Kortsikt's Blog

Dagens industris inslag med Ingves syn på svensk inflation fick en del kommentarer. Kommentarer som nästan gör en förbannad. Men samtidigt får det mig att undra, är det verkligen så här gemeneman tänker?

Urval av några kommentarer:

1. Konstig värld när vi strävar efter inflation.

2. Vårt (galet) system är beroende av kreditlån/skuldskapande och inflation(finansiell tillväxt) inte vinstskapande/pengalån och ekonomisk tillväxt…av slöseri inte ekonomi… tyvärr.

3. Det är en kvarleva som saknar substans, det finns ingen bra vetenskaplig förklaring varför inflation överhuvudtaget skulle vara bra. Hur kan man komma till slutsatsen att erodering av vår valuta på 2% skulle vara bra? Folk blir va med sparkapital och det skalle anses vara bra för ekonomin. Varför inte 3% eller 5 % eller 1% inget svar på den frågan. Det finns absolut inte något intelligent svar på varför just 2% inflation skulle vara ett bra mål. Ingves har inget svar på frågan!!!

Ibland råder det delade meningar om vi har inflation eller inte. Men faktum är att många varor faktiskt inte stiger i pris utan har varit ganska orörliga eller fallande, som ex elektronik, bilar, el, mobiltelefoni, kläder till viss del, drivmedel, transporter till viss del… samtidigt som en del blir dyrare som ex mat, restaurangbesök och tjänster i ren allmänhet. Men den bästa tempen är nog Medelsvensson själv. Han har haft väldigt lite löneökning senaste 5 åren. Om vi hade haft allmänna prisökningar då skulle han förmodligen upplevt att han fått det väsentligt sämre, men jag tror han skulle säga att han har råd med ungefär samma saker som för 5 år sedan. Han skulle förmodligen säga att han har mer pengar över, då räntekostnaderna gått ner, men rensat för dem här så tror jag att han upplever att hans lön står ganska stilla, men att han får ungefär samma sak för sina pengar vilket innebär att vi i stort har nollinflation eftersom lönerna rört sig väldigt lite.

Ingves vill inte att alla ska springa och låna och konsumera för att få upp inflationen, som vissa verkar tro. Han vill försvaga kronan och därigenom importera inflation.

Men åter till kärnfrågan. Vissa verkar tro att Riksbanken är galen som strävar efter lite inflation. Det måste implicit betyda att de tycker det är önskvärt med deflation eller hög inflation. Troligtvis ser de fördelar med deflation. Till alla er som tycker det så är det hög tid att läsa på.

Det finns gott om exempel i historien som visar att en ekonomi mår dåligt (=svag tillväxt och stigande arbetslöshet) vid deflation. Vid alltför hög inflation så leder det oftast till hög tillväxt först (framförallt nominell) och sen recession. Det finns å andra sidan ingen forskning som säger att just 2% är optimalt. Det skulle förmodligen lika gärna kunna vara 1% eller 3%. Poängen är att vi vill inte ha -2% eller lägre… eller +5% eller högre.. och då har man fått bestämma sig för något mittimellan.

Nackdelarna med extremt hög inflation behöver jag nog inte gå in på. Men de viktigaste är att du skapar en spiral av stigande priser och löner som till slut pressar upp inflation och därmed räntor att det dödar den ekonomiska tillväxten och leder till recession och stigande arbetslöshet. Hög nominell tillväxt leder till kraftigt negativ real tillväxt kan man säga. Enkelt utryckt.

Vad är för- och nackdelarna med deflation?

Vid deflation så väljer du att spara pengarna framför konsumera. Vissa verkar tro att spara alltid är bättre än att konsumera men då måste man se det ur ett bredare perspektiv. Vad hände om vi slutade att konsumera. Då hade vi inte haft något jobb att gå till… och hur tror ni det hade slutat? Ett visst sparande är så klart bra, men får vi fallande konsumtion så krymper ekonomin och pressar upp arbetslösheten.

Vid deflation så tjänar företagen oftast mindre pengar då bruttoinkomsterna sjunkner, samtidigt som de har svårt att sänka lönerna. Alltså får de sparka folk. Detta gör att färre kan konsumera, och så sjunker tillväxten, varpå ännu fler får sparken. Recession! En annan effekt är att de brukar sluta investera, trots att räntan är låg. Detta har att göra med att efterfrågan är låg.

Alla med nettolån får se sina lån växa i förhållande till värdet på underliggande. Jag tror de flesta skulle vilja se sitt hus stiga med 2% varje år i 40 år och därmed gå upp med 120% samtidigt som lånet ligger stilla. Om du gått in med ett lån på 85% loan/value så sjunker den till 39% utan att du amorterar. Men detta är tveeggat svärd. För blir inflationen för hög, så blir dina räntekostnader för höga, samtidigt som höga räntor pressar ner värdet på ditt hus. Vi vill ha låg jämn inflation, som innebär låga räntor. Blanda inte ihop detta med att huspriserna nu går upp för att räntan gått ner. För kollpingen fallande ränta, möjlighet att ta större lån, högre huspriser är en annan sak. Nu talar jag om att skulden är konstant, och att husets värde kan öka med löner och inflation i en ekonomi.

Deflation är också ett problem för sparandet vilket vi ser nu när räntorna är noll och vanliga människor tvingas ut på riskkurvan. Vilken kan sluta i tårar, och därigenom minskad konsumtion, tillväxt och recession.

Det finns mycket mer att diskutera men detta är några av de viktigaste punkterna. Tillväxten riskerar att vara strukturellt låg i en nollinflation eller deflationsmiljö. Svag tillväxt skapar inga jobb och gör att vår ekonomiska standard inte blir bättre. Många talar gärna om skulder. Bakom varje utlånad krona finns en fordran. All skuld är inte dålig. Skulle hela världen varit skuldfri så hade vi haft ett stort problem. Sund skuldsättning är bra och en förutsättning för vår ekonomi. Överskuldsättning är problematisk och osund. Blanda inte ihop detta med Deflation och Inflation.

Det finns en ytterligare diskussion, och det är nuvarande läge där vi inte har outright deflation med fallande priser, utan stillastående priser med svagt stigande löner. Samtidigt som mycket av den deflation vi fått senaste åren handlar om låga import priser, vilket i sin tur handlar om billig produktivitetsdriven tillverkning i Asien och stark krona. Detta är egentligen en rätt gynnsam situation och är inte exakt det deflationsscenario som jag beskriver ovan. Men är det den vi vill ha? NEJ, fortfarande innebär en miljö där vare sig priser eller löner sjunker eller inte alls rör sig från år till år, en miljö som kommer kännetecknas av låg real tillväxt, och därigenom ett lågt jobbskapande.

