Kortsikt's Blog

Historiskt ögonblick! Riksbanken sänker med 10 punkter från 0% till -0,1%.

Vad handlar detta om? Behöver man skapa asset inflation? Nej då, priser på svenska räntor, fastigheter och aktier är det inget fel på. Vill man trigga utlåning, Nej för då gör inte 10 punkter någon skillnad. Vad handlar det om? Jo att inflationstakten är för låg och ECB expansiva penningpolitik. Sveriges största tradingpartner Eurozonen (Norge är förvisso störst som enskilt land) kör en väldigt expansiv penningpolitik och det måste vi förhålla oss till samtidigt som Riksbanken ligger långt från inflationsmålet om 2%. Vi måste försvaga kronan, så att vi kan exportera mer samt importera inflation.

Lyckas Riksbanken, tja dollar ligger på 8,5 och Euron 9,7 så delvis får man säga att de gör det. Kommer de göra att kärninflationen börjar stiga så smått… på sikt borde den ju göra det! Men där är lönebildning och finanspolitik mycket viktigare.

Ingves rullar ju även ut ett QE program, där han ska köpa statsobligationer för 10mdr kr. Nästan lite gulligt. FEDs samlade QE program utgjorde ca 20% av BNP, Draghis paket motsvarar ca 10% av Eurozonens BNP. Ingves paket motsvarar, håll i er nu, ca 0,2% av Svensk BNP.

Återigen finns det en koppling till budgetunderskott, som till stor styr hur mycket nyförsäljning Riksgälden behöver göra, och givet att underskottet är på ca 1%, så hade det varit konstigt om Riksbanken varit avsevärt mycket större. De här 10 miljarderna, det känns nästan lite symboliskt! Å andra sidan hade det aldrig kunnat vara 100mdr kr.

Börsen då? Jo jag står ju helt utanför. Av tekniska skäl bör man alltid använda en omvänd SL, dvs en nivå där man stoppar tillbaks sig igen. Varför, jo jag vill ju inte stå utanför marknaden om den går till 1,800. Jag har i skrivande stund inte fastslagit denna SL… utan får återkomma till detta. Tror ju fortfarande det finns en stor risk för bakslag…..

Have a nice one!

Oljan ska fortsätta att gå upp:

* Tekniskt har den bottnat och borde åtminstone nå FIB38%
* Amerikanska oljeriggar stängs ner, minskar utbud
* CapEx planer skärs ner för fullt
* Europa, genom ledande indikatorer, har börjat repa sig relativt USA, vilket innebär att dollarn får det svårare att stärkas. Svag dollar – stigande oljepris.

Oljan kommer vända ner igen:

* Tekniskt går det sällan rakt ner och sen rakt upp. Åtminstone borde vi se en 3 vågs rörselse. Sista vågen kommer!
* Lager är större än någonsin, se chart nedan
* Oljetankers ute på haven är tydligen proppfulla
* Dollar kommer visst fortsätta att stärkas då jobbdatan är stark-ger jobbinflation-ger kärninflation-gör att FED höjer-högre räntor i USA relativt Europa och omvärlden ger Stark dollar = oljan ska ner

Jag kan ha missat nåt, men det är ett tough call… jag säger trots allt köp med SL på 50-52.

Läs gärna mer på

Klicka för att komma åt 447052.PDF

Oljan är stark men har än så länge inte orkat sig över $60. Ska den dra vidare eller ner och stämma av 50-52 först? Har den bottnat överhuvudtaget? Antal oljeriggar som stängs ner ökar samtidigt sägs det att oljetankers ute på haven börjar bli proppfulla. Lönesiffran hyggligt stark vilket kanske väcker FED spöket, vilket leder till en starkare dollar, vilket i sig leder till svagare oljepriser! Tekniskt är vissa inne på att ”studsen” vi är inne i nu är den 2a vågen i en klassisk 3vågs korrektion, där första vågen var nedgången sedan i somras. Andra vågen borde ha FIB38 potential, och därefter skulle en ny botten vänta… svårt att säga. Köp med SL på 50?

Ryssland har de senaste veckorna rallat ordentligt, och om man köpte i mitten på december blev det en bra affär. Ska oljan rekylera så vete tusan om man kan hålla emot. Obama och Merkel ska träffas ikväll. Europa verkar inte vilja förse Ukraina med vapen, men USA gör. Inte så oväntad retorik! Jag är ju stark motståndare till amerikanska utrikespolitik RELATIVT hur den återspeglas i media i västvärlden, dvs som om den alltid är rätt och riktig. Problemet med att analysera historisk utrikespolitik är att vi inte vet hur det skulle ha blivit om man gjorde på ett annat sätt. Hur hade världen sett ut om USA inte gick in i Irak… den går liksom inte att svara på! Putin är en maktfullkomlig KGBare, no doubt. Men Europa hade mått så mycket bättre av att få exportera till Rysslands 150 miljoner konsumtionstörstande befolkning (även om det kanske är ca 30m av dem som verkligen får anses vara tillräckligt köpstarka). Jag menar som råvarunation i klassisk anda har medelklassen blivit rikare och fler de senaste 10 åren samtidigt som man egentligen inte lyckats med sin inhemska produktion. Säg en råvarunation som varit framgångsrik! Europa behöver dessutom Rysk gas så det är win-win. USA är inte med i den här diskussionen då de på sin höjd säljer några Iphones, och kan därför säga ”ta till vapen”. Samtidigt är det frågan vad Putin har för planer i det längre perspektivet. Han är ju inte att lita på!

Grekland nojan fortsätter. Premiärministern sa i helgen att man tänker hålla fast vid sina vallöften att inte fullfölja ingångna avtal med Trojkan. Hallå!! Var det någon som trott att han skulle bryta vallöften på en vecka, utan ens ha börjat förhandla? Trojkans plan för 2015 är att Grekland ska göra ett 4,5% primärt budgetöverskott. Alltså, vilket jävla land ligger på den nivån. Det är ju hål i huvudet. Fattar varför grekerna inte går med på det. Fattar varför man vill omförhandla. Förstår också tyskarna som inte vill skriva ner/av lånen. Omförhandling är det enda rätta.

1 Statsskuld.

IDAG 177% X 2% ränta= 3,5% belastning på budget.
Genom att justera ner räntan och förlänga löptiden kanske man kan halvera räntekostnaden, typ 1%. Det är väl ändå vad räntan legat på idag om Eurozonen gemensamt hade emitterat obligationer?

IMORGON 177% X 1% ränta = 1,75% belastning.

2 Primärt budgetmål.

IDAG 4,5%. Sänk det till 2%, minst! (egentligen för högt det också, men det är en trade off vilken BNP tillväxt man kan skapa. Dvs kan man skapa mer enhet tillväxt för varje enhet budget stimulans, så bör man köra expansiv finanspolitik så långt det går för att då krymper statsskulden mätt som public debt/GDP%)

Budget 2015:

IDAG 4,5-3,5=1%
IMORGON 2-1,75=0,25%

Det här är mitt förslag. Alternativet är att skita i alltihopa.

NFP, jobbsiffran i fredags var bra, som vanligt!

257k jobb skapades mot väntat 228k.

