Kortsikt's Blog

Det är säkert ingen som missat att det dykt upp en ny kategori förvaltare, PPM rådgivarna. Kritikerna hävdar att det är säljare i förvaltarskrud som inte adderar värde. Supportrarna hävdar motsatsen. Rådgivarna vänder sig primärt till PASSIVA ppm kunder. Deras alternativ har läge varit statens i form av AP 7 Såfa, som är en mix av de bägge fonderna AP7 Aktie och Ap7 ränta.

På senare tid har 7AP fonden även lanserat 3 generationsalternativ. Mer om dem nedan:

https://secure.pensionsmyndigheten.se/StatensForvaltningsalternativ.html

Hur har då PPM rådgivarna presterat? Det är faktiskt inte helt lätt att utvärdera då dem skiljer sig i förvaltningsstil, det beror på vilken mätperiod man tittar på, om man tar hänsyn till risk eller ej. De flesta är någon typ av blandfond, dvs de mixar räntepapper med aktier. Det är också deras huvudsakliga försäljningsargument, dvs att de har möjlighet att ta ner risken när det ser oroligt ut. Så deras försäljningspitch är ganska logisk faktiskt. Vi allokerar mellan räntor och aktier i syfte att delvis stå utanför stora nedgångar på främst aktiemarknaden, detta adderar mervärde. Vi gör jobbet åt dig, och våra odds att lyckas är större än om du gör det själv. Det är detta vi tar betalt för, FINE SÄGER JAG!!! Men levererar dem? Tja, de gör jobbet åt dig, du kan ligga i hängmattan, så det kan man inte ta ifrån dem, men frågan är om de gör ett bra jobb?

Säg att dem gör ett dåligt jobb. Hade du kunnat göra det bättre själv? I praktiken skulle man ju kunna göra samma sak själv, genom att mixa AP7 ränta och aktier.

Jag tänkte göra en snabb genomgång av hur PPM rådgivarna klarat sig. Jag har endast tittat på fonderna med minst 1mdr sek eller mer i förvaltat kapital, då det av naturliga skäl är de fonderna folk har mest pengar i och som berör flest. Det är möjligt att jag missat någon rådgivare, då får ni gärna upplysa mig.

Eftersom AP7 Aktie är en belånad fond så har jag justerat ner avkastningen 1,5ggr, dvs har den avkastat 15% så är det reglerat till 10%. Det gäller att jämföra äpplen och äpplen.

För att inte jämföra äpple och päron har jag också viktat avkastningen. En PPM fond som säger sig ha 70/30 som target vikt, så viktar jag likadant på AP7 fonder. Trots att fonden under året inte legat på 70/30 så får man ändå anta att förvaltaren avviker från target vikt utifrån marknadstro och en vilja att slå jämförelseportföljen.

Solidar fonderna är speciella då de jobbat med belåning (precis som AP7). De jobbar med en belåning på mellan 0,5 och 2. Jag benchmarkar dem mot 100 i aktier då man kan anta att de använder sin belåning för att på olika sätt stå utanför eller med i aktiemarknaden beroende på marknadstro och en vilja att slå 100 i aktier.

Samma resonemang tillämpas på den typen av fonder som har ett flexibelt förvaltningsmandat, dvs kan ligga i aktier mellan 0-100%. Syftet med att gå under 100% är ju för att man har en negativ tro till aktier, och därför vill man addera mervärde mot ett fullinvesterat index. Därför bör dessa fonder jämföras mot ett 100% index.

Nedan kan kritiseras för att jag endast tittar 1 år tillbaks i tiden. Många fonder har längre historik än så. Men för att man ska kunna jämföra alla fonder så gick det inte att gå längre än ett år. Jag kan också tycka att en förvaltare bör kunna addera värde på årsbasis. Jag menar om hon slår index ett av tre år, och går i princip in line med index de två övriga åren, men slår index över hela perioden. ÄR det en prestation? Hur vet vi att det inte bara var tur det där enskilda året. Nej det duger inte. Man ska kunna addera värde lite varje år. En förvaltarstrategi ska väl inte bara betala sig ett av tre år? En god strategi och en skicklig förvaltare lyckas addera värde minst 7 av 12 månader. Är det någon analys som eventuellt adderar värde är den som tittar på prestation i uppåtgående marknad samt nedåtgående marknad.

Sen är det många fonder som har mindre än 1mdr sek i förvaltat kapital, och som kanske har lyckats bra. Men där finns också många som gått dåligt. Poängen är att fånga majoriteten av kapital som ligger hos rådgivarna.

Resultatet förvånar inte mig

Den som gått bäst är Monyx svenska aktier. Å andra sidan investerar den bara i Svenska aktier, vilket gör att när Stockholm börjar gå dåligt, så brukar det oftast gå sämre än aktier globalt. Den andra är Solidar som tack vare sin belåning presterat bra. Men det är klart, de är flexibla i sin belåning, så hade de legat 0,5 hade den gått sämre. Under den här perioden har de tagit rätt belånings beslut. Egentligen skulle man behöva veta exakt belåning under perioden för att exakt kunna utvärdera. Ligger de kvar i sin belåning om marknaden vänder ner gör det ont. Även så för AP 7. Dock har de möjligheten att ta bort belåningen vid en nedgång, frågan är om de gör det i tid? Advisor är den som renodlat presterat bra. Troligtvis beror det på att man valt rätt marknader, typ Sverige. Men det är också en bedrift, de kunde lika gärna legat tungt i marknader som gått dåligt.