Därför vill vi ha en lite inflation, en nivå som går hand i hand med tillväxten….

Men även fortsättningsvis kommer inflationen att vara svag, och det är för att:

1. Jobbskapandet och arbetslöshet är på global basis ganska hög. Vi kommer inte få allmänt stigande löner i världen på ett bra tag

2. Globalt är vi ändå långt ifrån att slå i något kapacitetstak. Man kan nästan tillverka hur mycket som helst, av vad som helst, utan att det blir prispress. Asien kan vi tacka för detta.

3. Utlåningen kommer, och kan inte, nå tillbaks till pre Lehman nivåer av den enkla anledningen att skuld/inkomster ration aggregerat för stat och hushåll (som är slutkonsumenter, inte företag) är på en nivå som inte borgar för det på samma sätt som för 20 år sedan. Just i statens fall handlar det om det inte kommer bedrivas någon underskotts politik.

Så någon superinflation kan vi glömma!

Å andra sidan så är man naiv om man tror att det är bra med NOLL inflation eller värre då det kommer vara förenligt med låg tillväxt och lågt jobbskapande, och det tror jag ingen vill ha.

Sen är det viktigt att se detta ur ett långsiktigt perspektiv, då vi mycket väl i ett enskilt land ett enskilt år kan ha deflation, och ändå god real tillväxt och jobbskapande. Men inte aggregerat och inte uthålligt.

Problemet är när alla centralbanker försöker devalvera sina valutor samtidigt… någon måste ju stärkas, och just nu verkar det vara dollarn. Det blir konsekvenser av det också… som vi lär behöva diskutera längre fram!

Det är intressant att sätta siffror på PE tals diskussionen.

Här har jag konstruerat en förenklad variant av DCF.

Ex 1.

Här har jag härlett hur det sett ut historiskt, och varför det inte är en slump med PE tal kring 16 i snitt.

1. Jag antar att den prognostiserad vinsten för i år är 100. Spelar inte så stor roll då det är basvärde
2. Därefter växer den vinsten med 7% vilket är den genomsnittliga vinsttillväxten för S&P500 sedan 1945 till 2008.
3. Efter 5 år av prognoser infaller Terminal Value, dvs värdet på år 6 till oändligheten. Vinsterna växer i takt med inflationen under den här tiden, där antas 2%, då detta är inflationsmålet.
4. Riskfri ränta är 10 åringen. Det är svårt att prata om ett historiskt snitt, då räntan gick från väldigt låg på 50-talet till att trenda upp och toppa ur 1982, för att därefter trenda ner till dagens nivåer. Men jag har antagit 5% vilket man kan härleda från 2% inflation, och därmed 2% styrränta, plus 1% för tvååringen, och ytterligare 2% för 10 åringen. 2+1+2=5%
5, Marknaden riskpremie har också pendlat men anses ligga i snitt kring 4%.
6, Diskoneringsfaktorn är Riskfri ränta + Riskpremie

Om man gör detta får man fram PE 15,8. Visst modellen är förenklad men det är ingen slump att detta är historiskt snitt.

Ex2

Detta beskriver marknaden hur den beter sig idag. Dvs när räntan gått ner. Jag låter allt vara oförändrat bortsett från att jag justerar ner riskfria räntan till 2% där 10 åringen ligger idag.

och vips flyger det motiverade PE talet upp till 28,4. Skulle jag sänkt räntan till 0…. ja då stiger PE till 57,9. Bara för att ni ska förstå kraften i ränteförändringarnas inverkan.

Ex3

MEN, i en låginflations miljö, så innebär det även att ekonomin växer sakta vilket gör att vinsterna växer sakta. I USA har vinsterna varit flat senaste 2 åren. Dessförinnan växte dem, men det berodde enbart på att man lyckades banta kostnader som ex löner, räntekostnader och avskrivningar. Utebliven försäljningstillväxt ger utebliven vinsttillväxt (korrigerat för kostnadsbesparingar) är ett robust samband.

Åter till ovan exempel, där 10 åringen ligger på 2% som idag… fast nu sänker vi även vinsttillväxten närmaste 5 åren till NOLL, samt sänker tillväxten under Terminal Value till NOLL. Vad händer då?

Jo, PE talet faller tillbaks till 16,0.

Ett annat exempel kan vara om man ta normal ränta 5%, fast framtida vinsttillväxt NOLL. Då sjunker PE till 10,5. Även detta scenario är såklart omöjligt, då vinsttillväxten knappast kan vara NOLL i en värld med inflation kring 2%+ då den världen växer.

Ett sista exempel kan vara ett försök att spekulera i en korrekt framtida värdering. Jag tror ju som många vet att inflationen kommer smyga sig uppåt med stöd av lönerna, vilket gör att 10 åringen kan nå 3,5%. Samtidigt tror jag den genomsnittliga vinsttillväxten kanske inte blir NOLL, men det blir inte 7% som historien visat. Ponera med 3,5% närmaste 5 åren och därefter 2% som inflationstakten. Vilket är fair PE då? Jo det är 18. Vilket betyder att SPX är fullvärderad nu!

Poängen är att låga räntor leder till multipelexpansion… det är sant. Men skruvar man ner den långsiktiga vinsttillväxten så påverkar det värderingen negativt. De tar ut varandra!!!

Detta faktum tycker jag man pratar för lite om!

SPX är köpvärd kring 1,750….

Sedan riksbanken sänkte räntan så har räntorna på statspapper gått ner till nära noll, oberoende löptid, och börsen har minst sagt rallat. I media tycker man inte det här är några konstigheter utan säger att det kan fortsätta… fair enough

En akties korrekta värdering är dess framtida vinster (eller fria kassa flöden för att vara petig) diskonerat med en ränta som består av den riskfria räntan+en riskpremie. FALLER den riskfria räntan så ökar värderingen. Därför är det också helt korrekt att PE talet sväller i takt med att räntan faller. ALLT ANNAT LIKA.

Därför är det inte så konstigt att vi har sett en påtaglig multipelexpansion de senaste åren i takt med att räntorna gått ner.

När man tittar på börsens PE genomsnitt genom tiderna så är PE 15 relativt normalt. Nu verkar de flesta tänka att marknaden ska värderas till PE 15 + premie för de lägre räntorna. Det är en frestande tanke!

Problemet är att det är inte allt lika!!!

PE 15 byggde på högre räntor, som i sig var en konsekvens av en högre inflationsmiljö. Men inflationsmiljön var också ett resultat av högre tillväxt. Så i denna värld var den nominella tillväxten högre i ekonomin. Företag som verkade i den här miljön kunde se hur man ökade försäljningen från år till år. Ökad försäljningstillväxt gav vinsttillväxt. Den ska också monteras in i kalkylen.

