Kortsikt's Blog

Jag kommer visa på en del charts nedan att det finns en klar uppsida på core inflation det närmaste året, och att vi ganska enkelt skulle kunna nå 2% inflation i USA, vilket gör att risken är överhängande att FED väljer att normalisera sin penningpolitik, vilket kan definieras som att höja till 2%, vilken skulle ge en balans mellan styrränta och inflation, vilket inte är orimligt om inflationen ligger på målet.

Detta ger komplikationer på 3 nivåer.

1. Ränta går upp i absoluta termer. Ligger styrrätan på 2%, så lär en US T-bill stiga från noll till 2%, och då lär alla andra räntor tryckas upp med 2%.

2. Yieldkurvan vänder upp. Idag är det nästan ingen skillnad mellan en bond som förfaller om 5 månader eller 5 år. I ett sånt här scenario så inbillar jag mig att kurvan vänder upp. Så om T-bill ligger på 2%, så kan 5 åringen ligga på 3%.

3. Kreditspreadarna. Idag är de väldigt ihopatryckta. Särskilt för IG och bättre, där påslaget mot statspapper är extremt litet. En 5 årig obligation i en IG skulle då kunna gå mot 4-5%.

Jag tror att skulle du fråga Volvo Treasury om deras 5 åriga upplåning skulle kunna gå från 1% till 5% så skulle de svara att ”Ja det är ju rätt mycket, men ur ett historiskt perspektiv är det inga konstigheter att betala 5% för 5årig upplåning. Allting bygger ju på att du har rätt i dina antaganden om inflation och penningpolitik”

En annan reflektion är om Volvo betalar 5% för sina 5 åriga upplåning, vad tycker ni en HY obligation ska yielda då?

Det för oss osökt in på default risk. Jag många av de här HY oblisarna som emiterats senaste åren kommer få bekymmer att betala igen det nominella värdet, utan räknar med att rulla över. I en miljö med Volvo 5%…. kommer man klara att rulla över då? Jag är inte så säker på det, och då vet vi alla vad som händer.

Nu till annat

De senaste 20 åren har vi sett en fantastisk marginalutveckling för amerikanska bolag.

Vet ni var förbättringen kommer ifrån? Lägre räntekostnader är en av de minst. Nej den viktigaste handlar om lägre skatter. Den näst viktigaste handlar om bättre EBIT marginal vilket handlar främst om att lönerna stigit mindre än bruttovinsterna, och lägre avskrivningar som är ett resultat av mindre Investeringar.

Trots detta framstår inte skattesatsen i USA som så uppseendeväckande i jämförelse med omvärlden. Visst är räntekostnaderna små, de ligger på 1,5% av SALES, å andra sidan ligger medianen på ca 2% så det är inte så stor skillnad. Detta trots att netto skulden är relativt liten!

Som jag visat tidigare finns det en naturlig korrelation mellan SALES och Nominell BNP. (i Sales ingår ju även försäljning utomlands så det ger en inte hela bilden). Bortsett från att sales vänt ner utan BNP har gjort det kan man ju fundera över… men det är intressanta är sambandet mellan 1970-1990 och 1991 till idag…. vinsttillväxt över tiden bör vara kopplad till ökad försäljning, och den är starkt kopplad till nominell tillväxt… och jag säger bara LTG. Frågan är vad som är en korrekt värdering i den här miljön. Men också vad som är en normal inflation och en normal ränta? Allt hänger ju samman!

ytterligare två charts som pekar på löneinflation…

och ytterligare ett….

och får vi högre inflation, så får vi högre räntor, så går obligationer ner… och finns det pengar att ta hem då tror ni?

Apropå kärn inflatioen, föga förvånanade verkar det vara jobb och löner som driver Core service inflation, och dollar och importpriser som driver core goods…

Men det jag beskriver ovan känner man väl till? marknaden är väl effektiv? Om det här ska inträffa så borde räntorna ligga betydligt högre idag? Studera nedan chart noga…. det konstaterar att marknaden ALLTID har fel i sina prognoser över vad FED ska göra ALLTID!!!!

Men det är på ”lång sikt”. På riktigt kort sikt har datan varit dålig och inte mycket pekar på räntehöjningar. Varför stiger då räntorna????? Det är Tysklands fel… bunden har rusat på sistone!

Så här skriver DB:

For a long time the narrative in markets has been that “Europe is holding down US rates”. But it is now beginning to look like the European drag on US rates is disappearing. Specifically, the sell-off in US rates has not been driven by changing Fed expectations, it looks like the main driver has been a shift in ECB expectations. A few weeks ago, the market expected the first ECB hike to be in January 2021. Today, the market expects the ECB to hike in the first half of 2018. In other words, over a few weeks ECB expectations have moved by almost three years while Fed expectations have remained basically unchanged. In sum, given that the move in US rates is not driven by changing Fed expectations but by changing ECB expectations it looks like the conclusion here is that the European drag on US rates is starting to fade.

