Kortsikt's Blog

Så här skriver man på en analys firma

Payrolls hit by the severe winter weather!!!

We suspect that the unexpectedly weak 74,000 increase in non-farm payrolls in December is largely because of the unseasonably severe winter weather last month. (The consensus forecast was 197,000.) The labour market certainly looked healthy before December, with November’s gain revised up to 241,000.

From the household survey we know that 273,000 people reported not being able to work because of the weather in December, well above the 166,000 long-term average for the final month of each year. That doesn’t mean we can mechanically translate that into a 110,000 hit to payrolls, however, because the payroll survey still counts workers as employed as long as they were paid for one day in the sample period, regardless of whether they physically turned up. Nevertheless, it is normally a pretty good indication. The 16,000 decline in construction payrolls and the dip in average weekly hours worked are also indications that bad weather played a role.

Otherwise, the unemployment rate unexpectedly dropped to only 6.7%, from 7.0%, thanks largely to a 347,000 decline in the labour force, with the household survey measure showing a 143,000 increase in employment.

All things considered, the well below consensus gain in payrolls will inevitably lead to speculation that the Fed will leave its monthly asset purchases unchanged at $75bn per month at the upcoming meeting in late January. However, we still think the Fed will push through a further $10bn reduction. The weather likely played a role in December’s weakness and, at 6.7%, the unemployment rate is closing in on the 6.5% threshold that was originally intended to signal that the Fed would at least begin to consider raising the fed funds rate.

Ja vi får se hur USA öppnar och stänger ikväll innan vi drar några förhastade slutsatser. Men risken är att marknaden inte väljer att agera på siffran. Fokus kommer istället riktas mot Q4:orna som börjar rulla in de kommande veckorna!

/GaStan

För många, ja kanske de flesta, är fonder ett bättre alternativ än aktier. En aktieportfölj kräver ett gediget intresse, en hel del skicklighet, en nypa tur och rätt mycket tid. I varje fall om du vill lyckas bättre än den genomsnittliga Sverigefonden.

Hur står sig då våra Sverigefonder? I Morningstar finns det 96 fonder i kategorin Svenska aktiefonder som investerar i stora bolag.

Alternativet att köpa avgiftsfria Avanza Zero som skuggar OMXS30 inkl utdelning finns alltid. Den har gått upp med 22,0 senaste året. (räknat 9 jan 2014 till 9 januari 2014)

Till min stora glädje ser jag i Morningstar att det finns en hel uppsjö med fonder som gått bättre än 22% senaste året. Spiltans fond som investerar i investmentbolag har varit bäst, men den är också smalare än en bred Sverigefond. Av de breda är Carnegie Sverige bäst senaste året. Grattis Simon!

Men för att vi på nåt sätt ska skilja tur från skicklighet, så kräver vi att fonden inte bara har varit bättre senaste året, utan även bättre än Avanza Zero på 3 och 5 år. Då blir utfallet lite dystrare, för då är det bara två fonder, Carnegie Sverige och SPP Sverige som klarar sig. Grattis igen Simon!!! Om man ska vara petig borde man tittat på konsistensen senaste 5 åren mot Avanza Zero, (dvs andel rullande 12m perioder senaste 5 åren man slagit Zero, ska vara mer än 50%), men jag är rädd att det hade inte gjort bilden bättre. Två fonder! Det är klent.

Så varför har så många fonder slagit index förra året? Hade många tur, eller har senaste årens kritik sorterat bort dåliga förvaltare och fått de som är kvar att kavla upp skjortärmarna? Kommer den här trenden hålla i sig eller var det en engångs företeelse? Stora bolag har ju gått sämre än små- och medelstora. Är det så att många storbolagsfonder ändå investerat i en del småbolag, och det är där avkastningen kommer ifrån? Eller har vinnarfonderna legat rätt i sektorbettet bank, eller undervikten verkstad, och det är därifrån alpha genereras. Kommer lika många fonder slå index om ett år? Svårt att säga.

Jag tror fortfarande att du har rätt dåliga odds att välja en fond idag, sitta på den i 5 år, och den har slagit Avanza Zero. Det kommer finnas fonder som gjort det, no doubt. Men att idag, 5 år innan, veta vilken det blir. Det är svårare än man tror. Även om Simon ligger bra till 😉 En annan aspekt är att du får rätt dåligt betalt även om du har rätt. Simon är 6,7/3,4/1,8% bättre på 1/3/5 år. Det är inte jättemycket, givet hur svårt det är att veta vilken fond som är bäst om 5 år.

Någon kanske noterar att jag inte nämnt Didner och Gerge eller någon annan fond som gått bra under 1/3/5år. Det beror på att de ligger under kategorin små-medelstora förtag. Det blir lite äpplen och päron. När vi pratar om man ska sitta på aktier eller ej, så tänker jag på förutsättningarna för att OMXS30 ska gå upp eller inte. Dvs om man är beredd att ta systematisk MARKNADSRISK eller inte. OMX innehåller väldigt lite företagsspecifik, Assymetrisk risk, och nästan bara marknadsrisk. Beroende på hur mycket småbolag fonden investerar i så tenderar bolagsrisken förklara en stor del av avkastningen mot index, och det är ju inte målsättningen. Korrelationen mellan småbolag och marknaden är historiskt betydligt lägre jämfört med storbolag och marknaden. Förra året när marknaden var upp 22%, då vill jag ju hitta en storbolagsfond som tack vare en skicklig förvaltare och en fungerande förvaltningsstrategi levererat 24%. Om marknaden är ner 20% i år, hoppas jag att han är ner 18%. De småbolagsfonder som är upp 30%+ i år… tror du på fullt allvar att de slår index om marknaden är ner 20% i år? Det tror inte jag!

Poängen är att företagsspecifik risk är inte det vi diskuterar när vi pratar om aktier som tillgångsslag är attraktivt eller inte. När vi diskuterar attraktionen av att ta marknadsrisk, så bör man även prata om rätt produkter. Dit in kvalar inte småbolagsfonderna. Det är en helt annan produkt

Jag säger inte att det är fel att investera i småbolagsfonder, tvärtom. Det finns dessutom ett antal riktigt duktiga förvaltare i den här kategorin. Men det är inte det vi diskuterar här!!! Simons fond på Carnegie, den kommer gå upp om OMX30 går upp, och ner om OMX30 går ner. Förhoppningsvis lite bättre åt båda hållen. Men inte säkert! Säg att OMX dyker med 30% under 2014, hur många av småbolagsfonderna som gick upp med 30%+ förra året kommer vara ner 25% eller mindre i så fall? Jag gissar på ingen! Simons fond däremot är förhoppningsvis ner 28%. Det är skillnaden!!!! Äpplen och päron!