Om vi nu som många tror kommer ha strukturellt låg eller ingen inflation under många år, så kommer vi även ha en ekonomi som växer strukturellt sakta. Företagen i den här miljön kan alltså INTE se sin försäljning öka, och därmed kan inte vinsterna öka heller. (Bortsett från kostnadsreduceringar, men de är inte uthålliga, samt att den faktorn fanns även förr i världen. Den här diskussionen är förenklad, och mer principiell)

Om du skulle ta den gamla modellen som byggde på 3% inflation och 5% riskfri ränta, men i stället stoppade in flat långsiktig vinsttillväxt…. då hade vi aldrig haft PE15 i snitt historiskt, utan kanske PE 8-10. PE15 tog hänsyn till vinsttillväxt.

Så när ni tror på en högre värdering pga långsiktigt låg inflation och räntor…. så kan ni inte ta PE15 + premie, utan PE10 + premie om det ska bli rätt.

Som det är idag verkar marknaden prisa in vinsttillväxt och nollräntor. Det rimmar dåligt, då vi inte kan ha nollinflation och samtidigt en stark ekonomisk tillväxt samtidigt. För det är precis vad det betyder!!!

Sen att jag inte tror på att noll inflation, med tillhörande noll räntor, är uthålligt… det är en annan diskussion som gör dagens syn på börsen ännu mer risky! Men hitintills har jag haft väldigt fel!

Happy trading!

ps. Jag har sagt det innan och säger det igen, men risken är överhängande att svenska börsen handlas 20% lägre i sommar än vad den gör idag. ds

By Wes Goodman
(Bloomberg) — Bill Gross says the Federal Reserve will raise interest rates in June. David Rosenberg says it may not happen until next year.

It’s the biggest question in the financial markets: When will the Fed move? U.S. stocks are surging to records as benchmark borrowing costs near zero drive the hunt for returns. Treasuries are swinging the most on record. If only the experts could agree on when it’ll happen.
Gross, the bond king who moved to Janus Capital Group in September from Pacific Investment Management, said the Fed will act because interest rates near zero are threatening to create market bubbles as investors send stocks and debt higher.

“The Fed is willing at this point to at least acknowledge that by raising interest rates 25 basis points in June,” he said Monday on Bloomberg Television’s “Street Smart” program.
Rosenberg, the chief economist at Gluskin Sheff & Associates, said Fed Chair Janet Yellen will wait until inflation reaches its 2 percent target, and that may not happen until next year. “She will be patient,” he said on the same program. Rosenberg previously served as chief economist for North America at Merrill Lynch & Co.

Men för att alla som tycker det här är klurigt, så är det för att det är inte bara klurigt. Det är omöjligt. Inte ens FED vet.

Rosenberg har en poäng. Om inte löner, dollar, energi och svag omvärldskonjunktur kokar ner till att core CPI/PCE tar sig upp till 2% eller högre…. så behöver faktiskt inte FED agera. Tvärtom ser FED det som ett problem att inflationen inte tar sig upp till 2%.

Bill Gross är mer kontroversiell, och menar att FED inte bara ser till inflation, utan även har som mål att undvika bubblor, då de skapar senare problem. Problem som till slut ändå påverkar FED. Han kan ha en poäng… men hur ofta tycker du Yellen klagar över farliga obalanser och bubblor i ekonomin? Inte så ofta tycker jag. Tvärtom har hon, ända sedan Bernanke tid, varit delaktig i att skapa asset inflation. Det har varit ett av målen. Högre asset inflation gör att hushållens balansräkningar upplevs som bättre (med betoning på upplevs, då ett pris snabbt kan förändas åt bägge hållen) och det påverkar consumer confidence positivt. Detta leder till att hon konsumerar mer, givet att hon har pengar att konsumera för, vilket i sin tur är kopplat till arbete/lön och räntekostnader på skulden. Men givet att konsumtionen går upp så är det bra för ekonomin. Det i sin tur har kopplingarna till asset inflation. Jag tycker snarare att Yellen oroar sig för att fastighetsmarknaden inte går ännu bättre. Skuldsättningen bland hushållen i USA har faktiskt trendat ner, inte upp de senaste åren. Jag tror hon visst förstår att aktier och obligationer kan falla en hel del, men det verkar inte vara hennes största huvudverk utan är sekundärt!

Jag skulle vilja fråga Bill Gross, ”Fine, det är möjligt att asset inflation inte lett till den tillväxt vi hoppats på då folk ändå måste ha cash att spendera, och för detta krävs jobb m.m. Men hur hade sysselsättning och tillväxt varit om tillgångspriserna hade varit, säg, hälften så höga? På samma nivå, bättre eller sämre? Det är möjligt att tillväxten idag trots allt är RELATIVT stark jmf om vi inte hade haft Asset inflation alls. Svaret på den frågan har ingen. Fråga två. idag har usa negativa realräntor, med genom att vi oroas över bubblor så höjer vi räntan till 3%, vilket därmed skapar klart positiva realräntor. Vad händer med jobben, tillväxt, inflation och tillgångspriser då? Är det vad du vill åstadkomma?

Det finns även dem som hävdar att det är inte en centralbanks jobb att förebygga bubblor, då bubblor är en naturlig del av ekonomin, då ekonomin är en konsekvens av irrationella individer.

Sen finns det ytterligare en diskussion vad som är en centralbanks jobb. Är det att se till Main street eller wall street? Dvs även om SPX ligger på ATH, så är sysselsättningen uppenbarligen inte så stark att lönerna växer. Wall street är on fire, medan Main street inte är det. Är det inte FEDs jobb att i första hand se till Main street och realekonomin? Om vi får en börskrasch… visst alla påverkas för att allt är integrerat. Men mest dem som sitter på mycket aktier, och dem är det kanske inte så synd om ändå. Är det inte viktigare att Fokusera på Main street?

Jag tror INTE att FED anser att det är deras mål att påverka tillgångspriser, utan inflation, som är en konsekvens av tillväxt och jobbskapande. MEN, the big MEN, om ett av verktygen för att påverka inflationen är att påverka ASSET inflation så gör man det. Förstod ni skillnaden? Hade inflationen idag legat på 4%, och räntehöjningar inte hjälpt, så hade de säkert kunnat tänka sig omvänd QE i syfte att trycka ner tillgångspriser. Men inte idag när inflationen ligger på 1,3-1,6 (core CPI/PCE). Så att påverka tillgångspriser är inte ett mål, det är ett verktyg. Vår Riksbank är inne på samma bana. Jag är också inne på den banan. Det är inte en centralbanks mål att styra prissättningen. Det ska ske ute i ekonomin.

