Dollarn konstigt svag

Det finns liksom inget i vare sig räntornas rörelse, vad centralbankerna säger, eller hur makro datan kommer in som motiverar en så svag dollar. Den enda förklaringen är att marknaden inte tycker att nuvarande hökighet är uthållig och att framtiden kommer bjuda på lägre inflation och räntor. Detta samtidigt som vinsterna upprätthålls.

Jag kan också tänka mig det här, givet att lönerna också ger vika. Vilket de gör när arbetsmarknaden surnar till vilket det mesta pekar på… MEN det gör också att vinsterna inte kan upprätthållas, och då känns dagens PE20+ för SPX ganska magstarkt!

Om man tror på större nedgång härifrån… alltså typ 10%+ så ser jag inte hur det kan hända samtidigt som dollarn är så här svag. Något måste ”skrämma” marknaden så att den börjar köpa trygga dollares igen.

Det är en hyfsat lugn makro vecka, igen. Riksbanksmöte på torsdag. Från USA kommer Case Shiller, CB Consumer confidence, Core PCE, Chicago PMI samt Final Michigan. Kina PMI samt Flash CPI från EU. En hel del men inget livsavgörande. Nästa vecka är viktigare.

Rent tekniskt hämtar börsen andan. Givet att inget oväntat händer så borde detta kunna fortsätta ner mot 4,200ish….

———-

Jag upplever att det är främst en stark euro som gjort dollar svag, och inte primärt dollarn som är svag. FED är ju rätt hökiga och guidar för höjning med 25+25 i juli/september. ECB är hökiga pga inflationen men som alla vet är utsikterna för både tillväxt och inflation dåliga i Europa, så de lär inte höja så mycket mer. ECB är alltid sist på bollen, så jag litar inte ett skvatt på vad dom säger. Dock är lönetrycket hyfsat högt i Europa, men det lär sätta sig om konjunkturen försämras.

Case Shiller, dvs huspriser i USA, kom in 0,9% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4… starkare, men man ska inte nagelfara tiondelar. Big picture är följande… Priserna toppade ur 2006 och sen rörde sig nedåt när räntorna steg, för att slutligen krascha efter Lehman 2008, och sen plana ut. Från och med juni 2012 började de stiga och steg fram till jan 2023. Uppgång 10,5 år. De steg med 135%. Sen efter ur toppning förra sommaren föll de med 7%. Peanuts. Därefter har de stigit med 4%. Så de är ner med 3-4% sen toppen. Typ oförändrade alltså. Som Sverige fast lite bättre. Analysen varför, har också likheter med Sverige.

CB Consumer Confidence kom in på 109,7 mot väntat 104,0 och fg 102,5… en klar förbättring, MEN nivån i stort är fortfarande i så imponerande och är i linje med sämre tider, dock ingen recession. För detta krävs att arbetslösheten börjar stiga.

———————– torsdag

Riksbanken höjde som väntat från 3,50 till 3,75%, och flaggar för ytterligare en höjning i september. Detta för att inflationen fortfarande är för hög, för att ekonomin fortfarande mår allt för bra, för att kronan är för svag och gud vet allt.

Så länge som FED inte får ner jobbskapandet och ekonomin bromsar in, så är de rädda för att inflationen rent strukturellt inte har brottats ner och då måste köra en hökig policy. Så länge som FED gör detta kommer inte ECB att radikalt ändra väg, och så länge som FED och ECB inte gör det så lär inte Riksbanken göra det.

Vi får kallt räkna med att våra rörliga bolåneräntor nu börjar röra sig mot 4,5% för att sen fortsätta mot 5%. Har man pengar på banken ska man se till att man får ränta på kontot, och har man den i en fond, så ska man se till att avkastningen matchar den räntan, EFTER avgifter.

5% ränta på 4000mdr i bolån blir 200mdr. Sen är inte alla lån rörligt, typ 75% vid årets slut. Så 3000mdr X 5% = 150mdr. Sen ligger övriga på c1,5% så 15mdr. Så totalt 165mdr i räntekostnader. När det var som lägst betalade vi 1,5% på 4000 = 60mdr. Så det är en ökning med 105mdr.

Eller om exemplifierar med ett hushåll, som har 5mkr i lån, som tidigare betalade 5,000kr/mån, men som nu med 75% rörligt och 4,5% ränta och resten bundet på 1% betalar nu 15,000kr/mån. Det måste såklart kännas, särskilt sett över ett år då man måste dra ner på annat till ett värde av 120,000kr. Men i takt med att de bundna löper ut senare i år, så stiger kostnaden mot 21,000kr/mån. Det går snabbt nu!!! Sommaren och semestern är sannolikt det sista roliga många har kvar. Höst- och jullov ser inte så kul ut. Bästa lösningen för Svenskarna är om USA hamnar i lågkonjunktur. Varje månad med positivt jobbskapande är en dålig månad om man är svensk.

Vi är i ett skruvstäd. Nu när Riksbanken höjer så blir det sämre för oss svenskar. Hade han inte höjt hade kronan varit väsentligt svagare än den redan är. Då hade vi importerat ännu mer inflation, och vi hade blivit ännu fattigare. Bortser han från inflationen i ett sånt läge, och inte gör nåt med räntan, så kommer omvärldens förtroende för Riksbanken (indirekt kronan) blir ännu lägre. Typ Turkiet status, och då går det snabbt utför. Oavsett vad han gör så blir det dåligt. Kan inte vara kul att gå till jobbet. Även Riksbanken borde be för en svag amerikansk konjunktur.

———————— fredag

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,0 mot fg 48,8… fortsatt lugnt i fabriken

NBS Service PMI kom in på 53,2 mot fg 54,5…. fortsatt tapp i momentum

Kina bromsar in, Europa bromsar in…. det är egentligen bara USA som visar på förvånansvärd motståndskraft, som i sin tur primärt drivs av den stora Service och tjänstesektorn. Faller den, så faller resten.

Från Europa kom flash estimat över inflationen som kom in på 0,3% MoM för headline och 0,3 ex energi. Så inflationstakten i årstakt ligger numera på 3,5%ish. Vilket lirar rätt bra med lönerna om 4-5%. Övriga priser trendar ner. Men så länge som lönerna taktar på som dom gör så kommer företagen att skicka vidare kostnaden ut på kund. Det ser man inte minst i dagens data, som visade Services steg med 0,6% MoM. Det är lite samma sak som i USA faktiskt, och det är därför som ECB och Fed är så hökiga. Enkelt uttryckt: För att inflationen ska komma ner så måste lönetrycket komma ner, det kommer ner när det slutar skapas nya jobb, detta händer när företagens försäljning viker ner sig, och detta händer när räntorna äter upp tillräckligt mycket av köpkraften. Centralbankerna kommer fortsätta att vara hökiga fram till att detta händer. Så enkelt är det.

US Core PCE kom in på 0,3 %MoM mot väntat 0,3 och fg 0,4…. inline. Pekar på inflation runt 3,6% i årstakt, dvs core CPI runt 4% och löner runt 4,5%. För högt för FED, men helt klart i rätt riktning. Lönerna måste ner mot 3% eller bättre. Arbetsmarknaden måste SLUTA skapa jobb. Eftrefrågan måste vika ner sig. Räntorna måste bita. FED måste se till att efterfrågan efter tjänster avtar. ISM Non-Mfg New Orders måste ner under 40…. Annars har inte FED gjort sitt jobb.

Chicago kom in på 41,5 mot väntat 44,0 och fg 40,4… väldigt svagt, men har den har varit väldigt opålitlig i år.

Michigan Final kom in på 64,4 mot väntat 63,9 och fg 63,9… snäppet bättre men ingen bra nivå!

I nästa veckan väntas en drös med PMIs samt jobbdata på fredag. Viktig data såklart, men som alltid gäller: det är avvikelser mot förväntningar som skapar reaktion i marknaden. Inte datan i sig.

Trevlig helg och njut av sommaren!

Publicerat i Uncategorized | 27 kommentarer

Hämta andan

Oavsett om man har en positiv eller negativ syn på börs, värderingar, inflations- och konjunkturutsikter, så är marknaden kraftigt överköpt, över positionerad och över sentimentsnivå. Dags för andhämtning ner mot SPX 4200-4250 är ingen no brainer. Huruvida vi har sett toppen eller ej kan inte jag bedöma, men fundamenta bakom konjunktur, vinster och värdering ser inte kul ut alls. Dock spelar det noll roll på 12 dagars sikt, men är helt avgörande på 12 månaders sikt. September/Oktober är klassiska bottenperioder, och jag hade varit mycket förvånad om datan står sig stark fram tills dess. Särskilt tjänstesektorn i USA har ju blivit väldigt intressant, då vi fått tidiga signaler om att momentum börjar lägga sig där.

