Kortsikt's Blog

Man brukar säga att allt hänger på detaljerna…

Det här snappade jag upp från Morgan Stanleys råvaruteam.

Positive read across for EVRAZ and Severstal as well as for NLMK, albeit to a lesser extent. When we met Severstal’s CFO last week, he said that SVST’s US business hasn’t seen such strong demand in the US in years, especially at Columbus. No cancellations of orders from the US customers because of the Russian background of SVST as well as ongoing political tensions.

För er som inte är så bevandrade så är Severstal en av Rysslands största stålproducenter. Det som är anmärkningsvärt är;

1. Amerikanarna verkar inte ha problem att handla av ett helryskt företag. Vilket skulle kunna tolkas som om de hårda orden politiker mellan, just bara har varit hårda ord, inget annat. Dvs så här långt har västvärlden egentligen accepterat Putins agerande.

2. Att vi inte behöver vara så oroliga för den amerikanska tillväxten, utan det var bara dåligt väder som temporärt bromsat utvecklingen, och nu ser landet ut att komma väldigt väldigt starkt….

Lite kaffesumpsanalys såklart… men man vet aldrig!

Det här är lite repetition, då jag belyst det många gånger, MEN

Nedan chart är säkert inte någon nyhet för någon, ändå verkar väldigt få bry sig!!!

Den beskriver Tillgångssidan på FEDs balansräkning, mestadels bestående av Treasuries, dvs Amerikanska statspapper av varierande löptid. Men även av MBS, dvs Mortgage backed seucirtues, dvs bostadsobligationer.

När QE programmet är klart i oktober så kommer den att uppgå till hissnande 4500 miljarder dollar. Ofattbart stort belopp. Eller ca 14000 dollar per Amerikan. Dvs ca 100,000kr per amerikan.

Är det någon som tror att FED är OK att det ser ut så här forever and ever? I så fall skulle jag gärna vilja höra en förklaring. Om det inte är ok med det, hur kommer det gå till att krympa det och vad får det för konsekvenser?

Men låt oss bena ut ett par viktiga saker först. En del av FEDs penningpolitik går ut på att köpa och sälja statspapper i syfte att påverka räntan som ett led sin övergripande penningpolitik. Av den här anledningen har FED alltid statspapper på balansräkningen. De matchas av en post på skuldsidan som heter Money in Circulation. Den posten uppgick till ca 1,000mdr innan krisen, och uppgår idag till ca 1,500. Detta är fullt normalt. Således har de ca 3.000mdr ”för mycket”. Historiskt har FED suttit på ca 10% av utestående statspapper, ibland mindre, ibland mer. Money in circulation stiger, av logiska skäl med tillväxten i ekonomin, så skulle man bara titta på den posten, i log skala, så skulle man se hur den har en ganska jämn och sansad utveckling. Det stämmer ganska väl med andra centralbankers balansräkningar, dvs att pengar i omlopp stiger i takt med att ekonomin växer, under förutsättning att det finns lite inflation i ekonomin, vilket går hand i hand med tillväxten. Det intressanta är inte just den posten, utan en annan post på skuldsidan, nämligen Bank Reserves. Den var NOLL innan krisen, och kommer alltså vara nästan 3.000mdr i oktober. Det är den här postens framtid som är intressant!!! Med tanke på att den är så stor kan den komma att påverka inte bara räntorna i USA, utan räntorna i hela världen, och därmed hela världskonjunkturen…. vilket kokar ner till frågor som, värdet på ditt pensionssparande, om du har ett jobb att gå till, värdet på sin bostad och räntan på ditt bolån. Hyfsat viktig med andra ord! 🙂

Kommer man fortsätta att rulla över den månad efter månad? Varför gör man det i så fall? För att det skulle vara dåligt att dra sig ur eller för att det inte går utan konsekvenserna blir för stora, eller det irrelevant? Hur länge har man tänkt att rulla över den, och vad får dem att sluta? Om de slutar rulla över den, hur snabbt kommer de dra ner på den. Vad för faktorer tittar man på när man drar ner på Bank reserves. Vad skulle få dem att öka eller minska takten. Vad får allt det här för konsekvenser på räntemarknaden? Frågorna är hyfsat många, och mycket handlar om tajming och nyansskillnader.