2014 ska bli ett intressant år, som alltid, och se om trenden av outperformance verkligen är en trend, eller en engångsföreteelse. Det finns rätt goda förutsättningar, då fonder som utger sig för att vara aktiva och tar betalt för att vara aktiva, också är det. Det är till stor del medias förtjänst att vi fått blåslampa på de aktiva ”indexfonderna” som tar alldeles för bra betalt. Ligger man som index så kan man inte slå index, så enkelt är det.

Trevlig helg!

ps. om ni inte har nåt för er i helgen, läs den här: http://pragcap.com/the-biggest-myths-in-economics
ds.

Nedan chart är SPX sedan 30-talet

Detta är history, och ingen prognos på nåt sätt. Men är det är rätt kul att 40-talisterna hade ett guldläge när de var ca 30år (se första röda ringen som stämmer av det glidande medelvärdet). När deras barn var ca 30 år, dvs kring botten 2009 så fick dem ett nytt tillfälle (se den andra röda ringen). Om historien upprepar sig kommer vi inte stämma av den gröna linjen förrän år 2042… då nästa generation är ca 30 år gamla och får ett nytt gyllene tillfälle?

ps. Detta var inlägg nummer 1000 sedan bloggen startades lite mer än 3 år sedan ds.

och jag står fast vid min tro att vi håller på att bygga upp ett köptillfälle, som för den riktigt långsiktige, läs pensionssparande, kommer belöna sig rikligt!!!

Ska också lägga till att ROE spreaden har varit för DMs fördel, så att korrigeringen har varit helt motiverad. Men jag tror att den pendeln kommer slå över kommande 5 åren. FEDs politik har gynnat ROE i DM, och skadat ROE i EM, grovanalyserat!!!!

Tittar man den globala handelsdatan så pekar PMI på att den ska ta fart… vem tror ni gynnas mest av global handel?

perspektiv någon?

Ingen har missat att FED tänker dra ner på QE, dvs de månatliga köpen av Trs och Mbs, från och med denna månad.

Vissa jag har pratat med verkar inte riktigt på det klara med hur köpens, eller snarare icke köpens, omfattning.

Så här väntas Treasury agera i år:

Detta är bara preliminära siffror så det ska ses som en indikation. Men det som är intressant är att redan i mars så prövas privatmarknadens aptit på Treasuries ganska rejält med 35mdr. Notera även att nettovolymen under september till december är större än mellan januari till augusti. Prövningen kommer alltså till hösten. Samtidigt, som jag flaggat för tidigare, så är det inte jättesummor, så det borde vara hanterbart.

Jag fick ett mail från en läsare som undrade över varför jag nästan bortser från Rollovers som ett riskmoment för högre räntor. Logiken skulle vara att en privat aktör är lika ”priskänslig”, dvs vill ha bra betalt, för att teckna sig för nya statspapper, oavsett om finansieringen kommer från papper som precis förfallit (dvs roll-overs) eller han måste sälja exempelvis företagsobligationer för att få loss pengarna. Visst, han har en poäng. Men i praktiken utgör amerikanska statspapper stommen i många portföljer, särskilt för Amerikanska försäkringsbolag, pensionssparande, bankers likviditetsplaceringar etc… så när de förfaller finns liksom inget alternativ till placering än att köpa nya. Därför är inte sk. roll-overs lika intressanta ur ett ränteperspektiv. Nya pengar, dvs utöver roll-overs, däremot kräver att man säljer nåt annat för att köpa statspapper. Därav crowding out effekten.

Förlåt att jag ältar det här, men det är helt avgörande för konjunktur och utvecklingen för alla placeringar. Amerikanska statsräntor lägger nämligen ribban för alla andra räntor i världen. Ett konkret exempel skulle kunna vara:

Ex. Säg att Amerikanska 2-åringen går till 2,5% och 10-åringen går till 5%. Då kommer de Svenska bolåneräntorna gå rakt upp, allt annat lika. Det gör att du får mindre över i plånboken (om du har lån vill säga). Detta gör att du konsumerar mindre, vilket bromsar upp konjunkturen. Detta gör att sysselsättningen avtar, oavsett om du har lån eller ej. För de länder som Sverige exporterar till får de tuffare då räntorna stiger även där. Folks förmögenheter minskar också då man kan anta att huspriserna inte orkar stiga om inte folk har råd att ta upp lika mycket lån, vilket gör att de inte kan bjuda lika friskt i budgivningarna. Värdet på din obligationsportfölj går ner när räntorna går upp. Värdet på din aktieportfölj går troligtvis också ner om konjunkturen bromsas upp samtidigt som räntorna stiger.

Men säger nån, räntorna i USA stiger väl bara utifrån att inflation och sysselsättning tar fart? Något som är bra! Jovisst är det så, det är så det normalt fungerar. Därför mår världen bra i en stigande konjunktur, trots att räntorna också stiger. MEN, the big MEN, är att detta handlar inte om det normala. Detta handlar om omvända stimulanser. Dvs spegelbilden av FEDs agerande under 2008-2013. Alla vet att utbud och efterfrågan styr priset på en vara. Om alla, läs FED, vill köpa något stiger priset, läs lägre räntor. Om alla, läs FED, istället vill sälja något, så sjunker priset, läs högre räntor. Allt annat lika. Ok, FED agerar utifrån sysselsättning och inflation. Men faktum är att de har 3,000mdr (ca 20% av BNP) i Stats-och bostadsobligataioner på sin balansräkning, matchat av Bankreserves på skuldsidan, som de inte hade pre Lehman. Min tro är att om 10 år vill de att Bankreserves i stort sett är nere på noll, vilket gör att de kommer vilja ha 3,000mdr mindre på tillgångssidan. Det finns inga andra poster på tillgångssidan av den kalibern än MBS och TRS. Alltså måste dem minska förr eller senare. Hur de agerar för att uppnå detta kommer få effekter. Även om de hade haft NOLL i Bankreserves, hade de också agerat utifrån inflations- och sysselsättningsutsikterna. Blanda inte ihop resonemangen.

Innan målade jag F-n på väggen, för jag trodde att nettoförsäljningarna till privata sektorn skulle bli långt mycket större. Nu ser det inte ut så.

FEDs brutto och netto köp av Statspapper (om jag har förstått det hela rätt):

2013:

QE köp: 540mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 690mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 540mdr (bank reserves ökar)

2014:

QE köp: 255mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 405mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 255mdr (bank reserves ökar)

2015:

QE köp: 0 mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 150mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 0 mdr (Bank reserves oförändrade)

2016: (ponera att FED börjar höja räntorna under 2015, då är det inte orimligt att tro att de även kommer minska på roll-overs)

QE köp: 0 mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 0 mdr
Bruttoköp: 0 mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: -150mdr (bank reserves minskar)

Om man tänker att 2016 och framåt kommer minska på Bank Reserves med 150mdr om året, så innebär detta att de kommer vara nere på nästan noll 2024… dvs om 10 år.