When will this move end? I think the answer to that question depends on your view of the blue line in the chart. If you think the ECB is priced right now, then we may see some stabilization soon. But if you think that the European economic data will continue to benefit from lower euro and lower oil and that this will force the ECB to end QE before September 2016, then we still have a long way to go before we get to the end of this move. A few clients have said something along the lines of “The Fed has to do something”. But the Fed only reacts if there are systemic risks and so far that doesn’t seem to be the case. In fact, one could argue that what we are seeing at the moment is a normalization in US rates and vol that the Fed feels comfortable with. But I feel confident that the Fed would not have expected the normalization in US rates to be driven by changing ECB expectations. Bottom line: The outlook for US rates depends importantly on your economic outlook for Europe and whether you think current ECB expectations are priced correctly.

En stigande bund% var på tiden, givet hur starkt europeiska aktier gått…

och Bunden kan gått lite till med tanke på hur starkt det tyska pmi new order indexet varit…

Så tillbaks där vi började.. om en 5-årig statsobligation ligger på 3% och Volvo ligger på 5%, var ligger bostadsobligationen? 4%? Vad kostar den ut mot kund? 5%? Vad ligger den rörliga boräntan på då? 4%? Hur många svenska låntagare klarar den här räntemiljön… vad gör man om man inte klarar sina räntebetalningar? Vad händer då???? Låt säga att alla ändå har kalkylerat med att klara 4% och klarar sina räntebetalningar och kan bo kvar… hur mycket har de över i plånboken jämfört med idag när de betalar 1,5%? Hur mycket i minskade amortering och konsumtion resulterar det i? Hur påverkar det ekonomin? Vad händer med jobb och tillväxt då?

Jag har inte facit, men riskerna finns!!!!

Men just nu ser Stockholm i varje fall tekniskt starkt ut… Så jag ligger kvar i marknaden tekniskt/taktiskt, men är beredd att stoppa ur mig om vi bryter 1,590!!!

Trevlig helg!!!

http://www.va.se/nyheter/2015/05/13/fly-bankfallan/?utm_source=apsis-anp-3&utm_medium=email&utm_content=unspecified&utm_campaign=unspecified

Den är förvisso bättre än det mesta jag läst i kritikväg, och det är intelligent att han sätter siffror på det och konstaterar att det är just räntan som kan orsaka en krasch. Många verkar tro att det ska ner bara för att det gått upp.

men det finns ingen diskussion what so ever VARFÖR räntorna ska gå upp, när och hur mycket. Man bara utgår från att de ska göra det. Det är synd! Han kanske skriver senare i boken att får vi ingen ränteuppgång så lär vi inte någon krasch heller. Men man vet ju aldrig!

Det är många där ute som har en analys kring ränteläget som lyder ungefär så här: Räntorna är historiskt låga, därför kommer de att stiga.

Det är inte en analys, det är…. ja ni fattar.

Det är lite som att säga, Iphone har en rekordhög marknadsandel, därför kommer den att sjunka.

Ja den kan sjunka, men inte per automatik för att den är hög. Samma sak med räntan (jag tror ju till och med på högre räntor, med strukturellt lägre än vad vi varit vana vid vilket jag också kan motivera). Den kommer inte att börja stiga BARA för att den är låg… det är liksom ingen naturlag.

Man brukar också få höra, ”Räntorna är låga nu, och kommer vara en tid till, SEN kommer de att stiga”. Det bygger på ett beteende man ofta ser hos analytiker. Dvs bästa prognosen av framtiden är det som varit, eller möjligtvis extrapolering av nuläget. Vi vet hur det ligger till, nämligen att framtiden skiter högaktningsfullt i både historien och nuläget… och SEN stiger räntan, vilket bygger på antagandet, efter regn kommer solsken. Inget av det är särskilt analytiskt. Det är bara korkat!

Ett annat fel många gör, och som jag själv också gjort tidigare, är att blanda ihop lånelöfte med vad du faktiskt har ”råd” med att låna, dvs kalkylen bakom lånelöftet säger att du får låna X, men räknar du med dagens räntor, som är det du verkligen kan betala så hade du klarat ett större lån. Men lånat du tagit baseras på det förstnämnda och det är just det lånet som sätter priset på den bostaden du köper.

Jag menar att prissättningen på en fastighet styrs av hur mycket köparen fått låna (och ek som har att göra med hur mycket köparen av hans sålda bostad fått låna). Själva beloppet hur mycket man får låna har ju naturligtvis gått upp, när räntan genom åren gått ner, men det skiftar inte linjärt med räntan, och beloppet baseras framförallt inte på den faktiska BOLÅNERÄNTAN, utan KALKYLRÄNTAN.

Dvs om du går in på banken IDAG och får låna X mkr, och sen går du in två veckor senare då bolåneräntan gått upp med 20 punkter så får du knappast låna mindre. Lånelöftet baseras inte boräntan, utan kalkylräntan. Eftersom bostadspriserna sätts utifrån vad köparen lägger upp på bordet, så styrs de av storleken av lånet, som styrs av lånelöftet, som styrs av kalkylräntan.