FED vill inte göra ett stort nummer av det här. Om detta var ett potentiellt problem, tror ni verkligen de skulle säga något? Tror ni Yellen skulle säga ”Jag är bekymrad över storleken på vår balansräkning, och skulle hellre se en normalisering, vilket borde vara NOLL i Bank Reserves med motsvarande nedgång på tillgångssidan, primärt en reducering av statspapper och MBS. Men jag vet inte riktigt hur vi på ett bra sätt ska komma dit, och jag vet inte riktigt vad konsekvenserna blir för räntorna. Det är ganska nytt för oss att Bank Reserves är så stora som de är, så jag har inte riktigt facit på de realekonomiska konsekvenserna, direkta som indirekta. Men ett är säkert, något måste göras på sikt. Jag hoppas ekonomin blir så pass stark en dag att jag nästan i smyg kan ta mig ur den här positionen utan att nån bryr sig”…. Lite raljerande såklart, men ni fattar poängen!

Tänk er vad mycket Buzz det var förra året inför att man skulle dra ner på QE, som var 80mdr X
12=960mdr om året, fördelat på drygt hälften Treasuries och hälften MBS. Det var ju så viktigt att man inte ens vågade ta bort det på en gång, utan behöver nästan ett år på sig att skala ner det. Hur lång tid behöver man för att skala ner (dvs sluta rulla över papper som förfaller) 3,000mdr? Talen är inte riktigt jämförbara. QE handlar om att köpa nya bonds i andrahandsmarknaden. I framtiden handlar det om att inte rulla över gamla, utan i så fall låta Treasury betala de gamla genom att emmitera nya. Nya bonds som ska täcka gamla som förfaller. Nya som måste köpas av någon. Så mycket handlar om spridningen på när bondsen förfaller och beloppen. Hur stark konjunkturen är och hur privata marknaden mår är också avgörande vid de här tilltänkta tidpunkterna.

Om inte FED i framtiden hade tänkt att sitta på 3000mdr dollar mindre i MBS och statspapper, vem kommer göra det då? Eller ska staten amortera ner skulden? I så fall måste man köra budgetöverskott, är det rimligt efter att ekonomin anpassat sig efter 70 år av budgetunderskott, kan gå mot överskott? Tveksamt. 3000mdr = 17% av BNP. Men det är bara hälften som är statspapper, dvs 8,5% av BNP. Lite teoretiskt skulle man kunna säga att om USA körde ett budgetöverskott på 0,85% av BNP, så tar det 10 år att amortera ner. MBS är en story för sig och är mer kopplad till kreditinstituten och privatmarknaden. Personligen tror jag det är första pucken FED kommer att ta i. Dvs hur privata sektorn tar över det indirekta ägandet av amerikanska bostäder.

Det finns många frågor, och det kommer få stora konsekvenser. STORA.

Det finns även ett potentiellt problem till. Idag ligger statsskulden på ca 75% av BNP tror jag. Betalar man 2% i snitträntan på den så ger det en belastning på 1,5% på budgeten. Klart hanterbart. Men om FEDs agerande för att få ner BankReserves trycker upp räntorna, säg till 4%, då ökar belastningen till 3%. Har man fortfarande som ambition att köra en balanserad budget så måste man strama åt ytterligare, vilket är negativt. Att köra stora budgetunderskott är ju inte aktuellt. För då måste man sälja nya bonds, detta samtidigt som FED väljer att inte rulla över. Det blir troligtvis för mycket för privatmarknden att hantera, vilket riskerar att trycka upp räntorna (som ersättning för att ta stora kvantiteer) samtidigt som andra tillgångspriser sjunker (då treasury erbjuder en högre alternativ avkastning). En bantning av FEDs balansräkning borde alltså ske i samklang med att man kör en balanserad budget. Hastigheten på exiten borde vara helt avhängig hur räntorna beter sig, dvs så länge som Treasury kan emitera nya bonds till en ok ränta, så är det bra. Då kan FED strunta i att rulla över och ta emot pengarna. Men blir det press på ränta, då lär de fortsätta att rulla.

Detta är minst lika viktigt som utsikterna för Kina anser jag… dock inte ett lika närstående problem!

ps. Optimisterna säger, var inte orolig. FEDs tillgångar matchas ju av Bank Reserves på skuldsidan, och den här posten matchas i sin tur av Bank reserves på tillgångssidan hos bankerna, som i sin tur matchas av deposits och Eget kaptal på bankernas skuldsida. Allting finns där!!! Ok säger jag, det är korrekt.