Samtidigt reviderades utfallen för november och december sammantaget upp med hela 147 000, till 423 000 respektive 329 000 nya jobb. Jobbtillväxten den senaste tremånadersperioden blev därmed den bästa sedan 1997.

Arbetslösheten steg trots detta till 5,7 procent från 5,6 procent. Det handlar om en uppgång i arbetskraftsdeltaganden, som steg till 62,9 procent från 62,7 procent. Ganska förvånande faktiskt. Detta har varit en stor snackis de senaste åren. DB mfl. har faktiskt kunnat bevisa att en stor del av att arbetskraftsutbudet har minskar har att göra med pensioneringar. I vissa fall, förtids, men i många fall helt naturligt. Våra kära 40-talist kull blir inte yngre. Men det är klart, ALLA som lämnade arbetskraften blev inte pensionerade… så visst finns det potential för att denna siffran kan repa sig något. Samtidigt, 62,9% är inte ett jättehopp utan i linje med senaste året.

En riktig ljuspunkt är att den genomsnittliga timlönen ökade med 0,5 procent från december. Det är den högsta ökningstakten sedan november 2008. På årsbasis var ökningstakten 2,2 procent. Det var ett hopp som skapade en del rabalder, men man ska ha klart för sig att 2,2% är i linje med det tajta intervall vi legat senaste 5 åren. Frågan är om detta är en början på en ny rörselse?

För att bena ut det lite. Jobbinflationen har historiskt legat ca 1% över kärninflationen, så är man rädd för, säg 2,5% kärninflation, så är det snarare 3,5% löneinflation man ska hålla utkik efter. Där är vi inte ännu! Men sett till det starka jobbskapandet måste ändå risken anses vara hög. Räntemarknaden verkar också tycka det då den tog ett hopp upp.

Enligt MS så innebar fredagens siffra att marknadens förväntningar om FEDs första höjning kom tillbaks något, från tidigt 2016 till september 2015.

Många menar att de fallande räntorna I USA handlar om att förväntningarna om att FED ska höja har skjutits fram. Jag måste erkänna att jag är en av dem. Men DB menar att Draghis QE effekt på Tyska bundsen är största förklaringen till varför amerikanska räntor tappat.

Dock menar CS att det är självförvållat då datan har faktiskt blivit softare…

Sanningen är väl att det är en mix.. amerikanska räntor har fallit för att 1, datan e soft 2, draghi QE samt Europa rel USA data varit bättre jmf förväntningar 3, stark dollar och 4, fortsatt range bound löneinflation.

DB hävdar också att Europa har börjat visa framfötterna…

CS menar att det är fundamentalt berättigat…

så här skriver man dessutom;

US vs European equities, continued: As we have noted previously, quite a stark choice appears to be opening up between US and European equities in 2015. While the former are trading on 16.9x 2015 earnings for 4.1% EPS growth, European equities are trading on 14.9x earnings for 16.3% EPS growth. As the second chart illustrates, the backdrop to this choice is one of divergent economic momentum: while ISM manufacturing new orders released this week in the US saw a 5 point fall, European PMI new orders were stable, and IFO business expectations beat expectations. As our Trading Strategy colleagues in the US have noted, Europe saw $2.2bn of ETF inflows last week while domestic US ETFs saw $6.4bn of outflows: as the second chart below illustrates, however, the macro momentum differential that exists suggests European outperformance of the US can sustain.

Riksbanken har kommit med en ny rapport över lånen

Klicka för att komma åt rap_ek_kom_nr1_150129_sve.pdf

Med tanke på att räntorna fortsatt gå ner sen förra rapporten, samt priserna som konsekvens har stigit, är det alltså inte så konstigt att skuldkvoterna fortsätter upp. Lägre räntor ger folk utrymme att ta mer lån, högre priser tvingar dem till att ta mer lån. Sen om de är överskuldsatta, det vet jag inte. Vid dagens räntenivå är dem INTE det, då de knappast tar ett lån som de en månad senare inte klarar betala räntan på, och därmed tvingas lämna det nyss inköpta huset/lgh. Men tyvärr är det nog så att en och annan får problem om räntorna, läs inflationen, normaliseras och ränteavdraget slopas och amorteringskravet införs.

Många tycks tro på icke konventionella åtgärder från Riksbanken. Jag vet inte, men med tanke på hur svag kronan är, borde inte det ge en viss boost åt både importerad inflation som export, när det väl får genomslag? Att ledande data Europa börjat lyfta kan väl heller inte vara negativt eller? Samtidigt som bolåneräntorna aldrig varit lägre, vilket frigör cash i plånböckerna. Sen kan jag också tycka att så länge som kärninflationen inte är negativ (tror den senast var på 0,5% YoY mot 0,2% väntat) så är det frågan varför de vill ta till så drastiska åtgärder? Vissa banker är ju inne på att ta betalt för deposits? Hur stimulerande är det? Tror dem att folk shoppar upp pengarna istället. Vi har samma issue som Europa. Dvs vi har inga problem med Asset inflation, Räntorna är redan rekordlåga. Vi har heller inga problem med att finansiera budgetunderskottet, som är försumbart. Vi har problem med att kärninflationen ligger under 2%. Fokus borde därför ligga på kronförsvagning, men den verkar ju försvagas trots att vi inte gör nåt. Vi åker helt enkelt snålskjuts på Draghis politik. Det som egentligen brukar fungera när privata sidan sitter på händerna, är expansiv finanspolitik, men Maggan tjatar ju om det är tomt i ladan, så där kan inte Ingves räkna med någon hjälp ds.

Det här är skåpmat, men är det någon som undrar varför tillväxtmarknader som grupp gått så dåligt senaste åren? Jo för att bolagens kostnader ökat snabbare än intäkterna, och på senare tid för att intäkterna inte är så starka. EM som asset class kommer gå riktigt bra den dagen DM växer at pre lehman trend… där är vi inte ännu! Inte ens i USA.

Så här skriver DB om FEDs agenda:

Patient panic? The key question I have been getting from clients today, is whether rates markets will panic when the Fed removes the word patient from their statement. Expect Yellen at her Humphrey-Hawkins testimony on February 24 to prepare markets for a hawkish change in the FOMC statement in March.

Men det är frågan, Yellen har tidigare sagt att FED numera är data beroende. Därför har man också tålamod att vänta på att inflationsdatan ska trigga den första höjningen… sen om det blir juni 2015 eller 2016…det är upp till datan. Inte Fru Yellen, och än så länge anser jag inte att datan pekar åt det hållet, även om timlönerna på 2,2% är i övre intervallet sett till de senaste 5 åren.

24 februari vet vi… fram tills dess lär marknadssentimetet främst styras av Grekland och Ryssland!

Alltså har ni sett dollarn…. 8,40kr. Tänk att det vi köper in i dollar har blivit nästan 30% dyrare på ett år!!!! Eller lika mycket billigare för de som köper av oss…. inte helt oväsentligt eller? Om man tror att dollar/euron har chans a nå 1,0 pushat av en på sikt hökaktig FED mot en duvaktig Draghi, så skulle det implicit betyda att dollarn kan nå 9,30kr… givet att eur/sek är flat på ett ungefär!