Apropå inflation, US Core PCE kom igår. Den kom in på 1,3% mot 1,3 väntat och fg 1,3. FED tittar mycket på den här…. och gårdagens siffra gör dem knappast hökaktiga! ISM kom in som väntat, fast sämre än fg. Inget att skriva hem om! Tycker ni main street verkar vara en bubbla? Det tycker inte jag! Stark sysselsättning ja, men inte bubbla.

Det verkar finnas många som är rädda för att vi har stora obalanser, som kan leda till lågkonjunktur och fallande tillgångspriser, vilket jag antar att de vill undvika. Samtidigt verkar samma personer inte ha något emot om vi för en finans- och penningpolitik samt inför åtgärder som just skapar en lågkonjunktur och de problem de egentligen vill undvika. Men de hävdar att det är bättre att vi skapar en egen kontrollerad lågkonja nu, än åker på en etter värre senare som är helt okontrollerbar. Visst, där finns en poäng. Men om centralbanker ska trigga lågkonjunkturer, ska de även trigga starka högkonjunkturer? Är det inte bättre om marknadskrafterna sköter det? Finans- och penningpolitik ska ta en sekundär roll anser jag. Däremot bör våra politiker säkerställa att hushållen inte gör sig ÖVERbelånade, för bankerna pga ROE krav fixar inte det själva. Det är en helt annan diskussion! Många blandar ihop diskussionen, det är okunnigt.

För er som funderar på ränta och inflation ur ett svenskt perspektiv, kolla gärna in

http://www.di.se/artiklar/2015/3/2/vi-har-ett-extremt-ovanligt-lage/

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/501357?programid=3626

I övrigt riktas allt fokus mot NFP på fredag…. och i synnerhet lönerna. Fram tills dess borde haussen kunna hålla i sig!

ps. Vad beträffar FEDs beslut har Yellen sagt att stigande löner kan vara anledning att höja räntan, även om core CPI/PCE inte visat samma tecken. På samma sätt kan en ökning av Core Cpi/PCE också vara en anledning att höja räntan trots att lönedatan inte visat samma tecken. Anledningen är enkel. Högre löner förmodas ge genomslag i priserna. Ganska logiskt. Men även stigande priser förmodas sätta press på lönerna eftersom arbetsmarknaden ändå börjar bli lite tajt. My take är att lönerna förmodligen kommer gå först. Därför är NFP och ECI datan avgörande. På fredag kommer NFP, nästa NFP är ca den 6/4 och sen 30/4 kommer ECI!!

DEN SOM PRICKAR IN DEN HÄR DATAN KAN GÖRA BRA AFFÄRER
ds.

I USA alltså! Morgan Stanley är en av dem som inte tror att FED kommer att göra något förrän tidigast våren 2016. Det skulle innebära att vi kan få hyfsad börs resten av året, och sättningar ska utnyttjas som köplägen likt det vi hade i oktober -14.

Varför tror dem inte FED kommer att höja? Det handlar helt enkelt om de inte tror på att inflationen kommer ta fart.

Se nedan inringat i rött

Tittar man på core CPI YoY så kommer den inte gå över 2% någon gång på hela året, och därför inte sätter det ingen press på FED att höja. Anledningen till att den inte gör det beror på att Core goods är så svag. Detta i sin tur handlar om 1, dollareffekten och 2, en svag omvärld gör att man fortsätter att importera dis inflation. Vad beträffar core Service så är den redan på en hyfsat hög nivå, och man väntar sig inte att den ska gå högre. De kan mycket väl få rätt i sin prognos, och därmed gällande FEDs agerande…

MEN, vad händer om lönerna går från 2,1% till 3%+? Ja enligt mig så finns det risk att det kan sipra ner till både core services och goods…. och det krävs inte så mycket för att datan ska gå från 1,5-1,7 till 2%+.

Det ska även tilläggas att detta är CPI, och FED har en tendens att snegla på PCE, men även lönerna i sig, så analysen är inte heltäckande.

Men det som är intressant är att många, främst FED, men även jag själv och många analyshus har haft rejält fel länge. Dvs i början av varje år har vi suttit och konstaterat att arbetsmarknaden är stark och därmed tror vi på successivt högre inflation, och därmed räntor…. men i slutet av varje år har vi kunnat konstatera att vi haft fel. Så kan det ju mycket väl bli igen.

Jag måste säga att fram till att dollarn började stärkas under 2H14, så kände jag mig rätt säker på att den starka sysselsättningen förr eller senare skulle pressa upp lönerna på ett sätt som tvingar FED att börja höja räntan mot en mer balanserad nivå. Men pga av dollar så är det ett tuffare call helt klart. Varorna på hyllorna i Wall Mart blir billigare. Samtidigt höjer Wall Mart lönerna. Vad blir nettoeffekten?

http://www.nbcnews.com/business/economy/wal-mart-pay-hike-starts-wage-war-n312671

Jag förstår att FED inte vet. Jag förstår att FED vill ha flexibiliteten att höja i mars 2015 om så krävs.. eller mars 2016. Ingen vet! Datan får visa vägen!

Det kom Amerikanska Inflationsdata för en stund sedan, och man kan konstatera att USA hade deflation förra månaden för fösta gången sedan 2009. CPI kom in på -0,1% YoY mot -0,1 väntat. Det är såklart energipriserna som bidrar till detta. Men headline CPI är som vanligt rätt ointressant. Kärninflationen kom in på 1,6% YoY, helt enligt förväntningarna och på samma nivå som sist. Detta är helt enligt FEDs förväntningar och inget man kommer agera på!

Bloggaren cornucopia brukar från tid till annan redogöra för konjunkturinstitutets indikator. Just nu säger den, let the trend be your friend, i ca 3 månader. Därefter take your Money and Run!! Det rimmar rätt väl med min tekniska syn där vi under våren ska se en topp, och därefter en större korrektion. time will tell!

http://cornucopia.cornubot.se/2015/02/konjunkturmodellen-haller-fortfarande.html

Till nåt helt annat. Vissa påstår att det går så jävla bra för Sverige, andra inte. Arbetslösheten ligger på höga 8,4%. Går det dåligt! För det första hatar jag att titta på arbetslöshetssiffran, då nämnaren, arbetskraften kan störa som attans. Får du stor invandring, ja då stiger arbetslösheten trots att jobbskapandet är bra. Sjunker arbetskraften för att folk väljer att jobba svart, förtidspensionera sig, börja plugga… pga av det är dåliga tider, då sjunker siffran och indikerar att nåt är bra, fast att det egentligen är dåligt. Nej jag föredrar att se till jobbskapandet.