Men var så vänlig att förklara konsekvenserna av att man justerar ner FEDs tillg och bankreserves med 3,000mdr. Dvs krymper BR med 3000 på varje sida. Vad får det för konsekvenser på Banksektorns Balansräkning? Ett är säkert, Bank reserves (på tillgångssidan hos bankerna) går till Noll, om de gör det hos FED. Men vad händer med resten? Minskas skuldsidan hos bankerna, eller ersätts Bank reserves på tillgångssidan av nåt annat? Lek gärna med tanken att MBS och Treasurier till ett värde av 3000mdr förfaller imorgon, och FED väljer att inte köpa några nya utan avstår från att rulla över, i syfte att ta emot pengarna, makulera dem, och därmed sänka BR med 3000 på varje sida. Treasury måste emittera 3000 nya för att kunna finansiera betalningen till FED. FED finns inte kvar som köpare i 2rahandsmarknaden. Ställ gärna upp ett flödesschema på detta och fundera över konsekvenserna.

Det är lätt att se riskerna faktiskt. Ända trösten är att löptiden på FEDs tillgångar har en god spridning över 10 år, där merparten förfaller mellan 5 och 10 år. Av FEDs 4500 mdr i tillgångar förfaller ca 1500 de närmaste 5 åren. Det är 300 om året, eller 25 i månaden. Detta inkluderar både MBS och Trs. Det kanske man kan låta förfalla utan att nån bryr sig?

Men kom ihåg, man har gått från att vara Nettoköpare (Nya bonds köp + Överrullningar av gamla – Befintliga som förfaller) av 80 i månaden, till att vara Netto säljare av 25mdr. Från +80 till -25mdr. Det närmaste 5 åren. Efter det ökar det till nettosälj av 50mdr.

Jag vet inte, INGEN kan veta, då detta är nytt. Men någon typ av konsekvens måste det väl leda till?

Eller behåller FED sin balansräkning som den är…. vi får väl se hur lyckat det är om 10 år när nästa stora kris slår till…. de brukar ju göra det med jämna mellanrum.

Eller lyckades de stå över rullningarna utan att marknaden bryr sig, och successivt börjar tillgångssidan krympa, och därmed Bank Reserves… och så sitter vi där om 8-10 år med en återställd Balansräkning. Allting frid och fröjd… 16 år efter allt började med Lehman!!!

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=web&cd=1&cad=rja&uact=8&ved=0CC0QqQIwAA&url=http%3A%2F%2Fwww.ft.com%2Fcms%2Fs%2F0%2F46a1ce84-bf2a-11e3-a4af-00144feabdc0.html&ei=qatHU_zlGaHo4QS31oDgAg&usg=AFQjCNFaEtJCoYTGK-YvjF-mzThipDqiuA

Många har kanske lagt märke till att deras tillväxtmarknadsfonder faktiskt gått lite bättre än sin svenska aktieexponering senaste månaden. Det är inget vi har varit vana vid den senaste tiden!

Kommer det att fortsätta? CreditSuisse har en ny rapport där de är Neutrala relativt sett… och de har en del poänger. På kortsikt, är risken stor att outperformance inte fortsätter med samma styrka. På längre sikt, finns det goda förutsättningar.

Ska man summera, så handlar det mycket om Kina. Det finns risker och issues med Kina som gör att man inte blint ska tro på EM/DM caset på kort sikt. På lite längre sikt borde vi klarhet kring Kina. Anledningen är att vi är inne i en övergångsfas i landet där tillväxten till stor del drevs av Exportintäkter, från DM —– Investeringar, privata och statliga —- ökad skuldsättning —— stigande fastighetspriser. Den här kedjan håller på att brytas ner, och de närmaste 5 åren kommer präglas av mer Konsumtion än Investeringar. Skulderna och fastighetspriser kan inte öka i samma takt. Export relativt Import lär bli sämre osv… innan vi vet konsekvenserna av den här övergången kanske man ska vara lite försiktig. Historiskt har marknader som gjort den här övergången inte gjort det smärtfritt. Å andra sidan tror jag vi ska vara försiktiga med att göra historiska jämförelser då de haltar på många punkter. Idag bidrar Investeringar med 45% till total ekonomin, och konsumtion 35%. De kommer byta plats de närmaste 5 åren.

http://www.businessinsider.com/the-most-important-charts-in-the-world-2014-4?op=1

En exponering på 25% EM av din totala aktieexponering tror inte jag är fel. Det viktiga är att du hittar en aktiv förvaltare. En förvaltare som väljer ut rätt bolag, i rätt marknader. Då kan EM exponeringen bli väldigt intressant!

NFP kom in på 192k mot 200k väntat… inline. Föregående siffra reviderades upp till 197k, från tidigare 175k. Starkt.

Timlönen steg med 2,1% YoY mot väntat 2,3 och fg 2,2%.

Hmmm, rätt bra siffra men räntorna, särskilt de korta dyker. Vad betyder detta? Antingen att man egentligen hade trott på en starkare siffra, och man nu inte är särskilt bekymrad över löneinflation – dvs vanlig inflation – dvs ändrad politik från FED…. och därmed köper man oblisar igen!