USA går som sagt som tåget påhejat av;

1. Stark dollar (importerar disinflation på kortsikt, men leder till köpstarka hushåll och stigande core inflation på sikt)
2, Fallande energipriser, samma resonemang som ovan
3, Löneinflationen är otroligt muted givet styrkan i arbetsmarknaden, men det kan inte heller vara 4ever
4, Fastighetspriserna är ok, vilket håller upp consumer confidence genom psykologist starka balansräkningar
5, och som en konsekvens av 1-3 så är räntorna låga, då FED inte höjer, vilket gör att hushållen har mer över i plånboken, vilket i sig ger en fördröjd push på core inflation.

som sagt, jänkarna har det bra nu, men det borde sannolikt leda till stigande core inflation på sikt. så länge som den är under 2% gör FED inget…. men när den väl går över. Spänn fast säkerhetsbältena!

Trevlig vecka!

ps.

Om vi nu ska avskaffa ränteavdraget, bör man betala skatt på ränteintäkter då? Å andra sidan om man tar bort skatt på ränteintäkter, bör man även ta bort skatten på utdelning. Det är ju aktiens kupong så att säga?

En annan sak som stör mig är att vi måste betala skatt på bostadsvinster. Så länge som EK går in i en ny bostad så borde man inte behöva göra det. Det är ju ändå låtsas vinster, givet att man måste ha någonstans att bo. Däremot om EK hamnar i plånboken, då tycker jag definitiv att man bör betala skatt, för då är det ju en reavinst som vilken som helst.

Vad tycker ni?

ds.

OMX 1,595. Pricka toppen är inte min starka sida…. är det någons 🙂

Men jag tror faktiskt att toppen kommer infinna sig här någonstans och chansen att du ska kunna köpa tillbaks OMX 20% längre ner senare i år är MYCKET hög. Ur ett rent tekniskt perspektiv så kan du inte få en sälj rek av någon idag, då nya highs egentligen är styrketecken som bekräftar den stigande trenden. Men jag känner inte för att sitta med ner till OMX 1386 bryts som egentligen är den första riktiga ”Clean Sell”. Även nivåerna kring 1,480 och 1,530 kommer vara intressanta att hålla koll på. Men visst, även om vi får en säljsignal så är ju trenden stark, så egentligen är det en BUY the Dip signaler du ska kolla efter. Därför vill jag ge två budskap.

ETT. Jag siktar på avstämning av 2008/09 trenden som är den riktigt stora, nästan BUY and Hold, signalen som borde infalla kring 1,200 området. Detta överensstämmer även med FIB50 från -09 och FIB38 från -11. NÄR är omöjligt att säga. Men måste jag gissa så säger jag April-September! Den är också aptitlig då sättningen skulle kunna vara våg 4 i resan som pågått sedan Lehman. Efter sättningen, våg 4, kommer våg 5 som är den längsta och kraftigaste, och troligtvis driven av vinsttillväxt. Tillskillnad från Våg 1 som bara vara ”världen går inte under” eller Våg 3 som drivits av låga räntor och multipelexpansion.

TVÅ. Men vi går så klart inte rakt ner dit, utan det är trots allt en BUY the dip marknad fram tills dess, som med lite tur och tajta Stoppar åt båda hållen går att tjäna bra pengar på.

Som många vet är jag Fundamentalt NEGATIV sedan oktober 2013 (OMX 1,300). Känns ju heltokigt när man har facit såklart, men det är lätt att vara efterklok. Fundamentalt grundar sig mycket på värdering och vinstutsikter. Att räntorna är låga och därmed driver upp multiplar ser jag inte som fundamentalt skäl, utan tekniskt/taktiskt. Beviset är enkelt tycker jag. Det är inte aktier som är billiga, utan det är räntor som är dyra. Taktiskt däremot så söker sig pengar till aktier, pga att räntor är dyra. Av den anledningen har jag varit positiv till aktier tekniskt/taktiskt. Tekniskt/taktiskt kan alltid dyra aktier bli ännu dyrare.

OLJAN – Shit vad spännande tekniskt. Brottet i fredags ur konsolideringen och över det medelvärde som hållt emot i över ett halvår har nu brutits. Vad handlar detta om? Tja jag har hört att antalet nedstängda oljeriggar i USA ökar i ett rasande tempo. En annan säger ”closing shorts” driver uppgången. Någon menar att Europa, pga Draghi, åtminstone kan få 12 månader av lite eufori och hopp vilket driver på ”efterfrågesidan” (Innan man återigen inser att det finns strukturella problem i Europa som måste lösas innan det blir normal tillväxt och inflation. Problem som överbelånad banksektor, låg rörlighet av arbetskraft, euron är fortfarande inte komplett, likt den amerikanska eller svenska, då de inte har EN Treasury, EN statsskuld, EN upplåningsränta, EN budget osv). Hursomhaver, brenten gick från 110 till 45… en del pessimism ligger inbygd i den nedgången. Vad kan inte lite mindre pessimism orsaka… ärligt?

Bottnade brenten på 45$? Inte omöjligt. I så fall ska vi i ett senare skede stämma av FIB38 minst, och rätt troligt FIB50, vilket skulle motsvara Brent ca 72 samt ca 80 dollar längre fram. Vill du vara med på tåget? Lugn, vi ska säkert ner och stämma av den gamla motståndsnivån kring 50-52 innan vi drar vidare. Bryts denna så kanske man inte ska vara med, och därför får den funka som SL nivå. Men man kan nog utgå från att oljan kommer röra sig kring 60-70 dollar i snitt de närmaste åren. Är det någon som sett en sektor rapport över MSCI Energy bolagen, vilka som är bargains, och vilka som får problem, om man stoppar in det genomsnittspriset? Hade gärna haft en korg av dem på 18 månaders sikt!

Vissa menar att så länge som de här bägge kurvorna inte vänder ner ordentligt så är det SELL on strngth som gäller!

Core PCE YoY kom igår från USA, 1,3% mot väntat 1,3 och fg 1,3…. inget som tvingar FED att höja direkt. ECI som beskriver lönerna kom förra fredagen, 0,6 mot fg 0,6. Lönerna rör sig inte ur fläcken.

På fredag kom NFP, det väntas 235k samt 1,9% YoY timlönerna. Den starka dollarn har dessutom fått Core Goods Inflation att packa ihop fullständigt. VI får se, men än så länge fortsätter FEDs första höjning att skjutas på framtiden. FED har helt enkelt tagit som gissland av core inflation datan!

så här skriver DB, vilket jag fortfarande håller med:

”With capacity utilization at 2005-2006 levels and the unemployment rate close to NAIRU, I continue to believe that we are moving closer to the point when we will see broad-based wage pressure and higher core inflation. I feel quite confident that this is also the thinking behind the FOMC’s dot chart. Until we get to that point the flows from overseas will likely continue to dominate in rates markets. In other words, with a rising dollar and weak growth abroad foreigners are likely to hunt yield in the US until we see the “white of the eyes” of US inflation.”