För att detta ska vara möjligt utan att belasta privata sektorn för mycket (vilket då leder till exceptionellt höga realräntor), så måste Budgeten i USA vara i stort sett balanserad under de här åren. Dvs skulle man köra ett för stort underskott, då kommer Trs vara tvungen att finansiera mellanskillnaden utan FED, och då drar räntorna. Vilket sabbar konjunktur och värdet på andra tillgångsslag. Räntekostnaderna på dagens statskuld ligger på ca 2% av BNP. Det är så stort budgetunderskottet får vara på ett ungefär. Det implicerar att Primary deficit måste vara noll. (dvs budget ex räntor). Detta oavsett vem som leder landet.

Att köra primary balance är inget USA varit van vid de senaste 60 åren. Det faktum att USA kört ett enormt primary deficit de senaste 60 åren har delvis påverkat tillväxten i landet, och resten av världen, under de här åren. De närmaste 10 åren borde vi alltså inte räkna med den här tillväxtkomponenten.

Det är priset dem/vi måste betala för att vi slapp hamna i The Great Depression II med 20%+ arbetslöshet och halverade fastighetspriser över hela världen…. utan istället fick The Great Recession med måttlig arbetslöshet och god asset inflation. Undrar om alla förstår det?

Allt detta förutsätter att konjunkturen går i rätt riktning, dvs BNP i år landar på 2,5-3%. Under 2015-2016 mellan 3-4%. Med matchat jobbskapande, dvs 200k+. Mycket kan gå fel på vägen och detta är bara grova uppskattningar. Men för att ni ska få en bild att resonera kring!!! Om vi istället kastar oss huvudstupa in i en ny negativ spiral och konjunktur, då kan ni skrota ovan, för då är det back to basics… dvs samma tragglande som vi haft senaste 5 åren.

Godmiddag!

Efter två veckors ledighet är det skönt att vara tillbaks.

Innan vi går in på några detaljer vill jag bara säga att det finns goda tekniska förutsättningar att vi når ATH (från Mars 2000) 1548 i år. Dit upp är det 16,5%. Finns det utrymme fundamentalt? I dagsläget tycker jag inte det. Då Börsen är fullvärderad idag, så är det endast positiva vinstrevideringar som kan åstadkomma detta. Jag tror att vinstprognoserna som ligger för 14 är ganska tuffa som de är. Vi ska först uppnå prognoserna, och sen överträffa dem. Är det möjligt? Absolut, men det kommer bli tufft. Omvänt så betyder det också att i takt med att aktier stiger, så kommer de vara extremt känsliga för dåliga nyheter. Ovan resonemang förutsätter att börsen är rationell. Det finns ju även ett scenario där en dyr börs, kan bli ännu dyrare. Jag säger bara att det är en dyrköpt seger om man är med på den resan då korrektionen, som kommer förr eller senare, lär bli kraftfull om inte vinsterna hängt med.

Kan vi nå 1548 utan att göra några 10%+ korrektioner på vägen? Nej, inte en chans. Det är den här rekylen jag har fiskat efter att köpa i. En rekyl som jag trodde var på gång i december då vi faktiskt fick säljsignaler. Men som kom av sig när FED lanserade tapering.

Den 19 augusti fick vi en köpsignal i samband med den starka öppningen (läs fg inlägg). Rekylen som vi var inne i kunde dödförklaras (tyvärr). Vi kunde inte vara säker på att det var en fint, och för den som ville vara på säkra sidan krävdes även brott av 1316. Det fick vi dagen innan julafton. Den tekniska köpsignalen var ett faktum. I samband med den här uppgången uppnådde vi även mitt gamla target 1300-1330, där 1320-1330 var en målnivå i samband med year-end rally. Ska tillägga att jag hoppade AV redan på 1300 den 22 oktober. I samband med köpsignalen den 19e och den 23e borde jag stoppat tillbaka mig i marknaden. Nu gjorde jag inte det, utan står fortfarande utanför. Varför, jo dels för att det bildades ett markant gap på 1277, som det fanns goda chanser att det skulle täppas till kortsiktigt, och dels för att potentialen på kort sikt bara sträckte sig till 1321 och några punkter därutöver. Vi nådde 1338 som högst. Gapet är fortfarande intakt, så man kan fråga sig, var står vi nu?

Det tekniska läget är, som vanligt, svårbedömt. Även om trenden är positiv och det ser bra ut på 12 månaders sikt, är rekylrisken uppenbar. Vi hade en säljsignal i december, men även en köpsignal. Vilket ska man gå på? Var rörelsen upp till 1338 sista rycket/finten innan en större rekyl, som vi fick smakprov under första veckorna i december. Eller är de senaste två veckornas rörelse bara startskottet på en resa mot +1400 under vårkanten, och rekylen i början av december var allt björnarna får för den här gången? Eller kan vi få både och, dvs både korrektion och rally? Vilken kommer i så fall först?

Tittar man på trenden nedan så har vi trendtaket kring 1400 om uppgången tar fart i januari. Stretchar vi uppgången framåt vårkanten går det att nå 1450. På nedsidan har vi gap på 1311 samt 1277. Stöd finns det en hel uppsjö av på vägen ner.

Hur agerar man? Jo för tillfälligt fortsätter jag att stå utanför. Börsen har gått på tapering nyheten (mer om det längre ned) och den är history nu. Nu är det bara makro och Q4 som kan driva detta vidare, och det känns lite tunt. Jag avvaktar och hoppas på att kunna köpa in mig vid 1250-1277 (gaptäppning, test av stöd samt Fib38% nivå) GIVET att stödnivån HÅLLER. SL bör användas om vi ska ner till det gamla target 1197. Det är ju där jag egentligen hade velat köpa :-). Om sättningen uteblir och resan mot 1400 fortsätter inom kort, så bör en omvänd SL användas. Den verkliga styrkan hos köparna kommer testas redan när vi täpper gapet vid 1313. Det kommer bli intressant att se om börsen vänder upp redan där. Gör den det lär vi se nya attacker uppåt. Den omvända stoppen kan sättas till 1338, och även om jag vet att det inte är kul att tvingas köpa där uppe så känns det bättre att köpa vid 1338 med target 1400-1450, än att köpa vid 1316 med target 1325 om ni förstår vad jag menar.

Fundamentalt då?

Tapering innebär ju att FED drar sig undan som köpare i Treasury marknaden vilket får konsekvensen att det pressar räntorna uppåt, och kompenseras detta inte av positiva vinstrevideringar… ja då bör aktier gå ner! Istället fortsatte de upp!