Aktiemarknaden har hittills tagit siffran med ro.

Vi får helt enkelt se hur USA beter sig ikväll… siffran lär i varje fall inte få FED att ändra på sig!

Så här skriver Penser:

Mellan februari och mars ökade sysselsättningen med 192.000 personer vilket var 8000 mindre än väntat. Å andra sidan reviderades de två föregående månaderna, januari + februari, upp med totalt 37.000 personer.

Hela ökningen kom inom den privata sektorn medan sysselsättningen var oförändrad inom den offentliga sektorn. Inom den privata tjänstesektorn ökade sysselsättningen med 167.000 personer, där det bör noteras att sysselsättningen åter börjat öka inom detaljhandeln efter minskningar två månader i rad i samband med det extremt kalla vädret. Byggsektorn fortsätter överraska på uppåtsidan och under mars skapades det 19.000 nya byggjobb.

Arbetslösheten, som bygger på en hushållsenkät, låg kvar på 6! ,7 procent mellan februari och mars. Enligt hushållsenkäten ökade sysselsättningen med 476.000 personer men eftersom utbudet av arbetskraft ökade med 503.000 personer ökade arbetslösheten med 27.000 personer. Som andel av arbetskraften låg dock arbetslösheten kvar på 6,7 procent.

Trevlig helg!

Deutsche Bank lyfter fram en poäng idag som jag länge pushar för, men kanske inte med den vinkeln.

Nämligen att konsensus bland många firmor är

1. Att USA ska växa med ca 3-3,5% i år, give and take
2. Räntorna kommer förbli låga

Detta går inte ihop. Vid ca 3% tillväxt skapas det ca 150-200k jobb i månaden. Det här sambandet stämmer klart inte punkt och pricka varje månad, men över tid finns det en logisk koppling mellan jobbskapande och tillväxt i ekonomin.

Jag har lyft fram detta tidigare

Fortsatt bra börs=US BNP 3% 2011=minst 150,000 jobb/månad

dvs den enkla kopplingen (något reviderad på sistone då historiskt har 150k näsan varit samma som 3%);

0k NFP i genomsnitt = 0% BNP tillväxt
50k= 0,75%
100k = 1,5%
150k = 2,25%
200k = 3%
250k = 3,75%
300k = 4,50%

som visat sig fungera rätt bra över tiden.

Om Ekonomerna får rätt så kommer det alltså ganska snart att börja produceras en hel del jobb. I samband med det finns det anledning att tro att löneinflationen kan komma upp ytterligare, och som ett brev på posten kommer högre räntor och räntehöjningssnack från FED. DB ser enkelt hur räntor, korta som långa, borde kunna stiga minst 100 punkter härifrån. Jag håller med!

Därför är det lustigt att se hur så många tror på 3%+ tillväxt, fast där räntorna ska ligga kvar. Jag tror inte på den ekvationen.

Det blir en del händer tror jag… Vill inte hänga ut någon då det var näst intill konsensus att Grekland skulle defaulta och går ur eurosamarbetet. Se nedan kommentarer:

Full koll 3

Eller såg vi precis en klassisk fint?

Men så här i efterhand kan man torrt konstatera att hade man köpt den 10 åriga statsobligationen vid den här tidpunkten så hade man mer än 10-dubblat pengarna!

Än en gång så visar det sig att när blodet flyter på finansgatorna, så är det inte fel att vara motvallskärring!

Det får en nästan att tänka på Ryssland!!!

Synd att den här strategin inte är 100%ig 🙂

Trevlig helg!!!

Ännu en gång är en politiker ute och tycker till kring utlåning och våra banker på ett sätt som inte lämnar tydliga luckor!

http://www.affarsvarlden.se/hem/politik/article3815520.ece

Hon vill alltså göra SSAB till blåslampa mot övr banker. Det låter ju förvisso bra. Motivet är att bankerna tjänar för mycket pengar = har för hög RÄNTENETTOMARGINAL.

En banks Räntenetto för er som inte vet vad det är.. det är alltså Intäkterna från Utlånade pengar minus Kostnaden för utlånade pengar.

Ok, då SSAB måste alltså HÖJA INLÅNINGSRÄNTORNA och/eller SÄNKA UTLÅNINGSRÄNTORNA.

Så låt oss bena upp det…

Vad beträffar utlåning så är företagssidan ganska effektiv idag, och jag tror politikerna framförallt tänker på hushållssidan i den här debatten. Bland hushållen utgör BOlån lejonparten av utlåningen.

