Kortsikt's Blog

Jag kanske inte har gjort helt klart vad jag tror om räntor etc.

USA tror jag alltså att under de närmaste åren kan

Ekonomin växa med 3% +/- 1% om året

Jobbskapandet borde ligga kring 200k

Inflationen borde för det mesta ligga kring 2-3% YoY

Detta är helt ok, men fortfarande under trend om man tittar på trenden sedan 50-talet.

I det här läget tror jag att

Korträntan kommer pendla mellan 2-4% (Beroende på inflation, FEDs agerande, konja och riskaptit)

Långräntan kommer ligga mellan 3-6% (beroende på vad korträntan ligger i kombination med konjunkturutsikterna, dvs lutningen på yieldkurvan)

Det här går rätt lätt att koka ner till Svenska statsräntor, som sen går att koka ner till Svenska bostadsobligationer, som sen går att koka ner till Bankernas bolåneräntor.

Mycket om ovan räntecase bygger på att 1, löneinflationen efter att ha varit ytterst svag i många år faktiskt, sedan ett år, börjar söka sig uppåt, i kombination med att FED går från att vara nettoköpare av statspapper med 480mdr USD om året (12 * 40) till Noll, för att så småningom vara Nettosäljare. Det som gjort mig något lugnare på sistone är att FEDs genomsnitts duration på portföljen är väldigt lång… dvs det mesta förfaller +5år. Men även under de närmaste åren kan vi räkna med ca 150mdr usd om året i förfall. Sen är det inte säkert att de låter dem förfalla utan rullar över dem istället… men NÅGON gång måste dem låta dem förfalla. Det är jag helt säker på!!!! Det har tom. FED själva sagt, direkt och indirekt, vid flertalet tillfällen.

Jag tror mig också ha lösningen, eller åtminstone input på en lösnimg, hur vi ska lösa potentiella belåningsproblem bland Svenskar i framtiden. Borg får stifta en lag eller inför en reglering som säger att:

Låntagare måste klara betala 5% ränta på sin skuld, baserat på sin senast taxerade inkomst, UTAN att summan som hon har kvar att leva på understiger Xx,xxx kr i månaden.

Tillägg:

5% är 5%,inte 5% minus 30% jämnkning, för i så fall får man räkna med 7%. Detta då tror att ränteavdraget på sikt kommer att försvinna.

Med skuld menas de samlade lånen från samtliga kreditgivare

Om ett hushåll, bestående av två vuxna, har lån på ex huset, och båda äger huset, görs beräkningen på bådas lån och inkomster.

Kvar att leva på beloppet är jag inte rätt person att bedömma, men det bör vara justerbart. Ex om en person har 15,000kr, så har ett hushåll om två 25,000. Har de ett barn eller fler så bör det vara tillägg.

OM låntagaren hamnar i en situation där hon inte klarar av sina åtaganden OCH ovanför kriterier brutits ska banken ersätta henne mellanskillnaden.

Mellanskillnaden ska ha ett tak, säg ex max 10,000kr i månaden, i Max ett år.

Detta gäller inte om hon mister jobbet, alternativt bytt till ett arbete med väsentligt lägre inkomst, då banken utgår från senast taxerad inkomst.

Banken får inte heller i denna situation pressa dig att amortera ner lånet (dvs få dig att sälja).

Punkt!

Detta gör att bankerna löpande kommer kolla vilken taxerad inkomst du eller ditt hushåll har. De kommer hålla reda på hela din lånebild, och viktigast av allt, de kommer inte låna ut mer än du klarar betala 5% ränta på lånet, basert på senast taxerade inkomst, och ha pengar över att du klarar dig hyfsat.

Visst räntan kan dra till 7% och då är det låntagaren som har problem, men då är det ju inte bankens fel.

Det är bankens problemen om du får problem, samtidigt som räntan är 5% eller lägre och har inkomsten kvar. Eftersom det är banken som pröjsar så hoppas jag kanske att de blir mer försiktiga i sin utlåning. Samtidigt får konsumenten ett skydd, ett skydd mot sitt eget oförstånd. Detta tvingar också kreditinstituten att varje år göra en UC på personen och se vilken samlad lånebild de har, samt kolla med skattemyndigheten hur stor deras senaste taxade inkomst var. Det är väl bara sunt?

Hade vi infört detta så hade vi vetat att priserna är de rätta. Oavsett om de går upp eller ner kraftigt. Jämfört med idag, när man sa för 5 år sedan, Gud vad dyrt det har blivit, för att idag fem år senare med ännu högre priser, höra samma sak. Vad är dyrt egentligen. Nej då skulle alla veta att priserna är inte högre än vad folk klarar av att hosta upp på bordet i en budgivning, och det beloppet kan inte vara större än lånelöftet + eget kapital. Lånelöftet i sin tur är inte vidlyftigare än att du vet att låntagaren/na klarar en ränta på 5% på sina samlade lån. Har du ingen överbelåning så får inte låntagarna problem annat än i extrema situationer (men då handlar det inte om ÖVERbelåningen), och får dem inga problem så kommer de inte vara forcerade säljare, och kommer inga forcerade mass försäljningar, så kommer vi inte heller ha kraftiga nedgångar…. Men kanske inga uppgångar heller… Då prisbilden är korrekt, då den alltid reflekterar folks intjäning (och eget kapital, men EK reflekteras idag också)

Kan vi undvika fastighetskrascher då? Nej då, det kan hända saker i världen som gör att vi har 10% ränta, vi kan få en global depression, vi kan få 20% arbetslöshet. Då har vi problem även på fastighetsmarknaden, men då handlar det inte om överbelåning, då hade vi haft problem även om folk satt i hyresrätter. Det är inte det problemet vi försöker komma runt här.