Även Morgan Stanley, som trots allt inte tror på högre räntor… ser stora risker för löneinflation

MS säger att förväntningarna ligger nu att FEDs första höjning kommer Oktober… men påpekar att så länge som löneinflationen är svag och dollarn är stark så lär detta datum fortsätta att skjutas upp!

ISM Mfg kom in på 53,5 mot väntat 54,5 och fg 55,5… fasen vad den blivit soft!! Gynnar relativ rotationen mot EM och Europa Aktier då denna drivs av differensen i Surpriseindex bland annat.

Men även om Europa aktier ska outperforma (dock ska Continental gå bättre än Periferal)…. så lär inte euron gå så bra. Sitt i så fall på Svenska aktier, de burkar dessutom gå hyfsat när DAX gör det!

Intressanta aspekter med Grekland. Har ni tänkt på att både Obama och Draghi faktiskt har varit ute och supportat Syrizas syn. Dvs att Austerity (som definieras positiv primärt budgetsaldo, då du spenderar mindre än du tar in i skatt) inte är så jävla smart för ett land med 1. hög statsskuld och 2. noll inflation eller deflation. De har faktiskt en poäng, Believe me!

Jag tar ett exempel, med förutsättningen att 1% underskott är så pass stimulerande att det ger 1% tillväxt, och tvärtom. Skulden är 150% av BNP.

Ex 1

1% budgetunderskott/BNP (Amerikanska/Syriza modellen)

Skuld 150 till 151 (pga 1% underskott)
BNP 100 till 101 (pga 1% tillväxt)
Ny statsskuld 151/101=149,5% (minskar!!!)

Ex 2

1% budgetÖVERskott/BNP (Trojka modellen)

Skuld 150 till 149 (pga 1% överskott)
BNP 100 till 99
Ny statsskuld 149/99=150,5% (ökar!!)

Ni fattar poängen! För ett land med hög statskuld kan det vara en poäng, OM man hittar billig finansiering, att satsa på tillväxt.

Rent teoretiskt så vill inget skuldsatt land ha deflation för då växer din skuld i förhållande värdet på underliggande, och du blir ännu mer skuldsatt. Tänk dig själv och ditt hus. Vill du inte att det ökar med 3% varje år i 25, och därmed dubblas, samtidigt som din skuld inte rör sig? Jo jag tänkte väl det. Trots att värdeuppgången på ditt hus är på låtsas då det bara är inflation, dvs inget realt som har ökat. Men det intressanta är den relativa aspekten, dvs att lånet står stilla. Fråga 40-talisterna om de ´hade velat se stillastående huspriser de senaste 40 åren? Men inflationen får inte bli för hög, för då blir räntekostnaderna skyhöga vilket i sig leder till problem. De allra flesta, i de allra flesta samhällen, mår bra av jämn låg inflation under förutsättning att det också innebär normala räntor, normal utveckling av löner och tillgångsvärden samt slutligen tillväxt.

Avslutningsvis tycker jag att ni ska se den här… bang on target.

http://www.di.se/artiklar/2015/2/3/dis-expert-ger-andersson-en-kanga/

Vad han säger dessutom, för alla som inte fattar det, är att investeringar går inte över budget, utan dess räntekostnader. Ungefär som om ett företag gör en ny investeringar, så är det inte en kostnad, utan det är räntekostnader och avskrivningen som belastar resultaträkningen. OM, jag säger OM, Investeringen är klok, så leder den till intäkter och tillväxt även för staten, vilket snarare skulle ge en positiv push åt budgeten och jobben i slutändan.

Så jävla stenkorkat det där utrycket med ”tomt i ladorna” förresten. Tomt i ladorna är för mig ett balansräkningsutryck, som säger att antingen har man problem med soliditet, dvs Eget Kapital, eller likviditet, dvs Kassan….. men faktum är att staten inte har någon Balansräkning som företag och privatpersoner. Den största faktiska tillgången är skatteinbetalningar från hushåll och företag som är en cashflow grej. Den största teoretiska tillgången är ju landet i sig, och det är ju knappast till salu. Likviditetsmässigt kan en suverän stat som har skuld i lokal valuta och har kontroll över utgivningen av pengar aldrig få problem. Däremot kan man få problem med inflation, valuta och räntan… om ekonomin missbrukas. Nej hon menar såklart att Sverige kör ett budgetunderskott, dvs resultaträkningen uppvisar röda siffror. Men återigen, röda siffror i resultaträkningen är ett jäkla problem för dig och mig. Men inte för en stat på samma sätt. Ett budgetunderskott är ett problem om det förknippas med en hög skuldsättning, hög inflation, fallande valuta, handelsunderskott och allmänt lågt förtroende. Inte riktigt Sveriges grej faktiskt….. tvärtom. Vi skulle utan tvekan klara ett högre budgetunderkott egentligen!

Den NÄST bästa för en stat med Sveriges finanser och struktur är att ALLTID köra en balanserad budget. Då är det upp till den privata sektorn att driva konjunktur, tillväxt och jobbskapande. Det absolut sämsta för Sverige är att ALLTID köra underskott (typ som USA gjort i 70 år). Det BÄSTA för Sverige är att köra underskott när privata sektorn är svag, arbetslösheten hög och inflationen och räntorna låga och köra överskott när privata sektorn är stark, arbetslösheten låg och inflationen och räntorna högre.

Sen kan man vara lite teoretisk. Skuldkvoten är ju Skuld/BNP. Så skulden kan ju faktiskt öka lika mycket som BNP utan att det är ett problem. Alltså kan man matcha budgetunderskott med BNP tillväxt, och således kan man när tillväxten är god köra en balanserad budget, och ändå se skulden krympa.

Sveriges STÖRSTA problem alla kategorier är att X människor (troligtvis 10% av alla låntagare) kan vara ÖVERbelånade NÄR/OM Inflationen i omvärlden på sikt når mer historiskt normala nivåer (ca 2-3%). Men den diskussionen verkar ingen verka vilja ta!!!! Vissa verkar tro att Inflationen alltid kommer att förbli låg. Vet ni vad, ni är biased för att vi haft strukturellt låg inflation i 15 år. Under den här perioden har vi haft TVÅ megafaktorer som spelat in:

1. ca år 2000 och framåt så importerade vi disinflation från Kina. Vi gör det fortfarande, men den är under avtagande. För 10 år sedan motsvarande en genomsnittslön i Kina 5% av den amerikanska. Idag är det 20%.

2. Strukturellt låg tillväxt globalt sedan Lehman.

Om man tror som jag, att båda de här punkternas marginalpåverkan är avtagande, så kommer kärninflationen successivt att skruvas upp i takt med att det skapas fler jobb. Kom ihåg, jag pratar inte om någon hög inflation, utan bara en normalisering, dvs upp till max 3%. Detta räcker för att vi ska få en helt annan räntebild i världen.

Tillbaks till Maggan, faktum är att Alliansen lämnade över staten i väldigt bra skick. Thanks Borg! Alliansen fick dock ta över ett Sverige i väldigt fint skick av Göran Persson. Att staten faktiskt är i så fint skick är ett arv av Perssons uppstädning efter lågkonjan i början av 90-talet. Det hoppas jag han fått en medalj för! Är det något Alliansen kan ta cred för så är det att inte ha sabbat finanserna under lågkonjunkturen som varit. Det är också en bedrift. Men Perssons är större.