Prel Michigan kom i fredags in på 63,9 mot väntat 60,0 och fg 59,2… bättre, men nivån är fortsatt väldigt risig.

Final Euro Inflation, ex food/energy, kom in på 0,3 MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Inflationen taktar alltså kring 3,5-4%. Europas problem med inflation håller på att tyna bort snabb. Lönerna ligger visserligen fortfarande på 4-5%, men de brukar avta snabbt i takt med att det slutar skapas jobb. ECB höjde ju till 3,50% och flaggade för ytterligare en i juli. Jag tror inte den höjningen behövs, men risken är stor att den blir av.

I veckan fouserar jag på NAHB index idag, och flash PMIs på fredag. En ganska lugn vecka med andra ord. Oftast är sådana veckor ganska tekniska i sin natur, och givet att OPEX är bakom oss, så får vi se var det här tar vägen!

Särskilt flash Service PMI är av intresse, både för dom vill förstå om vi är på väg mot recession eller inte, eller om inflationen ligger kvar eller ej.

Ur ett inflationsperspektiv så sker prishöjningarna idag i service branschen. De måste höja för att kompensera för stigande lönekostnader, både för att lönerna stiger och för man anställer mer folk. För att inflationen ska komma ner så måste de sluta höja priserna där. Övriga priser har kommit ner, och det är egentligen bara lönebildningen som driver nu, och den är också största kostnads delen i service branschen.

Om vi går mot recession eller inte, handlar i grunden om det skapas nya jobb eller inte. Även här är service branschen avgörande. Denna del av amerikanska ekonomin utgör 75%+, och det är där i huvudsak folk jobbar, och det är således där det kommer skapas eller försvinna jobb. Lönebildningen är också starkt kopplad till jobbskapande och hur tajt arbetsmarknaden är.

Njut av sommaren!

NAHB index kom in på 55 mot väntat 51 och fg 50… starkare, men nivån visar inte på någon supermarknad, men ingen bostadskrasch heller. Indikatorn bottnade i december i år, på en riktigt risig nivå, och skulle därmed indikera väsentligt svagare priser 18 månader senare, dvs sommaren 2024. Det är fortfarande ett sannolikt case. Dock har den repat sig, vilket i grunden handlar om att räntorna vände ner i oktober förra året, vilket var kopplat till FEDs beslut om att trappa ner räntehöjningarna. Priserna i USA, och Sverige, reflekterar inte fullt ut dagens räntor, och skulle konjunkturen surna, med stigande arbetslöshet som följd, är det rimligt att bostadspriserna har betyande nedsida både här och i USA närmaste 6-12 månaderna. Frågan är om NAHB bara tagit en paus med studsen det här året, och det är snart att dags att falla igen, eller botten verkligen var i december förra året. Svårt att säga, tror det är kopplat till konjunktur, vilket i grunden har att göra med ränteutvecklingen framöver, samt räntornas genomslag i realekonomin. Jag tror inte vi har sett det värsta ännu….

Det råder en konsensus att inflationen kommer att komma ner. Om detta håller jag med. Tyska PPI igår var bara en av många faktorer som pekar på detta. Men återigen, om räntorna INTE får genomslag, så kommer folk fortsätta att konsumera, och då har vi tillväxt, har vi tillväxt skapas jobb, skapas det jobb i en tajt arbetsmarknad så ligger lönetrycket om 4-5% kvar (arbetstagare vill bli kompenserade för reallönefallet senaste två åren), och då lär företagen fortsätta att vara benägna om att höja priser… så om räntorna inte får genomslag, så kan vi inte lita på optimistiska inflationsprognoser, och då lär inte FED sänka, och då lär räntorna ligga kvar. Vi vill egentligen att räntorna börjar bita. Inte tvärtom, för då skjuter vi bara problemet framför oss.

Goldman kom med en rapport som visar att arbetsmarknaden i USA är väldigt tajt ur ett historiskt perspektiv, därför är även lönetrycket förhöjt. Men att vi börjar se de första tendenserna att det är svårare att hitta ett jobb om man slutar på sitt nuvarande, och att företagen inte har lika stor aptit på att anställa. De konstaterar att lönetrycket ligger kvar på höga 4-5% och måste komma ner mot 3% för att vi uthålligt ska tro på inflationsmålet. Att FED inte kan vara nöjda med nuvarande styrka i arbetsmarknaden. Framåt ser de dock inte stora förändringar. Det betyder egentligen två saker, att de inte tror att räntorna får särskilt stort genomslag, och därmed tror de inte heller på några räntesänkningar på vare sig kort eller medellång sikt. Alternativet är att tro att räntorna får större genomslag, och att det leder till sänkta räntor. Marknaden verkar tro på det senare, annars hade inte börsen handlats till PE20 med räntor runt 4-5%. Börsen tror på låga räntor, men med bibehållna vinster. I min bok lär inte lönerna komma ner mot 2-3% i årstakt, utan att arbetslösheten börjar stiga, och när den stiger så brukar vinstrevideringarna vara negativa. Det svåra här är som vanligt, att spå räntornas genomslag.

Även om 2008-2009 skiljer sig fundamentalt från idag, då det på den tiden handlade om sub prime utlåning till hushåll som inte borde fått låna, med tillhörande derivat och obligationer (som därmed skickade ut risken på olika håll i kapitalmarknaden, så handlar det idag om överskuldsatta fastighetsbolag (om vi får en lågkonja som sänker deras Ebitda), trasig finansieringskran till nya bolag med negativ fritt kassaflöde (där det finns stora värden att rasera, och många människor att avskeda om det vill sig illa). Olika saker, men har sin grund i det klassiska sambandet, dvs Höga räntor, och fel människor/företag har fått låna för mycket pengar. Det är inte första gången. Jag tror fortfarande att det finns likheter idag med första halvåret 2008, som på många sätt var stökigt och osäkert, med många negativa signaler, fast där många i marknaden trodde det skulle bra. Där väldigt få trodde att börs och konjunktur ett år senare skulle vara något radikalt annorlunda. Människan är också väldigt nulägesorienterad i sin natur, extrapolerar när hon tror hon prognostiserar. Dvs det är väldigt svårt att föreställa sig ”svart” när läget är ”vitt”. Bortsett från perma Bulls eller Bears, som ser positivt eller negativt på framtiden, oavsett vad som händer.

Jag har alltid tänkt i termer av köpkraft: där det finns en enkel och en mer raffinerad. Den enkla är:

Nya jobb X Löneökningar – Räntekostnader, sett till YoY%… den har än så länge hållit sig hyfsat pga de två första har varit starkt och att räntekostnader inte riktigt tagit fart. Därför har vi en stark ekonomi, men den ser inte så munter ut om man spolar fram bandet 12 månader.

Den mer raffiernade är samma, fast med tillägg

+ Primärt Budgetunderskott + Bankernas utlåning + Förändring sparkvot

Primära budgetunderskottet rensar för räntekostnader, som inte driver tillväxt. Den har kommit ner från 20/21 men ligger alltjämnt på en maffig nivå. Dock satsas ju en hel del pengar på försvar och energiomställning, som inte ligger inom budget. Har svårt att kvantifiera dessa.

Bankernas utlåning har varit osedvanligt stark, givet ränteläget, men kommer nu ner ordentligt.

Sparkvoten har varit hög, mycket för att amerikanska hushåll överöstes av pengar under Covid, som sen har spenderats långt efter att Covid inte längre var ett problem för ekonomin. De här pengarna anses nu vara mer eller mindre slut.

Historiskt har man kommit långt i att förstå den framtida tillväxten, bara genom att den mer simplistiska varianten.

Många där ute menar att allt handlar om likviditet, och jag förstår tanken bakom, och håller till stora delar med. Men lägger man ovan graf mot en likviditets graf, så visar dom mer eller mindre sak.

Ta årets uppgång, inte bara börs, utan relativa styrka i ekonomin, menar vissa att det handlar om att likviditeten vände upp. Men på samma sätt kan man säga att det fortsatte skapas jobb, lönetakten höll i sig, och räntorna vänder ner från höstens höga nivåer (långräntorna).