Vid förra toppen 2007 så var 138 miljoner amerikaner som var reggade som anställda och betalade skatt. Idag är dem 141 miljoner. En ökning av jobben med 2,2% på nästan 8 år. USA anses vara framgångsrika, relativt sett. Hur står sig Sverige?

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattning-per-manad/

På toppen under 2007 (den var nåt högre 2008 men det gäller att jämföra rätt tidpunkt) fanns det 4,760,600 reggade knegare i Sverige. Vid senaste mätningen var dem 4,716,500. En nedgång på ca 1%. sämre än framgångsexemplet USA, men säkert bättre än de flesta länderna i Europa. En faktor som man också måste ta in i sammanhanget är att USA gått från ca 45% statsskuld/BNP till 85%. Det betyder att man kört samlade budgetunderskott på ca 40% av BNP. Sveriges statsskuld ligger idag på ca 41%, medan de låg på 38% under 2007. Säg att Sverige också skulle kört underskott på 40% av BNP under de här åren? Vad innebär det? Sverige BNP ligger på ca 3,850 miljarder kronor. 40% av den är 1,540 miljarder. En person som har 25,000 kr i bruttolön kostar ca 400,000kr om året inkl social avgifter. Vet ni hur många årslöner det blir? 1,540 mdr kr delat med 400,000kr blir 3,850,000 års löner. Uppdelat på 6 krisår, så innebär det att 640,000 människor kunde haft jobb med 25,000kr i månaden i 6 år. Det hade ju varit trevligt!!! Baksidan är att statskulden gått från 38% till 78%. Eftersom statistiken visar på att det finns 429,000 arbetslösa i Sverige så hade det funnits fler årslöner än arbetslösa :-). Å andra sidan hade det kanske tillkommit fler till arbetskraften, som under de här åren stått utanför!!!

Exemplet blir lite teoretiskt då det i praktiken troligtvis inte är genomförbart då det får negativa konsekvenser för både inflation, valuta osv…. POÄNGEN är att jag vill att alla ska förstå omfattningen av underskotten som Obama kört, och som bidragit till att bygga upp statsskulden. Ur det här perspektivet får Sverige anses ha varit väldigt framgångsrika. Det har inte skapats några jobb, men inte heller försvunnit några… samtidigt som statskulden är intakt. Det kanske inte är så jävla bra i absoluta termer, men relativt andra länder så är det väldigt bra.

En helt annan sak. Eurokrisen. Jag förstår att Tyskarna inte vill att euroländerna ska bunta ihop sina statsskulder och sen vara solidariskt ansvariga. Samtidigt är det ett problem när alla länder har en och samma valuta, men vars kostnad på statsskuld varierar. Kunde man inte skapa en gemensam Eurozone Treasury som gav ut euro bills, bonds and notes. Som i sin tur lånade ut pengarna till respektive stat.

Balansräkning steg 1. Euro treasury säljer en 10 årig obligation för 1% och tar därmed in 100eur.

Tillgång: 100 euro i cash

Skuld: 100 euro i 10-yrs-eurobond

Balansräkning steg 2. De olika Ez länderna behöver cash. Euro treasury ger dem det (till samma villkor som man lånat upp pengarna).

Tillgång: 50eur fordran på Grekland. 50eur i fordran på Portugal = 100m eur Fordran

Skuld: 100 euro i 10-yrs-eurobond

Utfasning av dagens statskulder skulle ske gradvis. På sikt skulle troligtvis snitträntan gå ner från dagens där alla har olika finansieringskostnad. En annan viktig aspekt är att skulden bara inte är solidarisk till hela Europa, utan varje land har sin egen skuld. Men de drar nytta av den gemensamma upplåningen. Visst för Tyskland och några starkare stater hade upplånignen blivit marginellt högre. Men det är inte där skon klämmer. Den klämmer i att man inte vill ta över ett annat lands skulder, ett land som dessutom varit oansvarigt i sin ekonomiska politik. Jag tror det här skulle varit bra… vad tror ni?

Oljan studsade upp idag, och först trodde jag det handlade om att dollarn försvagats. Men så var icke fallet. Analytiker säger att det beror på att Saudi säger att efterfrågan har börjar att lyfta. Även stark data från Kina gav luft under vingarna. Trevligt! Det var längesen man talade om efterfrågan… det har mest varit en utbud- och valuta diskussion. Hursomhelst, oljan ser ut att kunna gå till 70-72. SL 57-58.

Ryssland och Ukraina konflikten är inte kul, även om den just för tillfället verkar gå i rätt riktning. Personligen tror jag inte att Putin nöjer sig med Krim, utan vill ha land mellan Ryssland och Krim så att han inte lämnar det som en avskuren holme. Det betyder att han kommer vilja ha delar av östra Ukraina. Men det är jag som spekulerar. Dagens sanktionerna biter på Ryssland, men verkar inte tillräckligt kraftiga för att få Putin att överge sina planer. Vet ni vad som hade skickat tillbaks dem till stenåldern? Jo, om Europa upphör att köpa olja och gas av dem. Det anses inte vara möjligt då det inte finns några alternativ för Tyskland och stora delar av Östeuropa. Men finns det verkligen inga alternativ, eller är det bara så att merkostnaden anses bli för hög? Jag vet inte! Men det hade varit intressant att veta OM det går, och i så fall vad merkostnaden hade blivit om vi ersatt alla ryska inköp med olja och gas från andra länder. Den merkostnaden kan ställas i relation vad en militär konflikt med Ryssland skulle kunna kosta i framtiden, sett till vapen, människoliv och troligtvis lägre tillväxt?

Jag lyssnade på P1 Ekonomiekot där man diskuterade hushållens skulder. Det är alltid intressant!