Det finns såklart en koppling mellan boräntan och kalkylräntan, men den är troligtvis inte ett till ett senaste 20 åren. Lånelöftet (och därmed priserna) har ju även påverkats av förändringar i krav skuldkvot som för närvarande är 85%. Lånelöftet har också historiskt påverkats av amorteringskravet, där man förr alltid bakade in amortering men där man de senaste åren haft möjligheten att välja amorteringsfritt. Även kvar-att-leva på beloppet kan ha förändrats på ett sätt som förändrar storleken på lånet, och därmed priserna.

Det är många rörliga komponenter i det här som gör att historiska jämförelser haltar, men slutpoängen har han rätt i. Dubblas räntan idag, så lär det sätta press på priserna. Men hur mycket går inte att svara på.

Konjunkturen spelar också in. Stiger räntan till 4% samtidigt som konjunkturen är rejält stark, dvs både skapar jobb och löneökningar… ja då kommer det kompensera för ränteuppgången.

Andelen bundna och rörliga lån spelar också roll när man jämför historiskt. Ju större andel bundna lån, desto trögrörligare blir priserna vid en ränteuppgång.

Han utgår också från vad köparen ”kan” betala, vilket såklart är superviktigt. Men det handlar också om var säljaren är villig att sälja, och den villigheten är viktig fram till att säljaren blir distressed, dvs då han tvingas sälja vilken inte inträffar förrän han inte kan betala räntekostnaderna.

Nu går förvisso kalkylräntan upp och ner med de verkliga räntorna. Men om räntan idag är 2% och bankerna i kalkylräntan jobbar med ett påslag på 5%, dvs kalkylränta 7%. Räknade de med 15% (10% boränta +5% påslag) 1996 när räntan var 10%????

Jag är för övrigt väldigt tveksam till de rörliga kalkylräntorna, om de bygger på dagens ränta + räntepåslag då sannolikheten för en kraftig uppgång när boräntan är 5% är mycket lägre än idag då den är 2%. Men det är en annan femma.

De faktiska bolåneräntorna är mycket intressanta, men när vi pratar fastighetspriser (som bygger på ek+lån) så är kalkylräntan som används vid lånelöftes kalkylen mycket mer intressant då det är storleken på lånet som är helt avgörande för vad priset blir när en bostad ska köpas. Eller säljas (då det också kräver en köpare).

Point being, säg att Bolåneräntan går upp till 4%. Tvingas Någon lämna sitt hem? Det vet vi inte, men om bankernas kalkyler håller så gör man inte det. Ok, låt utesluta distressed sellers. De potentiella köparna då? Kommer du kunna låna mindre, och därmed bjuda sämre, som därmed resultera i lägre priser. Där är jag osäker, jag är inte säker på att lånelöfteskalkylen stiger med exakt 2% bara för att räntan gör det, och därmed skulle reducera storleken på lånelöftet. Om den gör det så har köparen mindre pengar att lägga på bordet (mindre ek också då han sålt sin bostad till lägre pris) vilket gör att priserna borde gå ner. Men som sagt, jag tror inte att kalkylräntan och bolåneräntan är linjär materia.

Jag är också tveksam till hans resonemang om nybyggnation som indikator för priserna. Det finns två världar i Sverige, dels är det Stockholm och dels är det resten. I Sverige ex Stockholm finns en massa mark, men där är marknadspriserna för låga för att det ska vara lönt att bygga nytt. I Stockholm säger han finns en massa mark i utkanten, och då funkar referenspriserna i utkanten på 40-50k. För det första vill Stockholmarna ogärna flytta längre ut. För det andra finns det inte obegränsat med mark. Titta på det som byggs nytt. Det finns oftast någon form av attraktionskraft i området, som kompenserar för att det ligger en bit bort. Jag anser att priset på nybyggnation haltar som indikator för om priserna är korrekta.

http://www.realtid.se/ArticlePages/201505/12/20150512121809_Realtid616/20150512121809_Realtid616.dbp.asp

Vad de glömde fråga är om de bryr sig…

Inflationen kom in i Sverige precis… CPI rensat för ränteeffekten dvs CPIF kom in på 0,7% YoY, mot 1,0 väntat och fg 0,9. Tror inte Ingves är så glad över detta.

Leder det till ytterligare räntesänkningar? Det är inte jag rätt person att svara på. Det beror mycket på hur Euron utvecklas, och mer mot 9kr är han nog nöjd, stiger den borde han vara missnöjd. Sen beror det på hur Draghi väntas agera närmaste månaderna… Tyska bunden har ju börjat stiga sen en tid, och prisar in mer tillväxt, mer inflation och mindre Draghi!

I USA är vi aktienördar glada över att lönerna håller sig på mattan… men det är inte en OM-fråga, utan en NÄR-fråga.

Visserligen var arbetslöshetsstöden lägre i antal på 60/70 talet, men ställer du det i realtion till Labour Force så är den record low

Å andra sidan kan du hävda att Labour force är rätt liten för participation rate är låg… men då kan du hävda att Participation rate är låg för att många gått i pension.

