Kortsikt's Blog

Senaste tekniska uppdateringen var

God Fortsättning och Gott nytt år

Mycket riktigt föll vi tillbaka till 1314 där köparna kom in, och sen var det frågan, skulle köparna vara tillräckligt starka för en bestående bottenformation. Dagen efter fick vi svaret. Köpsignalen var ett faktum och jag var tvungen att stoppa tillbaks mig i marknaden på 1338. Därmed ligger man Neutral. Vi har fortfaranade ett gap på 1325 som kan täppas i det korta perspektivet. Det bör utnyttjas till köp. I övrigt tar jag sikte på 1375 i det korta perspektivet, och 1400-1450 kan komma att bli aktuellt fram mot vårkanten, typ april/maj. Eventuellt tidigare. Det finns även ett Uber bullish case där vi kan nå ATH från år 2000 kring 1540… men det känns ganska förmätet att lyfta fram detta nu som target.

Stoploss sätter vi till 1314. Bryts den ska vi i första hand täppa till gapet vid 1277. Det är att bara att konstatera, att jag hoppade av i oktober tekniskt på 1301 blev inte bra. Visserligen fick vi två korrektioner som nådde 1234 och 1253… men eftersom mitt target låg på 1197 så var det en klen tröst. Det är bara att konstatera, marknaden har varit mycket starkare och inte lika ”urtoppande” som jag trodde. Sista racet upp till 1336, med två gap dessutom, hade varit en snygg sista urblåsning. Men köparna har hittills visat att de inte är intresserade av rekyl ännu. Vi får se om de orkar hålla i det här!!! Buy on dips gäller tillsvidare!!!

Inte för att gardera mig, antingen är man positivt eller inte…. men NÄR ”THE REKYL” verkligen kommer… hoooaaaaa, då tror jag vi kan korra 15%+ på mindre än en vecka… Så om du använder dig av Stopploss, så kommer du ha ca 5minuters tid på dig att agera. Börjar du tveka…dvs vänta på att sälja vid studs, då är du smoked!

Fundamentalt har ingen ändrats utan det jag tycker det saknas uppsida. Ner mot 1200 börjar det bli intressant igen! MEN KOM IHÅG, i en stigande trend tenderar ofta värderingarna att slå över mot övervärderade… vilket gör fundamentatöntar som mig osäkra. På samma sätt är det i en fallande trend. Det är just därför du ska kombinera TA och FA, oberoende av varandra. TA skiter om det är högt värderat. FA skiter i om trenden är fallande!!!

Det har rullat in en del macro och jag har inte uppdaterat på ett tag då det inte varit nödvändigt, överlag har datan varit inline el bättre. Men samtidigt anser jag att det är hyfsat inprisat. I mitt tycke är det inte macro som drivit börserna utan snarare, hopp om bättre tider, och rotation argumentet.

Kina

I november kom data,

Exporten kom in på 12,7% YoY mot väntat 7,0 och fg 5,6.. starkt
Import kom in på 5,3% mot väntat 7,0 och fg 7,6.. klent
Cpi kom in på 3,0 mot väntat 3,1 och fg 3,1… gäsp
PPI kom in på -1,4 mot väntat -1,5 och fg -1,5…gäsp
IP kom in på 10,0 mot väntat 10,1 och fg 10,3… gäsp
FAI kom in på 19,9 mot väntat 20,0 och fg 20,1.. gäsp
Retail sales kom in på 13,7% mot väntat 13,2 och fg 13,3… ok
Nya lån kom in på 624bn mot väntat 580 och fg 506… ok
M2 kom in på 14,2 mot fg 14,2 och fg 14,3… gäsp

Sen kom HSBC Flash Mfg PMI in på 50,5 mot väntat 50,9 och fg 50,8.. gäsp
Officiella Mfg PMI kom in 51,0 mot väntat 51,2 och fg 51,4… klent
Sen kom HSBC Mfg PMI in på 50,5 mot väntat 50,5 och fg 50,8… gäsp
Service PMI kom in på 54,6 mmot fg 56,0.. klent
HSBC Service PMI kom in på 50,9 mot fg 52,5.. klent

Sen kom december datan

CPI kom in på 2,5% mot väntat 2,7 och fg 3,0… oj
PPI kom in på -1,4 mot väntat -1,3 och fg -1,4… gäsp
Exporten kom in på 4,3% mot väntat 5,0 och fg 12,7.. säsongsmässigt svag
Importen kom in på 8,3% mot väntat 5,0 och fg 5,3… hmmmm
Nya lån kom in på 482 mot väntat 570 och fg 624.. klent
M2 kom in på 13,6 mot väntat 13,9 och fg 14,2… klent

Överlag lite halvdassig data. BNP Q4 presenteras på måndag, och väntat komma in på 7,6% YoY. Min syn för 14 är att det blir som 13 ungefär. Inhemska marknaden drar ner, exporten kan överraska. Det enda man egentigen behöver fatta är att Kinesiska ledarskapet är rätt nöjda med nuvarande expansionstakt. Kina mår rätt bra av detta. Det är vi placerare som hade velat se mer!