—————- tisdag

Hörde en intressant diskussion. En av de stora faktorerna som optimisterna framför är att Smart money står i stora delar utanför marknaden. Att köparna nu har varit Retail, Hedgefonder som stänger blankningar och Corp Aktieåterköp, men att pain trade nu börjar bli så stor för det stora kapitalet som står utanför, att de kommer driva nästa vända upp. De ligger rekord korta aktier, och det är THE FACTOR som kommer driva detta vidare. Det är ingen dålig poäng måste jag säga. Men jag ser två varianter här. Det som får dom att komma tillbaka till aktiemarknaden är INTE i första hand pris, dvs pain trade, utan att de har anser att de har haft fundamentalt fel. Dvs att de inte längre ser marknaden som 1, oattraktiv värderad 2, vilket är kopplat till konjunktur/vinst utsikter i kombination med ränta och inflation. Ändras dom syn på den senare, så kan dom driva detta vidare. Gör dom inte det, så tror jag dom sitter kvar. Då menar optimisterna att pris och pain trade, räcker för att få dom att ändra sig. Men då undrar jag…. om inte dom ger sig in i matchen, vad ska få detta att fortsätta uppåt, och därmed skapa denna pain trade. Jag vågar nämligen betta på att mycket av krutet från Retail & Co redan är taget. Så ska detta bli en pain trade på pris, så måste Smart money in. Och för att Smart Money ska in, så måste fundamenta förändras. Sen kan man diskutera fundamenta. Vissa hävdar att de är ute ur marknaden enkom för inflation/ränta narrativet… och kommer datan in som visar på motsatsen, så blir dom happy. Vissa smart money investors tänker säkert så… men en klar majoritet tror jag även är brydd om 1, vinst utsikter och 2, värdering. Dvs det räcker inte att inflationen faller till 2% och FED börjar prata lägre räntor….. de måste även tro på konjunktur och vinster…. och de vill inte betala too much (aktieriskpremie). Så det här med att Smart Money nu kommer stressade in i marknaden och driver det vidare… kan såklart hända, men i mina ögon ser jag ingen rationell förklaring ännu.

Så man kan dela upp smart money i tre steg

1, de tror på lägre inflation, duvig FED, lägre räntor…. en del kommer in

2, de tror att 1:an ovan kan hända, men de tror även att vinst estimaten är robusta

3, de tror på 1an och 2an ovan, men de måste även känna confidence i värdering, dvs aktieriskprmien.

Så tre lägen som lockar tillbaka smart money i olika utsträckning…. de är rätt mycket begärt. Många i marknaden där ute har en för simplistisk syn, dvs bara vi får en svag inflations siffra så kommer 100% av smart money tillbaka in i matchen. Det tror jag är fel. De flesta av dom kommer vara brydda över vinst estimat och värdering.

Jag har många gånger fått frågan, ”vad behöver du se för att börja tvivla på ditt fundamentala resonemang” ? Det är rätt enkelt,

1, Lönerna behöver komma ner i 3% årstakt, dvs takta kring 0,2 i månadstakt eller mindre, vilket borgar för att inflationen till slut kommer lägga sig runt målet 2% eller mindre, vilket möjliggör för räntesänkningar, och därmed marknadsräntor runt 2% (vilket upprätthåller en hög värdering av vinsterna).

2, samtidigt som ekonomin skapar jobb (typ minst 100k i månaden) och PMIs i snitt ändå håller sig runt 50 eller bättre… vilket borgar för att vinst estimaten kommer att ligga kvar.

Då kommer smart money få det jobbigt att motivera att man ska ligga utanför!

—————— onsdag

En stor del som förklarar varför Amerikanska ekonomin gått så starkt, är att räntorna inte fått grepp om konsumtionen. Hade dom fått det, så hade jobbskapandet inte varit så starkt, och då hade vi inte heller haft så tajt arbetsmarknad, och därför sannolikt inte så höga löner heller. Trots Covid relaterad Supply inflation.

Så räntornas ineffektivitet, har alltså haft exponentiellt positivt effekt. Börjar dom få effekt, så avtar jobbskapandet, som sen leder till lägre löneökningar, och sen rullar karusellen åt andra hållet.

Enligt den här

https://tradingeconomics.com/united-states/household-debt-service-payments-as-a-percent-of-disposable-personal-income-percent-q-na-fed-data.html

Enligt den låg räntekostnader/disponibelinkomster på 8,3% i januari 2021. Då låg den 30-åriga bostadsoblisen på 2,7%.

https://fred.stlouisfed.org/series/MORTGAGE30US

Sen steg den från 2,7 till 7,1% (en dubbling alltså) fram till oktober 2022.

Men räntekostnadernas andel steg bara från 8,3% till 9,7%.

Amerikanerna har ungefär 8,000mdr dollar i disponibelinkomster. De har ungefär 17,000mdr i skulder. (faktor 2,3X…. vilket kan jämföras med Sveriges 5000mdr sek i skulder och 1700mdr i disp inkomst som ger faktor 2,9X)

Så omräkat enligt ovan

januari 2021:

8,3% X 8000= 680mdr dollar i räntekostnader

680/17000= 4% ränta

oktober 2022:

9,7% X 8000= 800mdr

800/17000=4,7%

En ganska måttlig uppgång, om man jämför ex med Sverige.

Men räntorna är korrelerade och det är för att gamla lån läggs förfaller varje dag, och läggs om till nya räntor, och det tas upp nya lån till dagens räntor.

Ser man till när det brallade till senast. 2007-2009… så steg räntekostnadernas andel till 13%. Det var too much.

13% av 8000= 1,040mdr

1040/17000=6,1%

Kan hushållens faktiska räntekostnad öka från 4,0 till 4,7 (70 punkter) så tänker jag mig att den kan öka med från 4,7 till 6,1 (140 punkter) på sikt i takt med att gamla lån läggs om och nya tas upp. Men processen går självklart långsammare än i Sverige… och den kräver SÅKLART att Fed står fast vid sin policy… vilket jag väntar mig att de gör så länge som lönerna taktar kring 4-5% (0,3 i månadstakt) och inte 3% eller lägre (0,2 eller bättre i månadstakt), vilket har en stark koppling till hur mycket jobb som skapas, dvs det senare uppnås sannolikt när ekonomin inte längre skapar jobb. Det föregående är intakt så länge som det skapas jobb som nu.

För USAs del är konjunkturen mycket mer beroende av att nya lån tas upp och omsätts i investeringar, dels från hushåll (köper bilar och bygger hus) och företag. Än förändring av räntekostnader. I Sverige är förhållandet det omvända. Detta för att svenskar köper gamla hus och renoverar , och företag gör investeringar utomlands, alltså generellt sett (klart vi också bygger nytt och investerar i Northvolt). Men i USA sker mer av detta inhemskt.

Så jag tror fortsatt att hushållens räntekostnader har en urgröpande effekt på tillväxt, men det tar tid. Och att nya lån till nya investeringar, som tvärdör med dagens räntor, spelar en långt viktigare roll. Men även denna faktor har inte spelat ut lika snabbt som jag trodde.

——— torsdag

Powell pratade inför kongressen, och sa att fortsätter datan komma in starkt, så kommer vi fortsätta att höja. De har flaggat för två höjningar till, 25 i juli och 25 i september, vilket är samma sak som att säga att de tror att datan fortsätter att vara stark under den här perioden. Kommer datan in svagt så pausar/skippar man. Kommer datan in total risigt, så kan man fundera över att sänka.

Vad är då data. Ja han menar ju inflation, men han tittar inte på inflation, han tittar på det som numera driver inflation. Arbetsmarknaden, dvs jobbskapande och lönebildning. 100k nya jobb eller mer, upprätthåller lönetakten, och tvingar dom att höja. Under 100k kan de pausa. Minus ett par hundratusen jobb, då kan de börja planera för sänkning. Typ så.

Jag vill gå ett steg längre. Jobbskapande är en hyfsat lagging faktor. (därför är centralbanker också lagging i sitt beteende). Jobbskapandet i amerikanska ekonomin upprätthålls av service sektorn, så det är tillståndet där som är intressant. Så länge som företagen känner medvind där så anställer man. Därför är Service PMIs så viktigt för mig. De n mjuknade något sist, och det ska bli intressant att se om detta är början på nåt nytt. Jag tror ju det, men det är ju för att det är inom ramen för mitt ”case”. Säker kan man aldrig vara. PMIs världen över mjuknade rejält under Q4 förra året, vilket la grunden till mitt recessions case i år…. men de vände upp igen och recessionen fick vänta. Därför har man också haft en alltför avig bild på börsen. Även om det är en handfull aktier som representerar större delen av uppgången. Ta bort dom och uppgången är beskedlig. Å andra sidan trodde jag vi skulle handlas 20%+ lägre, så jag försöker inte gömma mig.