Vad hände? Jo 10 åringen och de andra räntorna rörde sig knappt. 10 åringen ligger kvar strax under 3%. Näst intill oförändrad. Hade den gått till 3,5-4%…. så kan ni ger er fanken på att börsen hade handlats 10% lägre (givet att vinstprognoserna varit oförändrade). Nu gör den inte det? Varför?

Jo marknaden insåg att tapering inte får så stora effekter nästa år. Nedan är Morgan Stanleys prognos över Treasuries auctions nästa år.

(snabbförklaring av ovan bild. Treasury har 1,448mdr av statspapper (Tbond,bills and notes) som förfaller under 2014. Samtidigt planerar man att sälja papper för 1,944mdr med varierande löptid på 2-30år. Utöver detta säljer man inflationssäkrade papper för 149mdr. Alltså säljer man nya papper för 2,093mdr, samtidigt som man måste betala igen 1448mdr. Netto är 645mdr. Alltså med god marginal mot det prognostiserade budgetunderskottet. Vidare förväntas FED nettoköpa (dvs utöver köpen som ska täcka för det som förfaller, dvs Roll overs) för 255mdr.

Vad man kan slå fast är att under 2013 så hade Amerikanska staten ett underskott på 680mdr (varav ca knappt hälften är räntebetalningar på statsskulden) i budgeten. Detta finansierades av nyemissioner av statspapper. Samtidigt var FED köpare i andrahandsmarknaden med 540mdr (12m X 45mdr). Alltså lämnade man 140mdr åt privat markanden att nettofinansiera. Ovanpå detta har vi överrullning av gammal skuld. Men det får inga likviditetsmässiga effekter, så det kan vi bortse från i dagsläget. (sett på sikt kan även överrullningar få effekter på räntorna om inte FED finns som köpare i marknaden). I år säger man från officiellt håll att budgetunderkottet lär landa på 560mdr (blir troligtvis lägre). Enligt MS så kommer FEDs QE program att uppgå till 255mdr (då de sänker köpesumman vid FOMC möten som de inte har varje månad, och givet att makro är OK). Detta skulle betyda att summan som privata sektorn måste nettofinansiera stiger från 140mdr till 305mdr.(Eller 390mdr enligt MS ovan, om Trs tar in mer pengar än underskottet kräver)

Är detta mycket? Inte särskilt faktiskt. Givet att man rullar över va 1,500mdr på en statsskuld på ca 12,300 mdr så är det ganska små belopp. Små belopp betyder mindre press på räntorna, och därmed mindre crowding out effect på andra tillgångsslag.

FED är fortfarande storköpare under första halvåret, mindre så under andra halvan.

Detta gör att allt annat lika så lär räntorna hålla sig på mattan under första halvan. Det är först under andra halvan de sätts på prov. Å andra sidan kanske detta kompenseras av ett positivare konjunkturklimat då, eller inte. Time will Tell.

Så länge som 10 åringen harvar kring 3%, finns det goda skäl att tro att det finns en underliggande optimism i marknaden, givet att makro och bolagsdata fortsätter att komma in starkt….. detta gör att du vill ”buy the dips”, om de nu behagar infinna sig 🙂

Totalt sett är jag fortsatt negativ fundamentalt. Jag vill ha mer marginal än vad dagens marknad erbjuder. En sättning på 10% hade skapat denna möjlighet.

Totalt sett ligger jag alltså utanför marknaden, redo att ta upp den till Neutral, antingen vid en rekyl, eller om jag tvingas stoppa in mig vid en fortsatt uppgång. En ”större” rekyl kan även få mig att bli helt positiv, all in, givet den info vi har idag!

Med vänlig hälsning

GaStan

ps. återkommer senare i veckan med en makro update ds.

Så var det klart, FOMC med Ben Bernanke i spetsen annnonserade igår kväll att tapering ska påbörjas i januari med att man sänker summan man köper MBS och Trs för från 85mdr dollar till 75 dollar, eller från 40 till 35 för bostadsobligationer och 45 till 40 för statsobligationer.

DETTA ÄR EN MILSTOLPE. Sedan Lehman krisen hösten 2008, dvs mer än 5 år sedan, har vi haft en ur ett historiskt perspektiv extremt expansiv och stimulativ penningpolitik. Igår tog vi första steget bort från denna politik!

Finanspolitiken har redan tagit det här steget sedan ett år ungefär och nu gör alltså även Penningpolitiken det.

SKÖNT!!!

Det betyder att vi tar ett steg bort från en värld som kännetecknas av LTG, lower trending growth, och där privata sektorn, dvs hushåll och företag varit underordnad den publika sektorns agerande. Staten har genom finans- och penningpolitik ensamt drivit tillväxt, och kapitalmarknadernas fokus har varit väldigt fokuserad på det här. Nu tar vi de stapplande stegen mot en ny värld, en normal värld. En värld där konjunkturen drivs av företag och hushåll. Där centralbanker och regeringar återgår till normal business. Detta innebär inte per automatik hög tillväxt, utan ibland stark tillväxt, ibland svag. Men den är inte statligt manipulerad. Det är poängen.

Att man drar undan QE innebär inte att man slutar köpa Statspapper. Det har man alltid gjort, och kommer alltid att göra. Men det kallas inte för QE utan OMO, Open market operations, och är en del av räntepolitiken. Poängen med att QE upphör är att Bank Reserves slutar att öka. OMO påverkar främst Money in Circulation.

FED har idag uppskattningsvis 2,200 miljarder dollar i Amerikanska statspapper, sk Treasuries.

TRS Köpen, knutna till QE programmet, nästa år har goda möjligheter att bli så här

Januari: 40mdr
Februari: 35
Mars: 30
April: 25
Maj: 20
Juni: 15
Juli: 10
Augusti: 5
September: 0

Totalt: dvs 180 mdr för hela året
Det ska jämföras med 2013, 45mdrX12= 540mdr

Detta bygger på att datan, i synnerhet NFP, kommer in ok. Surnar datan till ordentligt så lär de avbryta nedtrappningen.

Man planerar att köpa för 1/3 av vad man gjort i år med andra ord. Från 540 till 180mdr i nettoköp.

Hur mycket av FED obligationer förfaller nästa år? Jag vet ärligt talat inte men givet att de har ca 2,200mdr i Treasuries, och löptider över 5 år sägs vara ca dubbelt så stora som de under 5 år, så är det min bedömning att FED har ca 150mdr i Trs bonds som förfaller nästa år. Ungefär samma som i år. Men det spelar inte så stor roll då Ben har sagt att man kommer rulla över dem som förfaller, och det är köp UTÖVER QE programmet. De får alltså 150mdr av Trs, men köper samtidigt 150 nya, dvs rullar över, plus att de köper för 180mdr i QE programmet.