Från europa har det kommit;

Flash Service PMI in på 51,2 mot väntat 50,9 och fg 50,9.. gäsp
När den riktiga siffra kom in landade den på 51,0 mot väntat 51,5 och fg 51,2..gäsp
PMI Mfg kom in på 52,7 mot väntat 51,9 och fg 51,6… lite ljus
Sen kom nästa Flash Mfg PMI för december in på 52,7 mot väntat 52,7 och fg 52,7.. gäsp
Flash PMI för Service kom in på 51,0 mot väntat 51,0 och fg 51,0.. gäsp

Nästa vecka kommer PMI data som kommer bli intressant, men man kan torrt konstatera att recoverien Europa handlar om att ta sig från recession till stagnation, snarare än tillväxt. Inte minst syns detta på inflationsdata som uppvisar tydliga deflationstendenser…. varpå allt fokus nu riktas mot Draghi och ECB, frågan är om vi kan få QE i europa eller en variant av LTRO…. det kanske inte skapar tillväxt men det kan skapa optimism i aktiemarknaden. Problemet med Europa handlar kort om 3 saker. 1, de strukturella problemen med Eurozonen kvarstår. En valuta, en räntepolitik, men en herrans massa Treasuries där varje land ansvarar över sin egen statskuld. Valutaunionen är inte komplett. Så länge som det inte är det kommer uppkomma nya problem. 2, Primary budget i balans. Till skillnad från i USA så har inte Europa valt vägen att spendera sig till tillväxt, utan spara. På lång sikt finns det fördelar med det, men inte på kort sikt. 3, Europeiska banker är overleveraged, sett till assets/ek. Detta måste man hyfsa till vilket inte bidrar till tillväxt, tvärtom. Å andra sidan vill inte den europeen låna heller….

Tyskland

Flash Mfg PMI kom in på 54,2 mot väntat 53,0 och fg 52,7… BRA
Flash Service PMI kom in på 54 mot väntat 55,3 och fg 55,7… sådär
Faktisk Mfg PMI kom in på 54,3 mot 54,2 väntat fg 54,2… bra
Faktiskt service PMI kom in på 53,5 mot väntat 54,0 och fg 55,7… sådär

IFO kom in på 109,5 mot väntat 109,5 och fg 109,3… ok
Även spreden mellan current och expectations pekade i rätt riktigtnin

Datan från Tyskland håller sig, det är glädjande!

USA

ISM Service MFG i november kom in på 53,9 mot väntat 55,0 och fg 55,4… rätt dålig
Empire kom in på 1,0 mot väntat 5,0 och fg -2,2…. sådär
Mfg PMI Flash kom in på 54,4 mot väntat 55,0 och fg 54,7… sådär
Philly fed kom in på 7,0 mot väntat 10,0 och fg 6,5..sådär
Chicago PMI kom in på 59,1 mot väntat 60,8 och fg 63,0… sådär
Final Mfg PMI kom in på 55,0 mot väntat 54,7 och fg 54,7… ok

och slutligen ISM

ISM Mfg 57,0 mot väntat 56,8 och fg 57,3… ok
ISM Service 53,0 mot väntat 54,7 och fg 53,9… dålig

och återigen fick vi Empire som kom in på 12,5 mot väntat 3,5 och fg 1,0… OJ!!!
Philly Fed kom in på 9,4 mot väntat 8,7 och fg 7,0.. bra!

Det känns som att de lokala indexen legat efter ISM hela hösten och kanske börjar göra en Catch up nu… frågan är hur guidande det är?

SAmtidigt är Retail sales mkt stark, huspriserna stiger och den marknaden verkar komma superstarkt i år. Consumer confidence är som en konsekvens väldigt starkt! Samtidigt är inflationen väl för ankrad mellan 1-2%, going nowhere trots att ovan är så starkt!

Så som det ser ut idag, så kan USA överraska och det skulle inte förvåna mig om tillväxten landar på över 3% i år. Det är möjligt att det är över ”konsensus” men det lär knappast överraska aktiemarknaden!

Trevlig helg!

Svar till Fredde:

QE direkta effekter är jag tveksam till, men indirekt har det varit ett kraftfullt vapen.

Se nedan chart. Det är alla registrerade skattebetalande ARBETANDE Amerikaner, enligt NonFarmPayrolls. 137 miljoner. Vi är snart tillbaks på toppen under tidigt 2008 🙂 Fin trend sedan början av 2010 då det har skapats 7,5 miljoner nya jobb, eller ca 156,000 jobb i månaden.

Under åren 2009-2013 spenderade Obama minst 3 biljoner dollar, eller ca 20% av landets BNP, eller ca 4%/BNP om året, eller ca 6ggr Sveriges BNP, eller ca 1,2ggr Sveriges BNP/per år i DEFICIT spending. En ganska ansenlig summa pengar ellerhur? Spending som finansierades genom att man sålde statspapper. Statsskulden växte!