Imorgon kommer PMIs till nubben…

———- fredag

Glad Midsommar

Man borde väl känna sig nöjd med att marknaderna kommer tillbaka lite och jag är nog inte ensam om att hoppas att 4450 var toppen…. MEN JAG MÅSTE LYFTA FRAM DOLLARN. Den är störigt svag och stöttar inte den övriga bilden. Påminner lite om mars där jag ville se starkc trend, men den bara fortsatte vara svag, och resten är historia. Att den är så svag är marknadens sätt att ge fingret till ränta, inflation och Fed…. Vilket jag egentligen håller med om, men de tror att konjunkturen klarar detta, och där har man fel

En skillnad dock.. i mars kunde börsen klättra från 3800. Nu är vi på 4400… det är inte samma sak

———— Midsommardagen

Sorry att jag inte meddelade PMIs igår…. hade annat för mig!

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 41,0 mot väntat 43,5 och fg 43,2… not fun!

EU Mfg Flash PMI kom in på 43,6 mot väntat 44,6 och fg 44,8… not fun

Europas tillverkningssektorn bromsar in rejält enligt de här, vilket borde synas i Q2orna som kommer i augusti.

Tjänstesektorn är det som bär Europa under armarna, Tyska Service FLash PMI kom in på 54,1 mot fg 57,2 och EU kom in på 52,4 mot fg 55,1… sämre, och har sannolikt toppat ur, men nivån är fortsatt god.

Senare i höst borde Europa stå på randen till recession, om de här data punkterna stämmer.

Men det är USA som är viktigast…

US Mfg Flash PMI kom in på 46,3 mot väntat 48,5 och fg 48,4… inte kul men ingen superalarmerande nivå heller.

Veckans viktigaste….

US Service Flash PMI kom in på 54,1 mot väntat 54,0 och fg 54,9…. sämre än sist, men fortsatt ok nivå. Pekar inte på nåt sönderfall där ISM Services borde överraska på nedsidan. Snarare pekar den på att service industrin har sett sitt bästa, men nivån är fortsatt god. God efterfrågan i Service näringen gör att det kan fortsätta anställas, vilket gör att lönetrycket är fortsatt högt, vilket gör att den delen av ekonomin kommer fortsätta att producera prishöjningar, dvs inflation, vilket gör att FED fortsätter att höja..

Så egentligen mer av samma, dvs motståndskraftig konjunktur och vinster, fast med fortsatt pristryck, och höga räntor. Börsen har ju hittills klarat det rätt bra.

Nästa vecka blir rätt lugn… Riksbanken höjer till 3,75% och flaggar för att fler höjningar kan komma om inflationstrycket ligger kvar. Om man tittar på Europa så pekar PPI och en massa faktorer på inflations problemet kommer att försvinna. Samtidigt tuggar lönerna på kring 4-5%, precis som i USA, vilket kommer att läggas över på kunderna. Tjänstesektorn mår, likt USA, också rätt bra. Men sannolikt rullar Europa in i recession under andra halvåret, och då blir det lugnare även inom de delar av ekonomin som går starkt idag, och då slutar man anställa och höja priser. Så ECB som höjde till 3,50 och lär höja till 3,75% i juli, kanske inte behöver höja så mycket till… och därför är det svårt att se hur Riksbanken kommer gå högre än 4%. Men för att centralbankerna ska våga ta ett steg tillbaka, så måste konjunkturen visa på avmattning, och det gör den bara om räntekostnaderna biter. Biter dom inte, ja då måste dom höja mer. Så enkelt är det.

Ha en fortsatt fin Midsommar helg

Publicerat i Uncategorized | 22 kommentarer

FED Paus EN månad eller bestående?

Pessimisterna där ute tror att inflation och FED möte i veckan kan förstöra den molnfria börshimlen. Jag tror det är sannolikt med en svag inflationssiffra och en relativt duvig FED. Något som skulle få marknaderna att skjuta i höjden ytterligare. DOCK tror jag i så fall att detta är sista pushen upp, där vi får en rätt typisk situation där Bullsen tar ner garden och känner sig oövervinnerliga, och Bearsen känner kapitulation och pain. Dock kan både en hög inflationssiffra, och en hökig FED som mot alla odds höjer, eller guidar för ytterligare höjningar i sitt DOT plot diagram. Viktig vecka är det iallafall.

I veckan har vi även inflation från Sverige, US PPI, Empire FED, Räntebesked från ECB, Retail sales, Philly FED, Michigan samt Inflation från EU… en rejäl kompott!

Anledning till att jag är negativ… well det finns många skäl, men de viktigaste är fortfarande 1, superoattraktiv värdering OCH 2, räntornas inverkan på konjunktur pga av vikande konsumtion (räntekostnadernas squezze out) och investeringar (oattraktiva IRR kalkyler) samt 3, stark Dollar (som antingen betyder Risk Off eller Hawkish Regime, båda negativa för börsen SAMT 4, Real räntan har varit negativ länge men den kommer röra sig uppåt närmaste året. (negativ är bra för börs, positiv är dåligt). Men dessvärre säger inte detta något om den kortsiktiga utvecklingen.

Vad beträffar FEDs paus är inte detta stora grejen för mig. Jag tror ju på sämre tider, och därför är det bara en tidsfråga innan FED är klara, om de inte är klara redan. För mig är det ingen biggy om de stannar på 5% eller 6%. Skadan är redan skedd.

Många där ute verkar stå i valet och kvalet mellan två case. Ett där Large tech börjar falla, och övriga aktier med dom. Baisse! Eller där Tech planar ut, och övriga börjar gå starkt så marknaden totalt sett går bra. Bull! Även här anser jag att det finns en mellan variant, där Tech initialt vänder ner och övriga går starkt, dvs rotation, som kan innebära att index håller sig totalt sett, för att sen rulla över i baisse när båda går dåligt.

Ha en fin vecka!

————— måndag

Många är förvånade över styrkan i bostadsmarknaden, och jag är en av dom. Jag trodde länge på en större sättning i bostadsmarknaden, i storleksordningen 25-30% från toppen. Men den ser ut att stannat vid cirka 10%. Frågan är om hur det ser ut framöver, och jag har gjort en liten beräkning och måste säga att jag numera inte är lika NEGATIV. Nedan är härledningen:

Jag kommer visa på uppställningen för LÅNELÖFTEN under 2007, 2017 och 2023.

Ex Lånelöfte 2007:

Medelinkomst (ej median) Sverige: 27,000kr/mån

Hushåll med två vuxna: 27,000 X 2 X 12mån=650,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 15,000kr/mån

Dito för hela hushållet: 15,000 X 2 X 12mån= 360,000kr

Budget för Räntekostnader: 650,000 – 360,000= 290,000kr

Bostadsobligation: 4,5%

Kalkylränta: 4,5% + 5% påslag = 9,5%

Lånelöfte: 290,000kr / 9,5% = 3,000,000kr

Ex Lånelöfte 2017:

Under den här 10 års perioden steg Bostadspriserna i Sthlm innerstad med c120%. Detta går att härleda till lånelöften enligt följande.

Medelinkomst (ej median) Sverige: 33,000kr/mån (har ökat med 2% om året i 10 år)

Hushåll med två vuxna: 33,000 X 2 X 12mån=792,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 17,500kr/mån (har ökat med 1,5% om året i 10 år)

Dito för hela hushållet: 17,500 X 2 X 12mån= 420,000kr

Budget för Räntekostnader: 792,000 – 420,000= 372,000kr

Bostadsobligation: 0,5%

Kalkylränta: 0,5% + 5% påslag = 5,5%

Lånelöfte: 372,000kr / 5,5% = 6,700,000kr

Lånelöftet ökade under den här perioden med 120% (från 3mkr till 6,7mkr). Lika mycket som prisuppgången på bostadspriser var i Sthlm. Det är ingen tillfällighet.

Cirka 30% av uppgången förklaras av större budget för räntekostnader, vilket i sin tur handlar om att inkomsterna steg snabbare än inflation för omkostnader i livet. Medan 90% av uppgången förklaras av räntenedgången.

Ex Lånelöfte 2023:

Fast forward till idag. Priserna mellan 2017 och 2023 har för stockholm varit ganska oförändrade under senaste 6 åren. Egentligen satte sig priserna något under 2018, gick sidledes under 2019-början av 2020, rallade under 2020/2021, och sen har fallit tillbaka under 2022.

Därför är det intressant att se vad lånelöftena motiverar.