Men den stora analysen är ändå att de flesta fonder går sämre än AP 7. Om vi hade gjort samma för ett år sedan, alt om ett år, så tror jag resultatet varit detsamma. Hela poängen med den här nya branschen är väl att den uppkommit till följd av att alternativet, dvs AP 7, är så in i helskotta dåligt? Så dåliga att en majoritet av de här fonderna enkelt borde slå AP 7, oavsett tidshorisont. Så är det uppenbarligen inte!!!

Visst hade varit intressant att göra detta över en längre tid än ett år, men det blir inte mer rätt. Vad är det som säger att 3 år eller 5 år är det rätta? Nej då måste man titta på den sk. Konsistens Ration, dvs antal perioder man lyckas slå benchmark. Det är förmodligen den mest korrekta analysen. Jag får återkomma till den någon annan gång!

Bankerna och övriga ”mer seriösa” fondbolag erbjuder också fonder i PPM systemet. Jag är rädd att en utvärdering av dem hade kommit fram till samma sak som ovan. Det är alltså inte så att PPM rådgivarna är sämre än de seriösa förvaltarna, de är lika dåliga båda två!

Analysen är snarare att AP 7 inte är så pjåkig trots allt!

Hur har då Ap7 Aktie klarat sig mot index. Tja, tar man MSCI World (inkl utdelningar i SEK) så har detta index stigit med 17,4% senaste året. Det är bättre än AP 7 Aktie. Det är lite sorgligt faktiskt.

Alltså är analysen att inget av det som erbjuds i PPM är särskilt value adding och värt att betala för.

Ska vi skrota PPM och sprida ut kulorna hos AP fonderna. Tyvärr är det inget alternativ som är value adding heller, bortsett från besparingen vi gör att upprätthålla Ppm. Nej PPM är valueadding för dem aktiva. Inte för att de slår index, utan för att man får bestämma själv. För de passiva kunderna tror jag generationsfonderna man rullat ut är rätt väg. Hoppas bara att de väljer indexfonder i de underliggande fonderna, och möjligtvis jobbar med taktisk re-allokering.

Men det kommer en dag när marknaderna faller, då kommer PPM förvaltarna hävda sin existens just för att deras fonder, med mer räntebärande, faller mindre. Men det är ingen ursäkt, för mervärdet är inte att erbjuda en produkt som ger 70/30. Det kan du konstruera själv genom att mixa Ap 7 aktie och ränta, alt köpa AP 7 nya generationsfonder. Mervärdet är om de lyckas outperforma genom marknads- och aktieval samt allokera rätt mellan aktier och räntor. Dessvärre är det inget som pekar på att de är särskilt skickliga på att göra detta heller. Visst, någon enstaka kommer göra det. Men det är inte troligt att det är samma fond gång efter gång efter gång. Sannolikheten att en passiv ppm sparare ska veta vilken fond det är? Tja, noll skulle jag säga!!

Avslutningsvis kan man väl säga att strategin att pendla mellan 0 och 100 i aktier är intressant (alt de som sitter med 100% aktier men sedan jobbar med belåning som ex Solidar). Det är ju lite det jag själv pysslar med. Men innan du hittar en fond som har klarat av detta konsekvent över tiden, så ska du vara rätt skeptisk!!! Bara för att det är en smaklig strategi, så är den inte enkel. De flesta misslyckas faktiskt. Blandfonder som statiskt sitter på sina vikter, det är bara dyra fonder! Allokera själv eller köp AP7 generationsfonder.

Mitt råd är; om du är passiv satsa på AP7 Generationsfonderna. Har du möjlighet att vara lite lite aktiv, satsa på att allokera mellan Ap ränta och aktie. Men kom ihåg att AP7 är belånad, så vill du har 100% aktieexponering, lägg 67% i AP7 aktie och resten i AP7 ränta. Det finns ett par grundregler i min about som gör dina chanser hyfsat stora att lyckas. Eller i varje fall inte gå sämre än PPM rådgivarnas fonder!

Exempelvis ställ upp en modellportfölj för när du är positiv, negativ, eller mittimellan. Kanske det utmynnar i 100%/33%/67% i AP7 aktie om du är långsiktigt, alt 67%/0%/33% om du är mer kortsiktigt eller mer riskavert. Glöm inte att reallokera vid +/-10%, dvs återställ vikterna om ex 67% vikten går till 57% alt 77%. Lite jobbigt tycker kanske någon? Men det är inte så värst stor insats givet vad du kan tjäna. PPM slanten kanske inte är så stor, men samma analys kan du ju faktiskt tillämpa på ditt övriga sparande, då kanske det är värt tiden?