Lycka Till!

OMX nådde precis ATH, all time high. Det senaste var 1547.87 från 7 mars år 2000. Alltså ett nästan 15 år gammalt rekord! Det är historiskt! Grattis!!

Vän av ordning ska väl tilläggas att tittar man på OMX SPI som omfattar hela börsen så nådde vi ATH för ett tag sedan. Även om man tittar på index som inkluderar utdelningar så är vi klart över. Men det är ändå ett intressant faktum då många likställer Stockholmbörsen med OMXs30.

Hur ser det ut på i fondutbudet. Har man fått 4% utdelning i 15 år så borde en svensk aktiefond vara upp ca 80%. Nu haltar indexet något då Ericson vägde 35% (tror jag) och ingen fond kan sitta på mer än 10%, om det inte är en specialfond. Mycket riktigt är aktiespararnas indexfond upp 80%. Men du hittar även Handelsbankens index fond som är upp 130%. Glädjande nog finns det ett gäng fonder som signifikant har presterat bättre än börsen, utdelningar och avgifter inkluderade. Det är bla. Odin Sverige, Didner och Gerge Sverige, Carnegie Sverige och AMF Sverige. Sen såklart en massa Småbolagsfonder men jag är tveksam till att ”creda” dem, då indexet haltar som jämförelse. Men de övriga verkar skapat mervärde, ie alfa.

Normalt sett är jag en stark motståndare till BuyAndHold strategier, vilket jag tycket de senaste 15 åren har visat. Har du suttit på index har du fått utdelningarna, ca 4% årligen. Det är klent med hänsyn till risken och andra tillgångsslag. Men det är klart, är du helt ointresserad av ditt sparande så gäller det att sitta på rätt förvaltare. Då kan det bli bra även i långa loppet!

Det kan även vara intressant att titta i kategorin blandfonder. De har ju haft möjligheten att under 15år att delta i uppgångar, och stå utanför nedgångar, lite beroende på mandat. Problemet är att urvalet av fonder är mindre. Två fonder sticker ut i toppen, Carnegie Strategi och AMF Balans. De kan fortfarande inte konkurrera med de fullinvesterade fonderna ovan, men de är i varje fall bättre än ett fullinvesterat aktieindex som OMXs30, trots att de inte ligger 100% aktier. Det är en bedrift. Givet min syn på aktier just nu, så är de två fonderna nog inte fel att ligga i. Åtminstone fram till vi får en större sättning och börsen erbjuder tillräckligt hög risk/reward. Jag har inte granskat dem närmare… ligger Carnegie i för mycket HY bonds vars kreditrisk kanske inte är så hög men som kan sätta sig om bond bubblan börjar pysa? Hursomhaver, man ska alltid göra hemläxan innan man investerar sina surt förvärvade pengar.

Nu tar jag sikte på trendtaket i den trenden som spänner sedan 2009… dit är det några enstaka punkter till… så jag vilar fingret på säljknappen!

Trevlig kväll!

Vänsterpartiet Syriza vann gårdagens val i Grekland och därmed kommer vi få regeringsskifte.
De tog 149 mandat, av 300, i parlamentet och kommer att tvingas forma en koalitionsregering, troligtvis med Independant Greeks.

Varför har de vunnit och vad händer härnäst?

Grekerna har under flera år legat under tuffa besparingar, och Syriza anser att grekerna mer än väl har bidragit till återhämtningen och saneringen av ekonomin. De har faktiskt en poäng.

Grekland har en statskuld på 177% av BNP eller 320mdr eur. ca80%, eller 240mdr av den skulden har man till Trojkan, dvs IMF och EU. Skulden kostar ca 2% i snitt om året. Dvs den belastar budgeten med 177X2=3,5%

2014 gjorde staten ett primärt budgetöverskott på ca 2%. Det betyder att budgeten lär landa på 2-3,5=-1,5% av BNP.

Om skulden ligger på 177eur och BNP 100eur, så ökar skulden till 177+1,5=178,5. Samtidigt som BNP ökade med ca 1%, dvs till 101… vilket ger en ny statskuld kvot på 178,5/101=176,7%. Poängen är att statskulden inte växer längre. Det är bra! Det tycker Syriza också!

Vad Syriza nu vill göra är att sänka primära budgetmålet från +2% till 0%. Dvs tidigare har man tagit ut 100 i skatt och haft utgifter på 98. Nu vill man höja utgifterna till 100, vilket framförallt kommer gynna de grekerna som har det sämst. De vill inte att statsskulden ska växa, och således vill man inte att budgetunderskottet ska vara större än 2%, givet den takt landet växer med idag. Ca 1%.

För att statskulden ska fortsätta att vara någorlunda intakt så bör därför räntekostnaden på skulden sänkas i motsvarande takt som man sänker den primära överskottet. 2%/178,5=1,12%. Dvs om man lyckas förhandla med Trojkan att den årliga genomsnittskostnaden på lånet går ner till 1,12% (en halvering från dagens ca 2%) så blir belastningen 178,5X1,12=ca 2%. Nytt budgetsaldo blir således 0-2=-2% av BNP. Dvs oförändrat! Skillnaden är att man vill betala ca 2,4mdr euro mindre i räntor till EU, och ge tillbaks motsvarande 2,4mdr till grekerna i form av bättre pension, högre minimilöner etc.

Man kan nå 1,12% ränta genom att dels sänka räntan såklart, men även förlänga löptiden på lånen. Det pratas även om att skriva av skulden. En avskrivning med 50%, dvs 160mdr (320/2) skulle åstadkomma detta. Men jag tror den här dörren är väldigt stängd i praktiken. Omförhandling av ränta och löptid är mer rimligt.

Frågan är om Trojkan kan gå med på det? IMF har svårt att göra det då det finns länder som har det betydligt svårare än Grekerna som ligger under IMFs beskydd, och de har inga möjligheter att omförhandla lånevilkoren. Men IMF kan ju alltid sälja sin skuld till EU.

Kan ECB köpa Syrizas krav? Ja det kan de väl egentligen, men samtidigt skulle det ge signaler till andra länder som ex Portugal att det är fritt fram att omförhandla villkor. Vad tror ni Tyskarna tycker om den här utvecklingen? Nedskrivning känns kört! Omförhandling av vilkor mer trolig.

Omförhandlad skuld eller ej, budgetunderskottet kommer likförbaskat att landa på ca -2%… och vem täcker upp den skillnaden? Just det, Europa!

Greklands totala statskuld är ca 320 miljarder Euro, varav ca 240mdr är hänförligt till Trojkan. Detta kan jämföras med Draghis paket om 1,080 miljarder Euro.

Syriza har förvisso en poäng. Alla vet att expansiv finanspolitik är den bästa medicinen mot en svag konjunktur där privata sektorn sitter på händerna. Om en sänkning av det primära budgetsaldot kan resultera i högre tillväxt så kan det få statsskulden att sjunka snabbare. Till och med Draghi har ju påpekat att en mer stimulativ finanspolitik hade varit önskvärt. Problemet är att det nästan kräver en låg skuldsättning.