Medelinkomst (ej median) Sverige: 38,000kr/mån (har ökat med 2,5% om året senaste 6 åren)

Hushåll med två vuxna: 38,000 X 2 X 12mån=912,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 21,000kr/mån (har ökat med 3% om året i 6 år)

Dito för hela hushållet: 21,000 X 2 X 12mån= 504,000kr

Budget för Räntekostnader: 912,000 – 504,000= 408,000kr

Bostadsobligation: 3,7%

Här räknar jag annorlunda, än ovan då jag är intresserad av att bryta ut kalkylräntan:

Kalkylränta: Budgeträntekostnader 408,000 / 6,700,000 (oförändtat lånelöfte mot 2017)=6,1%

Bostadsobligation idag: 3,7%

Påslag: 6,1 – 3,7 = 2,4%

Budget för räntekostnader är upp c10% jämfört med för 6 år sedan. Detta har bidragit positivt. Detta kompenseras av att kalkylräntan gått upp från c5,5 till 6,1%.

Men den starka marknaden förklaras av att man sänkt påslaget. Bostadsoblisen är idag nästan i nivå med 2007. Men då låg kalkylräntorna upp mot 9-10%. Idag 6%.

Det är detta som förklarar de starka priserna i marknaden.

För att förstå priserna måste man förstå alla delar här, och den framtida kalkylräntan är den viktigaste. Jag har ingen stark uppfattning om den kommer ligga kvar på 6% eller röra sig upp mot 7%. Det skulle i så fall slå på priserna med 10-15%.

Men man skulle behöva fråga bankerna vad de tycker, och framförallt skulle man behöva fråga Finansinspektionen vad de tycker.

Personligen är jag inte emot en hyggligt låg kalkylränta. Det konstiga är när den kan flyttas ner i en räntenedgång men i princip stå stilla när räntorna stiger.

Jag anser att priserna bör följa inkomsterna, inte räntan.

Vad gäller framtida bostadspriser så tror jag att base case ligger på 10-15% nedgång härifrån inom 12 månader. Dels för att jag tror att kalkylräntan kan röra sig uppåt mot 7%, och dels för att jag tror på dåliga tider och dels för att viljan att låna lika mycket vid 5% bolåneräntan avtagit. Börjar folk bli av med jobbet så ökar den faktorn ännu mer.

Risken är att prisnedgången uteblir. Den risken är inte särskilt LITEN måste jag medge.

Så kontentan är, jag är fortsatt negativ, men inte lika high conviction. Risken är att vare sig bankerna eller Finansen tycker det är någon fara med en kalkylränta på 6% trots att bolåneräntan ligger på 5%. Det skulle krävas ännu högre ränteläget i världen för att trycka den uppåt, och det är inte sannolikt. Åtminstone inte på ett års sikt. Då är det snarare sannolikt med räntesänkningar. Detta är kanske den viktigaste slutsatsen, dvs om bolåneräntorna toppar ur strax under 5% så kommer det att ”visa sig” att 6% kalkylränta ”räckte” mot för 16 år sedan när man var uppe på 9-10%. Men om bolåneräntorna skulle fortsätta upp…. då kommer 6% snabbt vara för lågt.

———————————————–

Tisdag och inflationsdag. Ser man till ISMs underkomponent Prices… så bör inte CPI sticka ut nämnvärt idag. Core CPI väntas bli 0,4% MoM och jag tror den borde komma in där alternativt 0,3. Något marknaden borde ta emot positivt. 0,2 blir extreeemt postivt, 0,5 väldigt negativt. Imorgon kommer FED som bekräftar paus, mot bakgrund av att de ser disinflation pressure där ute och väntar sig att det kommer att fortsätta i takt med att räntorna får genomslag. DOCK kommer man lyfta ett varningens finger för styrkan i arbetsmarknaden, (nya jobb X löneökningar) som måste komma ner för att de ska känna sig trygga med inflationsprognosen, då dessa kostnader i annat fall vältras över på priserna. Detta gör att de inte kan utesluta ytterligare höjningar.

Detta sammantaget, gör att jag tror marknaden kommer uppfatta detta som någorlunda positivt. Men givet senaste tidens uppgång, VIX nivå, Sentiment på greed nivå,…. så är detta till stor del inprisat och vi står inför en topp formation… Buy the rumours (end of inflation, end of high rates, but w sustained earnings), and sell on news… tror jag väldigt mycket på. Men det har varit extremt svårt att pensla ut nivå och tajming. Som vanligt. OPEX på fredag spelar också in. Det stora institutionella kapitalet ligger till stor del utanför aktiemarknaden, och istället fulltankade på bonds och cash, men har svårt att se hur de tvingar in sig i marknaden igen. Gällande FED imorgon, så väntar man sig en paus, men sannolikt en höjning med 25-50 i juli. Visar de upp en duvig sida så kommer detta uppfattas som postivt. Men som sagt, vi är i slutskedet av det här.

På kort sikt kan som sagt allt hända. Men jag ser ingen anledning, för jag ser inga tecken och bevis, på att vi är i nåt annat än samma situation som under våren 2008, där det fanns gott om negativa makro tecken, fast där marknaden andades optimism. Jag tror alltjämnt på en riktigt stökig höst konjunkturellt, där vi rullar över i recession under nästa år. Precis som under 2009. Något som triggar fram räntesänkningar och bottenformation på börsen. Många var optimister då, precis som nu. Men jag förstår inte hur dom får ihop matten kring räntornas squezze out effekt på konsumtion och investeringar. Något som till slut reflekteras av bolagsvinster och värdering, och därmed till slut börsen.

US core Cpi kom in 0,4% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4. Inline och marknaden borde ta det med ro. 0,4 indikerar en inflationstakt på nästan 5% på årsbasis, 4-4,5% för core pce och lite högre för lönerna. Inget som borde göra Fed särskilt glada. Men inte heller överaskade. Head line siffran kom in på 0,1 mot väntat 0,2 och fg 0,4 men det handlar enbart om volatila energipriser. Något man inte ska fästa för mycket vikt vid. Det finns ett disinflatoriskt tryck där ute som handlar om lägre efterfrågan i kombination med att supply issues inte längre stökar. Men vad Fed har nämnt flera gånger är att nytekryteringar och löner driver upp kostnaden för företag och givet att efterfrågan är god så lämpas detta över på priserna mot kund. Den dagen efterfrågan viker väljer man att säga upp folk istället. Därför är det så viktigt för Fed att råntorna dödar efterfrågan. Det är enda såttet att strukturellt få ner inflationen…

——————- onsdag

FED möte dag!

Från Sverige kom det inflation för maj. Tack vare låga energi priser kom KPIF in på 0,1% MoM samt 6,7% YoY. Men energi priser är en som sagt en ointressant swing faktor. Den viktiga är KPIF en Energi. Den kom in på mycket höga 0,7% MoM och 8,2% YoY. Hotell och restaurang priser var dock starkt bidragande, och högt bokning läge driver på. Avtar detta, vilket det kommer att göra när räntekostnader driver bort den här typen av konsumtion, så kommer den ner. Hotell och Restaurang bidrog med 0,3 till månadssiffran, så rensat där låg den på 0,4% vilket indikerar att den underliggande inflationstakten ligger på c5% i årstakt. Den tar typ höjd för lönetrycket i ekonomin skulle jag säga. Siffran lär inte göra Riksbanken särskilt nöjd, och en höjning från 3,50 till 3,75 i juni i är kassaskåpssäker för att:

1, inflationstakten är för hög

2, kronan är svag

3, för att ECB kommer att höja till 3,50 i veckan

4, för att räntorna ännu inte biter tillräckligt, vilket handlar om att svenskarna band sina lån under 2020/2021 (men de löper ut i snabb takt). Det har dessutom varit en tröghet i omprisningen av rörliga bolån. (pga att bankerna har kunnat tjäna pengar på inlånade medel, dvs våra ”lönekonton”)

5, Tillväxt är stark, sysselsättning är stark, konsumtion är för stark

Jag tror även man tvingas guida för ytterligare en höjning med 25 punkter i september. Sen kommer det rinna mycket vatten under den bron innan det är dags.

Vi har även US PPI idag…

——— torsdag

FED skippade att höja och lämnade styrräntan på 5%, men flaggade för ytterligare två höjningar 25+25 i år. Man är inte nöjd med kärninflation och stark arbetsmarknad. Samtidigt säger dom att dagens räntenivåer på sikt borde ge lägre inflation. I sak har dom rätt, 5% ränta på skuldkvoterna för amerikansk stat, hushåll pch företag borde ge en undanträngande effekt på köpkraft, och därmed lägre konsumtion och investeringar, sämre arbetsmarknad, lägre lönetryck, och i slutändan lägre inflation. Då spelar det inte så stor roll om de ligger på 5 eller 5,5%. Jag skulle säg att det inte är räntan det är fel på. Det enda som krävs är tid och tålamod. Då kommer till slut räntan göra jobbet.