Avslutningsvis kan man säga att PPM rådgivarna är förmodligen inte särskilt value adding i sin förvaltning, men vet ni vad. Det är inte banker och övriga sk. seriösa förvaltare heller. Inte ens AP7 verkar vara det. Sen kan man ifrågasätta det här med avgifter. Det är ju för jäkligt vilka hutlösa avgifter de tar, kan man tycka. Om avgifter vill jag bara säga två saker. 1. När man utvärderar en fond gör man det på NAV värdet som är EFTER avgifter. För mig spelar det egentligen ingen roll om fonden tar 10% eller 1% om året, om den bara uppvisar ett gott resultat. 2, Historiken visar dock att det är svårt att slå index över tid, så en fond som tar ut 3% mot en som tar ut 0,5% har det, allt annat lika, tuffare att slå index. Så visst spelar avgifter roll, men inte så enkelspårigt som alla tycks tro. Nej det enda som egentligen är genuint förkastligt med PPM förvaltarna är förmodligen deras Försäljningsmodell, med Call centers som ringer runt och nästan tvingar på kunderna något de inte vet vad det är dem köper. Men om sanningen ska fram så hade nog bankerna gjort samma sak om de inte hade haft en sån oligopol liknande position. By the way, det var ju inte så många år sedan, när jag pluggade i Lund, som jag satt och ringde folk för Skandia (Links) räkning och prackade på dem pensionslösningar…. så för att summera, gnäll inte på PPM rådgivarna. Gnäll på staten som lanserade PPM men inte tog ansvar för de passiva kunderna. De aktiva gillar ju systemet. De passiva hamnade i AP7, och det har visat sig att det inte var så illa trots allt. Så problemet med PPM är egentligen bara en kommunikationsmiss. Dvs statsministern borde gå ut och säga:

PPM fungerar, de aktiva kan vara aktiva. De passiva har hamnat i AP7, som faktiskt varit helt ok. Ni behöver inte skämmas. Ha inget dåligt samvete för att du inte öppnat oranga kuvertet. Nu har vi även lanserat generationsfonder, som egentligen är snäppet bättre, särskilt för er som går i pension snart och borde tänka på att inte bara ha aktier. Gå in på den här sajten eller ring det här numret. PPM rådgivare är inte så dåliga egentligen, men inte särskilt value adding heller. Ungefär som bankernas tjänster. De har bara varit lite mer aggressiva i sin försäljning.

De flesta är haussiga kring recoverien i USA,

visst, precis som NAHB index indikerat i över ett år har fatighetspriserna stigit en hel del och ska, om man får tro detta index, stiga med 20% till närmaste året. Detta medför en rad positiva effekter. Jag menar om man pratar postiva effekter på tillväxt som asset inflation kan föra med sig, så borde stigande huspriser vara den viktigaste.

Men man kanske ändå ska hålla koll på mortgage räntorna. Det betyder inte att huspriserna ska ner, bara att vi inte ska ha för höga förväntningar på prisuppgången.

jag vet inte vad som kommer hända med konflikten i Syrien, jag vet också att de inte har någon olja. Men jag vet vad som händer med jänkarnas konsumtionsvilja när bensinpriserna stiger… jag bara säger att om vi får en typ av konflikt som pressar upp oljepriset väsentligt över dagens nivå…. ja då får det en negativ effekt på amerikansk tillväxt.

Det vill vi inte ha, i synnerhet inte när de trappar ner på QE.

Som någon sa; vi har haft gigantiska stimulanser, vilket pressat upp priserna på aktier och obligationer. Nu ska dem ta tillbaks stimulanserna, vad händer då? Jo priserna på motsvarande går ner. Enkelt!!!

Men om vi får stark vinsttillväxt? Tja då lär aktier gå hyggligt, och räntor dåligt. Om tillväxten uteblir, ja då kommer aktier gå urdåligt, och räntor relativt bättre. Åtminstone fram tills man är tvungen att vrida på stimulanskranen igen.. gud förbjude!

Tiden rusar på och man ser oftast inte tillbaks, inte särskilt långt i varje fall. Men det är både roligt och lärorikt att se tillbaks, så vad sa vi och trodde för ett år sedan?

Börsen hade, i likhet med i år, gått starkt i början av året, kraschade under våren och repade sig över sommaren. Uppgången höll i sig en bit in på hösten innan det var dags för en kort sättning, som sen togs tillbaka fram till årsskiftet.

vi pratade om Fiscal Cliff och presidentval

vi pratade om Draghi och vad han skulle hitta på efter LTRO

Vinstrevideringarna pekade söderut

ledande indikatorer pekade på att huspriserna i usa skulle kunna rycka upp sig

man pratade om risk on /off men att den funkade inte lika bra längre

inflationen i Kina var stadigt på nedåtgående vilket gladde många då man nu trodde på stimulus

Man kan konstatera att mycket av det som var viktigt då är inte viktigt längre. Man hade en del fel, och ungefär lika mycket rätt.

Vad kan vi lära oss? Att det vi tittar på idag, är inte samma saker som vi tittar på om ett år. Analysen innehåller många fel. Vad ödmjuk!