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/504912?programid=3626&playepisode=504912

Jag uppmärksammade främst två saker. Den första var att trots att Fi och Riksbanken uttalar sig med väldig tyngd så är dataunderlaget långt ifrån optimalt. Detta går tillbaks till att man tog bort förmögenhetsskatten 2007, och därmed slutade ta in viktiga uppgifter på det individuella planet. Den andra faktorn var riskerna med kraftiga åtgärder. Säga vad man vill, men många av åtgärderna, ex borttagande av ränteavdraget, slår mot alla. Vettigt belånade som Överbelånade. Problemet med åtgärderna är att de riskerar att slå så pass brett att de blir ett problem för hela ekonomin. Detta är ingen nyhet. Jag har länge konstaterat att ÖVERbelåning inte är ett aggregerat problem. Det är ett problem på individnivå, och ska angripas därefter. Varför ska vi ge oss på någon som har 1 mkr i lön, 1 mkr i lån som han amorterar på och som har ett hus som är värt 10 mkr. Det är helt onödigt. Det skadar bara svensk ekonomi. Det är ju inte målet! Vad regeringen borde kräva in, genom Fi, är att bankerna regleras att ta in en stresskalkyl över varje låntagare. Bortsett från den uppenbara fördelen att vi får reda på hur många som är RÄTT belånade respektive ÖVER belånade, så har bankerna en chans att inleda en diskussion med de ÖVER belånade att deras situation är risky och inte hållbar. Antingen bör man lägga upp en betydligt mer aggressiv amorteringsplan, altenativt bör de överväga ett nytt boende. Kan man på sikt få bort den här gruppen så tar man bort en stor del av risken i systemet, vilket måste vara målet? Visst, vid en djup recession, då folk blir arbetslösa, får vi också problem… men det får även dem som bor i hyresrätt. Personligen är ju mitt förslag på stresskalkyl följande:

”Kvar att leva på kalkyl med god marginal, där man kalkylerar med 5% ränta och slopat ränteavdrag.”

Amortering ska rekommenderas till dem med över 50% loan/value, men absolut inget måste då det viktiga för att de inte ska behöva tvångs sälja sin bostad är att kravet ovan efterlevs. Däremot ska man ”sälja” in det som ett vettigt sparande. (Men det vill väl inte bank jävlarna då de tjänar pengar på utlånade pengar, samt folks fondsparande… amortering får rakt motsatt effekt)

Läste förresten att IS tjänade multum på att sälja olja illegalt. Finns tydligen smugglare som specialiserat sig på att föra ut oljan. Jag blir lite förbannad. Visst IS och smugglare är vad dem är, men Vilka är det som köper olja av smugglarna? Dem vill jag sätta dit, alternativt sälja billig olja till! Säga vad man vill om IS, men de är ju rätt framgångsrika och verkar inte vara något man kommer få bort i en handvändning… men ärligt, är inte en av huvudskälen, bortsett från deras fanatisk och framgångsrika PR maskin, till detta att de har en stark finansiering tryggad. Det måste man ju för fasen kunna göra någonting åt?

Trevlig kväll!

Hoppas ni har det bra på sportlovet, här är från Yellens tal igår

Saxat från Direkt. (För er som redan har koll på vad hon sa, skrolla ner halvvägs)

Federal Reserve avser att ändra sin framåtblickande guidning om räntepolitiken så att centralbanken inte låser fast sig vid en första räntehöjning vid ett specifikt tillfälle.

”Det är viktigt att betona att en modifiering av den framåtblickande guidningen inte ska tolkas som att det indikerar att kommittén nödvändigtvis kommer att höja (räntan) de kommande mötena”, sade hon.
”Modifieringen ska i stället förstås som en reflektion av kommitténs bedömning att förhållandena har förbättras i en sådan grad att det snart kan finnas en möjlighet att en förändring i (räntan) kan vara motiverad vid vilket möte som helst”, fortsatte Fedchefen.

Hon upprepade samtidigt att Fed nuvarande guidning, ”patient”, innebär att en räntehöjning inte är sannolik ”åtminstone inte under de kommande mötena (couple of meetings)”, och hon har tidigare förklarat att ”a couple meens two”.

Janet Yellen sade vidare att även om ”viktiga framsteg” gjorts för att nå Feds mål om maximal sysselsättning ”är fortsatt alltför många amerikaner arbetslösa, löneökningarna är fortsatt tröga och inflationen fortsatt långt under vårt långsiktiga mål”.

Hon upprepade att Fed, innan de höjer styrräntan, vill vara ”rimligt övertygande” om att inflationen kommer att stiga mot målet på 2 procent. Hon upprepade även att den senaste nedgången i inflationen till största del beror på fallet i oljepriset.

”Kommittén räknar med att inflationen kommer att sjunka ytterligare i närtid innan den gradvis stiger mot 2 procent på medellång sikt när arbetsmarknaden fortsätter att förbättras och de övergående effekterna från lägre energipriser och andra faktorer försvinner”, sade hon.

Vidare pekade hon på besvikelser i tillväxten utomlands och förändringen i penningpolitiken internationellt som förklaringar till att långa obligationsräntor fallit ”betydligt” från mitten av 2014 i USA och andra utvecklade länder.

Hon menade också att en svagare tillväxt i andra länder kan utgöra en risk mot de amerikanska tillväxtutsikterna och trots en viss uppväxling sedan mitten av 2014 står andra länder fortsatt inför ett antal utmaningar som kan dämpa den ekonomiska aktiviteten. Kina kan bromsa in mer än väntat när beslutsfattarna lägger om tillväxtmodellen och euroområdet fortsatt står inför låg tillväxt och låg inflation.

Samtidigt pekade hon på att andra centralbanker stimulerar.
”Vi kan få se att den ekonomiska aktiviteten utomlands svarar starkare på policystimulanserna från utländska centralbanker än vi nu väntar oss och att den senaste nedgången i oljepriset kan lyfta den globala ekonomiska tillväxten mer än vi räknat med”, sade Janet Yellen.

My take:
FED tänker ta bort Patient, vid FOMC mötet den 18 mars.

Genom att ta bort Patient, så ger det FED möjligheten att höja vid VILKET möte som helst. Därmed inte sagt att de kommer höja på kort sikt, men det säger inte heller att de INTE kommer höja på kort sikt. Poängen är att FED går ifrån guidning av tidpunkt, och kan nu agera närsomhelst, beroende på datan. Första viktiga datan är NFP i början av mars.

De vill ha möjligheten att höja om de ser att inflationen kommer accelerera mot 2%.

Jobbdatan, och i synnerhet lönerna, är nyckeln framöver. Vilket den förvisso varit hela tiden!

Hon påpekar att USA påverkas av fallande energipriser, stark dollar, en svag omvärld… men det gör henne inte duvaktig vilket kan tolkas som om det är 1, underordnade faktorer och/eller 2, övergående faktorer.

Hur reagerade marknaden…

Den amerikanska 2-åringen låg innan talet på ca 0,61%. Inledningsvis steg den till 0,64. Antagligen för att hon sa att hon tänker ta bort Patient. Sen dök den till 0,54. Antagligen för att hon var tydlig med att någon höjning under våren inte är trolig. Nu har den repat sig och ligger kvar kring 0,60. Totalt sett OFÖRÄNDRAD.

Hur ska man tolka detta?