Det finns inte mycket som pekar på att datan radikalt kommer att ändras till juli mötet, och därför ligger en höjning till 5,25% i korten där. Hur det blir i september alt november beror på hur datan trillar in. Jag tror ju att datan skulle bli sur, men det trodde jag redan i början av året också. Fel av mig. Så jag är ödmjuk med tajming aspekten. Men fortsätter datan som nu, då blir det höjningar. Å andra sidan börjar ISM New Orders se riktigt risig ut, så frågan är inte om hösten kan bli smutsig.

Men det mest intressanta av detta är att de som trodde på räntesänkningar, och lägre räntor under andra halvåret, Kan glömma det, om inte ekonomin totalt kapsejsar. Men då har vi andra problem.

Marknaden måste räkna med räntor runt 4-5%, och då är det frågan hur aktiemarknadens PE20 (earningsyield 5%) kan locka?

Jag anser att gårdagens möte borde lett till negativa börsreaktioner, men högt uppe i en positiv trend är det inte ovanligt att alla nyheter tolkas bra.

För svensk del då…. ja idag höjer ECB till 3,50 och hade FED varit rejält duviga nu så hade man kunnat stanna där, men man lär nog tvingas guida för ytterligare en höjning mot 3,75%. Detta i sin tur kan tvinga upp Riksbanken mot 4% target. Detta i sin tur gör att våra rörliga bolåneräntor kommer röra sig mot 5%+. Så det paradoxala är att den ihärdiga inflationen i USA slår mot Svenska hushåll.

US PPI kom också igår, -0,3% MoM mot väntat -0,1 och fg +0,2. Deflation eller? Njae, det var svaga energi priser som slog genom. Core PPI kom in på +0,2 mot väntat 0,2 och fg 0,2. Steady as a rock, och konsitent med 2-3% inflation i producent ledet. Detta är i linje med pristrycket 2010-2019. Vi har alltså vare sig delfation eller någon direkt inflation i detta led. Vilket är helt väntat då vi vet att varu-tillverkningssektorn har parkerat sig i en soft patch mode i likhet med åren 2010-2019. Vi kommer ligga här framöver om inget oväntat sker. Denna faktor vare sig driver driver deflation eller inflation längre.

I eftermiddag har vi Retail Sales, Philly och Empire samt ECB räntemöte.

—————- fredag

Sommar, sol och hausse på börsen.

Philly kom in på -13,7 mot väntat -14,0 och fg -10,4…. fortsatt svagt alltså, i linje med ISM kring 45 och visar på inbromsning men inte outright recession. Vi börjar bli vana vid den här typen av data.

Empire, den mer volatila och mer opålitliga av dom, kom in på +6,6 mot väntat -15,1 och fg -31,8. Starkt! Men jag börjar bli mer skeptisk till den här, då den ena månaden pekar på recession och månaden efter hyfsat goda tider, för att sen peka på recession igen. Tror det var någon på Twitter som sa, ”hur många tillverkande industrier finns det i New York området nu för tiden, två företag typ”. Hursomhelst, den har inte varit att lita på i år. Vare sig på upp- eller nedsidan.

Retail Sales kom in på +0,3 MoM mot väntat +0,1 och fg +0,4. Ex Autos kom den in på +0,1 mot väntat 0,1. Ingen siffra som sticker ut. Amerikanska konsumenten har spenderat ungefär lika mycket pengar varje månad senaste året. I nominella termer. Sen har priserna gått upp på många varor så hon får mindre i volym, mindre realt. Å andra sidan har behovet av varor inte varit lika stort pga överkonsumtion under 2020/2021 så det är kanske inte hela världen. Grejen är att konsumenten har också i genomsnitt haft mer pengar pga löneökningar och nya jobb. Men den ökningen har framförallt konsumerats på service och tjänster. Det intressanta är att FEDs räntor INTE haft något större genomslag på den här kalkylen. Hade dom haft det, samtidigt som konsumenten prioriterat service och tjänster, då borde Detaljhandeln gått ner i nominella termer. Detta har ännu inte skett.

Men man kan tänka så här, konsumenten hade tidigare 200 dollar varav 100 dollar spenderades på varor, och andra hälften tjänster. Varorna kostade 1 dollar styck, då fick man 100 varor. Då var det högtryck i Mfg sektorn, ISM Mfg stod i över 60. Sen steg priset på varan till 1,20usd. Samtidigt som inkomsten ökade till 220. Men man spenderade bara 100 dollar på varor, och fick bara 83 stycken. ISM sjönk till 50. Men klarar sig hyfsat då man fortfarande säljer för 100 dollar. 120 dollar spenderades på tjänster, vars ISM steg mot 60. Tanken framöver var att lönerna lugnar ner sig och kanske stiger till 230, fast där ökade räntekostnader trycker ner inkomsten mot 200. Nu kostar varan 1,30usd. Man spenderar fortfarande 100, och det säljs 77 i volym. ISM pressas ner ytterligare. Tjänster går från 120 till 100, samtidigt som priserna där höjts rejält, så volym tappet blir stort. Bland tjänstebolagen är den stora kostnadsposten löner, och eftersom man inte kan höja pris när efterfrågan faller, så skär man i kostnader, dvs man slutar först anställa, sen avskedar man , och recessions bollen är i gungning. Kontentan av allt detta är att FEDs räntor biter, och beviset är inte primärt att CPI kommer ner, utan det slutas skapa jobb (NFP går mot noll). Detta har ännu inte hänt, och frågan jag och många ställer sig, hur är det med mekanismen Ränta Vs Tillväxt. Både i tid (hur lång tid tar genomslaget) och styrka (hur ser relationen ut mellan att höja 25 punkter och negativ tillväxt). Båda jag, FED och många andra, har haft fel här. Vissa optimister menar att FEDs räntehöjning knappt har någon inverkan alls. Då brukar jag fråga om FED då lika gärna kan höja till 100% styrränta. Njae, det går ju inte svarar man då. Men om det är negativt att höja 100% så måste det även vara negativt att höja med 25 punkter. Relationen mellan tillväxt och räntan fungerar fortfarande. Problemet är att fastställa tid och styrka. Vi har hittills överskattat båda. Sen finns det en dubbel effekt inblandad också. Eftersom räntorna inte viljat slå genom så har tillväxten legat kvar, och då har det kunnat fortsätta skapas jobb och höjas lön. Dom här pengarna hittar ut i ekonomin direkt och bidrar till ytterligare tillväxt. Räntan ska bryta denna spiral effekt, men har ännu inte gjort det, och det är också därför som FED flaggar för ytterligare höjningar. Deras mål är att knäcka ekonomin och jobbskapandet. Men det har visat sig vara svårt. Till och med I Sverige med så stora rörliga lån, har det visat sig vara svårt.

ECB höjde med 25 punkter till 3,50%. Man är fortsatt bekymrad över inflationstrycket och aviserar för ytterligare en höjning till 3,75. Detta är ju i linje med FED och dom andra. Det var ett hökigt budskap som egentligen inte är så konstigt. I Europa handlar inflationen mindre om löner, och mer om Supply faktorer som mat och energi. Inflationen kommer gå i backen, men ECB är den centralbank som alltid ligger mest behind the curve, så deras hökighet är inte oväntad. ECB höjning tvingar Riksbanken till att höja mot 3,75% vid nästa möte den 29 juni. Detta för kronans skull. Det är inte sannolikt att den stärks av detta, men den hade blivit ännu svagare om man inte gör detta. Å andra sidan så slår detta mot svensk ekonomi, genom skuldsatta hushåll och fastighetsbolag, så det är inte bra för kronan heller. Sanningen är att det spelar ingen roll vad Riks gör… kronan kommer vara svag oavsett. Det bästa för Sverige hade varit om USA gick in i recession. Vissa menar att det är bättre om Riks inte höjer alls, om oavsett agerande leder till svag krona. Detta för hushållens skull. Men den håller inte. För slutar dom höja samtidigt som ECB fortsätter så kommer kronan snart stå i 15kr, och då kommer inte hushållen må bra ändå. Så för hushållens del är det också Dåligt eller Dåligt att välja på. Precis som för kronan. Om ECB höjer till 3,75% så är det troligt att Riks tvingas till 4%. Å andra sidan så ligger det så långt ut att datan kan ha ändrats till centralbankernas fördel. Som bolånetagare kan man kallt räkna med 5% bolåneräntor. För någon som tidigare låg på 50/50 bundet rörligt och 5mkr i lån, har fått se sin månadskostnad gå från 5,000kr till 11,000kr. Nu inleds nästa resa från 11,000kr till 21,000kr. Svenskarnas största problem just nu är att förstå mekanismen mellan FEDs ränta och tillväxt, och be till gudarna att den ska börja fungera lite bättre än vad den gjort hittills.