En viktig aspekt av Roll overs är att BankReserves inte krymper. Den dagen de slutar rulla över bonds i syfte att minska på Reserves, så är det en stor grej faktiskt. Nästan lika stor som nedtrappning av QE.

Hade de idag sagt att de ämnar krympa Reserves genom att inte Rulla över, då hade nettoköpen blivit 180-150=30 nästa år. Ponera att de säger under 2015 att de inte tänker rulla över några bonds i syfte att banta balansräkningen. Då är nettoköp minus 150mdr. Givet att inget QE finns eller överrullningar. Detta är ingen prognos utan mer för att alla ska förstå omfattningen. Att gå från 540mdr i nettoköp 2013 till -150mdr under 2015 är en ganska stor skillnad, och fullt möjligt scenario. Men vad vi vet idag, så finns det inga planer på att INTE rulla över, och således kommer Reserves inte att minska.

Det är förväntningarna om nedtrappning från 540 till 180 som är aneldningen till att 10 åringen gått från 1,45% i maj i år till 2,88% senast.

Det finns även en tidsmässig aspekt av detta. Eftersom FED fortfarande är storköpare under våren, och bara i marknaden för roll-overs till hösten (givet att makro är ok och tapering löper på enligt ovan) så borde pressen vara mindre under våren, än till hösten, allt annat lika.

Det hänger också samma med hur stort budgetunderskottet faktiskt blir nästa år. Under ett starkt konjunkturscenario blir underskottet mindre då skatteintäkterna per automatik ökar, och därmed minskar pressen på Treasury att nyemittera statspapper (De har ju fortfarande Roll-overs att ta hand om såklart). Men om Trs är smarta så brassar de på lite extra under våren då FED fortfarande är storköpare i marknaden, och får därmed bra ränta på finansieringen. Sen till hösten kan de ta det lite lugnare, vilket allt annat lika innebär att pressen på räntorna inte blir lika stor. Detta i sin tur kan få marknaden att tro att vi klarar oss rätt bra utan FED som storköpare i andrahandsmarknaden, vilket i sig är en viktigt signaleffekt.

Men kom ihåg, bara för att de slutar med QE så innebär det inte att de inte finns som köpare i marknaden. De kommer fortfarande rulla över Trs som löper ut, vilket gör att de kommer finnas kvar som köpare i marknaden. Det är inte förrän de säger att de vill minska Bank Reserves storlek, dvs sluta rullar över och istället ta emot cash, och makulera dem, som marknadsräntorna sätts på prov ordentligt!

Men åter till nettoköpen. Från nettoköpt ca 540 till 180mdr dollar. (Oräknat förändring i Money in circulations påverkan orsakat av regulära OMO). Det är ju mycket, men det är inte de absoluta summorna som är intressanta. Det intressanta är relatationen till budgetunderskottet. Om budgetunderskottet är 1,000mdr, och FED har förbundit sig till att köpa för 1,000 i andrahandsmarknaden. Då är allt lugnt! Hade underskottet varit 500mdr, och FED bara förbundit sig till att nettoköpa 100mdr. Då ökar pressen på räntorna, TROTS att de köper för mindre, då man överlåter övrig underskottsfinansiering till privatmarknaden.

Under förra budgetåret okt12-sep13, så landade underskottet på 680mdr. Låt oss utgår från att underskottet under jan13-dec13 var lika stort. Under nästa år, dvs okt13-sep14 så väntas underskottet landa på 300-500mdr. Lite beroende på hur konjunkturen blir och vad rep och dem. kommer fram till för kostnadskostym.

Förra året lämnade man 680mdr-540mdr= 140mdr till privata aktörer att täcka upp underskottet genom nya räntepapper. I år, beroende på hur stort underskottet blir, blir samma siffra mellan 120-320mdr. Dvs blir konjunkturen OK, och underskottet lågt. Så behöver inte privat marknaden lägga upp mer pengar på bordet än man gjort i år. Blir det en dålig konjunktur med ett större underskott, då får de hosta upp mer. Detta kommer påverka räntorna. Brasklappen är att blir konjunkturen svag, så lär inte FED fullfölja tapering schemat. En svag konjunktur är också positivt för aptiten för treasuries, så 320 behöver inte vara svårare att sätta, än 120 mdr i en god konjunktur.

Om underkottet alltså blir litet, så kommer pressen på räntorna bli liten, trots att FED drar sig ur marknaden. Då kan vi nog vänta oss att långräntorna ligger kvar kring 3% +/- 50bp. Om underkottet blir större blir även pressen på räntorna större. Och som nämnts ovan, hur och när Trs auctions görs, spelar också roll. På hösten finns inte FED i marknaden längre, bortsett från OMO, men de är oftast långt mindre.

Någon kanske undrar varför jag utelämnar Roll-overs. En roll-over är alltså om Budgeten hade varit balanserad så hade man inte behövt nyemittera några statspapper i syfte att täcka underskott. Men trots att det inte finns något underskott så finns det ju forfarande en statskuld och delar av den förfaller varje år. Den här måste finansieras. Poängen är att det får ingen likviditetsmässig effekt. Detta då personen som måste täckna en ny Trs, har ju redan fått in pengar från den som förfallit. Även om personen vars obligation förfaller säger, jag vill ha pengarna, men jag vill inte köpa någon ny obligation (dvs överrullning). Jag vill istället köpa ett hus eller aktier. Då innebär detta att någon måste sälja aktier eller huset, och den personen får i sin tur pengar. Så slutligen finns det pengar som måste placeras, och då kommer det finnas pengar att köpa den nyemiterade obligationen som ersätter den gamla som löpt ut. Ingen likviditetsmässig effekt således. Problemet är när FED säger att de inte längre vill rulla över. Då tar de bara emot pengarna och förstör dem. Det är skillnad, och får implikationer på likviditeten. Så frågan när FED ska börja banta Reserves, dvs sluta rulla över Trs, är minst lika viktig som tapering av QE programmet.