Jo att, precis som innan, så skiter marknaden i FED för att de inser att FED inte har facit över framtiden. De fattar att FED tänker höja när lönerna drar iväg, allt annat lika. Men INGEN vet NÄR lönerna drar iväg. FED gör sig nu helt beroende av datan, och säger att de har ingen aning om tajming aspekten. Stora skillnaden mot innan är att FED har varit tämligen säker på att lönerna INTE skulle dra iväg i när tid. Nu säger man att de kan dra iväg i när tid, eller inte. De vill kunna agera OM det händer, oavsett NÄR det händer. Marknaden gör samma tolkning. Så länge som lönerna inte rör sig, så finns det ingen anledning att spekulera i något annat utan att anta att de kommer fortsätta att vara i linje med de senaste årens svaga utveckling. En dag kommer lönerna att röra sig, och då kommer FED agera och marknadsräntorna rusa uppåt. MEN DEN DAGEN DEN SORGEN!

Kanske i juni 2015, eller i mars 2016… eller nåt helt annat. Ingen vet! Det är detta marknaden tagit fasta på. Dvs att ta bort PATIENT är ju hökaktigt egentligen… men eftersom vi inte får någon höjning så länge som löneinflationen är låg, och marknaden tror inte att den kommer lyfta, så blir det ändå en duvaktig tolkning.

Fram tills dess så är det ”mer av samma”. Dvs fortsatt låga räntor, och därmed fortsatt multipelexpansion a la FED modellen…. let the trend be your friend. Buy the dips!

För er som vill ha lite realitycheck i USA, se nedan

http://linkback.morganstanley.com/web/sendlink/webapp/BMServlet?file=dnj1ujia-3p5o-g000-a896-d8d3855a5501&store=0&d=1&user=dah3vqfqi8n3v-0&__gda__=1550518292_8078fb429e72529af30d1dc8fddbc4fd#0011&dah3vqfqi8n3v-1&1550518292_8c1aceeb80f681553255160ae2f03fd7&0021&dah3vqfqi8n3v-2&1550518292_56656d84522563b3c6c3809f149c960d

Lycka Till!

Trots att FED faktiskt tagit en del steg, sedan Bernanikes tal om tapering i maj 2013, mot att förbereda marknaden för högre räntor så skiter marknaden högaktningsfullt i vad FED säger. US 2 yrs ligger på just nu på 0,61%…. och prisar inte in någon räntehöjning.

Om marknaden trott på att FED höjer i sommar och sen inleder en serie av höjningar, så att vi exempelvis har en styrränta på 1% i december… ja då borde tvååringen ligga på minst 1,5% idag…

Men varför gör det inte det? Jo för att FED har i många år haft helt fel om inflationsutsikterna….

Varför har man haft fel… jo för att man har haft fel i att pricka den naturliga arbetslösheten… dvs den nivå av arbetslöshet som gör att den triggar löneökningar. Idag säger man att den ligger strax över 5%. Det ser logiskt ut ur ett historiskt perspektiv…. men vi kan inte veta säkert!

Nu handlas Stockholm till 1,677. Inte så kul när man hoppade av helt på 1,595. Men det är väl lite Murphys lag. Hoppar man på igen, så lär det falla imorgon, och tvärtom. Skämt åsido…. jag står fortfarande utanför, men är fortfarande intresserad av att fastställa en omvänd SL, då hela grejen med teknisk analys är att man jobbat med sannolikhet, och att fel beslut därmed är en del av spelets regler. Därför behöver man jobba med SL åt båda hållen. Men en sund SL kan jag liksom inte få fram om vi inte får lite korrektion av jan/feb rörselsen som gör att vi får en tydlig pivot punkt att jobba efter.

Just nu letar jag efter toppen. SPX har en del intressanta motståndsnivåer 1,5-3% högre upp. OMX har en intressant FIB relaterad motståndsnivå kring 1,710. Men även upp mot 1,750 kan det potentiellt toppar ur då det går att härleda trendkanaler dit. Men den mest sannolika är 1,710.

Vi kan förstås redan sett toppen och det vänder ner imorrn…. men momentum är klart på uppsidan.

Oljan vacklar lite och en stängning under 57$ är negativt…. men lyckas den hålla så siktar jag på 70-72dollar.

I Grekland fick vi en marknadsvänlig uppgörelse… NOOOOOOOOOOOOT. Vi fick INGENTING, det enda som hänt är att bägge parterna har fått 4 månader till. Under den här tiden är det precis som innan. Men det betyder ingenting, det betyder bara att man inte kunder komma överrens just nu, utan behöver mer tid. Om 4 månader är det exakt samma situation som vi hade i förra veckan.

Ikväll ska Yellen hålla tal. Vissa hökar tror att hon kommer att flagga för att hon tänker ta bort PATIENT, och därmed öppna upp för räntehöjningar i sommar. Andra duvor tror att hon kommer prata om att dollarn är besvärande stark, vilket medför att man importerar disinflation. Jag kan bara konstatera att jobb inflationen är fortsatt svag, men givet den starka arbetsmarknaden så ”borde” den närma sig en punkt där den kan lyfta.

Imorgon har vi CPI från USA… headline lär vara svag såklart. Men det ska bli intressant att se var Core landar, och se det i kontexten av Yellens uttalande.

Träffade lite folk från CS. De är typ underviktade GEM (tillväxtmarknder), USA. Överviktade Japan och Europa. Men man ska inte ha för höga tankar om Europa konjunkturen. I början av 2014 hoppades vi också på Europa. Ledande indikatorer flaggade även då för att nåt var på G. Men tillväxten på 0,8% blev klenare än någon hade tänkt sig. Okej, Konflikten med Ryssland tillkom. Den baseffekten slipper vi i år. Euron är 20% billigare nu också… men de trodde ändå att det finns en stor risk att marknaden hoppas på för mycket!!!!

I Di skriver man idag att Ingves vinner VM i stimulativ penningpolitik. Dessvärre är det en massa sakfel i artikeln anser jag.

Man skriver att styrräntan och nominella tillväxten bör ligga på samma nivå. Det är helt fel. Det finns ingen logisk koppling mellan nominell tillväxt och styrränta. Det finns en koppling mellan tillväxt och underliggande inflationstakt.

Vad beträffar inflationen så är det inte headline inflation, utan kärninflation exkl räntekostnader som är den korrekta. Även där pratar man om inflation som om den vore vilken som helst. Det är en jävla skillnad på inflation och inflation.

Det mest flagranta felet anser jag är att ta Nominell tillväxt minus styrränta, och säga att det är graden av stimulus. Rätt mått på inflation är när den tar den korrekta pulsen på prisökningstakten i en ekonomi. Prisökningstakten är ett uttryck av många saker men främst tre faktorer: tillväxt, jobbskapande (eller rättare sagt lönetakten) och kapacitetsutnyttjandet.