Det är knepigt, man måste få till en win-win mellan den nya regeringen och Trojan. Båda måste kunna rapportera hem och säga att de är nöjda. Det handlar mer om detta än pengarna i sig faktiskt. Samtidigt vill ju inte Trojkan komma hem och säga, ”Vi var stentuffa så det blev ingen omförhandling, och därför defaultar nu Grekland på sin skuld om 240mdr. Bra va!” Eller från Syrizas perspektiv, ”Vi var stentuffa men det gick inte genom så nu hoppar vi av Euron, vilket innebär att vi går tillbaks till Draschmern som gör att allt vi vill köpa från utlandet blir dubbelt så dyrt, att våra lånekostnader blir dubbelt så dyra, att vi måste köra en balanserad budget där vi inte kan låna upp något från utlandet. Bra va?”

Om Trojkan inte backar, kommer Syriza tacka för kaffet och lämna Euro samarbetet? Det är vad marknaden är rädd för. Men Make no mistakes. Båda parter har extremt mycket att förlora på det här alternativet.

Min fromma förhoppning är följande utfall: ”ECB säger, Syriza ville skriva av minst halva skulden men vi stod på oss. Istället fick vi gå med på mer gynnsamma vilkor för lånet vilket innebär att vi inte går miste om några pengar utan att de bara blir återbetalade under en längre period. Syriza säger: Vi ville skriva av lånet men det gick inte, då sa vi att vi hoppar av Euron. Då erbjöd ECB oss väsentligt bättre vilkor som innebär att vi sparar 2,4mdr Eurom om året i betalningar. Pengar som nu går tillbaks till alla tappra greker som kämpat så hårt med att sanera landets ekonomi”.

Egentligen ska förhandlingarna börja i februari, men Syrizas ledare har sagt att det kan dröja ända till juni. Det beror helt enkelt på hur snabbt det lyckas få till stånd en regering och välja en ny president.

Trojkans nuvarande program med Grekland löper ut den 28 februari. Där ligger några mindre betalningar fram till sommaren som man borde klara av utan omförhandling. Men i juli är det några större pjäser och innan dess måste man hitta en ”lösning”

To be cont….

Inflationstendenserna i världen är sedan länge fallande. Det grundläggande problemet till detta är låg tillväxt, vilket medför att det skapas för få jobb, vilket gör att det inte blir en sån tajt arbetsmarknad, vilket gör att lönerna inte växer.

Det är viktigt att vi har lite inflation, och inte deflation (eller för hög inflation heller). Vid deflation så växer våra skulder i förhållande till våra tillgångar. Även om vår köpkraft förbättras leder det aldrig till tillväxt, Utan stagnation. Under stagnation vågar färre investera i framtiden, vare sig företag eller privatpersoner, vilket är ett problem i sig.

Expansiv finanspolitik är medicinen när privata sektorn bromsar. Definitionen av expansiv f-politik är att man kör ett primärt budgetunderskott, dvs man spenderar mer än man tar in i skatt före räntekostnader. Men det bygger oftast på att man har en låg statsskuld. Har man en statskuld på över 100% så är risken att räntorna äter upp en stor del av det man tänkte stimulera. Dvs om man betalar 5% räntan på en statsskuld som är 150%/BNP, så kostar räntorna (5% X 150) 7,5% av BNP varje år. Dvs ett land som kör en primär budget som är balanserad (primary balance är innan räntekostnader) landar ändå på ett underskott på -7,5%. Medan har du endast 50% statsskuld, så kostar räntorna dig 2,5%. Väljer dem att köra ett underskott på -7,5% så är det extremt stimulativt till skillnad från det andra landet. Oftast, dock inte alltid, så behöver ett land med liten skuld oftast inte betala så hög räntan relativt det landet med hög skuld… så kalkylen ser egentligen ännu bättre ut för det obelånade landet.

Nåväl, Morgan Stanley sitter inte och väntar på inflationsdatan utan har ganska avancerade system som trackar i realtid. De visar att inflationen, head line, kommer falla rejält kommande 2 månader…

Detta förvånar nog ingen… samtidigt tror de paradoxalt nog att core inflation kommer röra sig kraftigt uppåt under samma tid.

Ska bli väldigt intressant att se hur marknaden reagerar om de får rätt!

Trevlig helg!

Innan vi går in på detaljerna så tror jag Svenska börsen är på väg att toppa ur. Vi har ATH på 1548 som förvisso bara är symboliskt men ändå. Nej min förhoppning är att vi går upp och stämmer av trenden som binder bottnarna sedan 2008 och 2011, som har ett stigande tak kring 1,570. Detta mål gäller så länge som vi inte bryter ner under ca1,450.

Det har skrivits om Europeisk QE allt sedan FED började att använda sig av det, men det skulle alltså dröja ända till dags datum innan det blev verklighet. Historiskt kan man säga.

Jag tänkte redogöra lite för detaljerna, och jag vill flagga för att informationen inte är 100% styrkt. Vi kommer säkert få tillfälle att revidera detta länge fram 🙂

QE programmet är 60mdr Euro i månaden i 18 månader, dvs 1,080mdr Euro, och beräknas slutföras i september 2016.

Jag vet inte exakt vilka instrument som får köpas, men jag antar att det är statspapper, och andra papper som är sk. Asset backed, typ bostadsobligationer. 80% av inköpen görs lokalt av ländernas centralbanker. 20% av ECB själva. Tilldelningen av ”80% cash” baseras på en nyckel som grundar sig på vilken insats man har i ECB. Därför borde ex Tyska Bundesbank få mest pengar att shoppa för. Man tänker köpa papper med en löptid på mellan 2-30år.

Är det ett stort program? Tja FEDs samlade QE uppmätte ca 3,000mdr dollar (dvs ca 2,600mdr euro) så det är väsentligt mindre än vad FED köpt (totalt i samtliga program). Observera att 3,000 inte är FEDs samlade balansräkning, då den ligger på 4,500, men jag har räknat bort posten Money in Circulation, som jag anser är hänförlig till traditionell penningpolitik och inte QE, som är extraordinär.

Så programmet är mindre än FEDs totala QE program.

Å andra sidan är 60mdr euro/månaden (ca 70mdr $) ungefär i paritet med FED som brukade köpa för 80mdr USD i månaden. Så på så sätt är de likvärdiga. Sen köpte FED statspapper för 40$ och MBS för 40$. Den exakta fördelningen av de 60mdr euro vet jag ej.

Ett annat sätt att förhålla sig till är budgetunderskottet. FED köpte ju för 80mdr om året, men bara hälften gick till statspapper. Det innebar 40X12=480mdr om året. Med tanke på att budgetunderskottet låg på 1,089mdr under 2012 och 680mdr och 2013 så täckte inte FED upp treasuries utbud helt. Hur ser det ut jämfört med Europa då? Tja BNP för Eurozonen ligger på ca 13,200mdr usd (mot hela EU 18,000usd och USA 17,000usd). Budgetunderskottet för 2015 spås landa på ca 2,5%…. dvs 330mdr Usd, eller ca 290mdr Euro.