När vi nu pratar om kommande ränteutveckling så är det även på sin plats att nämna styrräntan i USA. FED har bedyrat att den ska vara låg under en överskådlig tid. Det har även Riksbanken gjort. FED har hängt upp styrräntan på att arbetslösheten måste komma ner ytterligare. Jag tror inte de fullt ur menar vad de säger. De har som ambition att hålla nere räntan men det kan hända saker som kan tvinga dem till höjningar. Låt mig återkomma till det. Vad gäller arbetslöshetssiffran som avgörande faktor, så tror jag bara den är indirekt när det kommer till kritan. På senare tid har stigande fastightspriser, jobbskapande och hygglig privatkonsumtion bidragit till att man kan dra undan QE. Vad gäller kommande räntehöjningar tror jag de kommer vara avhängiga inflationsutvecklingen. CPI och PCE, eller snarare Core CPI och PCE samt PPI har varit extremt låga under en längre tid. Trots att konjunkturen faktiskt börjar repa sig. Detta tror jag i mångt och mycket handlar om mkt svag LÖNEINFLATION. Hade vi sett högre löneinflation, så kan nu ger er fasen på att det fått genom slag på övriga inflationsmätare. Om jobbskapandet tickar på (vilket då indirekt får en positivt påverkan på Arbetslöshetssiffran) så kommer även löneinflationen att tillta. När den gör det kommer core CPI/PCE som ett brev på posten! När den gör det kommer de marknadshandlade korträntorna att stiga, lita på det! Korträntorna kommer faktiskt att börja stiga innan löneinflationen gör det, och således innan core CPI gör det. Alltså bara pga förväntningar om högre inflation så kommer det innebära högre korträntor. Och där har vi facit för kommande räntehöjningar. När de marknadshandlade korträntorna börjar stiga, ja då kommer FED successivt att tvingas till att höja styrräntan. OAVSETT när det händer faktiskt, oavsett vad arbetslöshetssiffran ligger på…. oavsett vad de lovat! De tror att den naturliga arbetslösheten ligger kring 6%, dvs när man passerar den kommer löneinflation. Men det kan faktiskt ingen veta säkert. Därför är 6% ointressant. Löneinflation är det som är viktigt. När den börjar ta fart, då har vi nått Natural unemployment. Ingen vet vilken nivå det är!!! Men då är det dags att höja räntan.

Ok, börsen då? Ja stigande räntor, i synnerhet realräntor är nagativt. JAg har inte exakt koll på vilken vinsttillväxt som väntas nästa år men jag kan tänka mig en 10% minst. För att motverka högre räntor så behöver det bli minst 10%, helst mer, för att driva börsen. Men allt hänger ihop. Får vi en stark konjunktur, blir underskottet litet, och då blir pressen på räntorna liten. Samtidigt får en stark konjunktur positiv inverkan på vinstrevideringarna (även om jag tror löneinflationen tar bort en hel del av den positiva vinsteffekten under detta scenario). Så en stark konja innebär ok räntor och ok vinstrevideringar, vilket troligtvis kommer innebära ok börs. En svag konja däremot innebär höga räntor (pga av högre underskott och givet att FED fullföljer tapering schemat) och dassiga vinstrevideringar… således svag börs. Brasklappen är att surnar konjan till så överger FED sin tapering politik, och då stämmer inte siffrorna. En svag konja brukar också locka marknaden till att köpa Trs så det kan pressa ner räntorna. En annan brasklapp är att stark konja driver löner som driver inflation, som driver räntorna. En stark konja gör också intresset för TRS mindre vilket pressar upp räntorna. Så det är inte helt enkelt. Jag kommer följa 10 åringen och realräntorna mycket noga.

Så framöver, borde bra macro vara förenligt med bra börs. Och tvärtom. Vi har faktiskt redan sett tecken på att detta börjar hända.

Så hur positionerar man sig. Jag är fortsatt negativ fundamentalt. Jag tycker värderingarna är för höga för att jag ska säga all in. Jag vill ha mer marginal. Jag vill se mer hur revideringarna beter sig framöver, och om makro indikatorer som ISM rullar över och hur mycket osv… Jag känner helt enkelt att mycket av optimismen idag inte bygger på några nyheter vilket borde innebära att det är någorlunda inprisat.

Tekniskt däremot är det vanskligt. Just nu står jag utanför. Men bryter vi 1316 så går det faktiskt inte att vara negativ. Någon tänker, va hoppar du på där uppe? Jag vet, det är inte så smart, men jag vet inte heller om börsen fortsätter till 1,400 i maj, och den uppgången får man inte tekniskt stå utanför. Faktum är att dagens hopp är en köpsignal i sig. Samtidigt har det bildats ett gap på 1277 så jag vill avvakta lite och se hur utvecklingen blir de närmaste dagarna. Särskilt i USA! Vissa påstår att gårdagens rörelse i USA handlar om att blankare stänger sina possar. De tog bettet att tapering skulle inledas, och det skulle tas emot negativt. När det inte gjorde det var de tvungna att agera. Därmed skulle köptrycket riskera att tyna bort när de är klara. Jag står alltså kvar vid min tekniska sälj, men är beredd att agera om styrkan tilltar. Det är ett knepigt läge. Jag tror det är viktigt att hålla ögonen på 10-åringen, viktigt makro samt vinstrevideringar framöver… precis som det alltid är!

Mvh

GaStan

Jag håller med om att resonemanget om samband mellan QE och Börs är tokigt. Börsen styrs av vinstutsikterna och alternativavkastningen. Någon direkt koppling mellan SPX och FEDs balansräkning finns alltså inte.

Läs gärna;

The Stupidest (and most prominent) QE Chart in the World

Men det finns 2 indirekt kopplingar;

1, FED har dopat marknaden för Trs bonds som gjort räntorna onormalt låga. Detta har pressat ner räntorna på andra papper, och således har de skapat asset inflation. Men de hade inte lyckats skapa asset inflation, om inte vinsterna i bolagen funnits där.

2, Men hjälp av QE har Obama har kunnat köra 6,000mdr i deficit spending de senaste 5 åren. Det har hjälpt ekonomin, och hjälpt företagen, och således vinsterna, och således aktier och börs. De förklarar inte det här på egen hand, utan är en starkt bidragande faktor.

Så om balansräkningen nu börjar krympa så behöver inte börsen per automatik gå ner.

Men den kan göra det.

Jag tror att FED vill successivt ta ner reserverna mot noll över en tio års period. De kommer göra det automatiskt när Trs och MBS förfaller. De kommer ta emot pengarna och inte teckna nya. Pengarna kommer makuleras. Detta krymer tillg. sidan i Balansräkningen, och således också Bank reserves på skuldsidan.

De har ca 2,600mdr dollar i reserver, vilket matchas av bostads- och statsobligationer på tillgångssidan. Ponera att de säger imorgon att de ska sluta köpa med 10mdr i månaden under kommande året. Då skulle det ta 8,5 månad att gå ner till noll, då de handlar för 85mdr idag. Då skulle reserver öka till ca 3,000mdr till hösten nästa år, och därefter avstanna. Jag vet inte idag hur mycket som är Trs och hur mycket som är MBS. MBS tycker jag är rätt ointressant, då det är Trs som är referensränta för alla världens andra räntor, även MBS. Låt säga att de har 3,000 i Reserver som är fördelade 50/50 på Trs och MBS. Då är det 1500 i TRS. Jag har läst att långa papper, dvs 5år+ är dubbelt så stor som korta på ett ungefär. Då skulle man kunna tänka att 500mdr i statspapper förfaller inom 5 år, och 1,000 förfaller efter 5 år. Det skulle kunna få följande spridning:

2014 100mdr
2015 100mdr
2016 100mdr
2017 100mdr
2018 100mdr
2019 200mdr
2020 200mdr
2021 200mdr
2022 200mdr
2023 200mdr

Totalt 1,500mdr

Detta är alltså en grov uppskattning

Är detta mycket pengar? tja de köper ju för 45mdr i månaden idag, dvs 540mdr på årsbasis, och det får ju en viss effekt på räntorna om man säger så. Så detta är ju ett betydligt mindre belopp.