Hursomhelst… löneinflationen är ett faktum, frågan är när och till vilken nivå, och vad blir nettoeffekten givet dollarns effekt på importpriser. Tur att man inte sitter på Yellens stol 🙂

http://cornucopia.cornubot.se/2015/05/gastinlagg-bostadsmarknaden-ar-kraftigt.html

Som vanligt innehåller den en hel del sakfel, men det som är intressant är att han skiljer på två saker. Det ena är att han tycker sig se en övervärdering av bostadsmarknaden, en bolånebubbla. Samtidigt tror han inte att den kommer spricka på ett bra tag. Det är intressant att han skiljer på de här sakerna för det sätter lite fingret på kärnan av problemet.

Men låt oss bena upp det.

Han säger att det råder en övervärdering på bostadsmarknaden. Dvs att priserna är för höga.

Priserna är för höga för att köparna har betalat för mycket

De har betalat för mycket för att de har haft mycket ek+lån (ek är oftast relaterat till försäljningen av fg hem, så den är beroende av fastighetspriset, dvs tillbaks på ruta ett)

Alltså har man lånat för mycket. Man har för stora lån. Därför talar man gärna om övervärdering av bostadsmarknaden och bolånebubbla i samma andemening. Fair Enough.

Genomsnittslönen i Sverige ligger på ca 30,000kr. Ett hushåll med två arbetande vuxna, har ut ca 42,000 efter skatt varje månad.

Genomsnittsvillan ligger på 2,7mkr.

http://www.maklarstatistik.se/Default.aspx?Typ=Villormanad

Klicka för att komma åt Kvinnors%20och%20m%c3%a4ns%20l%c3%b6ner%202013%20tab.pdf

Detta är höftningar, där storstadsregionerna och ålder gör att det skiftar mycket, i så väl lån, inkomst som huspriser. Men låt oss köra vidare på exemplet.

Enligt artikeln ligger belåningsgraden bland svenska hushåll på ca 300% sett till inkomsten.

Eftersom ovan tjänar 720,000kr X 300% = 2,9mkr i lån. Dvs mer än priset på genomsnittsvillan. Detta är kanske inte så konstigt då det är många i storstadsregionen som har högre skuldsättningsgrad. Men i just det här exemplet så rimmar det dåligt. Så låt oss ta en medelväg

Låt säga att paret ovan har köpt ett hus för 3 mkr, och lånat 2,5mkr. 0,5mkr har de stoppat in själva för att banken kräver det. Pengarna har de sparat ihop plus att de tjänat på fg boenden.

Jag gör inte anspråk på att ovan exempel utgör ett exakt genomsnitt, men jag tror att ovan exempel illustrerar många hushåll som är belånade.

Med hjälp av lånet på 2,5 mkr så har det gjort att priset på huset landade på 3mkr. Frågan är om priset är för högt, dvs om lånet är för stort i förhållande till hushållets ekonomi?

Idag betalar de ca 1% på lånet efter rabatt och ränteavdrag. De betalar alltså 2,000kr i månaden. Givet att de tjänar 42,000kr så borde inte det vara några problem. Det har artikelns författar fattat också, därför tror han inte heller på en fastighetskrasch i när tid. Faktum är att räntekostnaderna aldrig varit så låga i förhållande till disponibel inkomst.

Men om räntan står i 5%, då får de betala 10,000kr i månaden. Klarar dem det? Den frågan har två dimensioner, en är om man VERKLIGEN klarar det, dvs om man tvingas sälja och därmed orsaka en fastighetskrasch, och troligtvis sälja med negativt EK osv. Eller om de klarar sig, och inte behöver sälja, men givet att de har 8,000kr mindre i månaden så blir det en klart mycket tajtare privatekonomi. Jag lutar åt det senare. Men saken är att ingen vet, för dataunderlaget inte är komplett. Tyvärr.

Vad är för mycket lån? Är det när 1% av låntagarna inte klarar av en högre ränta, eller när 51% inte klarar av högre ränta. Eller är det rent utav när säljarna är så pass många och pressade, i förhållande till köparna, att det orsakar en krasch? Är det någon som vet hur många säljare som krävs i så fall, nej just det!

Bankerna hävdar att deras kunder klarar en högre ränta. Finansinspektionen och Riksbanken hävdar att det ser ok ut, men inte mer. Vissa temaundersökningar visar att många hushåll inte klarar det. Vi har ingen konkret bild. Ändå tycks så många vara övertygade, trots att de inte kan veta säkert.

Vissa hävdar att man har för mycket lån när man inte klarar av att amortera ner det över en livscykel. Dvs 2,5mkr på 25 år kräver 8,000kr i månaden i amortering. Det kanske fungerar när räntan är som idag, men knappast på 5%.

Men är det verkligen en bra definition? Jag tycker inte det. Hyresgäster betalar varje månad ränta (plus driftskostnader+vinst) till hyresvärden. De amorterar inte. Det kan möjligtvis hyresvärden göra för vinsten om han vill. Men det gagnar inte hyresgästerna. Där klagar vi inte på att de inte amorterar, trots att det är samma sak. Beviset är också när en hyresfastighet ombildas till bostadsrätt. Då tar hyresgästerna över lånen och driftskostnaderna.

Vad är den ekonomiska poängen med att amortera ned din bostad till noll. Missförstå mig inte! Jag är för sparande, och det bästa sparandet är förmodligen att amortera. Men att ha noll i lån, och därmed en förmögenhet, när du inte längre behöver ditt hem, dvs när du dör, det finns ingen samhällsekonomisk poäng mer än att du vill lämna efter något till dina efterlevande. Du hade lika gärna kunnat dö med NOLL i nettoförmögenhet.