OM HAN INTE HADE GJORT DET, så hade läget på många sätt varit betydligt sämre. Särskilt för jobbskapandet. Min gissning är att i BÄSTA fall så hade kanske kurvan varit flat, dvs ca 130m hade varit anställda idag. Troligtvis hade det uppkommit en negativ spiraleffekt, precis som det idag finns en positivt spiraleffekt. Så kanske hade siffran varit 120 miljoner. Ingen som vet. Men det är inte omöjligt!!!

Min tes är ett Obama hade aldrig klarat genom den här typen av deficit spending utan QE och Bernanke.

Därför har QE fungerat!!! That ´s my whole Point!.

Ponera att sysselsättningen legat på 120m människor, dvs 17 miljoner färre sysselsatta än idag. Det är svårt att veta vilket arbetslöshet detta utmynnat i (för då måste man även känna till arbetskraftsutbudet, men om man utgår från samma utbud som idag) så hade arbetslösheten legat kring 20%, give and take.

Hur tror ni USA, och resten av världen också för den delen, hade mått idag om USA haft 20% arbetslöshet????????? Vilka implikationer tror ni det hade haft på typ, allt?

Visst, det har haft ett pris. FED sitter på 3,000mdr dollar för mycket av värdepapper. Värdepapper de gärna skulle baxa över både till banker, privatpersoner och rika utlänningar. Fördelen är att de har rätt gott om tid på sig att smeta ut det, så att det inte känns. Hoppas bara konjunkturen är tillräckligt stark under tiden!

Trevlig kväll!

Kriser brukar vara rätt trista att genomgå, men de för oftast med sig många bra saker

Jag tror det är rätt få som har fattar hur stort skiffergas/olja faktiskt håller på att bli…

Vi har under många år skakat på huvudet åt usa, hur kan man bara konsumera och konsumera, och importera allt och nästan inte exportera nåt… Underskottet bara stiger och stiger! Det är ohållbart! Javisst var det de! Men det har toppat ur för länge sen, och går i rätt riktning, och redan 2015 har de kanske inget underskptt i bytesbalansen… Imponerande!

Stigande räntor i USA är, allt annat lika, ett problem för ekonomin. Chartet nedan beskriver sambandet mellan den 10 åriga statsobligationen och den 30åriga bolåneräntan (som i sin tur sätter priset på löptiderna nedåt).

Sambandet är mycket starkt. I våras när 10åringen snittade 2%, så representerar det en bolåenränta på ca 3%. Skulle 10 åringen, pga av finans- och penningpolitik, gå till 4%, så motsvarar det en bolåneränta på ca 6%.

EN DUBBLING AV RÄNTEKOSTNADERNA för de amerikanska hushållen. Försök inte lura i mig att det inte spelar någon roll!!!!!

Ekvationen är så här nämligen=

(Genomsnittlig månadslön efter skatt X Antal Sysselsatta) – (Bolånekostnader, dvs räntan på lånet) = Kvar att handla för (alternativt spara om consumer confidence är lågt).

Så om bolånekostnaderna stiger, så är det negativt, OM INTE, det kompenseras av:

1, lägre skatt (inte troligt)
2, fler sysselsatta (troligt)
3, högre lön (troligt)

Det är den här balansgången som är ytterst känslig. Men givet att den blir bättre så lär amerikanska ekonomin stärkas, trots högre räntor. (givet att Consumer confidence är ok)

Men risken är, som jag varit inne på flera gånger, att räntorna kan stiga mer, än vad som kompenseras genom högre löner och fler sysselsatta.

Om ovan är en cash flow diskussion, hur ser det ut för prissituationen? Som är så viktig för konfidens.

Tja, även med något högre räntor är det ingen ko på isen.

värt att notera är att fastighetsmarknaden var mycket DYRARE för 30 år sedan i USA, än idag, TRTOS att priserna är mycket mycket högre.

Det är detta inte media och andra inte fattar. Även här hemma… när de säger att gud vad dyrt det har blivit med bostäder. Var ska det här sluta? Sorry, men ni är helt fel på det!

Dyrheten är inte priset i sig. Dyrheten är en funktion av:

Disponibel inkomst
Bolåneränta
Pris

Ex. 1984

Pris på hus 250,000kr
Ränta: 12%
Disp inkomst/mån: 6,000kr

Ex 2014

Pris på hus 2,5mkr
Ränta 3%talö
Disp inkomst/mån 25,000kr

I det första fallet hade du haft 3500kr över varje månad att handla annat för, eller 58% av din lön efter skatt. I det andra fallet hade du haft 18,750kr över varje månad, eller 75% av din lön efter skatt.

Visst, vi kan alltid diskutera exempel siffrorna, men jag vill hävda att Huset för 250,000kr var dyrare 1982, än vad det är idag, trots att det priset gått upp med 10 gånger.