Dollarn stärktes tidigare från 1,11eur till 1,06. En motreaktion var väntad. Men inte riktigt så här svag. Vilket är märkligt då datan + FED inte riktigt motiverar denna rörelse. Jag är snarare mer inne på att det handlar om ECB igår, och deras relativa hökighet (fanns nog många som hoppades på att de skulle signalera slutet på höjningarna mot bakgrund av goda utsikter för inflationen) varpå Euron stärktes. Normalt sett är en svag dollar bra för börsklimatet. Men jag är lite skeptisk till senaste rörelsen här. Nu är dollarn översåld och kommer studsa tillbaka. Men därefter är det viktigt att den inte går vidare mot 1,11+ om man tror på svag börs, som jag. Jag vill se hur den jobbar sig mot 1,05eur

Idag har vi 4xOPEX. Det är sannolikt därför som marknaderna är så starka. SPX klart över mitt tekniska målområde. Styrkan har slagit mina mest stretchad förväntningar.

Min fundamentala syn kvarstår. Jag är negativ till konjunktur och tror inte vinstestimaten kommer att hålla. Har inte sett några trovärdiga bevis på motsatsen. Men på kort sikt kan alltid allt hända.

Marknaden är överköpt och vi kommer få viss andhämtning med början i nästa vecka. Antingen blir det en kort paus, som i sin tur bygger på att dollarn fortsätter att svagas, vilket i sin tur bygger på att marknaden tror att FED har fel, dvs inflationen är inte sticky utan kommer att komma ner snabbt, och att FED inte behöver höja räntan mer utan kan mot slutet av året snarare sänka och normaliserad den, utan att det får några större effekter på vare sig konjunktur eller vinster.

ELLER

sätter vi toppen, marknaden kommer ner lite, men orkar inte komma tillbaka och sätta nya toppar, utan börjar röra sig nedåt parallellt med en dollar som blir allt starkare, vilket bygger på sämre tider och/eller sticky inflation.

Jag kan inte säga vad det blir, men en sak vet jag. Risk / Reward är inte kul nu. Typ motsatsen från oktober 2022. Då var det inte många som ville köpa. Nu är det inte många som vill sälja.

Prel Michigan och Final EU Inflation senare idag…

Publicerat i Uncategorized | 50 kommentarer

Lugnet före stormen

I nästa vecka har vi FED möte och US CPI, kommer de fortsätta ge marknaden duviga signaler (läs PAUS, och därmed wait and see vad gäller datan), eller kommer de att darra på manschetten, och ge hintar om att ekonomin är för stark vilket riskerar föra med sig sticky inflation? Det är ingen lätt uppgift. Tillverkningssektorn följer deras väg, medan tjänstesektorn och arbetsmarknaden ännu inte gör det.

Imorse kom Caixin Service PMI in på 57,1 mot fg 56,4… post Covid öppningen håller i sig. Till skillnad från övriga sektorer som visar svaga tendenser. Samma mönster som resten av världen.

Tyska Service PMI kom in på 57,2 mot fg 57,8…. fortsatt starkt. Europas kom in på 55,1 mot fg 55,9. Också fortsatt starkt. Men har sannolikt toppar ur. Lite som att restaurangerna är fulla i resten av Europa, precis som i Sthlm, men bokningarna har sannolikt toppat ur från hög nivå. Hur ”bokningarna” ser ut i höst handlar om hur räntorna slår genom och hur arbetsmarknaden utvecklas. För svensk del vet vi rätt säkert hur räntekostnaderna accelererar i höst när många lån läggs om till högre ränta. Är det restaurang tusenlapparna som går till ränta då?

Men USA är viktigast!

US Service PMI kom in på 54,9 mot flash 55,1 och fg 53,6… lite sämre än Flash men fortsatt stark!

US ISM Non-Mfg kom in på 50,3 mot väntat 52,2 och fg 51,9…. mjukare. ÄNTLIGEN börjar service sektorn tappa lite momentum.

Dito Employment kom in på 49,2 mot fg 50,8… sämre men visar ännu inget fritt fall vad gäller anställningarna i denna sektor. FED vill gärna se denna svaga sig, då detta är roten till den starka arbetsmarknaden, och därmed lönetryck, och därmed strukturellt inflationstryck. MEN, det är inte denna som mjuknar först, då den är hyfsat lagging.

Dito Prices kom in på 56,2 mot fg 59,6… det går åt rätt håll, men det är en fortsatt hög siffra, som visar att pristrycket är fortsatt högt i service sektorn. Vilket i grunden handlar om 1, god efterfrågan (annars kan man inte höja priser) och stigande lönekostnader (därför måste man höja priserna)

Dito Bus Activity (nuläges tempen) kom in på 51,5 mot fg 52,0…. fortsatt stark affär i sektorn.

Dito New Orders (bokningar) kom in på 52,9 mot fg 56,1… såja, förväntningarna framöver börjar mjukna. Man väntar sig inte dåliga tider, men momentum kommer ner från en hög nivå. Det är här där börjar. Sen avtar aptiten på att anställa, höja priser osv…… Detta är lovande! Man kan se New Orders både för Mfg och Non-mfg som en god indikator på framtida efterfrågan, och den börjar komma ner nu. Men för att prata recession så måste den ner under 40…. där är vi inte ännu. Men det kommer… räntorna äter sig in sakta men säkert. Det har tagit längre tid än väntat, no doubt, men det kommer!

Ur FEDs perspektiv så borde de vara nöjda med både ISM Mfg och Non-mfg, men detta är enkät undersökningar, som de inte riktigt kan lita på när det kommer till sina beslut. Därför tror jag de tittar mer på CPI, löner och jobb, som är realekonomiska, men å andra sidan är dom lagging. Vilket FED vet såklart.

Marknaden prisar 50% sannolikhet för höjning i juni, och 100% i juli. Dollarn är stark. Och det är ett under att marknaden är så stark. Å andra sidan är det en handfull aktier som håller upp hela börsen, de flesta har redan börjat rätta sig i ledet.

Jag räknar fortfarande med topp, och sen nedgång till gap 3980 i första hand.

Det är egentligen allt för i veckan… njut av sommaren!

—————- onsdag

Dollarn stärktes från 1,11eur till nästan 1,06eur. Det är inte så konstigt att den konsoliderar nu. JAg har inga problem att se den svagas hela vägen till 1,085eur. Men inte mer än så! Därefter ska den fortsätta att stärkas ner mot 1,05 eller åtminstone konsolidera. Dollarn har bildat en set up för att knäcka börsen. Men det gäller att den inte börjar en våg av försvagning mot 1,11+. För dollarn är CPI och FED mötet i nästa vecka avgörande. Och eftersom dollarn är avgörande för börsen, dvs topp och sen nedgång, eller fortsatt stigande trend med nya toppar….. så är FED och CPI avgörande för börsen.

Jag ser en massa indikatorer som skvallrar om topp…. allt från att Institutioner aldrig varit så Short positionerade, att Fear and Greed närmar sig topp nivåer, att VIX visar lägsta nivåer osv… MEN de här faktorerna stämmer oftast i efterhand. Dvs om det vänder ner i nästa vecka, så stämmer dom. Men det kan även fortsätta att konsolidera i två veckor till, och dom stämmer fortfarande. Att utropa en exakt topp och exakt dag. Det låter sig inte göras.

Jag tror fortfarande på Paus/skip meddelande från FED i nästa vecka, fast kanske med en notis om att de är besvikna på styrkan i datan (jobben) och fortsätter de komma in så här så kommer de vara tvingade att höja. Dvs i juli. Marknaden kommer sannolikt att uppfatta detta som Hawkish, för det är trots allt lite av en ”pivot”…. från att pausen EGENTLIGEN bygde på en förhoppning om att man inte behövde höja mer, utan EGENTLIGEN förväntade sig en svagare ekonomi framöver. Uppenbarligen är ”tajming” faktorn även nåt som stökar till det för FED. Tittar man på ISM New Orders, utlåning från US Banks, Fraktpriser…. och gud vet allt. Så kommer FED till slut få rätt. Om styrräntan ligger på 5,0 eller 5,25% spelar faktiskt ingen roll….

—————— onsdag forts

Det är väldigt mycket snack om vilka som köper och säljer denna marknad: Här är några observationer:

1, Hedgefonder är överraskade av uppgången och stänger blankningar genom att köpa aktier

2, US retail är extremt stora, och agerar väldigt momentum mässigt. Dom köper!

3, Bolag, som gjorde stora vinster förra året, och har gott om cash, ligger med feta återköpsprogram.

4, Stora Institutioner har legat underviktade aktier länge. De är vare sig köpare eller säljare. Dom köper Bonds för sina cash..

