget kring räntehöjningarna. De allra flesta säger att när höjningarna kommer så är de små och långsamt tempo. visst det kan mycket väl bli så. Men det låter som om de är FED som bestämmer detta, och liksom har 100% kontroll över detta. De har de inte. Åtminstone inte till 100%. Låt mig ta ett exempel. Om det visar sig att kärninflationen i december 2017, mätt som Core PCE, letat sig upp till 2,8% så har FED under de närmast 2 åren blivit tvingade att höja långt mycket mer än om det visar sig att inflationen segat sig upp till 1,8%. Visst, man måste även se till dollarns utveckling, tillväxt och jobbskapande i den amerikanska ekonomin, men enkelt uttryckt kan man säga att 2,8% kommer tvinga FED till en betydligt mer hökaktig penningpolitik, än om inflationen är 1,8% om två år. Den senare skulle faktiskt ge dem utrymme att fortfarande vara smått duvviga.

Dvs styrräntan skulle i första fallet med enkelhet kunna ligga på 3%, medan den i senare exemplet kan ligga på 1,5%. Det blir jävligt stora konsekvenser beroende på vilken bana man väljer…. eller ska jag säga tvingas välja.

Så det handlar alltså INTE om att FED VILL höja lite och sakta, utan inflationens utveckling de närmaste åren. Den är naturligtvis väldigt intressant att diskutera. Men man ska vara ödmjuk, oavsett om det är FED eller Riksbanken, Nordea eller Morgan Stanley som satt sina skarpaste hjärnor på att prognostisera inflationen senaste åren, så har du haft större chans att pricka rätt om du sagt att senaste siffran, är framtida siffran… eller kanske kasta pil? Det är helt enkelt väldigt svårt, för att inte säga omöjligt att pricka rätt på Core PCE i december 2017. Det är synd för det är en helt avgörande siffra för ditt sparande.

I USA är Q3 typ slut. Verkar som om den kom in rätt inline. I Q3 tjänade SPX bolagen 30usd per aktie, dvs in line med förra året. Lite gäsp. För helåret tror man att SPX ger en EPS på 120, dvs PE15 på 16,8. Det är högre än historiska snittet. Å andra sidan är räntorna lägre, å andra sidan är vinsttillväxten lägre. Å andra sidan kan vinsterna stiga om Sales tar fart, å andra sidan kan löner och kostnader stiga också…. men viktigast av allt, Är PE-talet för högt om räntorna börjar stiga? Det beror på hur högt de stiger. Svårt att säga. nästa år tror man på EPS på 128. Dvs PE 15,8. Det är ju fair, å andra sidan har marknaden kroniskt haft fel varje år vid den här tiden gällande nästkommande års vinsttillväxt.

Ett är säkert, EPS 2007 låg på 92usd. I år blir den 120usd (den hade kunnat vara 136usd om det inte vore för att den starka dollarn medfört att  energibolagens vinster krympt pga oljan och där vinster som SPX företag tjänat utomlands är mindre värda). Det är 30% vinsttillväxt sedan dess… eller med 3,5% om året. Det är klent. Klent på många sätt:

Klent om man ser till historiska 8-års perioder

Klent om man ser till senaste 85årsens genomsnittliga vinsttillväxt på 7%

Klent om man ser till historiska recovery faser.

Och då är ändå USA de som anses har repat sig bäst sedan Lehman. Europa och Japan är mycket sämre.

Måttlig vinsttillväxt trots allt! Börsen har gått desto bättre. Det handlar om multipelexpansion.

Jag tror SPX är känsligt för stigande räntor.

Jag tror marginalerna är känsliga för stigande lönekostnader.

Jag tror Sales tillväxten har potential om USA går in i ett mer normalt konjunktur scenario, då kan vinsterna öka igen, i absoluta termer.

Jag tycker PE 18 är högt om det inte finns vinsttillväxt, OAVSETT var räntorna är.

Jag tycker alltid PE under 14 är intressant, OAVSETT VAR räntorna är.