Så åter till kärnfrågan. Kan vi separera påståendet. Dvs att svenskarna är överbelånade, men att det inte i närtid är några problem? Jag har svårt att se det. Det kokar liksom ner till att om räntan är 1% så är de inte överbelånad, men vid 5% är dem det. Om detta inte stämmer, så skulle man kunna säga att om räntan inte gick över säg 3% närmaste 10 åren, då betyder det att svenskarna är överbelånade, men det innebär inga problem de närmaste 10 åren. Är överbelåning ett problem överhuvudtaget i så fall? (Det var bara ett exempel). Många skulle säkert kontra, ”jag kan garantera att räntan någon gång når 5% närmaste åren”. De har egentligen ingen aning, men det känns bara logiskt. I så fall kan hushållen vara överbelånade!

Räntan styrs primärt att inflationen! Det är detta som måste diskuteras!

1. Vad tror vi om inflationsutsikterna?
2. Givet våra förväntningar, vad är en rimlig margin of safety ränta?
3. Hur väl klarar låntagarna av den här nivån? Dvs inga problem/klart sämre ekonomi men kan bo kvar/måste sälja och flytta.

Sen kan vi börja prata om hur utbredd överbelåningen är, och DÄREFTER bilda oss en uppfattning hur övervärderad fastighetsmarknaden är. Allt annat är bara okunnigt!

Nej jag har hävdat att vi måste ha en diskussion var räntan kan tänkas ta vägen närmaste åren, vilket handlar om var inflationen kommer ta vägen. Det är en knepig diskussion då inte ens dem som har som jobb med att prognostisera inflationen på kort sikt lyckas.

Det är inte förrän vi lyckas förstå om inflationen kommer att lyfta, som vi kan förstå om vi är överbelånade. Fram tills dess är vi inte överbelånade. Men vi kan enkelt hamna i en situation där vi blir det.

Att bostadspriserna historiskt har följt inflationen, som många påstår, har en koppling till att lönerna och inflationen hänger ihop, och lönerna har varit den viktigaste parametern när bankerna har lånat ut pengar. På senare år har räntenedgången varit den viktigaste parametern. Det verkar inte kritikerna fatta.

Det är bankernas jobb att stresstesta sina bolånekunder. Samtidigt är de intresserade av att låna ut pengar…. det är lite av en motsatsförhållande. Fi borde göra mer, men de verkar inte ha politikernas mandat.

Tyvärr!

ps.

Sen tillhör jag dem som tror på högre räntor på sikt. Inte för att Riksbanken säger det, som artikelförtattaren verkar tro, då vår Riksbank alltid ligger fel… nej jag tror på räntor pga:

1. Löneinflation i USA kommer ta fart
2. Dollar styrkan kommer avta och mean revert i takt med att konjunkturskillnaderna mellan USA och Europa klingar av
3. Europa kommer taper sin QE när tillväxten visar framfötterna.
4. FED kommer sluta rulla över sina MBS på sikt.

och därmed skulle man kunna säga att jag delar författarens konklusioner.

ds

NFP kom in på 223k mot 228 väntat, och fg 85k (nedreviderat från 123k)

Marknaden reagerar spontant negativt, för det uppfattades som en ”halvdålig” siffra.

Men faktum är att timlönerna kom in på 2,2% YoY mot väntat 2,3% och fg 2,1%. Precis som ECI som kom förra veckan så är det klent tryck på lönerna, och det är främst dem som driver Core Service Inflation. Core goods påverkas mest av den starka dollarn.

Från ett inflationsperspektiv kan man alltså säga att den här datan inte ger FED anledning att höja, och därför borde det innebära att räntorna inte stiger mer nu, utan att 2,31% på US10yrs var toppen. Tvärtom finns utrymme för att de ska falla tillbaks något, vilket gynnar aktiemultiplarna.

Givet att man tror att konjunkturen kommer vara OK, och vinstprognoserna kommer hålla någorlunda så är detta bra för aktier.

Konkulusionen är alltså att dagens data inte tvingar in oss i 4e vågen/korrektionen, utan att vi fortfarande är i 3e vågen. Huruvida vi ska sätta en ny topp eller inte är svårt att säga. Men chansen är god att vi såg botten på 1558 igår, även om det hade varit mer tekniskt önskvärt med en avstämning kring 1540. Bryts gårdagens högsta på 1,610 så tycker jag därför att man bör hoppa på igen. Taktiskt KÖP alltså!

Trevlig helg!

1. Livet är orättvist, vänj dig!

2. Världen bryr sig inte om ditt själv¬förtroende. Världen förväntar sig att du ska prestera något innan du kan luta dig tillbaka och må bra.

3. Du kommer inte ha en fet månadslön direkt efter gymnasiet. Du kommer inte att bli vd med fin bil innan du förtjänar det.

4. Om du tycker att din lärare är jobbig: Vänta tills du får en chef.

5. Att jobba i gatukök eller som städare är inte under din värdighet. Dina far- och morföräldrar hade ett namn för det – de kallade det för möjligheter.

