Philly FED var sjuukt stark

Philly FED kom in otroligt starkt på 23,6 mot väntat 15,3 och fg 21,5. Vi pratar riktigt höga nivåer som indikerar att den Amerikanska konjunkturen lär bli snorstark under Q1 och eventuellt Q2.

Marknaderna reagerade väldigt positivt, OMX drog rakt upp till motståndet 1522, och kronan försvagades snabbt upp mot 9kr…. men där tog det stopp varpå det tvärvände ner igen…. och nu faller det i samklang med USA!!!

Känns som ett rätt binärt läge där marknaden står och väger mellan två val:

Amerikansk ekonomi växlar upp ordentligt vilket för med sig mer jobb, högre löner, mer köpkraft vilket innebär stigande omsättning och kanske högre vinster för företag…

1, vilket är bra för aktiemarknaden då dagens värderingar ändå fordrar vinsttillväxt. Något vi varit svältfödda på senaste åren…..

ELLER

2, detta leder till att en relativt tajt arbetsmarknad kommer tajtas till för mycket vilket kommer leda till en långt högre löneinflation än vad någon räknat med (efter 7 år av extremt låg löneinflation). Detta i sin tur tvingar upp inflationen på sådana nivåer att FED inte har något annat val än att höja. Då pratar vi inte 3 gånger i år, utan minst 4 i år och troligtvis några till under 2018….. och trots att vinstrevideringarna är goda så klarar de inte kompensera för räntorna, varpå man egentligen inte vill ha aktier. Dessutom vet vi att de uppskruvade räntorna i förlängningen riskerar att föra med sig recession, då skuldsättningen (mätt som Stat+Hushåll i förhållande till Bruttoinkomster) kommer tvärtnita Amerikansk ekonomi.

Yellen talde igår om räntehöjningar… både i år och nästa. Det är ju inget nytt.

Samtidigt är det min tolkning att Amerikanska räntor verkar prisa in ca 1 höjning i år… alltså den i Mars. Men jag tror ju att de höjer i juni, september och december också.

Det hela är rätt missvisande… Aktiemarknaden prisar in kraftig vinsttillväxt (Dvs den tror på Trumpismen) men samtidigt diskonteras detta med en 10-åring som i måndags var nere på 2,3% (dvs räntemarknaderna prisar inte in Trumpismen, för då skulle den stå minst i 3%). Det blir tokigt att blanda ihop de här. Äpplen och Äpplen måste det vara. Antingen får du använda dig av höga vinster och en 10-åring som prisar in 4 höjningar i år. Eller får du ta Flat vinsttillväxt och en lägre ränta. Man kan ju inte ta det bästa av bägge världarna…. för det kommer aldrig hända. Du får inte 5% nominell tillväxt med 3miljoner nya jobb och 3,5% löneinflation OCH en 10årig statsobligation på 2%. Det funkar inte!

Rent Fundamentalt är jag superskeptisk…. skulle för allt i världen inte våga äga aktier nu!

Tekniskt däremot är det en annan femma. Dagens beteende gör det enkelt. Drar vi över OMX1522 och USD 9kr så ska man hoppa på! Annars stå utanför!

Imorgon svär Trump presidenteden, och så har vi lite data från Kina.

Core CPI kom igår. 2,2% mot väntat 2,2 och fg 2,1. Rimmar med Core PCE på 1,7% ungefär. Inte så mycket att snacka om. Frågan är snarare vad som händer med jobb, löner och dollar i vår, och vad det får för avtryck på PCE under 2H17. Det är vad FED måste förhålla sig till!

Spännande nu!!!

Hade en rätt intressant diskussion med en kollega. Vi pratade Amerikansk protektionism. Konsensus är att Trump bara snackar, men det blir ingen verkstad för att det är så svårt att implementera handelsbarriärer i praktiken. Min kollega hävdade att Trump behöver inte införa några regleringar. Det räcker att han säger att ett företag är ”O-Amerikanskt” så sviker kunderna på en millisekund…. det sista man vill som Amerikanskt företag är att uppfattas som OAmerikanskt. Vad innebär detta. Jo, utan att Trump behöver göra så mycket så skrotar ex Ford att bygga fabrik i Mexico utan satsar på USA istället. Det kommer fortsätta! Detta får protektionistiska effekter. Detta utan att behöva införa en enda reglering. Det räcker att företagen är livrädda för att få en känga av Trump för att vara ”O Amerikanska”.

2017 tror blir året där slaget om Sentimentet kommer handla om glädjen över högre tillväxt MOT rädslan för högre räntor. Sentimentet bestämmer om det ska gå upp eller ner.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan jag samtidigt tycka att det hade varit skönt om vi gick från en 9 årig era av centralbankspolitik till en mer normal situation där penningpolitik bara är  en byggsten av många… dock kommer den alltid finnas med i kulissen så länge som skulderna finns kvar!

Trevlig kväll!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Philly FED var sjuukt stark

  1. Mr Bond skriver:

    Vem är det som just nu köper amerikanska statspapper?