P/BV eller P/EK är ett trubbigt mått, men jag tycker alltid man ska vara skeptisk när en marknad handlas 1 standardavvikelse över historiska genomsnittet. Detta trots att fwd ROE, dvs vinsterna sett till EK, är på en hög nivå. Det omvända gäller också, man ska vara open-minded när P/BV handlas under 1 standardavvikelse under historiska genomsnittet.

Varför? Jo dels för att aktiesparande bör ses på lång sikt. På lång sikt är det inte troligt med vare sig Noll inflation eller Hyper inflation. Om räntor dopar eller antidopar värderingarna så är det temporärt och bör mean revert.

Varför? Jo för att jag skulle aldrig betala PE20 för en korvkiosk med flat earnings…. trots att någon säger att du kan låna i stort sett gratis!

Jag vet också att man inte kan titta på PE talet ensamt för att lyckas i marknaden.PE talet varnade aldrig 2007. Faktum är att PE talet sällan varnar för krasch, utan varnar oftast för mindre sättningar. De som varit med ett tag förstår vad jag menar!

Mvh

Det har kommit en hel del data från Kina, men innan jag rapporterar den, vill jag lyfta fram en sak.

Det har skett en paradigmskifte i Sverige. Tidigare, så kunde man vara FÖR och EMOT invandring. Så fort någon sa: Jag är för en solidarisk invandringspolitik, men INTE till vilket pris som helst, då var man per automatik EMOT invandring. Man kunde välja mellan att vara FÖR @ any cost, om inte, så var man per automatik EMOT. Var man EMOT så var man dessutom rasist.

Inom politiken fanns det samma jargong. Antingen var man FÖR en solidariskt invandring @ any cost, eller var man med SD. Inget mellanläge. Det var denna jargong som möjliggjorde DÖ. Syftet med DÖ var att stänga ute SD. Bieffekter javisst, men det primära målet var uppnått.

Ebba Busch Thor och hennes KD är faktiskt ansvariga för att detta synsett bröts tycker jag.

De kastade in handduken och sa att DÖ är vansinnigt

Det ledde till att alla andra hoppade av DÖ

Det möjliggjorde friare spelregler. Man kunde återigen sätta press på regeringen och tycka fritt.

Moderaterna uttalade sig kritiskt till den nuvarande flykting politiken, trots att man hade en uppgörelse.

Sossarna stänger gränserna IDAG.

SOLIDARITETEN hade tydligen ett pris. Money talks, som alltid

Jag är inte hundra på siffrorna, så ni får ta dem med en nypa salt.

Men i årets budget tror jag man satt av 17mdr till Migration. 40mdr var avsatt till bistånd. Enligt OECD får man tydligen ta upp till 40% av biståndsbudgeten. (Vet inte hur det här fungerar, men man har väl åtagit sig vissa skyldigheter på nåt sätt). Det betyder att vi kan ta 16mdr därifrån. Vi byter extern solidaritet mot intern solidaritet. Ingen verkar bry sig. Det betyder att vi har 16+17=33mdr att lägga på nyanlända flyktingar. Jag har hört att notan i år kommer landa på ca 50-60mdr.

Det är nu pengarna vs solidaritet kommer in på allvar. Det saknas alltså 17-27mdr. Säg 23mdr. Men det är inte hela sanningen. Då den Svenska räntedopade ekonomin faktiskt har accelererat efter sommaren så kommer Skatteintäkterna per automatik att bli högre än man räknat med. Det gör att det är inte riktigt 23mdr som saknas, utan betydligt mindre. Men låt oss för saken skull ändå säga att det saknas pengar. Vad göra?

Vi har 3 möjligheter:

1, Att dra ner på andra kostnader, dvs försämra välfärden
2, Höja skatterna
3, Låna pengar, genom att man tillåter budgetunderskott, vilket alltså blir resultatet om man inte väljer vare sig punkt 1 eller 2.