6. Om du strular till det: Skyll inte ifrån dig, lär av dina misstag.

7. Din skola kanske inte tror på vinnare och förlorare, de kanske ger alla nya chanser hela tiden. Detta liknar inte någonting i det verkliga livet.

8. Livet är inte uppdelat i terminer. Du kommer inte ha några sommarlov och väldigt få arbetsgivare är intresserade av att hjälpa sina anställda hitta sig själva. Gör det på din egen fritid.

9. Tv är inte på riktigt. I verkliga livet måste folk faktiskt lämna kaféet och gå till jobbet.

10. Var snäll mot nördarna. Chansen är stor att du kommer att jobba åt en.

BILL GATES

Det här känns svagt… verkar som om marknaden börjar prisa in högre inflation, kommande räntehöjningar, stigande markandsräntor, press på multiplar.

Jag sätter omvänd Stopp till 1645… brott av den är det Happy Days igen!

Men värt att notera är också att 10åringen och 2 åringen ”bara” ligger i 0,60% och 2,20%…. så skulle marknaden verkligen tro på räntehöjningar så borde Sell offen bli kraftigare…. så vad är konklusionen? Tja, antingen är räntemarknaden sen på bollen och kör seeing is believing, dvs det krävs mer data som bekräftar kommande höjning för att de verkligen ska dumpa Statspapper, eller har de ”rätt”. Dvs att det bara är noise och aktiemarknaden är nervig, vilket gör att den här rekylen i aktier inte är något annat än lite profittaking och Buy on Dips läge?? Dvs att nuvarande räntenivåer är rätta, givet att datan inte kommer ge FED anledning att höja i höst eller senare i år. Time will tell!

150506 update…

Tekniskt update… finns stödnivåer kring 1540 och 1480 som kan vara väl värda att specka i. Håller dem så är vi fortsatt i våg 3 och nya toppar kan hägra längre fram. Håller INTE dem, ja då har vi sett toppen och vi är inne i våg 4 korrektionen som borde ta oss minst till 1280, och potentiellt lägre än så. Lönedatan på fredag tror jag blir viktig. 10-åringen nu 2,23%….. spännande!

Spekulera=att göra mer eller mindre kvalificerade gissningar med mycket hög risk att få fel.

Jag stöter ofta på vänner och bekanta som inte är i branschen, som brukar säga, när vi frågar dig om råd vad beträffar vårt sparande, så brukar du aldrig vilja ge några råd. Det kan dem iofs förstå av olika skäl. Sen läser dem bloggen från tid till annan men den gör dem inte klokare. Det är ju rätt, för det är inte tanken med bloggen heller.

Men om jag ändå, med kniven mot strupen, tvingas ge råd hur man ska förvalta sina surt förvärvade slantar så blir det nåt sånt här:

Jag tror börsen är inne i en typ av 5 vågs rörelse.

Den första vågen var från botten 2008 till 2011. Den andra vågen var sättningen under 2011. Nu är vi inne i våg 3. Nästa våg 4 kännetecknas av en större sättning. Sen kommer våg 5 som är en avslutande uppgångsfas.

Tajmingmässigt har jag ingen aning när saker och ting ska hända.

Vi kan ha sett toppen på våg 3, men chsnsen är ändå betydande att vi har en körare till uppåt.

Om man är väldigt riskavert så skiter man i den och lägger sig cash. Om man är risk neutral så kan man ha 50% i aktier. Om man är ok med risk och jagar avkastning så ligger man helt i aktier. Men för de två sistnämnda strategierna så gäller det att man jobbar med stopp loss, och att man känner sig själv att man klarar av att ta en stopp. Gör man inte det ska man ligga cash. Om man jagar de sista procenten i våg 4 så gäller det att, trots att man har rätt, att man har en exit strategi. För du vill ligga i cash när våg 4 rekylen kommer!

Bry er inte om räntebärande för cash delen.

Sen kommer våg 4 korrektionen. Då ska man köpa! Storleken på korrektionen är svår att sia om men minst 20% eller ca 38% av 2011 uppgången. Det viktigaste är inte att träffa botten utan att köpa väsentliget billigare än idag. Anledningen till att vi får en korrektion beror på stigande räntor. Frestas inte att köpa obligationer i korrektionen, trots att de blivit billigare. Du ska köpa aktier.

Våg 5 kännetecknas av stigande konjunktur och vinster, och stigande räntor och aktier. Det är först när du ridit klart på väg 5 och du har sålt dina aktier, trots att alla säger att du är dum i huvudet som säljer, som du ska köpa långa räntebärande papper, trots att alla även där säger att du är dum då folk sedan en tid sålt sina obligationer, vilket tryckt upp räntorna.

Sen väntar den sedvanliga kraschen då alla säljer sina aktier, som de köpt av dig när du sålde, och kastar sig efter trygghet, dvs statspapper som börjar stiga, dvs räntorna pressas ner.

När det är dags för en ny cykel säljer du dina obligationer med god avkastning, och köper aktier till mycket förmånliga priser, och så börjar allt om igen.