JAg vill även flagga för att diskussionen är lite teoretisk, då FED har en post på skuldsidan, som heter ”Money in circulation” och är precis vad det låter som. Det är normalet sett den positionen på FEDs balansräkning (på skuldsidan) som är störst. Det är tämligen unikt att Bank Reserves är så stor som den är. Den är i regel mycket mindre. Money in Circulation har haft en helt normal utveckling senaste åren. Problemet är att den också matchas av T-bonds och T-bills på balansräkningen. De förfaller också, men det finns inget intresse av att minska på den. I praktiken finns det ju inte vissa bonds som är ”kopplade” till Money in circulation och andra bonds som är kopplade till Bank reserves, utan de ligger i samma kompott. FEDs balansräkning ser alltså ut så ungefär så här, extremt förenklat;

Tillgångar:
Treasuries 3,000
MBS 1,500
Summa: 4,500

Skulder:
Money in Circulation: 1,500
Bank reserves: 3,000
Totalt: 4,500

Så även om dem säger att de tänker sluta med QE, vilket innebär att de slutar printa pengar, för att köpa bonds i andrahandsmarknaden. Så lär de fortsätta med regulära penningpolitiska åtgärder, som ex open market operations, OMO, där det ingår att printa pengar och köpa bonds i andra handsmarknaden. Dvs EXAKT samma sak som QE. Så även om dem slutar med QE, så lär de inte sluta köpa bonds. Så vad handlar QE om då? Ja det handlar om att BANK RESERVES SLUTAR ATT STIGA. INTE ATT DE SLUTAR ATT KÖPA BONDS, för det är en av hörnstenarna i Amerikanska penningpolitik. Det är normalt sett så de gör för att hålla styrräntan.

Så FEDs Trs köp kommer under nästa år vara:

+ Ökning av Money in circulation (förutsätter att tillgångssidan också ökar, vilket betyder köp av TRS)
– Minskning av Bank Reserves (förutsätter en minskning av tillgångssidan, vilket betyder mindre TRS, vilket sker per automatik när TRS förfaller)

= Nettoköp/sälj

Ovan ska vara samma som;

– TRS som förfaller, minst 100mdr
+ Köp av nya bonds i andrahandsmarknaden

= Nettoköp/sälj

Frågan är inte ökningen av Money in Circulation och minskning av Bank reservers tar ut varandra på ett ungefär. I så fall sker ingen förändring av storleken på skuldsidan, och således inte på tillgångsidan heller. Det betyder i så fall att de måste köpa lika många TRS i marknaden, som det förfaller. I så fall blir det en 100% rullning och ingen press på privatsidan att täcka upp. Således ingen press på räntorna.

Om dem inte tar ut varandra, dvs om Money in circulation inte växer lika snabbt som Bank reserves minskar? Hur kommer räntorna reagera på att FED tar emot cash vid inlösen av bonds, vilket tvingar Treasury till att rulla över obligationerna på någon annan då FED inte är intresserad. Jo räntorna stiger såklart. Men här finns andra faktorer som spelar in. Det beror även på om Obama kör en balanserad budget eller ej. Gör han inte det så är pressen redan stor på privata marknaden. Då blir det ju inte bättre av FED väljer att inte rulla över. . Men kör de en balanserad budget blir det lättare då issuance av nya (dvs rensat för privata roll overs) är liten. Det beror även på konjunkturen, är den svag brukar intresset av att sitta på statsoblisar vara stort. Är den stark gäller det omvända. Sen beror det på inflation, som förvisso är en konjunkturell grej, men som kan påverkas av andra saker också. Så det är komplext, men allt annat lika bör realräntorna stiga pga av detta. Sen får ju stigande räntor en bromsande effekt på konjunktur i sig, så det är ganska lätt att måla upp ett scenario som är självuppfyllande åt det negativa hållet. Det är viktigt att förstå att Treasury aldrig någonsin kommer få ett problem att sälja nya bonds så de kan återbetala FEDs som förfaller. Det är bara en fråga om pris. Måste de sälja billigt, dvs erbjuda väldigt hög ränta för att få in pengarna så det klart negativt och får en squezze out på andra tillgångsslag.

Tillbaks till börsen, hur ska den gå?

Ja om realräntorna stiger till följd av det här så är det negativt för börsen, allt annat lika. Alltså kan man säga att det finns en koppling mellan krympande balansräkning och svag börs. MEN, the big MEN, om vinsttillväxten kompenserar för ränteuppgången (se gärna mina tidigare exempel) så kan börsen fortsätta uppåt. Det är en känslig balansgång som är oerhört svårprognostiserbar. Det enda rådet jag kan ge är att dra inte för mycket lärdom av historien.

Så för att summera, vill du förstå börsen efter QE. Håll koll på räntorna i samband med stora TRS auctions. Klarar de sätta volymerna till ett bra pris, utan att FED finns som köpare i andrahandsmarknaden på samma sätt…. och earningsrevisions. Vad utmynnar konjunkturen i för vinster? Det är the holy balance.

ps. Imorgon kl 20 är det dags för FED att ta beslut igen, eller icke beslut. Sist det bagav sig var i september, och 10 åringen stod i 3%. Nu står den i 2,89%, så marknaden verkar rätt säker på att nu är det dags…. time will tell ds.

ps2. Det finns en annan aspekt med Bank Reserves. Det är att summan av Bank Reserves på FEDs skuldsidan matchas av Bank Reserves på bankernas tillgångssida. Idag avkastar den tillgången 0,25% ränta. Det kan tyckas vara lite, men beloppet är enormt så det blir en del pengar :-). Vissa tror att bankerna helt plötsligt kommer börja låna ut de här pengarna, 3,000mdr dollar, till vanliga kunder. Det skulle utmynna i hyperinflation. För det första skulle räntorna bli så höga att knappast någon vill låna. Men det viktiga är att bankerna INTE kan låna ut dem här pengarna. Det är nämligen inte utlåningsbara pengar, utan en fordran på FED. Jag har försökt ta reda på om de kan omsätta de här reserverna till något annat, men jag blir inte helt klok på det här. Hursomhelst, skulle de kunna omsätta reserver till utlåningsbara pengar, som leder till för hög inflation, så tror jag FED ganska snabbt kan dra ner på reserverna och sätta stopp för utlåningen. Men det talas om att FED ska sänka räntan från 0,25% till noll. Det kan tyckas vara försumbart, men 0,25% på 3,000mdr är fortfarande 7,5mdr dollar. En inkomst som försvinner. Frågan är vad bankerna kan hitta på då. Visst de mellan sig handla med reserver. Men sektorn som helhet kan inte påverka storleken.