Detta är som sagt bara ett exempel, poängen är att illustrera att ett högre pris inte = nödvändigtvis DYRARE.

Om fastigheter är så hemskt dyra som alla säger, så borde ju även boendekostnaderna vara höga, och därmed borde man ha mindre över till allt annat. Men så verkar det inte vara… det mesta pekar på att medelsvensson kunde köpa ett hus för 30 år sen för betydligt mindre pengar, men givet lön och räntor, så hade han det sämre ställt, rent ekonomiskt alltså. Någon 40-talist som har en nykter syn på ovan och något vettigt att tillägga?

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/

Med vänlig hälsning
GaStan

Så här skriver man på en analys firma

Payrolls hit by the severe winter weather!!!

We suspect that the unexpectedly weak 74,000 increase in non-farm payrolls in December is largely because of the unseasonably severe winter weather last month. (The consensus forecast was 197,000.) The labour market certainly looked healthy before December, with November’s gain revised up to 241,000.

From the household survey we know that 273,000 people reported not being able to work because of the weather in December, well above the 166,000 long-term average for the final month of each year. That doesn’t mean we can mechanically translate that into a 110,000 hit to payrolls, however, because the payroll survey still counts workers as employed as long as they were paid for one day in the sample period, regardless of whether they physically turned up. Nevertheless, it is normally a pretty good indication. The 16,000 decline in construction payrolls and the dip in average weekly hours worked are also indications that bad weather played a role.

Otherwise, the unemployment rate unexpectedly dropped to only 6.7%, from 7.0%, thanks largely to a 347,000 decline in the labour force, with the household survey measure showing a 143,000 increase in employment.

All things considered, the well below consensus gain in payrolls will inevitably lead to speculation that the Fed will leave its monthly asset purchases unchanged at $75bn per month at the upcoming meeting in late January. However, we still think the Fed will push through a further $10bn reduction. The weather likely played a role in December’s weakness and, at 6.7%, the unemployment rate is closing in on the 6.5% threshold that was originally intended to signal that the Fed would at least begin to consider raising the fed funds rate.

Ja vi får se hur USA öppnar och stänger ikväll innan vi drar några förhastade slutsatser. Men risken är att marknaden inte väljer att agera på siffran. Fokus kommer istället riktas mot Q4:orna som börjar rulla in de kommande veckorna!

/GaStan

För många, ja kanske de flesta, är fonder ett bättre alternativ än aktier. En aktieportfölj kräver ett gediget intresse, en hel del skicklighet, en nypa tur och rätt mycket tid. I varje fall om du vill lyckas bättre än den genomsnittliga Sverigefonden.

Hur står sig då våra Sverigefonder? I Morningstar finns det 96 fonder i kategorin Svenska aktiefonder som investerar i stora bolag.

Alternativet att köpa avgiftsfria Avanza Zero som skuggar OMXS30 inkl utdelning finns alltid. Den har gått upp med 22,0 senaste året. (räknat 9 jan 2014 till 9 januari 2014)

Till min stora glädje ser jag i Morningstar att det finns en hel uppsjö med fonder som gått bättre än 22% senaste året. Spiltans fond som investerar i investmentbolag har varit bäst, men den är också smalare än en bred Sverigefond. Av de breda är Carnegie Sverige bäst senaste året. Grattis Simon!

Men för att vi på nåt sätt ska skilja tur från skicklighet, så kräver vi att fonden inte bara har varit bättre senaste året, utan även bättre än Avanza Zero på 3 och 5 år. Då blir utfallet lite dystrare, för då är det bara två fonder, Carnegie Sverige och SPP Sverige som klarar sig. Grattis igen Simon!!! Om man ska vara petig borde man tittat på konsistensen senaste 5 åren mot Avanza Zero, (dvs andel rullande 12m perioder senaste 5 åren man slagit Zero, ska vara mer än 50%), men jag är rädd att det hade inte gjort bilden bättre. Två fonder! Det är klent.

Så varför har så många fonder slagit index förra året? Hade många tur, eller har senaste årens kritik sorterat bort dåliga förvaltare och fått de som är kvar att kavla upp skjortärmarna? Kommer den här trenden hålla i sig eller var det en engångs företeelse? Stora bolag har ju gått sämre än små- och medelstora. Är det så att många storbolagsfonder ändå investerat i en del småbolag, och det är där avkastningen kommer ifrån? Eller har vinnarfonderna legat rätt i sektorbettet bank, eller undervikten verkstad, och det är därifrån alpha genereras. Kommer lika många fonder slå index om ett år? Svårt att säga.

Jag tror fortfarande att du har rätt dåliga odds att välja en fond idag, sitta på den i 5 år, och den har slagit Avanza Zero. Det kommer finnas fonder som gjort det, no doubt. Men att idag, 5 år innan, veta vilken det blir. Det är svårare än man tror. Även om Simon ligger bra till 😉 En annan aspekt är att du får rätt dåligt betalt även om du har rätt. Simon är 6,7/3,4/1,8% bättre på 1/3/5 år. Det är inte jättemycket, givet hur svårt det är att veta vilken fond som är bäst om 5 år.