Största problemet att det inte kommer fungera är förmodligen du själv. Detta kräver tålamod och förmågan att agera trots att det känns jobbigt och riskabelt!

Enkelt va?

VARNING FÖR SPEKULATION!

Ps. Många sitter på aktieportföljer med innehav de haft länge och tror på. Det kanske är lättare sagt än gjort att bara kasta sig in och ut ur marknaden. Jag fattar. Men ett tips kan vara att gå kort OMXs30 terminen med samma summa som din portfölj. Då blir nettoeffelten som om du låg cash minus din portföljs avvikelse mot index. Bra va! Ds

Ps2. När vi ändå håller på så kan vi prata lite risk, för jag brukar alltid få lite motreaktioner i form av, oj det där är lite risky för mig! De flesta har fel uppfattning om vad risk är. Risk är inte svängningar av din förmögenhet. Risk är att förlora pengar. Om du visste att dina 10kr blev 100kr över en 10 årsperiod, så skulle du välja det framför att de växte till 20kr, oavsett hur mycket de svänger. Risk handlar alltså om NÄR du köper tillgångar som svänger. Köper du dem vid fel tillfälle så är det jätterisky, köper du dem vid rätt tillfälle så är det inte särskilt risky. Det bygger på att du är långsiktig, minst 10 år. Men det är dem allra flesta, exempelvis en 65 åring som väntas plocka ut sina pengar under en 20 årsperiod, så ligger hans genomsnittshorisont på 10 år. Alltså gäller detta dem flesta. De flesta säger också att de har en absolut syn på sparandet. Men det är också helt fel, nu när vi talar om 10 år och mer. Sitter du på en fond som avkastat 5% i årlig avkastning under 10 år, samtidigt som marknaden är upp 15%, så kommer du känna att du hellre skulle haft den senare. Anledningen att du inte känner så idag beror på att det är en stökig värld… Någon gång i framtiden kommer du garanterat att känna så.

Anledningen till inga rådgivare säger detta till dig beror på att de inte anser att det går att veta NÄR man ska äga aktier eller inte. Vad beträffar tajming så är det så. Det går inte att över tiden tajma marknaden. Men med hjälp av gansla enkla regler så kan du sälja dyrt och köpa billigare. Det är inte tajming. Det handlar om värde och pris. Det finns två skäl till varför rådgivare inte tillämpar detta. Det första är att de garanterat inte kommer att ge rådet att köpa på botten eller toppen, vilket kunden kommer tycka är frustrerande då det kan ta flera år innan rådet visade sig vara bra. Då hinner relationen försämras många gånger om. Risken är stor att kunden byter rådgivare. Den andra faktorn är att kunden har en tendens att inte vilja sälja när han borde, och tvärtom när han borde köpa. Det är som bekant oftast hausse och känns rätt bra att sitta på aktier när man borde sålt och tvärtom. Det gör att rådgivaren måste övertala honom, vilket inte är så kul med tanke på att han ändå kommer ha ”fel” då det inte går att tajma marknaden. Alltå bryr sig inte rådgivningsSverige om om att öka och minska på aktieexponeringen, trots att priset vs värdet är den avgörande faktorn för verklig risk, absolut och relativ avkastning.

Ds2

Icahn och Buffett tycker visst obligationer är för högt värderade!!! No Shit

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3905432.ece?anp_mid=14844691&anp_rid=413124384

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3905399.ece?anp_mid=14844691&anp_rid=413124384

Föreställ er en värld med ca 2% inflation…. vilket borde vara ”within reach” för USA med tanke på att arbetslösheten ligger på ca 5%, Europa rycker upp sig något och att Dollarns 40%iga revalvering utgör merparten av dess omvärdering.

I en världs med ca 2% inflation borde styrräntan ligga på ca 2%. Detta gör att ett kort statspapper borde ligga på ca 2,5%. Om spredarna mellan löptider, sk term structure, också normaliseras borde en 5-åring leta sig upp mot 3,5% på sikt.

Många företagsobligationer har en löptid på 5 år. Om den riskfria statliga 5 åringen ligger på 3,5%… vad är ett rimligt påslag för att ta företagsspecifik risk? Idag ger många Företags oblisar med IG rating ca 0,5% yield.

Vad händer när räntorna går upp? Just det!!!

Men man ska inte överdriva farorna. Många pratar gärna om bubbla. Om man menar bubbla i bemärkelsen att något kan pysa ut, och sen blir det inget kvar. Då är det fel resonerat. De flesta IG obligationerna kommer vid förfall att kunna betala tillbaka nominellt belopp. Problemet är att du fått 0,5% avkastning X 5 år = 2,5% total avkastning om du suttit hela tiden. Om du hoppar av under tiden lär är risken att du gör en ännu sämre affär då du får bita i det sure med ränterisken.

Men är det verkligen IG som är diskussionen handlar om? Jag skulle säga att det är High Yield det handlar om. De är också tokigt prisade, givet att en 5 årig statsobligation kan stiga till 3,5% på rätt kort tid. Men återigen, man kan ju alltid skita i ränterisken om man sitter till förfall. Men när man pratar High Yield så bör man även ta en disussion om default risk. Många uppfattar den som liten. Jag är rädd att den är långt mycket större än vad många tror.