De flesta har säkert läst den redan, men jag hade faktiskt missat den!

http://www.affarsvarlden.se/tidningen/article3750705.ece?mobileUserChoice=www

Nej det är inte nuvarande regerings fel. Hela globaliseringen, tillväxtmarknadernas framväxt, datoriseringen (internet), global penningpolitik med fokus på inflation och Sveriges integrationspolitik de senaste 30 åren är bara några av många många skäl som i en ytterst komplex sammansättning bidragit till dagens situation. Jag tror vi delvis överskattar politikerna och arbetsförmedlingens förmåga att skapa jobb åt folk. Det är företag som skapar jobb. Företag är konkurrensutsatta, konkurrens från hela världen, direkt eller indirekt. Jag måste också säga att jag tror på lärlingsutbildning, utan att egentligen ha någon vetenskaplig grund för det. Tyskland verkar ha hittat en modell som funkar. Men man vill ju inte att det blir en fälla där ungdomar får löner de inte kan leva på och där företagen utnyttjar billig arbetskraft. Sverige måste bli bättre på servicenäringen. Jag håller på att renovera ett hus, och jag förundras hur komplicerat det är att köpa tjänster. Borde inte marknadskrafterna för länge sen gjort att bara jag andats tanken på ett renovera för X antal kronor, så borde det nästan lösa sig själv. Visst, man kan alltid anlita en arkitekt, en inredningsarkitekt och någon dyr byggfirma med helhetsentreprenad… köra byggmöten en gång i veckan och allt går som ett rinnande. Men det blir förbaskat dyrt. Jag menar en lösning som passar alla….

Rent tekniskt har vi fortsatt target 1187-1197, vilket jag hoppas på i det korta perspektivet. Bryts 1226 är det ett styrketecken och vi kan förvänta oss att ovan target inte uppnås lika snabbt. Så länge som 1247 håller är jag inne på att vi ska testa target intervallet. Men det är köp i stigande trend som ändå är filosofin då jag tror vi både ska testa och passera 1266 med sikte på den gamla -07 toppen 1321 senare i år.

I fredags kom core PCE data från USA, 1,2% YoY mot väntat 1,3 och fg 1,2. Nej de amerikanska hushållen känner inte att något pristryck ute i affärerna direkt. Å andra sidan ser de inte några lönelyft heller. Man är helt enkelt glad att man har ett jobb, men pendeln börjar så successivt att svänga. Vissa branscher gnäller om att det är svårt att få tag i bra folk. Vissa delar, rent geografiskt, av USA börjar faktiskt gå rätt så bra…. tittar man på kärn inflationen så toppade den tidigt under 2012 på ca 2%, för att sen falla och bottna kring 1,1 månad sedan.

Tittar man på istället på förväntad inflation, som man kan bryta ur realobligationer exempelvis, nedan 5 åringen, så visar det en annan bild. När den faktiska inflationen föll från 2012 så steg förväntningarna och toppade faktiskt under januari/februari i år kring 3%. Ganska anmärkningsvärt att skillnaderna kan vara så stora. Dvs när den faktiska ligger på 1% så väntar man sig att den ska stiga till 3%. Ok, sen föll den förväntade under våren kraftigt ner mot 2,2% och har därefter gått ganska sidledes kring 2,5%. Så mot dagens faktiska 1,2% så räknar marknaden att den ska röra sig upp mot 2,5%. Inte orimligt!

I fredags hade vi även Michigan som kom in på 82,1 mot väntat 80,5 och fg 80,0… bra
Vi hade även Chicago PMI som kom in på 53,0 mot väntat 53,0 och fg 52,3… ok, har inte varit så guidande på sistone!

I helgen kom data från Kina, Mfg PMI kom in på 51,0 mot väntat 50,6 och fg 50,3. HSBC motsvarighet kom in på 50,1 mot väntat 50,2 och fg 47,7… känns totalt sett mkt bra!!

För en stund sedan kom PMI data från Europa;

Frankrike Mfg PMI kom in på 49,7 mot väntat 49,7 och fg 49,7..ok
Tyskland Mfg PMI kom in på 51,8 mot väntat 52,0 och fg 52,0… ok
EZ Mfg PMI kom in på 51,4 mot väntat 51,3 och fg 51,3… ok

Idag är USA är stängt för Labor day, öppnar igen imorgon med fokus på ISM.

Såg att Swedbank lägger ner sin momentumfond vilket är rätt intressant och bara bekräftar det jag skriver under punkt 14 i min about.

https://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=253370

Känns inte så tokigt att vara tekniskt negativ ändå, med target kring 1187-1197. Men det är klart att bryter vi över 1247 så visar köparna framfötterna och då är det frågan?

Japan och USA är konsensus hyfsat positiva till och varit ett tag, Europa har krokat på det gänget på sistone även om det inte riktigt är samma conviction. Kvar har vi EM, och Kina i synnerhet. Men jag givet nedan chart finns det anledning att hysa en viss optimsim…

ännu ett hausse chart från CS som visar världsekonomin tilltar i styrka!!! Just det här kanske man kan ifrågasätta då det handlar mycket om FED och marknadens förväntningar om ändrad Ppolicy. Jag menar om FED har fel om återhämtningen så lär 10 åringen kapsejsa direkt, och då kapsejsar även detta chart!

Hur har makro varit på sistone?

Från Kina hade vi HSBC Flash Mfg PMI som kom in på 50,1 mot väntat 48,2 och fg 47,7.. najs, kan det ha vänt?

Från Europa har det kommit;

EZ Mfg PMI 51,3 mot 50,7 väntat och fg 50,3… härligt, och det är den optimism som vi känt ett tag nu
EZ Service PMI kom in på 51,0 mot väntat 50,2 och fg 49,8… tjohoo
således kom Composite in på 51,7 mot väntat 50,9 och fg 50,5. Det är rätt väg!