Men just själva problemet med överbelåning, Dvs att folk inte klarar av sina skulder även i en värld med rätt normala räntor, det problemet hade till stor del avhjälpts.

Sen kan man alltid diskutera nivån och gränsvärden, men vad tror ni om principen?

Hade ett införande av en sån här reglering utmynnat i ett ramaskri? Nej, jag tror inte det faktiskt, då det troligtvis bara är ca 4% av de belånade hushållen som hade berörts. Det är iofs inte småpotatis, då det är uppskattningsvis 80,000st.

Men jag tror det hade varit bra!

Vill du räkna på var ditt reglerade lånetak hamnat?

Ex.

Ta fram följ:

1. (Ditt eller ditt hushåll samlade disponibel inkomst senaste taxerings år)
2. (Kvar att leva på summa för dig eller ditt hushåll X 12)
3. (Ditt eller hushållets samlade lånebild X 5%)

Om du vill räkna fram lånetaket, gör så här:

(Nr1 – Nr2) / 5%

Vill du bara räkna fram om du ligger plús?

Nr1 – Nr2 – Nr3

Vill du veta vad er disponibel inkomst kan gå ner till innan banken börjar ställa krav?

Nr2 + Nr3

Är det någon där ute som ligger snett? Har ni några smarta invändningar till hur man kunde gjort detta bättre, im all ears.

Det pratas på nytt om att det kan komma stimulanser från ECB med Draghi i spetsen och marknaden gläds förstås….. eller varför gör den det?

1. QE i Europa kommer inte påverka tillväxt eller sysselsättning

I motsats till USA där Obama körde kraftiga underskott för att stötta den svaga ekonomin, så behövdes FED som köpare av statspapper så att Treasury kunde sälja de stora volymerna till ett vettigt pris. Det var spenderingen av lånade medel som drav jobb och tillväxt, inte QE i sig.

I Europa har vi på aggregerad nivå budgeten i balans, och politiken har varit den motsatta jämfört med USAs. Dvs man har kört besparingar, austerity, samtidigt som privata sektorn varit så svag. Därför har också Europa inte gått lika bra som USA.

Men det är ju lite pest eller kolera. Europa har alltså haft lägre tillväxt än USA under 2009-2014, och högre strukturell arbetslöshet. MEN, vi kommer också ur krisen med bättre finanser, vilket förhoppningsvis betalar sig på sikt. USAs relativa tillväxt har haft ett pris.

Men till poängen, penningpolitik kan inte driva tillväxt och jobb om inte folk vill det. Du kan leda hästen till vatten, men inte tvinga den att dricka. Finanspolitik biter bättre i dåliga tider om du vill stimulera. Penningpolitik brukar bita i goda tider om du vill bromsa.

Detta kan inte vara anledningen!!!

2. Tillgångspriser.

Går tillgångspriser upp, dvs aktie- och ränteportföljer och fastigheter så kan det driva consumer confidence i rätt riktning vilket indirekt, om det är uthålligt, och konsumenterna tror på det, påverka tillväxten positivt. Men det bygger också på att det finns några räntor att driva ner (så det ger squezze out effekt på andra tillg slag). Eftersom en den Tyska Bunden på 2 år idag ligger på 0,10% och 10 åringen på 1,44% så finns det inte så mycket att ta av.

Därför kan det inte vara av den anledningen!

3. Priser och Valuta.

Euron är stark relativt sett! Detta gör att vi importerar deflation + blir mindre konkurrenskraftiga. Det förstår jag att Draghi inte gillar. I synnerhet eftersom Europa är en exportekonomi (sett till aggregerad handelsbalans). En stark export för Europa är lika viktigt som det är för USA med en stark privatkonsumtion. Det är motorn. Svag ekonomi och stark Euro gör att vi har deflationstendenser i Europa. Det är alltså inte bra! Men de senaste åren har visat att det land som kör QE får se sin valuta försvagas. Det bygger naturligtvis på vilket land som kör mest QE. Men eftersom FED trappar ner sin, så skulle det innebära att Euron kommer försvagas, åtminstone mot dollarn, vilket ändå är den huvudsakliga valutan. Detta per definition leder till att Europa importerar inflation, eller snarare mindre deflation. Huruvida det leder till om räntorna i Europa går upp eller ner är svårt att säga. Rent tekniskt kan de nästan inte gå ner mer. Stigande inflationstendenser och svagare valuta brukar normalt sett leda till stigande räntor. Å andra sidan har QE som fenomen drivit ner räntor. Nej för Draghi kan det inte handla så mycket om räntan faktiskt. Den är låg, det tycker nog Draghi också. Han är nog till och med nöjd med räntorna i sydeuropa!!!

Nej det handlar om att försvaga Euron, och få bort deflationstendenserna. That´s it! Med lite tur kan det ge en knuff åt exporten och potentiellt några nya jobb.

I reda pengar, vad pratar vi om? Jo vid en EUR/USD kring 1,50 då har Europa det jobbigt att konkurrera, vid 1,20 är det betydligt enklare. Euron har stärkts på 2 år från 1,20 till 1,40… nu får det räcka!! Han kan säkert snacka ner den till 1,35… men vill han få ner den ytterligare så får han nog sjösätta något på riktigt.

Trevlig helg!!!

Vi visste att den skulle komma in så här förr eller senare…. jänkarna har knappt hunnit vakna men räntorna är upp. Dock är 10 åringen inte över 2,80 och 2 åringen inte över 0,55 ännu, vilket skulle vara en teknisk trigger!