Det här är de officiella utlåningsräntorna idag

http://www.compricer.se/borantor/

Normalt sett kan du pruta ca 50 punkter om du är en hyggligt bra kund.

Notera hur tajt alla ligger kring 3 månaders, dvs rörliga, räntan. Men inte bara där utan faktiskt ända upp till 10 år ligger de rätt nära varandra.

Vad för marginal har banken egentligen?

De är nu någon tänker, men jag får ju 0% ränta på mitt lönekonto, alltså har de en kostnad på 0%, så allt blir marginal! Njae, det fungerar inte riktigt så. Det var länge sedan bankerna var beroende av våra pengar på lönekontot för att finansiera utlåningen. Räntan de fick betala dig på ditt lönekonto var en kostnad man gladerligen gjorde sig av med. Dessutom var det ett sk. maturity gap att låna ut på 5 år och finansiera det med pengar med en löptid som är ytterst kort.

Vad gjorde man då?

Jo bankerna tänkte, om vi ska låna ut pengar på 2 år, så vill vi låna upp pengar på 2 år. Vi säljer en bostadsobligation med två års löptid, vars underliggande säkerhet är just det, bolån med 2 års löptid.

Den Svenska 2 åriga bostadsobligationen kostar idag 1,36%

http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Sok-rantor-och-valutakurser/

Om ser till vad det kostar att låna på 2 år så ligger det kring 2,76%. Kanske kan man förhandla ner den till 2,36%. Banken lånar upp de här pengarna till 1,36%…

Alltså tjänar banken ca 100 punkter, dvs 1%, på ditt bolån i snitt. Den gör faktiskt det på de flesta löptider. Lite beroende på vem du är som kund förvisso, men i genomsnitt.

Nu till det fina i kråksången. Eftersom du får 0% ränta på lönekontot så säger banken till dig. Men stoppa in pengarna i en räntefond. Räntan är inte hög, men det är HÖGRE än på lönekontot. Du stoppar in pengarna i räntefonden, varpå fonden bla. köper 2 åriga bostadsobligationer. Smart va. Dessutom tar fonden ut en förvaltningsavgift. Katjing.

Åter till Magdalena.

SBAB har också en marginal på ca 100punkter. Ska de sänka den, för att få bankerna att följa efter? Det kan ju låta bra, men det finns tre aspekter av detta.

1. när räntorna blir ännu lägre ökar viljan att låna ännu mer, vilket leder till ännu högre bostadspriser och skulder. Det vill ju ingen ha!

2. Magdalena vill, precis som regeringen, att bankerna ska vara välkapitaliserade. Det betyder att när det blir dåliga tider klarar de av att hantera kreditförluster. Hur tror ni de ska bygga upp en kapitalbas och kapitaltäckning om de inte får tjäna pengar på sina produkter.

3. 1% marginal på bolån i genomsnitt. Det är väl inte riktigt vad jag kallar för en oligopol marginal. Den är helt ok!

Ok, så våra utlåningsräntor kanske inte är så fel.

Till inlåningsräntan.

För det första finns det ett naturligt tack för inlåningsräntan, det är utlåningsräntan. Om SBAB erbjöd 3% ränta på inlånade pengar, utan bindning och full bankgaranti no matter what, så skulle alla försöka låna upp pengar på 2,99% och nedåt och stoppa in pengarna hos SBAB. SBAB som sedan lånar ut till marknadsmässiga vilkor (som högst) skulle gå med förlust.

Faktum är att SBAB redan erbjuder inlåning till 1,95%… dvs strax under där 3 månaders utlåningsräntan ligger.

De kan knappast bli mer aggressiva,.

Problemet med inlåningen är att vi är i en lågräntemiljö… hade ränteläget legat kring 4-5% och din bank erbjudit noll… då hade det blivit ett jävla liv.

Så för att summera… SBAB erbjuder redan en bra inlåningsränta, och utlåningsräntorna är förhållandevis låga.

Så vad handlar det om? Tjänar inte bankerna mycket pengar?

Jo de gör dem. Men grejen är inte att de har feta marginaler, utan stora volymer. De tjänar alltså väldig väldigt lite på väldigt väldigt stora KREDITstockar.

Så med blåslampa lockas man att tänka att pressa marginalerna. Men det måste att handla om att ta volym.

Men vi vill ju inte att volymerna ska fortsätta att växa som dem gjort!!! Det vill ju ingen!!!

Så alltså måste det handla om att SBAB ska ta befintliga bolånekunder av bankerna.