Givet rätt låga värderingar, bättre makro, positiva vinstrevideringar… kommer detta hålla och leda till hyfsad vinsttillväxt under 2014. Om du tror detta, så ska du nog sitta kvar på din Europa fond.

Även Consumer Confidence och M3 YoY% var snäppet bättre än väntat och rimmar med ovanstående.

Från Tyskland kom;

Mfg PMI in på 52,0 mot väntat 51,1 och fg 50,7.. najs
Service PMI kom in på 52,4 mot väntat 51,7 och fg 51,3.. najs

IFO 107,5 mot väntat 107,0 och fg 106,2.. gött
Expectations minus Current försämrades faktiskt något från -7,7 till -8,7… vilket skulle kunna peka på att vi kanske inte ska förvänta oss allt för mycket ändå!!!

USA då;

För två veckor sedan hade vi Michigan; som kom in på 80,0 mot väntat 85,2 och fg 85,1.. usch tänkte många.

Sen kom Markit Flash Mfg PMI in på 53,9 mot väntat 54,2… kanske vi inte ska ha för höga förväntningar på ISM..

Sen kom Durable Goods in på -7,3% mot väntat -4,0 och fg +4,2 samt ex transport -0,6 mot väntat +0,5 och fg 0,0

Sen kom oerhört viktiga Case Shiller huspris index som visade 12,07% YoY mot väntat 12,10 och fg 12,17. I absoluta termer gick index upp till 159,54 från fg 156,14, vilket är den högsta nivån sedan september 2008…

se nedan chart av index i absoluta termer

så totalt sett inte jätteskojig data fram till i tisdags. Men ingen kris heller. Därefter kom CB Cons Confidence in på 81,5 mot väntat 79,0 och fg 80,3… sådärja, man kanske inte ska räkna ut dem amerikanska hushållen ännu. Trots att huspriserna i % inte stiger lika kraftigt längre så noterar dem högre nivåer… det är det viktigaste. I kombination med jobbskapandet. Får se om detta lyckas håller emot det tråkiga med högre bolåneräntor, något som kommer med de generellt stigande räntorna. Även BNP siffran över Q2 var bättre än väntat, även om jag fäster någon större vikt vid den då den sedan länge är inprisad.

Idag har vi Chicago PMI samt Michigan… viktigt inför nästa veckas ISM och NFP. Som i sin tur kan vara avgörande huruvida FED ska dra ner på tillgångsköpen i slutet av september eller inte!!!

Trevlig helg!

OMX fortsätter att kastas mellan hopp och förtvivlan, men rent tekniskt är jag kortsiktigt skeptisk då jag inte tycker köparna övertygar. Ett test av 1187 (FIB50%) – 1198 (gap) intervallet kan vara ett köpläge att vänta på. Stoppar in oss gör vi om vi under kraft drar förbi 1250….

Häromveckan fick vi höra om att det var stora försäljningar i Amerikanska aktiefonder, och man började undra om den här US traden inte var lite overcrowded och börjar nå vägs ände. Visst, det var den största veckovisa försäljningen på 5 år..

Men här gäller det att ha lite perspektiv…visst aktier har gått hyfsat och haft en del inflöden tidigare i år. Men ur ett större perspektiv är det ett mobbat tillgångsslag, utan det är snarare bonds som är hyllade…

och så länge som räntorna var låga så påverkade det inte värdet på alla dem portföljerna som sitter på bonds. Men räntorna har ju börjat röra sig uppåt, och nån tänker att det är så lite. Men ur ett historiskt perspektiv så har fallet i bonds varit markant. Detta kan trigga fler att sälja. Fram tills den dagen räntan är tillräckligt bra, givet inflation, tillväxtutsikter, alternativavkastningen osv att köparna steppar in på allvar. Där är vi inte ännu.

Men betyder då att stigande räntor och nettoutflöden från räntefonder att aktier, per automatik, går bra? Detta har jag varit inne på tidigare och svaret är NEJ. De är inte så sammankopplade som man tror. En sak är att man säljer räntepapper för att de går ner i pris och man vill inte sitta till förfall. Detta gör att cash går upp. I nästa steg är det frågan om cash är attraktivt relativt aktier. Häromveckan var det inte det. Då sålde man ju även aktier, inte bara räntor. Den som gynnades, cash. Det trista med cash är att räntan är noll. Det gör att man bara sitter på cash när man tror att aktier och/eller räntor ska ge negativ avkastning… så fort någon av dessa tillgångsslag förväntas ge positiv avkastning kommer pengarna att strömma dit. I räntefonder tror jag det kommer dröja länge. Aktier däremot… optimismen kan lura runt hörnet och då går det fort!!!

Hur attraktivt är aktier då? Jo fundamentalt tycker jag det ser ok ut fortfarande. Tittar man på ERP enl CS kan det fortsätta en bit till då 7% är alldeles för högt… detta givet att deras vinstprogonser stämmer.

Stämmer vinstprognoserna då? Tja, tittar man på hur ledande inddikatorer guidar konjunkturen så borde inte vinstrevideringarna bli alltför dassiga… utan vinsterna, så som vi prognostiserar dem idag, har goda chanser att hålla ända in i mål…

Trevlig kväll!