Så här skriver Penser

USA : Urstark arbetsmarknadsstatistik

Mellan mars och april ökade sysselsättningen med 288.000 personer, vilket var 70.000 mer än väntat. Samtidigt reviderades sysselsättningen för de två föregående månaderna (februari + mars) upp med totalt 36.000 personer.

Inom den privata sektorn ökade sysselsättningen med 273.000 och inom den offentliga sektorn med 15.000 personer. Den privata tjänstesektorn ökade sysselsättningen med 220.000 personer och de varuproducerande sektorerna med 53.000 personer. Byggsektorn fortsätter att överraska på uppåtsidan med 32.000 nya jobb under april.

Arbetslösheten minskade med 733.000 personer mellan mars och april, eller från 6,7 till 6,3 procent av arbetskraften. Det är den lägsta arbetslösheten sedan september-2008. Enligt den hushållsenkät som ligger til! l grund för arbetslösheten så minskade sysselsättningen med 73.000 personer (+288.000 enligt företagsenkäten) men eftersom utbudet av arbetskraft minskade med 806.000 så minskade arbetslösheten med 733.000 personer.

Dagens arbetsmarknadsstatistik indikerar en mycket hög BNP-tillväxt under andra kvartalet 2014 efter den oväntat svaga tillväxten under första kvartalet. Det är främst den privata konsumtionen och byggsektorn som gynnas av den starka arbetsmarknaden.

Trevlig helg!

Ps. Det jag noterar är att löneinflationen kom in sämre än väntat. Jag menar, det gör ju inget att det skapas en massa jobb om det inte leder till högre löner, men den är knappast troligt i längden ds.

Yellen annonserade i onsdags att man planerar att trappa ner QE köpen från 55mdr i månaden till 45mdr, fördelat på 25mdr statspapper, och 20mdr bostadspapper.

http://www.privataaffarer.se/borsguiden/federal-reserve-man-obligationskop-45-mdr-usd-oms-638900

Kommer ni ihåg nedan

Den håller fortfarande!!!

Man kan säga att 10åringen har rört sig extremt stabilt mellan 2,60 och 2,80 under de senaste månaderna, under nedtrappningen. Även i mars då nettoförsäljningen av Trs var ganska kraftig. Å andra fanns det en rädsla av att det handlade mer om vädereffekter, vilket gjorde att efterfrågan efter säkra Trs var hög? Svårt att säga. Jag har sagt det tidigare, och säger det igen… Juni kommer bli en spännande månad, då nettosäljet återigen kommer bli rätt kraftigt, samtidigt som datan har potential att vara stark. ISM kom precis in helt ok, 54,9 mot 54,3 väntat och fg 53,7. New orders var också ok. Senare kommer sysselsättningen. Kan detta få 10 åringen att bryta över 2,8% i juni måntro, och hur kommer aktiemarknaden att reagera? Kommer det trigga den korrektion många länge väntat på? Det är svårt att säga…. just nu känns det som den stabila räntan bara får folk att känna sig ännu tryggare i sina aktieköp… med all rätt, om den skulle fortsätta ligga kvar här. Det skulle alltså inte förvåna mig om vi sätter nya toppar framöver… i så fall är det ju rätt att ha aktier, tills det inte det 🙂 Som ni säkert har förstått så tror jag ju det är högre räntor som kommer få den här lugna och trygga marknaden att hicka till…

Trevlig helg!

Finansinspektionen har släppt sin rapport över svenska hushålls skuldsättning.

Jag vill särskilt rikta ett tack till Fredde för att ha grävt fram rapporten.

För det första tycker jag det är fullkomligt lysande att Fi, som reglerar bankerna, studerar den här datan. Andra gör det också, som ex Riksbanken (vilket jag egentligen tycker är fel då de inte ska ta hänsyn till agregerad skuldsättning, då räntevapnet är alltför trubbigt. Dvs om de höjer räntan med rädsla för att utlåningen är för kraftig, då slår det mot alla, inte bara dem som inte borde ta lån, vilket kostar, kostar i form av uteblivna jobbtillfällen).

Skuldsättning är inget negativ, för hög skuldsättning är. Därför måste detta regleras så det angriper enskilda låntagare. Finanskrisen i USA utlöstes inte för att den agregerade skuldbördan bland hushållen var för hög. Den utlöstes av att Sup prime lån började defaulta. Historiskt fanns knappt sub prime. Under 2007 var det nästan 10%. Det räckte!!!

Gör dig själv en tjänst, läs:

Klicka för att komma åt bolan2014.pdf

Det kommer göra dig ett par snäpp klokare när ”experter” på TV talar om bolånesituationen.

Jag har ögnat genom rapporten och vill göra några poänger

1.

De pratas fortfarande rätt mycket belåningsgrad, dvs pris(värde) vs lån vilket förvånar mig. Det är helt ointressant. Bortsett från att en negativ värde/lån slår mot consumer confidence. Det är förmågan att betala lånet som är intressant. Kan du inte betala din månatliga ränta, ja då spelar det ingen roll vad loan/value är. Tvärtom gör det inget om lånen är större än värdet på huset så länge som du kan betala räntan.

Dessutom Priset är en funktion av hur mycket folk kan låna, som till största delen är en funktion av inkomst och ränta (givet att bankerna lånar ut)

Många räds av vad en kraftig pris nedgång kan ställa till med. Men vad är bakgrunden? Priset bestäms av köpare och säljare. En kraftig prisuppgång står oftast heta köpare bakom. En kraftig prisnedgång stor oftast stressade säljare bakom. Varför är de stressade? Jo antingen har räntan gått upp kraftigt och eller har inkomsten förändrats kraftigt, vilket gör att de har svårt att klara de månatliga betalningarna.