I efterhand kan man konstatera att det var LÄTT att vara SOLIDARISK @ any cost, SÅ LÄNGE SOM PUNKT 1-3 åtgärder inte var aktuella. Nu behöver vi välja mellan 1-3 och då blir det svårare. Således är vi nu inte länge SOLIDARISKA @ any cost. Taket för vår solidaritet sträckte sig alltså till att kostnaden inte triggade 1-3. Solidariteten hade ett pris tydligen 🙂

Maggan ska tydligen komma med en ny budget idag. Vi får se om hon väljer punkt 1 eller punkt 3, eller en kombo av de här. Att höja skatterna är nog inget altenativ. Det är inte så populärt att höja skatterna för att finansiera nyanlända flyktingar. Det är som att tvinga folk att vara solidariska, och det gillar ju inte alla. Särskilt inte de osolidariska. Till och med någon som är Solidarisk, kanske tvekar när hon får mindre över i plånboken nästa månad. Så skattehöjningarna känns långt borta. Det vinner man inga röster på. Solidariteten har fått ett pris. Men det var kanske ändå bara en tidsfråga?

Ska man vara lite kritisk så har flyktingfrågan INTE varit särskilt viktig ur ett statsfinansiellt hänseende, och är det inte nu heller. Rent finansiellt hade vi kunnat ta betydligt fler flyktingar givet hur bra det går nu. Men det finns såklart ett kapacitetstak hur många som kan erbjudas kost och logi till vettigt pris. Det taket verkar vi ha uppnått. Dessutom måste vi ju i framtiden erbjuda skola, sjukvård etc och då blir det kanske inte lika enkelt. Sverige går ju bra just nu…. men vi kanske inte gör det 2017, det får man också ta i beaktning.

Kina.

CPI kom in på 1,3% YoY mot 1,5 väntat och fg 1,6.. klent, men öppnar upp för stimulus
PPI kom in på -5,9 mot -5,9 väntat och fg -5,9… gäsp

Retail sales kom in på 11,0% YoY mot väntat 10,9 och fg 10,9… gäsp
IP kom in på 3,6 mot väntat 5,8 och fg 5,7… svagt
FAI kom in på 10,2 mot väntat 10,2 och fg 10,3.. gäsp

M2 kom in på 13,5 mot 13,2 och fg 13,1… hmmm lite bra eller, särskilt om man ser realt.

Nya lån kom in på 514mdr mot 800 väntat och fg 1,050… klent

totalt sett en rätt blandad skörd, fast inte med jätteavvikelser, vilket totalt sett borde innebära att tillväxten i Q4 tuggar på i nivå med Q3. Marknaden verkar ta det med en axelryckning, då börserna knappt rör sig. Så här långt så är Kina vare sig en med- eller motvindsfaktor ur ett aktieperspektiv.

I Sverige kom det inflationssiffror på morgonen. Kärninflationen kom in på 1,1% mot 1,1 väntat och fg 1,0. Det är kul för Ingves. Detta tillsammans med en räntehöjning från USA i december skulle betyda att han kan vila på hanen. Å andra sidan så blir det svårt för honom att sitta still om Draghi brassar på med mer stimulanser. Å andra sidan kanske Draghi väntar för att se om FED höjer, och effekterna på dollarn efter det.

Jag fick ett mail av en läsare som frågade om jag fortfarande stod fast vid att Svensk ekonomi går dåligt ur ett historiskt perspektiv. Svaret på den frågan är NEJ. Särskilt nu under senhösten har Svensk ekonomi växlat upp, tillväxten kan bli 3,5% vilket inte ärr så pjåkigt ur ett historiskt perspektiv. Även jobbskapandet har växlat upp. Visst, vi är inte riktigt på den nivån som historiskt varit förenligt med högkonjunktur, men inte så långt därifrån heller. Fortsätter vi alltså att växa så här och inflationen INTE fortsätter att stiga. Då kan vi ha en diskussion kring inflationsmålet. Men nu verkar det ju faktiskt som priserna följer med upp. Å andra sidan står jag fast vid att Sverige är ordentligt räntedopat, mer än någonsin. Så den här glädjen kan få ett abrupt slut i händelse av stigande räntor.

Det är ju ett rätt intressant faktum att Svensk ekonomi inte har varit så stark sedan 2007 (om man bortser från 2010 som bara var en studs från 2009) samtidigt som vi har den största flyktingkatastrofen någonsin. Är inte det bra lyckosamt????? Vad är oddsen liksom! Som att vinna på Lotto samma dag som man får sparken!!!

Ha en bra dag!