Nedan chart är inte mitt utan från Goldman. Visst, den som är lite statistiskt bevandrad ser att kopplingen är lite lös. Men det är inte det intressanta. Det finns en logiskt fundamental koppling mellan dem här, som jag tror de flesta förstår, men det intressanta är inte var 10-åringen ska stå i utifrån din bnp prognos, eller vad bnp ska bli utifrån var 10 åringen står i. Det intressanta är när det bildas spreadar mot regressionslinjen som är tillräckligt stora. Sen måste jag säga att jag inte gillar regressionslinjen. Idag när 10 åringen är 2,81 så skulle det betyda att nominella BNP prognosen ligger på ca 1%, vilket gör att realt är vi i recession… det känns ju inte riktigt rimligt. Nej, kanske den mest lokgiska linjen är 1 till 1, dvs en ränta på 3% bör reflekteras av nominell tillväxt på ca 3%, vilket troligtvis kan delas upp i 1,5% inflation och 1,5% real tillväxt. Om räntan drar till 5% och du inte tror på 5% nominell tillväxt, då kanske du ska köpa lite bonds. Om du tror på en nominell tillväxt på 5% nästa år, ja då ska du förmodligen sälja dina bonds idag….

Säga vad man säga vill, men blev vi särskilt mycket klokare av FOMC protokollet? Svagheten i marknaden är påtaglig och det faktum att vi bröt genom tekniskt igår gör att jag stoppar ur mig. Går således ner till Neutral. Stoppar tillbaks mig i marknaden om vi masar oss över 1250, då tar jag sikte på 1285 alt 1320 igen… men just nu känns det som om vi lika gärna kan dra ner och täppa gapet på 1197, och därefter får vi se. Marknaden är väldigt nyckfull just nu när väldigt lite handlar om vinster och konjunktur, och nästan uteslutande om framtida penningpolitik. Någon kanske undrar, varför hoppa av nu, när gapet är så pass nära. Jo, för att jag kan aldrig vara säker på att det räcker med en gaptäppning. Vi kanske ska ner 5% till därifrån. Cut your losses short är det som gäller. Fundamentalt är jag fortsatt positiv, mer om detta en annan gång!

Det är rätt många som missuppfattar vad QE är och vad det innebär. Låt mig göra en kort redogörelse för hur jag ser på det. Den är inte heltäckande på nåt sätt!

JA, QE innebär att FED trycker pengar.

JA, pengarna används till att köpa värdepapper, nämligen amerikanska bostadsobligationer och statspapper, främst statsobligationer.

Nej, de köper inte direkt av Treasury, dvs deras Riksgäld, eller i förstahandsmarknaden, utan de måste köpa i andrahandsmarknaden till marknadsmässiga villkor. Dvs de kan inte påverka säljarna. Detta innebär att de, som i vilken annan marknad som helst, måste bjuda upp för att få köpa.

JA, pga att FED agerar storköpare i marknaden så har priset på obligationer stigit, dvs räntorna har fallit.

JA, detta påverkar naturligtvis indirekt priset i förstahandsmarknaden positivt, dvs räntan går ner, när Treasury säljer. Eftersom en köpare där vet att han kan sälja den nyinförskaffade obligationen i andrahandsmarknaden till FED, som betalar bra.

NEJ, FED finansierar alltså inte budgetunderskott, och därmed statskuld. Det gör dem som köper obligationer i förstahandsmarknden. Dock är det en rätt liten grupp med utvalda banker och agenter som agerar i förstahandsmarknaden, dvs i auktionerna, ordnade av Treasury. Men man kan säga att de agerar som mäklare och representerar andra köpare, dvs slutkunder som ex pensionsfonder, försäkringsbolag och banker men även utlänningar. Dvs indirekt amerikanska folket och utlänningar. De säljer sen vidare sina nyinköpta obligationer till FED som är största köpare i andrahandsmarknaden, dvs det man normalt kallar för marknaden. Detta kan Jämföras med ett företag som ska börsintroduceras, vilket de nästan alltid gör genom en nyemission, som fyller på aktiekapitalet (under EK) och kassan (under tillgångar). De som deltar i introduktionen gör det genom att teckna sig för aktier. Pengarna de betalar går in i företaget (motsvarande Treasury). När de sen säljer de nyköpta aktierna på börsen till någon annan (FED), så finansierar inte den affären företaget, utan pengarna går till säljaren. De är beredda att betala ett högt pris hos Treasury för de vet att FED finns där ute att köpa dem i marknaden. Tänk om du visste att den fanns en aggressiv köpare på börsen, då skulle du vara angelägen om att delta i nyemissionen, för att kunna sälja aktierna till ett högre pris över börsen!