Så återigen handlar det inte om lån eller värde på huset. Det handlar om hushållens betalningsförmåga, vilket är en funktion av de tre i kombination; 1, lån 2, ränta och 3, inkomst. Fallerar dem, fallerar priserna. Men prisförändringen är bara ett symtom på förändringen av de tre.

Sen det här med 85% regeln. Jag tycker väl också det är rätt bra. Men tror någon verkligen på att det ska vara någon typ av buffert eller? Om priserna faller med 20%. Satte vi kravet för lågt, dvs skulle den legat på 75% då? Om priserna faller med 50%, borde vi haft 40% då? Ja ni fattar, det blir löjligt.

Amortera är inget självändamål och ingen lösning. Det finns bara två lägen, för mycket lån eller ok skuldsättning. De med ok skuldsättning (dvs förmågan att betala räntekostnaderna) behöver inte amortera. De med för hög borde, eller rättare sagt, de borde inte få låna så mycket från början.

Sen är amortering ett smart sparande. Men det är en helt annan diskussion. Dvs räntan på att låna pengar kommer ALLTID att vara högre än vad du tjänar på att spara. Så att spara pengar på banken till 1% ränta och samtidigt ha ett bolån som kostar 3% är hål i huvudet. Det fattar nog de flesta. Men blanda inte ihop det med diskussionen kring överbelåning.

2. Fi tittar på två av dem, inkomst och lån.

1984 låg den på 100%. Nu ligger den på 175%.

Men om jag säger att ett bolån kostade ca 9% då, och 3% idag. Vilket är värst?

Då hade man 100 i lån, och 100 i inkomst. Man betalade 9kr i ränta på lånet (9% * 100). Det är 9% av inkomsten.

Idag har man 175 i lån, och 100 i inkomst. Man betalar 5,25kr i ränta (3% * 175). Det är 5,25% av inkomsten.

Boendekostnaden idag utgör alltså en mindre del av inkomsten, än då. Trots att priserna, och såklart skulderna (som krävs för att finansiera det högre priset) är väsentligt mycket högre.

Det enda man kan säga till deras fördel var att räntorna hade förutsättningar att gå ner, inte upp. Idag har de förutsättningar att gå upp, inte ner. Men det ska ses mot bakgrund att boendet var nästan dubbelt så dyrt då. Det hade varit mer illavarslande idag om räntekostnaderna relativt inkomsten låg på 9% eller högre, samtidigt som det egentligen bara finns förutsättningar för en ränteuppgång.

Men låt säga att den genomsnittliga räntan går till 5,14% framöver. Det är faktiskt fullt rimligt. Vad landar ovan kalkyl på då? Jo 9% exakt (5,14% * 175 = 9kr…. 9 / 100=9%). Precis samma som 1984.

Vad är för mycket eller för lite lån nu?

Men någon säger kanske, Men tänk om räntan går till 10% istället. Ja då är det jobbigt. Men tänkt 1984 om någon sa, tänk om räntan går till 20%… hade man för mycket lån redan då? Eller om jag säger att räntan ska ligga kvar på 3% idag under flera decennier, har man för lite lån idag?????

Men så tänker nån, du vet ju inte var räntan ska vara, däremot vet du vad inkomsten är (under förutsättningar att de flesta har jobbet kvar) och du vet hur mycket skuld du har. Ok, men hur får du ihop den kalkylen, låt säga att räntan drar till 10% om ett år, och du tvingas sälja huset (som du dessutom har extremt lågt belånat i förhållande till värdet). Spelade inte räntan nån roll? Räntan är osäker, men den spelar en jäkla roll. Historiskt har långräntan speglat nominell tillväxt i en ekonomi, sett över tiden. De höga räntorna under 70 och i början av 80-talet är en outlier. En outlier som drevs av exceptionellt hög inflation. Som i sin tur till stor del drevs av en utbudschock på oljemarknaden.

Över tiden speglar inflationen löneutvecklingen. Fundera på var den landar de närmaste 10 åren givet artbetslöshet och globalisering, med överkapacitet i de flesta branscher ur ett globalt perspektiv. Finns det förutsättningar för 10% inflation, nej. Finns det förutsättningar för en normalisering av räntorna till historiska genomsnitt…. ABSOLUT.

3. Fredde lyfter fram grafen 16, som är helt klart en överraskning. Den visar att den grupp som har minst kvar att leva på om, och därmed är i riskzonen att inte klara sina betaltningar om räntan drar, är det över 65 år. Det är mycket förvånande. Visst har pensionärerna klen inkomst. Det visste vi. Men jag trodde de hade amorterat av sina lån, som de tog för längesedan, och som inflationen gjort att de är rätt små summor idag. Tack och lov representerar de över 65 år bara 6% av lånestocken i volym och 9% av alla låntagare. Men det kanske är tillräckligt högt. Gruppen under 25 år är på plats nummer två över dem som kommer få det tajt vid en ränteuppgång (även om de är långt mycket bättre än pensionärerna). De står också för en stor del av nyteckning av lån, och därmed ligger de också i loan/value riskzonen mer än nån annan. Nej loan/value är inte särskilt relevanta, men en ränteuppgång kan få dem att tvingas sälja till ett pris under lånets värde. Vilket sätter press på dem under lång tid då de får amortera sitt lån till banken. Snacka om att få omvänd start jämfört med 40-talisterna. Ändå är de så självsäkra 🙂 De är också de som ryker först när arbetslösheten stiger. Vi får hoppas att de som köper sitt boende under 25 år har snälla föräldrar, medan de som inte har snälla föräldrar hyr istället. Alternativt att de unga som köper sin bostad har en typ av utbildning och jobb som gör att de sitter säkert, medan de som inte är lika ”konkurrenskraftiga” hyr.