Någon kanske noterar att jag inte nämnt Didner och Gerge eller någon annan fond som gått bra under 1/3/5år. Det beror på att de ligger under kategorin små-medelstora förtag. Det blir lite äpplen och päron. När vi pratar om man ska sitta på aktier eller ej, så tänker jag på förutsättningarna för att OMXS30 ska gå upp eller inte. Dvs om man är beredd att ta systematisk MARKNADSRISK eller inte. OMX innehåller väldigt lite företagsspecifik, Assymetrisk risk, och nästan bara marknadsrisk. Beroende på hur mycket småbolag fonden investerar i så tenderar bolagsrisken förklara en stor del av avkastningen mot index, och det är ju inte målsättningen. Korrelationen mellan småbolag och marknaden är historiskt betydligt lägre jämfört med storbolag och marknaden. Förra året när marknaden var upp 22%, då vill jag ju hitta en storbolagsfond som tack vare en skicklig förvaltare och en fungerande förvaltningsstrategi levererat 24%. Om marknaden är ner 20% i år, hoppas jag att han är ner 18%. De småbolagsfonder som är upp 30%+ i år… tror du på fullt allvar att de slår index om marknaden är ner 20% i år? Det tror inte jag!

Poängen är att företagsspecifik risk är inte det vi diskuterar när vi pratar om aktier som tillgångsslag är attraktivt eller inte. När vi diskuterar attraktionen av att ta marknadsrisk, så bör man även prata om rätt produkter. Dit in kvalar inte småbolagsfonderna. Det är en helt annan produkt

Jag säger inte att det är fel att investera i småbolagsfonder, tvärtom. Det finns dessutom ett antal riktigt duktiga förvaltare i den här kategorin. Men det är inte det vi diskuterar här!!! Simons fond på Carnegie, den kommer gå upp om OMX30 går upp, och ner om OMX30 går ner. Förhoppningsvis lite bättre åt båda hållen. Men inte säkert! Säg att OMX dyker med 30% under 2014, hur många av småbolagsfonderna som gick upp med 30%+ förra året kommer vara ner 25% eller mindre i så fall? Jag gissar på ingen! Simons fond däremot är förhoppningsvis ner 28%. Det är skillnaden!!!! Äpplen och päron!

2014 ska bli ett intressant år, som alltid, och se om trenden av outperformance verkligen är en trend, eller en engångsföreteelse. Det finns rätt goda förutsättningar, då fonder som utger sig för att vara aktiva och tar betalt för att vara aktiva, också är det. Det är till stor del medias förtjänst att vi fått blåslampa på de aktiva ”indexfonderna” som tar alldeles för bra betalt. Ligger man som index så kan man inte slå index, så enkelt är det.

Trevlig helg!

ps. om ni inte har nåt för er i helgen, läs den här: http://pragcap.com/the-biggest-myths-in-economics
ds.

Nedan chart är SPX sedan 30-talet

Detta är history, och ingen prognos på nåt sätt. Men är det är rätt kul att 40-talisterna hade ett guldläge när de var ca 30år (se första röda ringen som stämmer av det glidande medelvärdet). När deras barn var ca 30 år, dvs kring botten 2009 så fick dem ett nytt tillfälle (se den andra röda ringen). Om historien upprepar sig kommer vi inte stämma av den gröna linjen förrän år 2042… då nästa generation är ca 30 år gamla och får ett nytt gyllene tillfälle?

ps. Detta var inlägg nummer 1000 sedan bloggen startades lite mer än 3 år sedan ds.

och jag står fast vid min tro att vi håller på att bygga upp ett köptillfälle, som för den riktigt långsiktige, läs pensionssparande, kommer belöna sig rikligt!!!

Ska också lägga till att ROE spreaden har varit för DMs fördel, så att korrigeringen har varit helt motiverad. Men jag tror att den pendeln kommer slå över kommande 5 åren. FEDs politik har gynnat ROE i DM, och skadat ROE i EM, grovanalyserat!!!!

Tittar man den globala handelsdatan så pekar PMI på att den ska ta fart… vem tror ni gynnas mest av global handel?

perspektiv någon?

Ingen har missat att FED tänker dra ner på QE, dvs de månatliga köpen av Trs och Mbs, från och med denna månad.

Vissa jag har pratat med verkar inte riktigt på det klara med hur köpens, eller snarare icke köpens, omfattning.

Så här väntas Treasury agera i år:

Detta är bara preliminära siffror så det ska ses som en indikation. Men det som är intressant är att redan i mars så prövas privatmarknadens aptit på Treasuries ganska rejält med 35mdr. Notera även att nettovolymen under september till december är större än mellan januari till augusti. Prövningen kommer alltså till hösten. Samtidigt, som jag flaggat för tidigare, så är det inte jättesummor, så det borde vara hanterbart.