    FED har ju slutat att köpa. Kina säljer för 50-65 miljarder dollar varje månad sedan ett halvår tillbaka, Japan säljer för 20 miljarder dollar.

    http://www.di.se/nyheter/kina-dumpar-amerikanska-statspapper/

    Privata aktörer sitter alltså och köper amerikanska statspapper för 80-90 miljarder dollar varje månad just nu. Det är onekligen imponerande att så många privata nettoköpare finns där ute.

    • GaStan skriver:

      Givet att usa kör en hyfsat balanserad budget så nettoemiteras inga nya statspapper. Man emiterar lika många nya, som det förfaller med andra ord. Det innebär att bakom varje såld/förfallen obligation finns det lika många köpare.

      Fed köper varje månad lika många som förfaller. Deras nettoeffekt är noll.

      Kina däremot verkar vara nettosäljare. Utlandet generellt sett verkar vara nettosäljare. Nettoköpare å andra sidan har sedan en rätt lång tid varit privata sektorn i Usa.

      Varför köper de?

      Jag tror de köper för att de säljer andra saker, som ex andra räntor och aktier. Jag tror de säljer dem för att de har fått fin avkastning där senaste åren, och faktum att amerikanska statspapper faktiskt börjar yielda nåt nu… dels jämfört med tidigare och dels jämfört med utlandet…

      Sen skapas det ju en del vinster i den växande amerikanska ekonomin… nya friska pengar som letar avkastning….så de går nog både in i räntor och aktier…

      Sen ska man komma ihåg att 85mdr inte är så mycket. Det är ca0,4% av statsskulden. Så även om de nettosålde i ett år så skulle japan och kinas andel minska med 5%. De skulle fortfarande vara stora ägare av bonds….

  2. Bosse skriver:

    Vad jag har läst och hört så är det deltidsjobb som skapas medans heltidsjobben sjunker. Därav den höga jobbsiffran. Människor har 2-3 deltidsjobb för att få ihop lönen. Ligger det någon sanning i detta?

    • GaStan skriver:

      Det stämde tidigare, men verkar inte stämma längre.

      Problemet för många är att de har ett fulltidsjobb men det betalar för dåligt för att ekonomin ska gå ihop, alltså måste de ta ett jobb till och jobba kvällar och helger, och trots detta är det knapert!

      Trump kommer knappast göra dem rikare….

      Problemet är knte att folk gör 100 timmars veckor för att de konsumerar för mycket utan för att ha råd med sin familjs sjukvårdsförsäkringar, skola osv. Dvs mycket av det vi tar för givet!

  3. Simon skriver:

    Om Löneinflationen drar iväg ordentligt. Kan detta få positiva effekter på USA’s sjunkande ”Participation rate”? Jag tänker mest på vad som händer med dem som står utanför arbetsmarknaden när löneinflationen drar iväg.

    Det känns spontant som att en hög löneinflation borde agera incitament för dem som står utanför vilket kanske gör att istället för hög löneinflation så får vi medelhög inflation och inflöde från folk som stod utanför arbetsmarknaden. Dvs lagom ökande löner, och stigande participation rate?

    Den amerikanska arbetsmarknaden är ganska lågt utbildad så det är inga superhöga barriärer för att återvända från icke-sysselsättning mig veterligen. Nu kan jag förvisso vara ute och cykla, men är tacksam för svar 🙂

    mvh

    • GaStan skriver:

      Du har både rätt och fel.

      Participation rate (mätt som anställda /population 16år+) låg på 63% innan Lehman. Den sjönk till som lägst 58% under 2014. Den är nu uppe på 60%. Mellanskillnaden mellan 60 och 63% handlar till stor del om Pensioneringar. De kommer aldrig tillbaks till marknaden igen. Så mycket av nedgången är demografiskt strukturell. Men visst, visst slack finns det, och du har helt rätt i att stigande löner gör alternativ kostnaden högre för dem som väljer att inte jobba högre… och därför kan man tänka sig en viss tillströmning.

      Allt annat lika motverkar det tajtheten på arbetsmarknaden vilket borde hålla tillbaka löneutvecklingen. Så det är helt rätt tänkt.

      Dock tror jag inte att tillströmningen av folk blir tillräckligt stor för att få den effekten.

      Dock tror jag det finns andra aspekter. När antal sysselsatta toppade under 2008 fanns det 138miljoner människor i USA som hade ett jobb att gå till och som betalade skatt. Nu är det 145 miljoner människor. En ökning med 7 miljoner. Det intressanta är att ökningen i tillverkningssektorn ligger på MINUS 3 miljoner, medan i Tjänstesektorn ligger den på PLUS 10 miljoner.