4. Så till ränteuppgången, som visar vilka som badat utan kläder, och som är den egentliga måttstocken för hur ”överbelånat” vårt land egentligen är.

Enligt Fi så skulle en ränteuppgång på 5% från dagens nivå leda till 7% av låntagarna och 8% av volymen får problem. Jag tror inte 5% uppgång är en rimlig uppgång. Däremot 3%, dvs en uppgång till 5-6%. Det skulle leda till att 4% av låntagarna får problem. Det är klart lägre än vad jag hade gissat.

Är 4% av låntagarna för mycket eller ok? Tja det går inte att svara på. Säg att nån bor i stor fin lägenhet med bra jobb och hög inkomst. Allt är frid och fröjd. Men så blir han av med jobbet, och nästa månad kan han inte betala banken. HELVETE! Måste sälja!!! Idag skulle det inte varit nåt problem i en fastighetsmarknad som är ok. Han skulle bara varit en av många säljare och fått hyfsat betalat och kunnat i lugn och ro byta ner sig eller hyra. Frågan är vad som händer om 4% av alla låntagare är intresserade av att sälja samtidigt? Bakgrunden var att räntan går upp kraftigt och de får betalningssvårigheter….

Vad händer när räntan går upp

1. Räntekostnaderna ökar även för dem som har OK nivå på lånen, vilket gör att de får mindre pengar över till annat. Troligtvis bromsat konjunkturen in vid en kraftigare ränteuppgång, vilket sätter press på arbetslösheten

2. Köparna, vid en högre ränta, är allt annat lika mindre köpstarka, än vid en låg ränta.

Vad blir konsekvenserna.

Ja 4%:arna kommer att väsentligt pressa ner fastighetspriserna! Detta slår mot consumer confidence, som slår mot konjunkturen. Det skapas lätt en negativ spiral.

Alltså tror jag att 4% av låntagarna räcker för att äventyra Svensk ekonomi.

MITT RÅD TILL FI;

Inför reglering som gör att bankerna tar ner 4% till 0%. IDAG INNAN DET ÄR FÖR SENT!!!!!

Antingen genom att sänka lånet så de klarar en uppgång till 5% ränta. Många har säkert cash el aktier. Eller sälja sin bostad och köpa en billigare, så samma kalkyl uppnås. Eller får de hyra. Något de kanske borde ha gjort från början? Men det är klart svårt för bankerna att gå ut och pusha för detta, de har ju gett lånelöfte en gång i tiden. Men de får väl skylla på Fi, men det lär väl inte hjälpa och då får regeringen ta en popularitetssmäll… vågar dem det? Njae inte som läget är nu kanske. Vågar en ny regering göra det… njae det är väl inte heller så troligt.

Vad är då för sent? Det är när priserna börjar falla och räntorna stiger och de tvingas sälja sin lya för att de inte har råd att betala månadskostnaden. Eftersom många då lär få negativt Eget Kapital kommer de inte möjlighet att köpa nåt nytt utan är hänvisade till hyresmarknaden. Trist! trist även för oss andra då priserna faller, konjunkturen sackar och arbetslösheten stiger. Ett rätt högt pris kan man säga!

Jag undrar hur stor den här gruppen är i resten av världen?

Tog mig tid att lyssna på nedan;

http://new.livestream.com/accounts/2814437/events/2906189/videos/47888551/player?autoPlay=false&mute=false

Tack för tipset Fredde.

Det är mycket som under de senaste 10 åren inte visat sig stämma med den Makro vi fått lära oss i skolan. Det är framförallt två saker som jag tycker är anmärkningsvärda, och som många har fått om bakfoten;

Inflation.

Synen på inflation är fel. Man är idag rädd att en expansiv penningpolitik automatiskt leder till hög inflation. Man är på sina håll också rädd för att hög tillväxt i ekonomin per default leder till hög inflation. Som Larry är inne på handlar det om Output Gaps i en ekonomi. Dvs kapacitetsutnyttjadet i ekonomin. Är det stort kan man köra expansiv politik utan att det gör avtryck på priserna. Ekonomin kan också växa utan att inflationen tar fart. När gapet är stort bör staten gasa om inte privata sektorn gör det. Om privata sektorn gör det kan staten sitta lugnt i båten. När gapet är litet bör staten bromsa, om inte privata sektorn gör det (vilket är så troligt). Vad gäller en stat som gasar fungerar expansiv finanspolitik i regel bättre än expansiv penningpolitik. Det är få som vill låna i dåliga tider trots att räntan är låg. När staten ska bromsa fungerar penningpolitik bättre. hur definierar man output gap och vad är riktig inflation. Tja problemet i Sverige är att vi är en sån öppen ekonomi. Jag menar de flesta vitvaror importeras och där råder knappast någon kapacitetsbrist i tillverkningen utomlands. På samma sätt har de reala priserna på just vitvaror gått ner. Samtidigt har en Kaffe Latte blivit rejält mycket dyrare de senaste 10 åren. Så för att ge en rättvis bild av output gap är nog att titta på arbetslösheten. När de slår i natural rate of unemployment så börjar den driva löneinflation, och det är löneinflation som driver lattepriser.