Transaktionsmässigt kan man tänka så här. Säg att Pensionsfonden är Kalle istället. Kalle har 100kr hos banken. Banken har en skuld till Kalle på 100kr. Banken har samtidigt en reserv på 100kr på tillgångssidan. Kalle tar ut 100kr för att köpa en obligation av Treasury. Treasury får 100kr. Kalle får en obligation. Kalle säljer obligation till FED för 100kr. Kalle sätter in 100kr på banken. FED har en obligation på tillgångssidan. På skuldsidan har de Bankreserver för 100kr. Treasury har en skuld på 100kr till FED, de har 100kr som tillgång. De spenderar 100kr (De spenderar egentligen 1,100kr och tar in skatt för 1,000kr, så nettospenderingen är 100kr). Kalle tjänar 100kr på staten spendering. Kalle sätter in 100kr på banken. Nu har han 200kr. Bankens reserv ökar till 200kr. Det enda jag inte får ihop är hur staten kan ha 100kr i skuld, men ingen matchande tillgång. hehe, skoja lite. De har visst tillgångar, men det är lite mer svårdefinierat. Staten är ju i slutändan folket. Det viktigaste är att de kan betala ränta och amortering på skulden. Det gör man i regel med skatteintäkter, räcker inte dem, ja då får man väl sälja mer statspapper så skulden växer ytterligare :-). Nu tror ni att all statsskuld är något dålig. Tänk på ett läge där skulden helt amorterades bort… det hade inte fungerat. Nej, det intressanta är inte skulden utan budgetunderskott och hur mycket finansiering de behöver och vilken ränta de måste betala.

JA, FED påverkar priset på statskuld och nya lån. Dvs varje gång Treasury säljer en obligation, oavsett om det handlar om att rulla över en gammal som är del av statskulden eller emitera en ny för att finansiera budgetunderskott, så är det bra om räntan är låg. Om räntan varit dubbelt så hög hade de påverkar budgetunderskottet negativt. Om regeringen inte vill att det försämras måste de spara alt ta in mer skatt. Båda är negativt för tillväxt.

JA, indirekt påverkar alltså FED tillväxten genom att den tillåter staten att köra en mer stimulerande finanspolitik, än vad de hade kunnat göra om räntan de fått betala på sina Treasuries varit väsentligt högre.

NEJ, pengarna som FED använder för att köpa obligationerna för hamnar inte ute i systemet, dvs i cirkulation. De pengarna är deponerade hos FED. På FEDs balansräkning har de alltså 100 i tillgångar i form av statsobligationer, men 100 i skuld i form av Bankreserver. Bankerna har 100 i tillgångar i form av bankreserver, och 100 i skuld i form av deposits.

NEJ, eftersom i princip alla pengar som FED tryckt och köpt obligationer för ligger deponerade hos FED, i form av bankreserver, så har inte pengarna hamnat ute i cirkulation. Därför leder dem inte heller till inflation.

JA, skulle bankerna välja att skifta ut reserver mot lån till amerikanska hushåll och företag då kan det leda till inflation. Men då kan FED närsomhelst kalla hem reserven och strypa deras tillgång på cash.

JA, den riktiga exit är när bankreserverna ska krympas mot noll. Dvs om de inte av bankerna ska skiftas mot lån och istället bli pengar i cirkulation. Det vill inte FED utan då ska cashen hem och reserverna sjunker. Då måste också tillgångssidan krympas mot noll, dvs man måste göra sig av med obligationerna. Det kan gå till på två sätt, antingen säljer man den i andrahandsmarknaden. Detta gör att räntorna går upp. Eller väljer man att låta obligationerna förfalla. Då är det treasury som ska betala FED. För att Treasury ska göra det måste de förmodligen emitera nya obligationer, om de inte kör ett budgetöverskott vilket inte är så troligt. Om inte FED finns i andrahandsmarknaden som köpare, så kommer antagligen de som köper direkt av Treasury att begära en högre ränta än idag. Exit innebär alltså stigande räntor

NEJ, Treasury kommer aldrig få problem att sälja sina obligationer. Det är en sk. FIAT currency regime. Detta innebär aldrig, i motsats till ex Grekland, att de kan blli insolventa, dvs inte kunna betala igen en skuld. Amerikanska staten kommer ALLITD att kunna betala igen en skuld så länge som den är i dollar. Det är bara frågan om priset, dvs räntan, och effekterna på dollarn. Vad som händer om väldigt få vill köpa amerikanska statspapper är att ränta som måste erbjudas för att locka kommer bli väldigt hög. Detta innebär att alla andra räntepapper kommer bli ännu högre. Så det får alltså en crowding out effekt på andra finansieringskällor vilket är tillväxt dämpande.

JA, FEDs agerande påverkar även räntorna på bostadslån. De senaste åren har de sjunkigt och gjort att amerianska hushåll fått mer över i plånboken, även Svenska. De har inte konsumerat upp alla extra slantar, men allt annat lika har det haft en positiv effekt på tillväxt för att hushållen hade fått spara om räntorna varit dubbelt så höga.

JA, FED har alltså indirekt påverkat tillväxten positivt genom de lägre räntorna. Positiv i den bemärkelsen att tillväxten varit lägre om de inte agerat som de gjort. Men märkväl, det handlar inte om att de prånglat ut cash i ekonomin, utan att de fått ner priset på räntan vilket påverkat hushållens och statens lånekostnader positivt.

JA, nu när räntorna stiger så kommer det komma till ett läge i framtiden där det finns en naturlig efterfrågan på en statsobligation om 10 åringen står i 5%. Då är det inga problem för Treasury att sälja statspapper på marknadsmässiga villkor. Med de nya pengarna betalar dem FED vars obligation löpt ut. Nu sitter FED med cash på tillgångssidan. FED behöver inte cash. Då kan de krympa sin balansräkning igen. Frågan är inte om 5% är en attraktiv ränta, utan om marknaden kommer begära premium ränta med tanke på att det finns en ”jättesäljare” i marknaden, ungefär det motsatta till idag då det funnits en jätteköpare.