Min enkla ekvation är följande (observera att jag inte är säker på detta):

En obligation som FED håller förfaller. De tar emot pengar av Treasury, och väljer att inte teckna sig för en ny. De makulerar pengarna, lika lätt, som att de en gång skapat dem. Tillgångssidan krymper. Skuldsidan, under Bank Reserves, krymper lika mycket. Detta matchas i sin tur av en minskning av Bank reserves på bankernas tillgångssida. På skuldsidan minskar deposits lika mycket. Var tar deposits vägen? Jo de har använts för att köpa en nyemiterad T-bond. Pengarna Treasury fick för den gav de till FED, då FED hade en gammal obligation som löpte ut. Dvs där allt började!!!

Så summan av kardemumman är att vill FED sluta med QE, så handlar det inte om att sluta att köpa Treasuries i marknaden, utan det handlar om att minska på Bank Reserves. En minskning av Bank Reserves innebär att privata sektorn, dvs alla utom FED (Mr Smith, den kinesiska staten osv), måste ta över USAs statsskuld. Eller åtminstone 3,000mdr dollar av den (ca 20% av den). Frågan är vilken ränta de kommer kräva att för att göra detta?

Jag har varit lite av en perma bear på guld vilket har varit ett vist beslut. För mig är guld enkelt. Guld är inget annat än pengar. Det finns ju inget värde i guld i sig (om man rensar för smyckesbranschen) utan värdet är vad du och jag kommer överrens om, givet relationen till andra pengar. Andra pengar är dollar. Dollar kan du sätta in på banken, riskfritt. Det är den här utgångspunkten jag har när jag tänker på guld. Om du får 3% ränta på banken, och det är 1% inflation (dvs värdet på dina pengar minskar med 1% under ett år), då får du 2% real ränta. Det är rätt attraktivt, alltså vill du sitta på dollar, och således inte guld. Hade du dagens efter fått 0,25% ränta, och inflationen stiger till 2%. Då vill du allt annat lika ta ut dina dollar och växla dem till andra pengar med samma dignitet, dvs guld. Inflationen för guld är i princip noll. Räntan är också noll. Därför är realavkastningen noll. Om dollar ger negativ realavkastning, då blir det rally i guld. Vänder det till positiv realavkastning, ja då kraschar guld. Precis det vi sett senaste åren. Enkelt

Vad tror vi om framtiden; Tja jag tror ju att tapering kan pressa upp 10-åringen till ca 3,5%. Inflationen ca 2%. Det ger en realränta på 1,5%. Fair guldpris enligt chartet nedan ligger mellan 1000-1100. Dit ska vi nog. 1087 är dessutom FIB50% nivå av den stora uppgången, så där lär den pausa, och den spekulativt lagda kan ta en lite position, med tajt SL.

I ett mer positivt konjunkturscenario, som förvisso inte lär infrias nästa år utan på lite sikt. kan 10 åringen gå mot 5%, samtidigt som inflationen går mot 3%. Detta ger en realränta på ca 2%.

Tittar man på chartet nedan så framstår alltså nivåer på 850-950 som rätt intressanta för den mer långsiktige investeraren, då det implicerar högre realräntor än 2%. Något som inte är troligt i ett mer teoretiskt resonemang. Men guld är vanskligt, så kom ihåg att använda stopp, så ni inte blir sittande med en växande loss om ni har fel.

En Black swan grej kan vara FED Real Exit kan pressa upp räntorna mer än vad som förklaras av konjunktur och inflation. Då kan realräntorna temporärt blir väldigt höga, vilket alltså skulle få förödande effekter för guldpriset.

Julen börjar närma sig med stormsteg, men det är för tidigt att lägga börsåret 2013 bakom oss. Stora delar av marknaden verkar vänta sig nyheter om tapering i nästa vecka, och många börser får tekniska säljsignaler, samtidigt som banker och strateger pratar sig varma för börsåret 2014!!!

Stockholm har varit svag i över en vecka, men det som har besvärat mig har varit att SPX inte utlöst några säljsignaler. Förrän igår!!! Amerikanska börsen är dock svårhandlad tekniskt sett och en ren säljsignal blir oftast falsk och något man snarare ska köpa på. Därför skulle det inte förvåna mig om den repar sig härifrån och går upp under en dag eller två. Bara för att förvirra alla. Därefter faller det på igen. Jag har markerat med den röda ringen nedan målnivån. Naturligtvis kan FED mötet nästa vecka grusa allt… men givet att vi inte VET utfallet, så får vi hålla oss till det tekniska.

Översatt till OMX så rimmar detta väl med första viktiga stödet och FIB38 nivån kring 1234-1238, men jag hoppas såklart att vi skjuter över och når både 1206-1212 samt mitt target gapnivån 1197. Kanske även SPX behagar att slå över i syfte att skrämmas? Hursomhelst hoppas jag att detta skapar det gyllene köpläge för att kunna ligga rätt under nästa år, eller åtminstone fram till april/maj, då det brukar bli rätt turbulent.

Vad köper man då? Tja, USA är ju dyrt, har lägst potential att överraska vinstmässigt samt gått bäst senaste åren. Så den passar man ju på i dagsläget. Tillväxtmarknader har en rad ”obsticales” som jag inte orkar rada upp här… Japan känns så himla olustigt, även om det taktiskt kan vara rätt på kort sikt. Nej, Europa är ju den marknad som är hyggligt värderad, har allmänt låga förväntningar, har gått dåligt och som vars vinster har störst chans att överraska. Strategiskt känns det alltså fortsatt rätt. Problemet är grafen nedan. Bara en gång tidigare har flödena in i Europa vs utflödena i EM varit lika kraftiga. Så rent taktiskt kanske man inte ska köpa just idag????

Komiskt nog har EM alla kriterierna för att kunna ralla… dvs 1, har gått dåligt 2, analytiker och strateger radar upp faktor efter faktor som motiverar varför man SKA hålla sig borta och 3, utflödena har varit kraftfulla och exponeringen låg. Detta receptet har många marknader delat historiskt, inför ett rally. Dessvärre finns det en hel del som uppvisat samma men aldrig rallat… rally eller ej. Tajmingen är ett aber.

Trevlig helg!