Så för att summera. KPI och BNP tillväxt är ointressant. Out put gap är svår definierat, men bästa proxyn är natural rate of unemployment. Men den är också svår att definiera, varpå löneinflation är den bästa proxyn. Jag skulle säga att så länge som löneinflation understiger det historiska genomsnittet bör staten hålla en expansiv finans- och penningpolitik (givet att inte privata sektorn ser ut att vara så pass expansiv att den leder till höjda löner)

Skuldsättning och räntor

Detta har man inte fokuserat så mycket på inom makroekonomi. En ekonomi har historiskt varit sluten, och efter några goda år slår man i kapacitetstak, och då börjar den bromsa in. Detta leder till olika cykler. Nu är världen globaliserad så det fungerar inte längre. Däremot har vi fått en ny viktig spelare på banan som nästan kan likställas med ovan. Skuldsättning. När löneinflationen till slut börjar ta tag i ekonomin så lyfter priserna generellt sett. I detta läge lyfter även räntorna, och centralbanken börjar ändra sin räntepolitik (oftast innan om de är rätt på bollen). Då lyfter räntorna, och därmed kostnaderna för alla med lån. Eftersom lånestockarna är så mycket större än för 30 år sedan (då lånen var mindre, och ekonomierna mer slutna) så blir det som en broms i sig. Bromsen gör att konsumtion etc avtar vilket ger en avkylande effekt. När till slut räntorna börjar falla ger detta en stimulerande effekt. Detta är en ny viktig faktor i många av västvärldens ekonomier att ta hänsyn till i framtiden.

Trevlig helg!

Jag har ju länge ältat det faktum att den stora grejen med QE exit är inte att FED slutar köpa bonds, som förvisso är viktigt, utan när de kommer banta balansräkningen ner till normalläge, där normalläge får antas vara NOLL i Bank Reserves på Skuldsidan, reflekterat av samma minskning på tillgångsidan, genom en minskning av MBS (ner till noll) och resten Treasuries.

Nej, jag tror inte de kommer sälja några bonds i marknaden, utan de kommer låta dem förfalla, utan att köpa några nya, eller mao, de kommer inte att rulla över befintliga bonds in i nya.

Att de avstår från att rulla över, utan endast tar emot pengarna vid förfall (som de sedan makulerar) är en grej som bör ge effekter på räntorna. På vilket sett beror på många saker, dels takten och storleken, men även hur konjunkturen ser ut just när de gör det osv.

Men nedan chart är rätt intressant. Den visar att av FEDs alla statspapper, så utgör de med löptid på upp till 10 år en rätt normal (ur ett historiskt perspektiv) vikt. Det betyder att FED är inte en onormalt stor ägare av bonds med löptid på mindre än 10 år. Det betyder att när deras bonds som förfaller de närmaste 10 åren, som de kanske inte tänker rulla över, kommer inte att chocka marknaden. Tänk er det omvända. säg att FED hade ägt 90% av alla utestående bonds med en löptid på upp till 3 år, varpå FED inte har som avsikt att rulla över en enda. Då innebär detta att under de närmaste 3 åren måste US treasury hitta nya köpare av bonds (privat marknaden) för att kunna betala igen FED för de som förfaller. Detta hade satt press på Trs, och Privata aktörer hade naturligtvis velat ha bra betalt, dvs vettiga real räntor. Räntorna hade stigit. Nu är det inte så, utan det ser ganska lugnt ut. Däremot på löptider på längre än 10 år är FED väldigt dominerande, men det är ju ett senare problem och inte avgörande idag eller de närmaste åren.

Men det finns en brasklapp. Jag är tämligen säker på att värdet av bonds med löptid upp till 10 år är väsentligt högre, än de med löptid 10 år+. Detta innebär att trots att FED bara representerar 15% av total marknaden för utestående bonds med löptid upp till 10 år, så kanske det i volym är så pass mycket att det ändå kan bli jobbigt att fasa över på privatmarknaden… jobbigt i bemärkelsen att Trs får erbjuda högre räntor. Notera faktum, US Treasury kommer aldrig ha problem att sälja en bond och få in pengar, det är bara en fråga om till vilket pris.. dvs ränta. Som i sin tur ger följdeffekter på alla andra tillgångar världen över.

Jag har fått frågan hur jag kan vara så övertygad att räntorna ska gå upp. Det är jag inte. Det finns klart ett alternativ där konjunktur och riskaptit, och värdering av övr tillgångsslag är så pass gynnsam för räntemarknaden att det inte är några problem för treasury att sälja bonds av de kvantiteterna att de kan lösa FED när deras bonds förfaller. Dvs utan att det får någon större effekt räntorna. Inte så troligt, men inte helt otroligt heller. Ett annat alternativ är att man kör så pass stora överskott att man kan amortera utan att sälja nya bonds. Detta förefaller helt osannolikt.

Nej min gissning är att det inte att så svart eller vitt. Dvs det handlar inte om att Fed hårdnackat kommer krympa balansräkningen utan att bry sig om de negativa effekterna, eller att man skiter i att krympa den av rädsla för de negativa effekterna. Nej min gissning är att de kommer välja en lagom väg, dvs de kommer acceptera något högre räntor, vilket de kommer motivera med att säga att en normalisering är helt rimlig, samtidigt som de återställer balansräkningen väldigt långsamt.

För det är stora krafter vi talar om… Det negativ inverkan av högre räntor, i form av nedgång av övr tillgångspriser och lägre tillväxt, mot den stora risken av att springa in i nästa kris med en för stor balansräkning. Vad är för stor? Jo stor i den mån att vid den här krisen lyckades man svälla den från noll utan att marknaden tappade förtroendet för dollar och staten som lender of last resort. Det kanske inte fungerar i ett läge när man har en för stor balansräkning. Däremot om man har lyckats banta ner den, så kommer man snegla tillbaks på när det krisade sist, och hur man framgångsrikt använde balansräkningen i syfte att supporta statens deficit spending och driva upp tillgångspriser. Så vi pratar verkligen om pest eller kolera.