I den här artikeln hävdar man att det går bra för Sverige, då tillväxten är den nästa högsta efter USA. 2,7% väntas i år. Om 2,7% är korrekt, vilket vi inte vet förrän om 12 månader, och en alltför hög takt så borde det göra att 1 jobbskapandet blir bra som fan och skapar stigande löner, och som dessutom ger avtryck i kärninflationen.

Är jobbskapandet starkt i Sverige? Är löneinflationen hög? Är det underliggande inflationstrycket (rensat för räntor, energi etc) högt? NEJ, det är det inte. Alltså kan inte 2,7%… om det nu blir det… vara högt för Sverige. 2,7% är inte för högt, för då hade vi inte haft 7,8% arbetslöshet, svagt jobbskapande, svag löneinflation samt en så låg prisökningstakt rensat för mat/energi/räntor.

De flesta nationalekonomer är tämligen överrens om definitionen av expansiv, neutral och kontrakterande penningpolitik… och det är:

Styrränta MINUS förväntad Kärninflation.

Är den negativ så är det stimulativt. Är den positiv så är det kontrakterande. Är den i balans, då är den neutral.

Jag har inte Riksbankens egen prognos, men I Sverige låg inflationen, HICP Core på 0,7% YoY. I USA ligger CPI exkl mat och energi på 1,6% YoY. Styräntan i Sverige ligger på -0,1%. I USA ligger den på 0,25%.

Sverige -0,1 – 0,7 = -0,80%
USA 0,25 – 1,6 = -1,35%

USA bedriver en mer stimulativ penningpolitik än Sverige. Alla andra påstående är FEL. (Med antagandet att inflationsprognosen inte skiljer sig)

Den dagens Sveriges HICP Core förväntas gå upp till 2%, och över. Då är det dags för Ingves att höja räntan. Inte innan!

Det finns dem som hävdar att inflationsmålet är förlegat och behövdes skrotas. Jag kan hålla med om att själva definitionen är lite krixig ibland. Räntor ska ju inte ingå, för sänker man räntan, så sjunker det måttet man vill ska stiga. Så det blir fel. Energi och mat är också fel, då en kraftig uppgång av ex bensin blir som en skattehöjning som bromsar in ekonomin. Då ska man ju inte höja räntan i tron att ekonomin behövs bromsas. Men själva grunden, och logiken mellan ränta och pengar är det inget fel på anser jag. I en värld med 10% inflation så är det ingen som godtar 5% avkastning på banken. För då kan du köpa färre saker ett år senare. Istället väljer du att investera eller konsumera upp pengarna. Om inflationen legat på 5% och ränta 10%. Då hade du inte gjort det, då hade du sparat dem. Men vissa hävdar att man ska titta på tillväxt i stället för inflation.

Säg att sverige kommer ur en lågkonja med många arbetslösa. Tillväxten från låg nivå landar på 5%. Inflatuonen rör sig inte. Dags för riksbanken att kyla av? Icke. Säg att vi är högt uppe i en stark konja. Vi växer med måttliga 2%. Men det räcker för att generera 3% inflation. Dags att kyla av? Ja självklart!

Så här är det, om tillväxten är god så skapas det jobb. Vid en viss punkt skapas det så pass många jobb att det börjar driva löner. När folk får högre lån konsumerar dem mer, och det driver priser. Då är det dags för en centralbank att se till att folk konsumerar mindre, och sparar mer. Det är inget fel på kopplingen inflation och styrränta. Det är definitionen av inflation som ibland är problematisk. Att blanda in tillväxt som man gör i artikeln blir tokigt. Men jag förstår att vissa är frestade då hög tillväxt ibland går hand i hand med hög inflation, och då är det dags att kyla av.. Och då tror man att nominell tillväxt är den rätta signalen! Det är den inte!

Sen i artikeln tar man upp konsekvenserna för bostadsmarknaden, bolån och skuldsättning. Det är inte Riksbankens sak eller ansvar. De har dessutom fel verktyg. Jag orkar inte redogöra för varför just nu, då jag gjort det en massa gånger innan. Men om man inte fattar det, så förstår man inte vad penningpolitik handlar om… sorry. Man förstår inte riktigt heller problematiken på bolånemarknaden. Det är fel att se den marknaden i aggregerade termer. Problemen ska bekämpas på microplanet om ni förstår vad jag menar?

Det är regeringen med FI som redskap som ska hantera detta. Något man inte gör tyvärr!!! Anledning, tja jag antar att det är en kombination av lobbying, okunskap, och det faktum att politikerna måste fatta en massa opopulistiska beslut…. mer om det en annan gång!

Happy trading!!!

Vi får se, jag ställer mig lite tveksam. Saken är att den starka arbetsmarknaden knappast är nåt nytt. Hade FED bara tittat på jobbskapande så borde de höjt räntan för längesen. Jag tror de tittar på löneinflationen, och den har legat lågt länge, trots starkt jobbskapande. Detta har gjort att FED inte behöver agera. Men man skulle kunna tänka sig att FED gör analysen att jobbskapandet har nått en sådan nivå att de räknat med högre jobbinflation längre fram, och det kan i sig vara anledning att höja redan i sommar. Historiskt finns det en naturlig koppling mellan löner och kärninflation. Logiskt! Den brukar diffa på ca 1%. Alltså när lönerna växer med 3% YoY så genererar det 2% core inflation, allt annat lika. Lönerna ligger idag på 2,2% (beroende på om man ser till ECI 2,3 eller NFP 2,2), vilket översatt till Core inflation blir 1,2%. Så idag har FED inget motiv. Men om de är säkra på att löneinflationen är på G… ja så kanske de agerar som DB är inne på.

Redan nästa tisdag får vi en aning vilken linje Yellen är inne på…..

Vad tror marknaden? Eftersom 2 åringen historiskt har legat som FED funds rate + 50 punkter, och den idag ligger på 0,67% så vete tusan om marknaden verkligen tror på höjning…. jag skulle inte sagt om den låg på 100 punkter! (naturligtvis finns det andra indikatorer på marknadens syn på FED ränta som ex Fed Fund Futures, OIS, Eurodollar Futures… men de visar ungefär samma sak)

ps. noterade att Michigan i förra veckan mjuknade något. NAHB index som ligger steget före fastighetspriserna var också sämre än väntat. Visst, den amerikanska ekonomin ångar på… men momentum har avtagit något vilket surpriseindex har flaggat för sedan några veckor. Jag bara ställer mig frågan: Det är så himla konsensus och självklart att den amerikanska ekonomin ska generera jobb i en rasande takt hela året…. finns det någon risk att så inte blir fallet? ds.