Jag fick ett mail från en läsare som undrade över varför jag nästan bortser från Rollovers som ett riskmoment för högre räntor. Logiken skulle vara att en privat aktör är lika ”priskänslig”, dvs vill ha bra betalt, för att teckna sig för nya statspapper, oavsett om finansieringen kommer från papper som precis förfallit (dvs roll-overs) eller han måste sälja exempelvis företagsobligationer för att få loss pengarna. Visst, han har en poäng. Men i praktiken utgör amerikanska statspapper stommen i många portföljer, särskilt för Amerikanska försäkringsbolag, pensionssparande, bankers likviditetsplaceringar etc… så när de förfaller finns liksom inget alternativ till placering än att köpa nya. Därför är inte sk. roll-overs lika intressanta ur ett ränteperspektiv. Nya pengar, dvs utöver roll-overs, däremot kräver att man säljer nåt annat för att köpa statspapper. Därav crowding out effekten.

Förlåt att jag ältar det här, men det är helt avgörande för konjunktur och utvecklingen för alla placeringar. Amerikanska statsräntor lägger nämligen ribban för alla andra räntor i världen. Ett konkret exempel skulle kunna vara:

Ex. Säg att Amerikanska 2-åringen går till 2,5% och 10-åringen går till 5%. Då kommer de Svenska bolåneräntorna gå rakt upp, allt annat lika. Det gör att du får mindre över i plånboken (om du har lån vill säga). Detta gör att du konsumerar mindre, vilket bromsar upp konjunkturen. Detta gör att sysselsättningen avtar, oavsett om du har lån eller ej. För de länder som Sverige exporterar till får de tuffare då räntorna stiger även där. Folks förmögenheter minskar också då man kan anta att huspriserna inte orkar stiga om inte folk har råd att ta upp lika mycket lån, vilket gör att de inte kan bjuda lika friskt i budgivningarna. Värdet på din obligationsportfölj går ner när räntorna går upp. Värdet på din aktieportfölj går troligtvis också ner om konjunkturen bromsas upp samtidigt som räntorna stiger.

Men säger nån, räntorna i USA stiger väl bara utifrån att inflation och sysselsättning tar fart? Något som är bra! Jovisst är det så, det är så det normalt fungerar. Därför mår världen bra i en stigande konjunktur, trots att räntorna också stiger. MEN, the big MEN, är att detta handlar inte om det normala. Detta handlar om omvända stimulanser. Dvs spegelbilden av FEDs agerande under 2008-2013. Alla vet att utbud och efterfrågan styr priset på en vara. Om alla, läs FED, vill köpa något stiger priset, läs lägre räntor. Om alla, läs FED, istället vill sälja något, så sjunker priset, läs högre räntor. Allt annat lika. Ok, FED agerar utifrån sysselsättning och inflation. Men faktum är att de har 3,000mdr (ca 20% av BNP) i Stats-och bostadsobligataioner på sin balansräkning, matchat av Bankreserves på skuldsidan, som de inte hade pre Lehman. Min tro är att om 10 år vill de att Bankreserves i stort sett är nere på noll, vilket gör att de kommer vilja ha 3,000mdr mindre på tillgångssidan. Det finns inga andra poster på tillgångssidan av den kalibern än MBS och TRS. Alltså måste dem minska förr eller senare. Hur de agerar för att uppnå detta kommer få effekter. Även om de hade haft NOLL i Bankreserves, hade de också agerat utifrån inflations- och sysselsättningsutsikterna. Blanda inte ihop resonemangen.

Innan målade jag F-n på väggen, för jag trodde att nettoförsäljningarna till privata sektorn skulle bli långt mycket större. Nu ser det inte ut så.

FEDs brutto och netto köp av Statspapper (om jag har förstått det hela rätt):

2013:

QE köp: 540mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 690mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 540mdr (bank reserves ökar)

2014:

QE köp: 255mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 405mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 255mdr (bank reserves ökar)

2015:

QE köp: 0 mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 150mdr
Bruttoköp: 150mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: 0 mdr (Bank reserves oförändrade)

2016: (ponera att FED börjar höja räntorna under 2015, då är det inte orimligt att tro att de även kommer minska på roll-overs)

QE köp: 0 mdr
Köp i syfte att rulla över Trs som förfaller: 0 mdr
Bruttoköp: 0 mdr

Trs som förfaller: 150mdr
Nettoköp: -150mdr (bank reserves minskar)

Om man tänker att 2016 och framåt kommer minska på Bank Reserves med 150mdr om året, så innebär detta att de kommer vara nere på nästan noll 2024… dvs om 10 år.

För att detta ska vara möjligt utan att belasta privata sektorn för mycket (vilket då leder till exceptionellt höga realräntor), så måste Budgeten i USA vara i stort sett balanserad under de här åren. Dvs skulle man köra ett för stort underskott, då kommer Trs vara tvungen att finansiera mellanskillnaden utan FED, och då drar räntorna. Vilket sabbar konjunktur och värdet på andra tillgångsslag. Räntekostnaderna på dagens statskuld ligger på ca 2% av BNP. Det är så stort budgetunderskottet får vara på ett ungefär. Det implicerar att Primary deficit måste vara noll. (dvs budget ex räntor). Detta oavsett vem som leder landet.