Hursomhelst, medelvägen är därför mest trolig, dvs en försiktig bantning av balabsräkningen till priset av något högre räntor.

Så kontentan är att högre räntor är troligt, högre än vad som egentligen är motiverat av tillväxt och inflation. Man kan säga att det är det omvända från -00 talet, då vi haft låga räntor, lägre än vad som var motiverat av tillväxten och dyl.

Kokar mam ner detta till hur det påverkar dig och mig, så tänker jag att us 10yr kan gå till 4%, vilket innebär att den svenska motsvarigheten går till 5%, vilket innebär att den långa svenska bostadsobligationen går till 6%, vilket innebär att ett 10 årigt bolån kostar 7%. Om den kostar 7%, kan den rörliga bolånet kosta 4-5%. detta alltså utan vare sig särskilt stark konjunktur eller hög inflation.

En dubbling av de rörliga bolåneräntorna alltså! Klarar vi det? Jag vet inte, jag hoppas! Men vi har möjligheten att ta tag i det nu… I god tid innan det är för sent.

Jag tror inte Ingves är dum, jag tror han faktiskt fattar ovan resonemang… Långt mycket bättre än jag själv. Det gör honom orolig. Men det finns andra som bestämmer, och vissa av dem fattar inte ovan, vissa fattar men tror inte på det. De ser istället hur inflationen har trendat ner och vi borde sänkt räntan mer än vad vi gjort. Priset vi fått betala är att jobbskapandet inte är så starkt som det hade kunnat vara. Ingves fattar detta också, men problemet är om han hade valt den semare linjen, så är det på bekostnad av ännu fler låntagare med för mycket lån…. För mycket i förhållande till hur dåligt de skulle klara av en framtida dubbling av räntorna.

Hoppas jag har fel… Hoppas konjunkturen utvecklas på ett sätt som gör att Fed kan återßtälla balansräknigne utan att det får några större negativa konsekvenser.

Problemet med att Hoppas, är att det oftast är en dålig strategi. Väldigt få krig har vunnits för att man hoppades på att vinna!!!!!
Trevlig helg.

Priset på olja är viktigt! USA är fortfarande världens största konsument av olja. Även om energikostnaden utgör en mindre del av jänkarnas plånbok så är det fortfarande en viktig del, som vid en prisuppgång slår negativt mot privatkonsumtionen, allt annat lika. Hur mycket de importerar påverkar också bytesbalansen och därmed dollarn.Utöver priset naturligtvis. En annan viktig aspekt är deras försvarspolitik. Den har de senaste 20 åren till stor del handlat om att direkt, eller indirekt, trygga energiförsörjningen.

Men den här balansen är inte statisk. I början av 70 talet producerade man 10 miljoner fat om dagen, och importerade typ 2 miljoner. Om vi för enkelhetens skull säger att konsumtion=produktion + import, så konsumerade man 12 miljoner fat om dagen.

Men mycket har hänt! För 10 år sedan producerade man endast 5 miljoner själv, dvs en halvering på 35 år. Samtidigt importerade man 11 miljarder. En mycket kraftig ökning. Konsumtionen hade ökat till ca 16 miljoner.

Men något har hänt de senaste 10 åren. Den egna produktionen har gått upp till 8 miljoner, och importen har trillat ner till 8 miljoner. Det innebär också att konsumtionen stannat upp på 16 miljoner.

Att man inte ökar konsumtionen är något positivt (inte minst för miljön) så länge som det inne implicit betyder att ekonomin står still och stampar, vilket tyvärr är i princip vad den gjort senaste 10 åren. Säg att USA växer i genomsnitt med 3% om året de kommande 10 åren, dvs ekonomin ökar sin storlek med 1/3 del. Kan man fortsätta att konsumera 16 miljoner om dagen?

Vissa bedömare menar att Usa kan öka den inhemska produktionen upp till 10-11miljoner om dagen. Om vi ska ligga kvar på 16mln i konsumtion, då borde importen kunna komma ner till 5-6 mln om dagen. Dvs samma nivåer som på 70/80-talet. Importen har alltså potential att sjunka ytterligare från dagens 8mln till 5-6mln.

Det hade varit positivt då försvarspoltiken hade kunnat förändras. Visserligen tror jag USA kommer fortsätta ha ett stort försvar, men de kanske inte behöver rycka ut i fält lika ofta? Då hade man sparat både liv och pengar. Pengar som hade hjälpt budgeten.

Handelsbalansen, och därigenom, bytesbalansen borde också bli bättre, vilket är bra för dollarn.

En stark budget, innebär mindre nyemitteringar av statspapper av US Treasury.

Allt detta är positivt för dollarn. Enda frågetecknet är i så fall vad FED gör med sina statspapper, men det har vi avhandlat tillräckligt på andra ställen.

Men det finns även ett annat scenario, som säger att USA inte tillräckligt klimatsmarta, dvs att energi konsumtionen kommer att stiga i takt med BNP, dvs om BNP ökar med 33% kommande 10 åren så ökar konsumtionen från 16 till 21. Så även om man ökar inhemska produktionen till 11mln, så måste 10 mln importeras.

Det är ju rätt stor skillnad att gå från dagens importerade 8 mln till 10 mln i ett negativt scenario, jämfört med att gå ner till 5mln i ett positivt scenario.