Exit som det pratas om idag är hur man ska trappa ner på månatliga köp av statspapper, till att helt sluta. Men Exit handlar egentligen om helt andra grejor, MYCKET STÖRRE GREJOR. Nedan ser ni FEDs balansräkning. Det normala på skuldsidan är bankreserver är nere på noll, idag ca 1,800mdr usd, dvs 22 månaders köp av oblisar ungefär. Det handlar alltså inte om att SLUTA KÖPA bara, det är visserligen steg ett. Men steg två handlar om göra sig av med, SÄLJA. Min syn är att Bernankes ambition att ta ner den till NOLL. Visst det kan komma att ta 10 år, och då är behöver man ju bara göra EN månadsförsäljning i halvåret. Vill han göra det på 5 år, ja då är det en i kvartalet. Vill han göra det på 2 år, ja då är det en gång i månaden. Men poängen kvarstår, kommer han gå från att vara storköpare, till storsäljare? Jag tror inte han vill att den summan successivt flyttas upp mot Money in circulation iallafall. Det är i vart fall inte hans avsikt idag.

Om han ska reducera den till noll, så måste tillgångssidan också reduceras. Det går att göra på två sätt. Antingen säljer han i marknaden, främst statspapper och MBS, men då måste det finnas köpare av de här volymerna. Men allt har ett pris, så det går säkert. Men jag tror dessvärre räntan han får betala blir för hög. Det innebär att han kommer sälja till ett mycket lägre pris än han köpt dem för. Nej det är inget bra alternativ. Det bästa är att vänta till obligationerna förfaller, och få pengarna direkt av Treasury alt utställare av MBS.

Det innebär ett par saker. Det troliga är att landet fortsätter köra ett budgetunderkott under många år till. Det gör att Treasury kommer fortsätta att gå ut i marknaden och be om pengar för att täcka detta underskottet. Detta samtidigt som marknaden vet att FED inte finns som köpare i andrahandsmarknaden. Bara detta är räntedrivande. Sen ovannpå detta förfaller obligationer vars ägare (dvs FED) inte är intresserade av att rulla över till ett nytt papper. Det sätter en jäkla press på privatmarknaden att pröjsa för alla nyemiteringar. Jag ifrågasätter inte att det inte kommer finnas köpare. Som jag var inne på tidigare är systemet uppbyggt så att Treasury inte kan misslyckas med att sälja en obligation. Det jag frågar mig är priset, dvs räntan, kommer att bli. Gissningsvis, högt!!!

Det kommer att få realekonomiska effekter som är svåra att överblicka idag, men ett är klart. Det kommer sätta press på tillväxt, och kan ge kraftigt negativ assetinflation (dvs motsatsen till det vi sett de senaste åren). Vi kan helt enkelt hamna i en situation där tillväxten, och därmed inflationen, är väldigt svag, fast där räntorna är väldigt höga.

Det är många som trodde att FED ville få igång utlåningen, och därigenom driva tillväxt. Men de var väl medvetna om följande:

1, lågt jobbskapande, folk i arbete kan ta upp lån.
2, restriktiva krav från bankerna gör att de som vill låna inte får, och de som bankerna vill ska låna, behöver inte det
3, svag fastighetssektor, det är trots allt hus som binder upp mest lån. Svaga priser och nybyggnation leder inte till nya lån
4, många, som har jobbet kvar och det ganska gott ställt, har amorterat
5, när räntan är extremt låg, som nu, kan det även få en omvänd effekt än den nationalekonomerna tror. Dvs om dina pengar som är placerade riskfritt inte avkastar något, då blir du mer riskavert och sparar mer. Inte lånar. Hade räntan på banken däremot varit 5% hade du varit nöjd, och ändå köpt en bil och betalat 7% ränta på. Motsägelsefullt kanske men sant.
6, allmänt lågt consumer confidence, dvs trots att du är rik som ett troll och jobbet kvar, så tittar du på nyheterna och påverkas. Är allt negativt så tar du inte upp lån, även om det är väldigt förmånligt.
7. Många brydde sig inte om loan/value för deras hushåll, innan krisen. De bara brydde sig om de kunde betala räntan. Den här krisen har fått hushåll att bli medvetna om deras balansräkning, inte bara resultaträkningen.

Jag tror aldrig Ben räknade med att lånen skulle öka i en värld med hög arbetslöshet, dassiga balansräkningar hos hushåll, och företag med överkapacitet och ett rörelsekapital som minskade.

Däremot ville han få ner räntorna, så att staten kunde finansiera sig billigare (och därigenom få över pengar att spendera på annat), hushållen fick mer pengar över i plånboken och så att assets (räntepapper och aktier, men även på sikt fastigheter) av olika slag steg i värde. De här faktorerna i sig kan indirekt skapa tillväxt.

Kan verkligen asset inflation skapa tillväxt, jovisst kan den det

Den förklarar otroligt bra hur flödena ser ut med QE;

http://brown-blog-5.blogspot.se/2013/03/banking-example-4-quantitative-easing.html

men den förklarar inte vad som händer i steget efter, dvs när Trs säljer ännu fler bonds.

Någon som inte håller med eller vill komplettera med något