Att köra primary balance är inget USA varit van vid de senaste 60 åren. Det faktum att USA kört ett enormt primary deficit de senaste 60 åren har delvis påverkat tillväxten i landet, och resten av världen, under de här åren. De närmaste 10 åren borde vi alltså inte räkna med den här tillväxtkomponenten.

Det är priset dem/vi måste betala för att vi slapp hamna i The Great Depression II med 20%+ arbetslöshet och halverade fastighetspriser över hela världen…. utan istället fick The Great Recession med måttlig arbetslöshet och god asset inflation. Undrar om alla förstår det?

Allt detta förutsätter att konjunkturen går i rätt riktning, dvs BNP i år landar på 2,5-3%. Under 2015-2016 mellan 3-4%. Med matchat jobbskapande, dvs 200k+. Mycket kan gå fel på vägen och detta är bara grova uppskattningar. Men för att ni ska få en bild att resonera kring!!! Om vi istället kastar oss huvudstupa in i en ny negativ spiral och konjunktur, då kan ni skrota ovan, för då är det back to basics… dvs samma tragglande som vi haft senaste 5 åren.

Godmiddag!

Efter två veckors ledighet är det skönt att vara tillbaks.

Innan vi går in på några detaljer vill jag bara säga att det finns goda tekniska förutsättningar att vi når ATH (från Mars 2000) 1548 i år. Dit upp är det 16,5%. Finns det utrymme fundamentalt? I dagsläget tycker jag inte det. Då Börsen är fullvärderad idag, så är det endast positiva vinstrevideringar som kan åstadkomma detta. Jag tror att vinstprognoserna som ligger för 14 är ganska tuffa som de är. Vi ska först uppnå prognoserna, och sen överträffa dem. Är det möjligt? Absolut, men det kommer bli tufft. Omvänt så betyder det också att i takt med att aktier stiger, så kommer de vara extremt känsliga för dåliga nyheter. Ovan resonemang förutsätter att börsen är rationell. Det finns ju även ett scenario där en dyr börs, kan bli ännu dyrare. Jag säger bara att det är en dyrköpt seger om man är med på den resan då korrektionen, som kommer förr eller senare, lär bli kraftfull om inte vinsterna hängt med.

Kan vi nå 1548 utan att göra några 10%+ korrektioner på vägen? Nej, inte en chans. Det är den här rekylen jag har fiskat efter att köpa i. En rekyl som jag trodde var på gång i december då vi faktiskt fick säljsignaler. Men som kom av sig när FED lanserade tapering.

Den 19 augusti fick vi en köpsignal i samband med den starka öppningen (läs fg inlägg). Rekylen som vi var inne i kunde dödförklaras (tyvärr). Vi kunde inte vara säker på att det var en fint, och för den som ville vara på säkra sidan krävdes även brott av 1316. Det fick vi dagen innan julafton. Den tekniska köpsignalen var ett faktum. I samband med den här uppgången uppnådde vi även mitt gamla target 1300-1330, där 1320-1330 var en målnivå i samband med year-end rally. Ska tillägga att jag hoppade AV redan på 1300 den 22 oktober. I samband med köpsignalen den 19e och den 23e borde jag stoppat tillbaka mig i marknaden. Nu gjorde jag inte det, utan står fortfarande utanför. Varför, jo dels för att det bildades ett markant gap på 1277, som det fanns goda chanser att det skulle täppas till kortsiktigt, och dels för att potentialen på kort sikt bara sträckte sig till 1321 och några punkter därutöver. Vi nådde 1338 som högst. Gapet är fortfarande intakt, så man kan fråga sig, var står vi nu?

Det tekniska läget är, som vanligt, svårbedömt. Även om trenden är positiv och det ser bra ut på 12 månaders sikt, är rekylrisken uppenbar. Vi hade en säljsignal i december, men även en köpsignal. Vilket ska man gå på? Var rörelsen upp till 1338 sista rycket/finten innan en större rekyl, som vi fick smakprov under första veckorna i december. Eller är de senaste två veckornas rörelse bara startskottet på en resa mot +1400 under vårkanten, och rekylen i början av december var allt björnarna får för den här gången? Eller kan vi få både och, dvs både korrektion och rally? Vilken kommer i så fall först?

Tittar man på trenden nedan så har vi trendtaket kring 1400 om uppgången tar fart i januari. Stretchar vi uppgången framåt vårkanten går det att nå 1450. På nedsidan har vi gap på 1311 samt 1277. Stöd finns det en hel uppsjö av på vägen ner.