Nu vet inte jag om de uteslutande kommer köpa statspapper, jag tror inte det. Men 60mdr i månaden är ju 720mdr om året, och det vida överstiger hela Eurozonens budgetunderskott på 290mdr Euro. Så på så sätt är det ett kraftigt paket, med tanke på att Draghis pengar med lätthet kan/kommer att dammsuga upp alla nyemiterade statspapper på marknaden (indirekt förvisso genom att man köper i andrahandsmarknaden, men effekten blir densamma). Snabbanalysen av detta är att räntan på statspapper kommer att pressas ner, genom att det från och med i mars kommer finnas en storköpare av marknaden. Om man definierar stor som efterfrågan i förhållande till utbud.

Draghis säger att syftet med det här QE programmet är att nå inflationsmålet om 2% och skapa tillväxt.

Kommer man att lyckas med detta?

Jag är rätt skeptisk. Tittar man på FED så har de inte lyckats få upp inflationstakten. Sen vad beträffar tillväxten så är det svårt att säga. Nej, USA växer inte extraordinärt ur ett historiskt perspektiv. Men landet hade troligtvis vuxit ännu långsammare utan QE. Inte primärt för att QE drev tillväxt, utan för att Obamas 6,000mdr i underskotts spending måste ha gett en effekt. FEDs QE var på många sätt mycket mer logiskt. Obama hade ca 45% public debt/gdp när Lehman small. Han visste att det finns inget som biter lika bra på konjunkturen som att köra expansiv finanspolitik, dvs budgetunderskott, när privata sidan, dvs hushåll och företag deppar. Han körde därför underskott under 2008-2013 för ca 6,000mdr dollar. Eller ca 36% av BNP eller ca 6% årliga underskott. Han behövde FED i marknaden för att kunna sälja papper till hyfsat låg ränta. Hade FED inte funnits, så hade privata aktörer fått suga upp 6,000mdr och dels begärt högre ränta, vilket slagit mot aktier, fastigheter och andra räntepapper.

Men i fallet med Europa så är 1, budgetunderskottet INTE särskilt stort och 2, räntorna är redan rätt låga (bortsett från Grekland). Tysklands 10 åring ligger på 0,5%.

Samtidigt ligger statsskulden i Eurozonen på över 90%, så även om man skulle vilja köra expansiv finanspolitik, så kan man inte. Det finns dessutom inget stöd för det politiskt.

Kommer utlåningen från banker till hushåll och företag öka? Tja tveksamt. Räntorna är ju redan låga, och många Europeiska banker är redan för leveraged mätt som Lån/EK, så utlåningen lär inte heller driva tillväxt.

Asset Inflation lyckades FED också skapa. Men behövs det i Europa? Prisutvecklingen på aktier, räntor och fastigheter har varit rätt god i NÄSTAN hela eurozonen. Vissa mer andra mindre, men aggregerat helt OK. Men visst kommer det bli en viss effekt. Draghis dammsuger ju hela marknaden för statspapper, vilket pressar privata investerare att köpa aktier, fastigheter, HY/IG oblisar i sin jakt på avkastning. Samtidigt är det frågan hur intressant det är att köpa en europeisk High Yield obligation som yieldar 5% samtidigt som euron kan försvagas med 10%? Hur intressant är europeiska aktier om valutan ska försvagas?

Nej det kokar ner till Euron. Det handlar inte om Asset Inflation eller Finanspolitik som det gjorde för FED, det handlar om EURON. Det är det enda det handlar om. Den måste sjunka i värde. Mer än de 17% den gjort senaste året. I första hand tror jag den ska gå mot 1,00 eur/usd. I andra hand kanske 0,80 som vi nådde år 2000.

Frågan är om det räcker? Visst för en Europé så blir de importerade sakerna dyrare (driver inflation) och du kanske väljer att hellre köpa inhemskt producerat (driver jobb och tillväxt) och för en utomeuropé så vill du handla av Europa givet att vi har något som du vill köpa (driver jobb och tillväxt). Men den sistnämnda handlar också om hur kunden mår. Dvs är det goda tider i främst Asien och USA så funkar det, men skulle de stå inför sämre tider så fungerar det sämre då du handlar mindre om du får det sämre ÄVEN om det blivit billigare. Så helt straight forward är det inte!

Jag får reservera mig för siffrorna ovan, och vi kommer säkert få anledning att återkomma till det här längre fram!

Jo, någon kanske undrar varför euron har varit så stark relativt sett med tanke på hur dåligt Europa har gått? Valutakurser är ingen exakt vetenskap men två av de viktigaste faktorerna är aggregerad bytesbalans och budgetbalans. Länder som det går åt helvete har oftast tre saker, twindeficits and overleverage. För mycket lån, stora budgetunderskott och importerar betydligt mer än man exporterar (dvs negativ handelsbalans, som oftast ger ett underskott i bytesbalansen). Europa har aggregerat litet budgetunderskotten och positiv bytesbalans… Således ger det en stark valuta. Men värt att notera är att försvagas euron, så bidrar den till ett ännu större handelsöverskott, vilket i sig stärker valutan.

I Feds fall så finansierade man indirekt budgetunderskotten. Pengar som spenderades i öppna ekonomin. Eftersom eurozonen bara har ett årligt underskott på 300mdr och man tänker shoppa för 720 om året så kan man undra vad kommer att hända. Jo fonder, försäkringsbolag och pensionsbolag som idag sitter på statspapper kommer sälja dem till ecb och lokala centralbanker, och tvingas köpa andra grejor, alternativt ligga i cash. Hursomhelst kommer inte pengarna ut i ekonomin och leder till hyperinflation (precis som i USA) utan pengarna kommer hamna på centralbankernas skuldsida i form av en skuld till bankerna som kallas för Bank reserves (tillgången är ju statspappret) och bankerna kommer ha en tillgång som också heter bankreserves. Samma upplägg som Fed. Visst man printar pengar. Men de går inte till konsumtion om nån tror det! Utan det enda man gör är att skapa asset inflation, och den dagen deras bonds förfaller, jag rullar man inte över dem så får de tillbaka pengarna, och kan makulera dem. Då måste privata sektorn ta över skulden. Något de ändå hade gjort idag om Ecb inte gjort nåt, då det alltid finns tagare av en statsobligation, det är bara en fråga om pris. Dvs räntan!

Avslutningsvis, Om inte USA med sitt QE program (som dessutom var fullt logiskt till skillnad från ECBs),jobbskapande och hyfsade tillväxt orkar upp till 2% kärninflation…. vad får er tro att Draghis ska lyckas i Europa? Jag tror han ska vara nöjd om han lyckas BROMSA FALLET mot deflation. Tillväxtmässigt bör man inte räkna med mer än 1-1,2% tillväxt i eurozonen i år…. en hyfsat svag världskonjunktur, balanserad finanspolitik, ringa utlåning från bankerna och svagt jobbskapande gör att jag personligen inte tror att man orkar mer… trots att Euron skulle falla till 1,0 mot dollarn!

Läs även;

Initial Thoughts on European QE

Trevlig kväll!

Konsensus har länge trott att FED första räntehöjning kommer i sommar. Jag har sedan mycket länge lyft fram chart som pekar på att jobbskapandet borde utmynna i löneinflation som sätter press på core inflation, som tvingar FED att höja. Det tror jag fortfarande. Dock vet jag inte när!