Vad skulle få dig att byta bolånegivare? En inlåningsränta på dina pengar på 1,95%? Det har de kört med ett tag… så det verkar ju inte riktigt fungera. Lägre utlåningsräntor kanske? Tja deras marginal är ju inte så fet direkt. Den är ju samma för bankerna. Kanske kan man gå ner från 100 till 0 punkter i marginal. Men då kan man inte låna upp till 1,95% för då går man back.

Nej det här med blåslampa är inte helt lätt.

I synnerhet inte när man ser hur bra det går för SBAB. Den senaste siffran jag hittade var för 2012, då tjänade banken 92mkr.. peanuts!!!!

Klicka för att komma åt arsstammoprotokoll_2013_SBAB.pdf

Mitt förslag till SBAB är att köra en kampanj a la Madiamarkt… dvs, Vi matchar alltid lägsta priset (plus några punkter till). Men bara till er som vill lägga över lånet från en annan bank och som därmed redan är bolånekunder.

Men jag är faktiskt inte så säker på att ens det skulle ge så stora skillnader!!!

Nej problemet är inte att någon skär med guldkniv utan att det finns så sjuukt mycket utlånade pengar. För mycket eller?

Njae, det beror på. Till alla er som tror att 1mkr i lån alltid är värre än 500tkr i lån…. säger jag läs på!! Lön och räntekostnad måste ingå i kalkylen för att du ska få fram någon substans. Bolånekostnadernas belastning på Svenskarnas hushållekonomi är idag på ungefär samma nivå som för 30 år sedan. Problemet är att vissa grupper i samhället har väldigt stora lån och klarar inte en ränteuppgång.

När Ingves är ute och tjatar om amorteringskrav, så tror jag inte det enkom handlar om att han är rädd för lånens storlek relativt värdet på fastigheterna, och där han ser problem vid en prisnedgång. En prisnedgång spelar faktiskt inte så stor roll så länge som den ger realekonomiska konsekvenser. Vilket den dessvärre oftast gör. Nej jag tror Ingves vet mer än han säger. Han känner förmodligen till hur stor GRUPP D är och det är det som oroar honom. Det är framförallt dem han vill ska amortera. Denna grupp som jag faktiskt inte vet hur stor den är kan orsaka problem i framtiden…. det är dem vi måste hantera, och det är delvis dem bankerna inte får låna ut till. Det är där vi ska fokusera. Inte prata om en blåslampa som inte kan vara en blåslampa…

Mer om Grupp D, läs här

Brev till Riksbanken och Fi

Trevlig kväll!

ps. Lite repetition. Det är inte fastighetspriserna som är problemet. Priserna är bara en funktion av lånelöften. Lånelöften är i sin tur en funktion av Lön, Eget Kapital och Räntan. Om vi för enkelhetensskull säger att Lön och EK är ganska stabila så kokar det ner till Räntan. Vilken Ränta du får låna till bygger på vad banken kan låna upp pengarna till för kostnad.

Så för att summera, tycker du att priserna är höga och det finns inslag av farlig överbelåning inom vissa grupper? Fine, it s a fair Point. Men skyll på rätt faktor… det handlar om att bankerna har kunnat låna upp stora pengar BILLIGT. Varför har detta varit så enkelt? Ja det är inte direkt Ingves fel… nej det är faktiskt FEDs fel. De har satt tonen för Global penningpolitik. Svag konjunktur har gjort det möjligt. Dvs i den här svaga konjan har vare sig expansiv penning- eller finanspolitik skapat någon inflation. därför att har man kunnat gasa hur mykcet som helst… och dollarn har inte kapsejsat heller, just för att det är en världsvaluta man gärna håller sig till när det blåser kallt. Det har varit en unik situation de senaste åren, som det kommer bli intressant att se tillbaka på om några år när vi ser konsekvenserna av det… ds

Finns det något recept mot de här riskerna? Ja det finns det. Alla människor som inte klarar av 5% ränta på sin skuldbörda borde fokusera på att ta ner lånebördan. NU, medan det går. Notera att jag inte relaterar till underliggande säkerhet. Dvs att man ska ha max 85% lån i förhållande till underliggande värde. Det är NONSENS!!!!Även om jag också förstår att ett kraftigt prisfall brukar få realekonomiska konsekvenser. Grejen är att för att prisfall ska få realekonomiska konsekvenser så räcker det oftast inte med en prissättning på 10-15%. Det är oftast en halvering av priserna, och det är ju inte särskilt realtistiskt med en loan/value ratio på 50%. ALLT HANDLAR OM FÖRMÅGAN ATT HANTERA HÖGRE RÄNTOR. DE FLESTA I SVERIGE KLARAR DET; MEN EN LITEN GRUP GÖR DET INTE. DEN HÄR GRUPPEN KOMMER FÖRSTÖRA FÖR OSS ALLA ANDRA WHEN THE SHIT HITS THE FAN. Så enkelt är det! Det svåra är när man blir drabbad av en lågkonja, och arbetslösheten får från 3% till 8%. Ska alla dem som mister inkomst, och därmed kommer ha det riktigt tufft att hantera en ränteuppgång tvångsförsälja sina hus… nej det går ju inte? Det är ett svårhanterat problem.