      Visst, en hel del konsulter, finansfolk och andra välutbildade och välbetalda människor med pricing power…. Men lejonparten består av Starbucksanställda och liknande. Även om arbetsmarknaden är tajt så inbillar jag mig ändå att deras pricing Power i löneförhandlingar är rätt låg. Det är snarare om priset för bensin eller för importerade varor drar, som de automatiskt kommer få lite högre löner, och därmed driva inflation, än att de slår näven i bordet och säger ge mig högre lön annars går jag till konkurrenten!!!! Eftersom dollarn varit stark, och oljepriserna fallit, så har priserna inte rört sig i USA, och därmed har inte heller lönerna pressats upp.

      Historiskt har det varit löner som driver priser. Det är sambanden som gäller. Men i USA senaste 10 åren är det priser som driver löner tror jag. Det kanske kommer ändras, men strukturen på jobb gör att det kanske går långsammare än väntat….

      Hursomhelst… vad beträffar räntor, så tror jag ändå på stigande räntor. Långt innan Trump kom på tapeten så flaggade FED för de vill gå mot balanserad penningpolitik. Dvs höja upp mot inflationen, dvs ca 1,5%.

      Bara denna höjning i sig, på totalt 150 punkter (från noll) gör att Amerikanska hushåll får högre räntekostnader med drygt200 miljarder dollar. Det är ca 600 dollar per Amerikan och år. Allt annat lika borde det påverka amerikanska tillväxten något negativt…. vilket håller tillbaka jobbskapandet, vilket håller tillbaka lönerna, vilket håller tillbaka inflationen.

      Men frågan är fortfarande:

      Vad kommer Trump göra?
      Vilka effekter får det på tillväxt?
      Vilka effekter får det på inflation?

      Det är omöjligt att kvantifiera just nu. De flesta verkar rädda för uppsideriskerna, dvs att det slår över. Men jag tror det kommer komma en period inom närmaste säg 18 månderna som snarare präglas av det motsatta… dvs Tillväxt och inflation orkar inte riktigt upp till Trumps mål. En viktig pusselbit i detta är att Kongressen inte kommer att tillåta att statsskulden ökar okontrollerat.

      Därför är det kul att se att räntemarknaden verkar diskontera ”seeing is believing” dvs genom att prisa in 1 högst 2 räntehöjningar så säger man att inflationen inte är ett problem, räntehöjningarna blir måttliga, tillväxten kommer därför att vara måttlig, dvs vi kan inte vara säkra på att Trump levererar….

      Aktiemarknaden å andra sidan verkar prisa in att Trump kommer levererera….men samtidigt tar man inte höjd för högre räntor. Vilket är lite knäppt!

      • Simon skriver:

        Tack för utförligt svar! Kul att jag i vart fall var på rätt spår. Det var just att det är så många som har ”Starbucks”-jobb som jag syftade på med de låga barriärerna, synd att det inte är tillräckligt många för att motverka inflationen..

        Det känns lite som att den amerikanska arbetsmarknaden är lite i kläm. Arbetarna är inte starka nog för att kräva högre löner riktigt ännu, fast de borde vara i position att göra det. Frågan uppstår om de kommer att vara starka nog ifall inflationen drar iväg, annars kan det bli väldigt tråkigt. Alltså om lönerna inte höjs och priserna ökar, även om det bara kan fortgå ”for so long”.

        Du brukar poängtera att ränte/valutamarknaderna är smartare än aktiemarknaderna, och det verkar inte som att de tror att Trump får med sig kongressen, vilket aktiemarknaden (speciellt råvaru/industri-sektorer) verkar tro. Kan bli hetsigt framöver 🙂

      • GaStan skriver:

        Hetsigt är bara förnamnet!!!

        Tror sentimentet kan bli lika negativt som det är positivt nu…. senare i år. Frågan är NÄR och från VILKEN NIVÅ!!

        Vad USA saknar är fördelningspolitik… kapital borde beskattas hårdare för att ge en bättre välfärd åt den tredje delen som har det sämst. De dubbelarbetande morsorna jobbar ju inte ihjäl sig för att få mat på bordet, utan för att säkerställa sjukvård, skola osv åt sin pension….. beskatta dem som ridigt på Globaliseringsvågen, och ge välfärd åt de sämst bemedlade säger jag.

        Nu kommer öka tillväxt inte ge högre löner, utan bara göra de rika rikare….

        Att sänka bolagsskatten… vem tror du gynnar det? Investeringar i Infrastruktur, vem tror du gynnar det?

  4. P bateman skriver:

    Tack gå stan

    Du har rätt att rika borde beskattas hårdare.

    Rätt självklart om vi ska få en bättte värld på sikt.

    Arvskatten borde tillbaks i Sverige tycker jag. Vad tycker du om det?

    • GaStan skriver:

      Tycker inte att arvskatten e så smart. Skatta stock är inte lika effektivt som flöden. Om någon ärver ett ett värdefullt hus, men har inte kapitalet att lösa skatten. Ska de behöva sälja huset. Det är fel!

      Flöden ska beskattas, främst skatt på på kapitalvinster som utdelning, reavinster, ränteinkomster etc

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s