Hur agerar man? Jo för tillfälligt fortsätter jag att stå utanför. Börsen har gått på tapering nyheten (mer om det längre ned) och den är history nu. Nu är det bara makro och Q4 som kan driva detta vidare, och det känns lite tunt. Jag avvaktar och hoppas på att kunna köpa in mig vid 1250-1277 (gaptäppning, test av stöd samt Fib38% nivå) GIVET att stödnivån HÅLLER. SL bör användas om vi ska ner till det gamla target 1197. Det är ju där jag egentligen hade velat köpa :-). Om sättningen uteblir och resan mot 1400 fortsätter inom kort, så bör en omvänd SL användas. Den verkliga styrkan hos köparna kommer testas redan när vi täpper gapet vid 1313. Det kommer bli intressant att se om börsen vänder upp redan där. Gör den det lär vi se nya attacker uppåt. Den omvända stoppen kan sättas till 1338, och även om jag vet att det inte är kul att tvingas köpa där uppe så känns det bättre att köpa vid 1338 med target 1400-1450, än att köpa vid 1316 med target 1325 om ni förstår vad jag menar.

Fundamentalt då?

Tapering innebär ju att FED drar sig undan som köpare i Treasury marknaden vilket får konsekvensen att det pressar räntorna uppåt, och kompenseras detta inte av positiva vinstrevideringar… ja då bör aktier gå ner! Istället fortsatte de upp!

Vad hände? Jo 10 åringen och de andra räntorna rörde sig knappt. 10 åringen ligger kvar strax under 3%. Näst intill oförändrad. Hade den gått till 3,5-4%…. så kan ni ger er fanken på att börsen hade handlats 10% lägre (givet att vinstprognoserna varit oförändrade). Nu gör den inte det? Varför?

Jo marknaden insåg att tapering inte får så stora effekter nästa år. Nedan är Morgan Stanleys prognos över Treasuries auctions nästa år.

(snabbförklaring av ovan bild. Treasury har 1,448mdr av statspapper (Tbond,bills and notes) som förfaller under 2014. Samtidigt planerar man att sälja papper för 1,944mdr med varierande löptid på 2-30år. Utöver detta säljer man inflationssäkrade papper för 149mdr. Alltså säljer man nya papper för 2,093mdr, samtidigt som man måste betala igen 1448mdr. Netto är 645mdr. Alltså med god marginal mot det prognostiserade budgetunderskottet. Vidare förväntas FED nettoköpa (dvs utöver köpen som ska täcka för det som förfaller, dvs Roll overs) för 255mdr.

Vad man kan slå fast är att under 2013 så hade Amerikanska staten ett underskott på 680mdr (varav ca knappt hälften är räntebetalningar på statsskulden) i budgeten. Detta finansierades av nyemissioner av statspapper. Samtidigt var FED köpare i andrahandsmarknaden med 540mdr (12m X 45mdr). Alltså lämnade man 140mdr åt privat markanden att nettofinansiera. Ovanpå detta har vi överrullning av gammal skuld. Men det får inga likviditetsmässiga effekter, så det kan vi bortse från i dagsläget. (sett på sikt kan även överrullningar få effekter på räntorna om inte FED finns som köpare i marknaden). I år säger man från officiellt håll att budgetunderkottet lär landa på 560mdr (blir troligtvis lägre). Enligt MS så kommer FEDs QE program att uppgå till 255mdr (då de sänker köpesumman vid FOMC möten som de inte har varje månad, och givet att makro är OK). Detta skulle betyda att summan som privata sektorn måste nettofinansiera stiger från 140mdr till 305mdr.(Eller 390mdr enligt MS ovan, om Trs tar in mer pengar än underskottet kräver)

Är detta mycket? Inte särskilt faktiskt. Givet att man rullar över va 1,500mdr på en statsskuld på ca 12,300 mdr så är det ganska små belopp. Små belopp betyder mindre press på räntorna, och därmed mindre crowding out effect på andra tillgångsslag.

FED är fortfarande storköpare under första halvåret, mindre så under andra halvan.

Detta gör att allt annat lika så lär räntorna hålla sig på mattan under första halvan. Det är först under andra halvan de sätts på prov. Å andra sidan kanske detta kompenseras av ett positivare konjunkturklimat då, eller inte. Time will Tell.

Så länge som 10 åringen harvar kring 3%, finns det goda skäl att tro att det finns en underliggande optimism i marknaden, givet att makro och bolagsdata fortsätter att komma in starkt….. detta gör att du vill ”buy the dips”, om de nu behagar infinna sig 🙂

Totalt sett är jag fortsatt negativ fundamentalt. Jag vill ha mer marginal än vad dagens marknad erbjuder. En sättning på 10% hade skapat denna möjlighet.

Totalt sett ligger jag alltså utanför marknaden, redo att ta upp den till Neutral, antingen vid en rekyl, eller om jag tvingas stoppa in mig vid en fortsatt uppgång. En ”större” rekyl kan även få mig att bli helt positiv, all in, givet den info vi har idag!

Med vänlig hälsning

GaStan

ps. återkommer senare i veckan med en makro update ds.