Nu börjar marknaden med all tydlighet visa att de tvekar…

10 åringen har gått från 2,20 till 1,80
5 åringen har gått från 1,80 till 1,30
2 åringen har gått från 0,75 till 0,45

Guldet har stigit 20% sedan december, vilket betyder att man tror INTE på stigande REAL räntor, vilket betyder att man INTE tror på högre räntor och/eller fallande inflation. Räntorna har börjat falla, som jag visade ovan, och FEDs räntehöjning skjuts på framtiden. Det innebär att real räntan går ner, vilket gynnar guld. Men Inflationsförväntningarna spelar också roll. Tror man även att inflationen ska stiga, vilket också medför att lägre realräntor allt annat lika? Nej, jag tror att marknaden förväntar sig fortsatt låg inflation, fast inte fallande. Låg för att dollarn är stark och oljan är svag. Fast inte fallande, eller deflation för att konsumenten är glad vilket inte minst Michigan på 11års högsta visar. Dessutom är man medveten om att löneinflation kan lura runt hörnet. Kontentan är att inte tror att kärninflatinen kommer ta sats över 2% gränsen inom de närmaste månaderna, vilket gör att FED vilar på hanen. Detta gör att räntorna faller vilket pressar ner realräntorna (då inflationsförväntningarna är stillastående) och som pressar upp guldet. Det är förväntningarna om högre räntor som har sänkt guldet tidigare… Nu faller räntorna och inflationsförväntningarna har inte rört sig… Därför stiger guldet!

En annan indikator nedan…

Hur kunde det bli så här?

För att nämna några anledningar,

Ledande makro, typ ISM, vände ner jmf förväntningarna och pekar på att momentum i den amerikanska konjunkturen har intagit en lägre växel. Detta trots att vi inte har några väder effekter. Jobbsiffrorna är starka, men löneinflationen lyser med sin frånvaro. Man tror att det fortfarande finns slack och arbetstagaran har ingen Pricing Power än. FED lyckades ta bort Considerable utan att skapa förväntningar om räntehöjningar. Oljan faller och dollarn är stark vilket gör att inflationen går ner (även om den kan trycka upp core inflation i ett längre perspektiv).

Fallande räntor betyder stigande multiplar, vilket är bra för börsen, givet att vinsterna inte justeras ner.

MEN, the big men, är att detta kan snabbt förändras. En stark ISM, en inflationssiffra som kommer in snäppet högre än väntat… då studsar räntorna upp och guld och aktier ner. Tajming är svårt!

Angående räntehöjningen då? Jag säger som Morgan Stanley, FED is a hostage of inflation. Så länge som den är låg kommer de inte att göra ett skit, så fort den börjar röra sig inleds en räntehöjarcykel. No more, no less!

Den 30 januari kommer ECI med lönestatistik, kort därpå kommer NFP med timlöner. Det finns fortfarande en risk att de studsat upp. Särskilt om man ser till graferna nedan, då kommer marknaden att helt ändra uppfattning. Eller håller sig lönedatan på mattan ännu en månad till? Poängen är att headline inflation lär fortsätta att vara svag under 1H15 då oljepriset var högt under 1H14 (bas effekten). Samtidigt kan core mycket väl röra sig uppåt under samma period. Min personliga tro är att FED fäster stor vikt vid den senare, vilket marknaden borde inse. Därför kan detta ränterallyt få ett abrupt slut.

Trevlig kväll!

Det är Länsförsäkringar som har frågat 5,000 svenskar.

http://nyhetsrum.lansforsakringar.se/2015/01/09/slopat-ranteavdrag-paverkar-hushallen/

http://www.dn.se/ekonomi/sa-slar-slopat-ranteavdrag-mot-hushallen/

http://cornucopia.cornubot.se/2015/01/17-av-tabyborna-ar-beroende-av.html

Det mest anmärkningsvärda är att 20% har svarat ”JAG VET INTE”. Beror det på att det inte förstod frågan, att de inte ens vet att ränteavdraget existerar trots att det dras i din deklaration. Att man kanske frågade personer som INTE äger sin bostad, eller har lån på sin bostad, och därför inte har en uppenbar koppling till ränteavdraget, och är helt enkelt osäker på de indirekta effekterna. Eller är de bara korkade?

41% svarar att de måste dra ner på annan konsumtion. Vissa tycker detta är alarmerande men det anser inte jag. Om du har kalkylerat med en ränta på 5% inkl ränteavdrag när du tog lånet, men idag betalar 1,3% efter rabatt och ränteavdrag så är det inte konstigt om du har mycket pengar kvar i plånboken (du betalar ju bara ca 25% av vad du har planerat att lägga på lånet från början). Vissa amorterar, andra inte. Vissa bör/behöver amortera, andra inte. Vissa gillar att spara, andra inte. Hursomhelst väljer många att konsumera upp stora delar av de här pengarna. Slopas ränteavdraget och räntorna drar så får de dra ner på just den konsumtionen. Men det tror jag faktiskt de är rätt medvetna om.

Det viktiga är att de kalkylerade med en långt högre ränta, en ränta som tar höjd för normal inflation och normala realräntor.

Där verkar det som om 8% inte ligger rätt. Vilket ironiskt nog ligger i det spannet jag varit inne på tidigare. Att 10% av svenska bolånekunder inte kommer klara av en framtida normalisering av räntorna. Att samma grupp därutöver kan tvingas att amortera och få slopade ränteavdrag gör livet inte enklare. Det kommer gå åt helsike för dem, och de kommer att behöva gå ut i en marknad och sälja ungefär samtidigt. Effekterna av det här är inte svåra att räkna ut!!!! Är det verkligen vad vi vill???
Det är konstigt att ex inte Finansinspektionen lyckas fånga upp det här?

Vad är det som inte stämmer? Finns det ett systemfel i utlåningen?

8% kan tyckas lite, men det är det inte. Subprime, som i USA triggade Lehman och hela finanskrisen, utgjorde ca 10%.

Jag anser att många kör fel när de tittar på aggregerade siffror. Aggregerade siffror säger väldigt lite.

Den dagen vi kan göra en undersökning där 0% svarar, Jag behöver inte sälja, då har vi rätt nivå på skulderna, och då är priserna per automatik korrekta. Då behöver vi inte heller oroa oss för någon krasch med lågkonjuktur och stigande arbetslöshet som direkta följdeffekter.

100% måste klara 5% ränta inklusive ränteavdrag. 7% exklusive ränteavdrag (för att vara extra tydlig). Sluta titta på åtgärder som slår mot dem som har rätt skuldsättning!

Detta är utmaningen, och vi måste ta tag i det NU!

ps. börsen ångar på och det tekniska målet kring 1,500 börjar närma sig. Väl där har vi taket i dels 2011 trenden, men även trenden som binder kanalen 2002-08 över 2007. ATH ligger kring 1547 och är nästa, om än väldigt symbolisk bara. Därefter 2009 trenden kring 1575. Men risk reward ser trist ut, max 5%, och så mycket som 20% nedsida om det börjar rulla….. ds.