Idag sänker CS sin övervikt mot aktier med följande motivering..

We halve the size of our overweight in equities to reflect the concerns discussed below. However, we maintain our year-end targets of 1,960 on the S&P 500, 3,600 on the Eurostoxx and 16,000 on the Nikkei.

China remains our biggest global macro concern, but only sub-5% GDP growth would lead us to underweight equities. We think this is unlikely unless Chinese property prices fall sharply or there are deposit outflows;

Macro momentum appears to have peaked, but we think global GDP growth is set to plateau from here (rather than decelerate) and equities appear already to have discounted the rollover in ISM and macro surprises;

A slightly more hawkish Fed: markets typically do not correct until six months before the first rate hike or three to four weeks after the end of QE. This implies late Q4 is the problematic time for equities. The ECB and BoJ might be more dovish than consensus expects;

Global liquidity conditions have become less supportive but OECD excess liquidity is still consistent with a modest re-rating of equities;

Earnings revisions are at a one-year low, but we still expect EPS growth of 8.5% in the US and 12.5% in Europe;

Valuations: the gap between the US earnings yield and the 10-year US government bond yield has fallen to a four-year low. However, the ERP, at 5.1%, is still above our target of 4.5% and we think it can eventually fall below 4%. Furthermore, the equity earnings yield is still abnormally attractive relative to the junk bond yield;

Russia: we believe that it is not in Russia’s economic interest to escalate the crisis in Ukraine.

Other factors that are still supportive for equities: many sentiment indicators are close to two-year lows, credit spreads remain well-behaved and long-term positioning is still cautious.

Låt säga att de har rätt, dvs att SPX kanske till och med kan ha toppat ur… då skulle man kunna tänka sig en jobbig vår och försommar… en studs under sommaren.. och sen sista tredjebenet nedåt, och botten mot okt/nov/dec… se nedan kaffesump

Tittar man på surpriseindex har det surnat till ordentligt. På senare tid verkar dock ha mer påverkan på det allmänna börsklimatet, än de facto ledande indikatorer..

Många är positiva till Europeiska aktier, och jag har också gillat storien, men earnings revisions är trots allt rätt klena jmf med resten av världen, och en del av förklaringen handlar om att en stor del av den europeiska bolagen, har stor andel export, och Euron är stark… resten kan ni räkna ut själva!

Obligationsmarknaden är känslig för om vinstutsikterna ändras i underliggande bolag… än så länge finns det inget som pekar på att dagens vinstnivåer skulle packa ihop..

Att den amerikanska realräntan stiger är ett kvitto på en normaliserande konjunktur hävdar vissa. Jag hävdar att det handlar minst lika mycket om en normaliserande penningpolitik… men de båda kanske hänger ihop :-). Hur som helst, om konjunkturen stabiliseras så har marknader som tidigare var under isen, större chans att repa sig. Därför outperformar PIGSen. Men givet hur mycket realräntan stigit borde det finnas mer potential… grekiska aktier någon?

Summasumarum, jag ligger Neutral… redo att stoppa ur mig helt!

FED med Yellen i spetsen meddelade att man sänker de månatliga obligationsköpen från 35mdr dollar till 30mdr. Helt enligt planen.

Nedan är från 8 januari. Med nuvarande tempo är man alltså helt klar i november.

Men det mest intressanta är i juni. Då kan volymen som privatmarknaden måste hantera uppgå till 45 mdr. Ovanpå detta har jobben kanske börjat repa sig starkare än väntat och inflationen också börjar röra sig uppåt. Det ska bli intressant att se hur räntorna beter sig då… en kraftig push på räntorna, utan att vinstrevideringarna justeras, skulle kunna ge ett rejält hack i kurvan för aktier.