Bara så att ni är med på noterna. Totalavkastningen på HY om du håller till förfall är Yield MINUS Defaults. När något defaultar så kan man nästan utgå från att du kommer få tillbaks noll. Varför, jo för att om bolaget har kassaflöden och/eller tillgångar så lär det inte vara några problem att rulla över en obligation in i en ny, och därmed kunna finansiera förfallet. Om en HY defaultar, så är det för att de inte lyckades rulla över den, och anledningen till detta är att investerarna inte känner sig särskilt säkra på vare sig resultat- som balansräkning. Så om en HY defaultar så är det förmodligen kört.

I vilket grad vi kommer uppleva defaults i framtiden är osäker. Ingen har svaret, men jag misstänker att många generellt sett underskattar riskerna idag.

Hur räknar man? Jo säg att du sitter på en portfölj med 20 HY papper, som yieldar 5% om året i 5 år. De ger alltså 25% totalt. Ett papper väger 5%, om 5 st papper defaultar har du 0% avkastning under de här 5 åren. Dvs om default ration ligger på 25%. Det blir samma sak om du räknar på 100 papper. Så vad kommer den framtida default ration bli? Omöjligt att säga såklart, men jag är rädd att det som uppfattas som bra avkastning idag, typ papper som ger 7%+, kanske inte blir så bra när man väl summerar om några år. Inom HY tror jag du gör klokt i att riskminimera, men det är bara en känsla jag har.

så när man talar om aktier jmf med företagsobligationer så gäller det att ha tungan rätt i mun. Sticker räntorna så lär aktier gå sämst, no doubt. Men sitter du på obligationer som defaultar, då lär aktier gå bättre. Därför är det stor skillnad mellan IG och HY, och även inom HY. Dessvärre pratar man inte så mycket om IG längre då de inte erbjuder någon avkastning. Men då ska man veta att HY som inte defaultar kan bli en bättre affär än aktier, men HY som defaultar är alltid den sämsta affären. En aktie förfaller ju inte (givet att bolaget inte kursar), så är du bara tillräckligt långsiktig så kan du till slut göra en bra affär.

Så för att det ska bli äpplen och äpplen, så ska du jämföra en aktien och IG i samma bolag. När räntorna drar så går oblisen dåligt, men aktien går nog ännu sämre. När oblisen förfaller så vet du vad du får, aktien kan stå i vad somhelst, så den jämförelsen går inte att göra.

Om du jämför aktien och oblisen i ett HY bolag, så lär även där aktien gå sämre när räntorna drar. Vid förfall är det svårt att säga vilket som gått bäst. Defaultar obligationen så spelar det ingen roll om du suttit på aktien eller oblisen… pengarna är i stort sett borta!

Har du en nykter syn på default risken i din HY portfölj?

Carnegie Corporate Bond Fond har varit framgångsrik, och jag kan tänka mig att många sneglar på den… men sorry. Det som har hänt de senaste åren är på många sätt ett nytt fenomen och jag skulle säga att den fonden är omöjlig att utvärdera. Du behöver stresstesta den för att se om de badar utan byxor… och det läget har vi tyvärr inte upplevt ännu!

För att gräva lite inom området default risk:

Man skulle kunna systematisera det något. Default handlar enligt mig om 3 aspekter

A. Finns det någon risk att emitentens EBITDA/fria kassaflöde inte kommer täcka de årliga Ränteutbetalningarna under obligationens löptid?

1. Extremt liten risk
2. Varken eller
3. Hög risk

B. Hur stor är risken att emitenten inte kommer att ha medel att betala tillbaks nominella värdet vid förfall (om han vill) utan tvingas rulla över skulden i en ny obligation?

1. Extremt liten risk, emitenten kommer, om han vill, ha medel att lösa obligationen.
2. Varken eller
3. Rullning in i ett nytt skuldpapper förefaller mest sannolikt

C. Givet att emitenten defaultar, hur ser balansräkningen ut? Kommer det finnas omsättbara tillgångar på ett sätt som gör att obligationsinnehavarna kommer få tillbaks insatta medel?

1. Ja, sannolikt
2. Varken eller
3. Risken är mycket stor att det inte kommer finnas några, eller tillräckligt med omsättbara tillgångar.

Det finns en koppling mellan B och C, då det oftast går att rulla över en obligation, trots att bolaget har det jobbigt om det finns gott om nettotillgångar. Det är bara att den nya bondägarna kräver bra betalt, men det är ju inte ditt problem som nuvarande bond ägare, du vill ju bara ha tillbaks det nominella värdet!

Men som sagt, ställ de här 3 frågorna innan du köper en HY bond, allt över 5p, är knappt värt risken!

Det är klart svårt att veta det här när det kommer till en fond, men jag tycker man kan maila och fråga, hur stor Andel HY har du i din fond? Hur stor andel av HY anser du vara av hög kvalitet, och hur mycket av lite lägre? Hur stor anser du att defaultrisken är vid ett riktigt svårt marknadsklimat. Kan han inte svara på detta så är det frågan varför du ska köpa den fonden?