Nu är detta starkt förenklat. Vi har ju inte diskuterat prisbilden. En kraftig uppgång på priset skulle ju helt slå mot förbättringen om vi får ett 5mln scenario, precis som ett 10mln scenario kanske inte är så negativt om priserna faller kraftigt. Prisförändringar påverkar dessutom utbud och efterfrågan i sig…. och bakgrunden till prisförändringen är också viktig. Är den orsakad av förändringar i utbud eller efterfrågan. Vad händer med Kina? Kina är världens näst största konsument, och jag har sett siffror på 11 mln fat om dagen (jämfört med USAs 16). Men den största delen är importerad, varpå Kina sägs ha gått om USA i mängden importerat. Den trenden lär fortsätta. Så frågan är om det är Kina om 10 år som ska invadera Iran för att de strular till Kinas energiförsörjning. Det känns ju lite långsökt faktiskt.

Många talar om potentialen för USA att exportera olja. Men till alla dem säger jag bara, ”även i ett positivt scenario så måste landet importera 4-5 miljoner fat om dagen”. Varför ska man exportera mer då? USA har långt kvar till att bli en nettoexporttör… om någonsin!

Så det är komplicerat. Men allt annat lika, så är det positivt 1, desto mer USA lyckas producera själva och 2, desto mer klimatsmarta de kan bli. Obama verkar ju ha fattat detta också 🙂

Vad handlar det om i pengar, dvs skillnaden att importera 5mln fat om dagen, eller 10 mln om dagen. tja skillnaden 5mln fat om dagen är ca 1,825,000,000 fat om året, dvs styvt 2 MILJARDER fat om året. Säg att ett fat kostar 100 dollar. Då blir det 182,5 miljarder dollar om året. Hur ska man relatera till detta? Tja, FEDs QE program ligger ju på 55mdr i månaden, så vi talar om 3 månaders obligationsköp drygt. Va är det inte mer tänker någon kanske? Tja, det är inte oljepengarna som är små utan QE köpen som är stora. För USA, och omvärlden, är det en jäkla skillnad om man tvingas importera 5 miljoner fat om dagen, ELLER 10 miljoner fat om dagen!!!

Helst av allt vill man nog inte importera något alls.

Åtminstone om man får tolka räntemarknaden rätt, och om gamla samband håller.

Det finns viss logik då långräntorna oftast pekar på den långsiktiga tillväxten. Bästa proxyn för en lång räntan är ju också förväntad nominell tillväxt. Så har det åtminstone varit historiskt.

Eftersom USA också är världens största ekonomi, och har varit först ut i cyklerna, på bägge hållen. så är det naturligt att de amerikanska drar före de europeiska. Eftersom en Amerikansk konjunktur ekonomi brukar smitta på resten av världen med ett visst lagg finns det en logik i att när räntespreaden ökar så prisar det också inte en stundande bättre världskonjunktur.

MEN, det finns klart invändningar till det här. Det första är ju att historiska samband inte behöver fungerar framöver. Jag har ju lyft fram riskerna med högre räntor till följd av förändrad penningpolitik, som i sin tur inte enkom behöver vara beroende av så starka konjunkturutsikter. Jag menar vi kan ju få en ”normalisering” av räntorna i USA, trots att konjunkturen inte blir så värst mycket bättre. En annan risk är att återhämtningen i USA uteblir då högre räntor (dämpar privatkonsumtion och håller tillbaks fastighetspriser som håller tillbaks confidence) och löneinflation (dämpar vinster som dämpar nyrekrytering och investeringar) gör att this as good as it gets. Detta är dock inte base case.

Som sagt, de kommande kvartalens aktiecase är till stor del avhängigt ränteutvecklingen, och guld verkar vara en av de bästa, tidiga, indikatorerna på var real räntan är på väg. Guldet började ju redan falla i slutet på 2012 och i maj när Bernanke flaggade för att dra tillbaka QE och gå tillbaks till en mer normaliserad pnningpolitik då bottnade guldet. Räntorna började stiga först under våren. Guld var smartare! Nu befinner sig guld i en trading range och min enkla tolkning att bryter vi upp så räknar marknaden med lägre räntor, vilket är kopplat till utebliven revocery, sämre jobbskapande, utebliven löneinflation, och inte räntehöjningar under 1H15. Om vi bryter ner under 1200 så gör vi det för att jobbskapandet accelererar, liksom konjunktur och troligtvis löneinflaton. Alltså är man säker på att räntehöjningarna står runt dörren. Håll koll på Guldet!!!

Glad påsk!

Sist jag kommenterade det tekniska läget var jag positiv, dvs Buy the dips. Nu är vi återigen inne i ett dip mode och man kan fråga sig, gäller strategin fortfarande? Ja, jag tror faktiskt det. Visserligen har maj och juni som vana att vara rätt svaga månader, utdelningar skiljs av etc. Därutöver har vi osäkerheten kring hur amerikanska och kinesisk data kommer utvecklas närmaste tiden, och dess effekter på räntorna. Ukraina krisen tror jag hittills har en underordnad roll. Bortsett från för Ryska marknaden vill säga.

Nej jag OMX kan falla så långt som 1300-1320, för att Buy the dip ska vara intakt. Mycket handlar om hur SPX utvecklas framöver. SPX kan falla en bit till medan Nasdaq är nere på känsliga stödnivåer. Detta leder oss in på vilken sektor man ska ha, är det value eller growth… men även är det EM eller DM. Det i sin tur handlar om vad som händer med tillväxtförväntningarna och räntorna. I USA är vi inne i rapportperiod, och revideringarna kommer vara viktiga. På dagsbasis spelar det roll för den enskilda aktien, för marknaden totalt sett är det svårt att dra några slutsatser i detta tidiga skede, utan det blir oftast tydligare i efterhand.

Nedan SPX

Nedan Nasdaq