Enligt DB så prisar 10 åringen in räntehöjningar om 18 månader, dvs september 2015. Men lyfter jobb och inflation, och marknadsräntorna i sommar så kanske de ändrar språket och då kan 10 åringen få ett rejält lyft…

DB verkar också säkra på inflationen. Många har inte tänkt på att effekterna av fjorårets sk. Sequestrian i Health care. Så här skriver man

Many clients I talk to are not aware of the following: Due to sequestration spending cuts in April 2013 Medicare reduced the price it pays for many services and this caused health care inflation to drop on a yoy basis in April 2013, from more than 1.9% to 1.1% within only a few months. This cut was a one-time event, and will not be repeated in 2014. Because health care accounts for around 20% of the core PCE index, this decline is an important reason overall core PCE inflation softened over the last three quarters of 2013. In other words, once we get beyond April 2014 inflation will begin to trend higher.

Det skulle betyda att efter april tar inflationen, allt annat lika ett skutt uppåt.

Ok, så låt oss spekulera i att räntorna kan vara väsentligt högre i slutet av juni.. kommer aktiemarknaden gå upp fram till det händer, eller vara smart och se detta och börja prisa in det innan. Har man kanske redan insett det och toppen för någon vecka sedan var The Top, eller är vi på väg att sätta en ny Topp, och därefter kommer marknaden prisa in högre räntor… eller kommer 1Q14 vara så pass bra att de leder till upprevideringar och kompenserar för högre räntor. Ja som ni märker är det inte helt enkelt. Fundamentalt ska man vara försiktigt. Tekniskt/taktiskt kan man gott dansa med… givetvis med stopp loss!!!!

Jag är inget stort fan av Abenomics. Jag tror att den typen av extremt expansiv politik kan bli kostsam med den typen av skulder på lite sikt… men på kort sikt måste jag säga att de har lyckats driva upp inflationsförväntningarna på ett sätt man inte lyckats med på 20 år. Det är ju lite imponerande!

Läste en artikel i Di.se om att Europas ryska gas inte skulle vara så viktigt för Europa, men fortsatt superviktigt för Ryssland. http://www.di.se/artiklar/2014/3/17/gasvapnet-har-tappat-skarpa/

Länk till artikeln

http://www.ceps.be/ceps/dld/9020/pdf

Den påstod, helt korrekt, att det var viktigare för Ryssland att sälja gas till Europa, än för Europa att köpa rysk gas. Men sen blir jag lite irriterad. Den påstår, även det korrekt, att av hela EUs energikonsumtion står Rysk gas för knappt 6%. Men det är inte en relevant siffra!!!!

1. Av EUs Totala energikonsumtion står konsumtionen av petroleum, dvs det som används för att transporter, dvs för alla bilar och lastbilar etc, för knappt hälften. Den här typen av produkter kan sourcas från hela världen. Den andra hälften handlar om energin som är kopplad till elförbrukning och uppvärmning. Det är den senare som är relevant. Blanda inte ihop Dieseln på bensinmacken med naturgas som används för att värma upp huset. Det är äpplen och päron. Tar man bort drivmedel ut kakan så representerar naturgas ca 40% av EUs totalt energiproduktion, Kol är 2a på ca 30%. Gasen är alltså superviktig. Ca 1/4 av den gas man konsumerar kommer från Ryssland. Det skulle betyda att ca 10% av EUs el och värmeproduktion bygger på Rysk gas. Inte 6%. Okej, 10% är inte 50%. Men det är tillräckligt mycket för att det i princip är helt omöjligt att byta ut den mot något annat inom kort varsel. Det är inte görligt.

2. En annan grej är när man buntar ihop siffrorna. Det är som att säga att ett land bestående av två personer, en superhögt belånad och en skuldfri, inte är särskilt skuldsatt för att snittet blir lågt. I praktiken är verkligheten annorlunda. Om räntorna dubblas så kommer den skuldsatta personen få mycket stora problem, som troligtvis kommer få indirekta effekter på den andra. Genomsnittspersonen finns ju inte! Tittar man på sidan 3 i rapporten så ser man att England, Spanien, Italien, Nederländerna och Frankriken är stora energikonsumenter, fast med lågt beroende av den Ryska gasen. Det är dem ”skuldfria”. Problemet i kråksången är att Europas Överhuvud Tyskland, och 12 mindre länder är helt beroende av den Ryska gasen. Glöm inte heller bort att man dragit en pipeline genom Östersjön, som inte var helt gratis. Poängen är att stora delar av Europa kan inte, och vill inte, göra sig kvitt den Ryska gasen. Är det något man vill skala ner är det den smutsiga kolen.

Så till alla som säger att EU kan köra hårda puckar för att Rysk gas inte är så viktigt längre… Läs på!!! Merkel och Putin lär vara goda kompisar ett bra tag till… även om de ur populistisk och mediadriven synvinkel kanske inte alltid verkar vara det!!!!