5, Stora institutioner, som inte har möjligheten av kliva av och på aktier (för att de är stora el långsiktiga ägare) ELLER inte har mandat att göra det (dvs de måste ligga på aktier), har visserligen inte agerat säljare i marknaden, men de har samtidigt köpt skydd.

6, Många institutioner, med flexibilitet att ligga på cash, ligger på cash, men har köpt köpoptioner, för att ha möjligheten att vara med på en del av uppgången (som de inte tror på).

Så det är en kompott av köpare och säljare… som alltid. Bakom varje trade finns alltid två sidor. Egentligen handlar alla om pris, och pris är en funktion av framtiden, och framtiden kan bli som väntat, eller bättre, eller sämre. Priset anpassar sig. Det gör inte framtiden.

Publicerat i Uncategorized | 18 kommentarer

AI ger börsen sista benet

AI hysterin, som på lång sikt sannolikt är befordrad, ger ett fåtal tech bolag en sista push. Till saken hör att det är ett fåtal bolag som globalt har lyft börsen i år, medan nästan allt annat hackar. Att pensla ut toppen i en sentimentsdriven börs är svårt. Det började egentligen med att Tech bolagen gjorde en mean reversion catch up mot övriga marknader i år, som reaktion på förra årets ras. Denna uppgång kröns nu av AI. Exakt var och när det tar slut är svårt att säga. Retail börjar inte sälja förrän det ser surt ut. Hedgefonder har stoppat ur mycket av sina blankningar men exakt hur långt man är kommen är svårt att säga. Och aktieåterköp har pågått under lång tid. Det finns egentligen bara två scenarier här. Ett, postivit, där Tech fortsätter eller planar ut och alla andra gör catch up. Eller Tech vänder ner och ansluter sig till de andra. Eftersom jag är konjunktur pessimist, samt att dollarn är stark, så tror jag på det senare. Men tajming är svårt. Men Nasdaq är helt klart överköpt i stil med augusti highs förra året. Att skuldtaksfrågan är löst lägger jag ingen vikt vid. Den är på låtsas. Sen att USAs statskuld spelar roll, det är en självklarhet. Men inte skuldtaksfrågan.

NVIDIA är kungen över detta rallyt. Med ett börsvärde på 960mdr dollar (knappt dubbelt svensk BNP) så prisar man in att omsättningen ska gå från 40mdr dollar i år till 140mdr om 5 år. Det är en ökning med 20mdr om året. I år ökar man med cirka 10mdr. Men marknaden räknar med att denna tillväxt takt kommer att växla upp. Det känns rätt häftigt med tanke på storleken på siffrorna. Och detta bara för att nå långsiktigt fair value. En sentimentsdriven aktie kan dock skita i fundamenta och nå i princip hur högt som helst, men på lång sikt kommer värdering återspegla vinsterna. Just sayin. Det är ett fantastiskt bolag. Men sannolikt med ett fantastiskt pris. Apple är också ett fantastiskt bolag, det handlas till Ev/Ebitda 22x på årets vinst. Nvidia 44x. Tesla 34x. Man ska passa sig för att baissa en aktie i kort stark trend. Bättre att avvakta säljsignal. Men jag bara säger, om den allmänna börsoptimismen representeras av NVIDIA. Är det verkligen lång man vill vara…. åtminstone om man tar in risk och har lite horisont?

I veckan har vi ISM Mfg på onsdag. Viktigt såklart. Men veckans viktigaste är tveklöst jobb och lönedata på fredag. Vi har även Case Shiller, CB Conc Conf, Kina, Tyskland, EU PMIs, Chicago PMIs samt Flash Inflation från Europa.

Just nu känns marknaden tekniskt stark, och inget kan fälla den. Så känns det i slutet på en uppgång, men att säga när och exakt nivå är omöjligt. Hela SPX 4200-4400 är ett topp intervall. I första veckan av februari stärktes dollarn, men börsen fortsatte. I mitten på februari planade den ut, då vände börsen ner. Jag väntar mig nåt liknande även denna gång!

Ha en skön vecka!

————————- tisdag

Amerikanska huspriser kom in precis… Case Shiller visade på -1,1% YoY mot väntat -1,6 och fg +0,4. Jag skulle säga att situationen är VÄLDIGT likt den i Sverige. Dvs marknaden är inte svag, men den är prismässigt särskilt stark heller. Den är stabil. Transaktionsvolymerna har gått ner. Det är folk med pengar på fickan som är aktiva. Nybygg har tvärbromsat. Väldigt få tar nya lån till dagens lån. Hade alla dom tvingats låna för att köpa (och även sälja för det är samma aktörer) så hade prisläget varit lägre. Men priserna har inte avspeglats av de höga räntenivåerna. I sveriges fall handlar det om generösa lånelöften, och därmed att kalkylräntan inte hängt med. Detta fenomen saknas i USA. I USA däremot har en stor andel av befolkningen bundna lån, och därför drabbas de inte av ränteuppgången på samma sätt. I Sverige kommer de flesta sitta på nya lån till högre ränta nästa år. Men kontentan är nog att så länge som konjunkturen håller sig. Dvs folk fortfarande har jobb att gå till och löneökningarna är goda, vilket i sin tur bygger på god efterfrågan, så rycks inte heller mattan undan på bostadsmarknaden. Vad kan paja efterfrågan… ja det är att dagens räntenivå till slut ger avtryck i köpkraften. Jag är övertygad av vi kommer dit…. men när och vilken hastighet är svårt att bedöma.

Conference Boards Consumer Confidence kom in på 102,9 mot väntat 99,0 och fg 101,3. Bättre ån väntat men sämre än sist. Siffrans nivå är typ mitt i mellan av goda tider och dåliga tider, men det är sammansättningen som är intressant. Siffran är en kombo av hur konsumenterma ser på nuläget och framtiden. Det är nu det blir intressamt. För nivån på nuläget är MYCKET god. Inga moln på himlen och i nivå med goda tider, medan siffran om vad de tror om framtiden är mycket låg i nivå med riktigt dåliga tider. Detta är inget nytt, så har det varit ett tag. Man behöver inte vara einstein för att räkna ut hur de tånker. Det som är intressant är att de rätt länge haft fel om framtiden… precis som jag och många makro ekonomer. Dvs alla ingredienser finns där för sämre köpkraft och dåliga tider, men de slår inte genom. Räntekostnaderna verkar inte slå genom i den utsträckning som vi trott, med alla dess följdeffekter på tillväxt, konsumtion, jobbskapande mm. Är vi bara otåliga eller finns det andra faktorer vi missar?

Kronan står föresten i 11,60eur… räkna med höjning med 25 till 3,75% vid nästa möte. Om det är toppen beror på vad ECB gör, som beror på vad FED gör, som beror på hur stark arbetsmarknaden är, som beror på hur god efterfrågan är i tjänstesektorn är, som beror på hur hårt FEDs räntor slår mot hushållens köpkraft… Så om våra bolån kommer ligga på 4,5-5% under lång eller kort tid, eller kanske rent utav bli ännu dyrare, handlar ytterst om hur amerikanska hushåll mår relativt räntorna.

Många tror det är dags för Yieldkurvan att ta sig ur sin invertering. Det kan då hända genom att långa räntor drar kraftigt uppåt. Detta i sin tur skulle kräva att marknaden tror på stark konjunktur på sikt, samtidigt som inflationen ligger kvar så att FED inte kan sänka räntan, men inte heller höja den. Hmm rätt tveksamt. Alternativt faller korträntor, vilket händer när FED sänker räntorna, vilket händer när inflationen försvinner. Men hur ska den göra det om lönerna inte pyser ihop, och de pyser bara ihop att stigande arbetslöshet som en funktion av negativ tillväxt. Fullt rimligt men inte så bra. KOM IHÅG. Inverterad yieldkurva skriver sämre tider på LÅNG SIKT. Det är oftast en dålig köpsignal på kort sikt. Däremot har en inverterad yieldkurva som börjar dra…. varit en riktigt dålig affär på kort sikt.

ETT ALTERNATIVT sätt att se på det är genom real räntor. Låg är bra för börsen, hög är dålig.

Tänk er då kort ränta + infaltion

Innan: kort ränta 3,7 – Inflation 5,7 = -2% Bra för aktier, vem fan vill ha negativ realränta på sparande, det är ju korkat?

Nu: kort ränta 4,7 – inflation 4,7 = 0 sämre för aktier än innan, men ändå okej.

Imorgon nån gång: kort ränta 2,7 när FED sänker – inflation 1,7 = +1% bra för räntesparande, dåligt för aktier.

Vet inte om jag sajnar av detta resonemang så enkelt… men tål att tänkas på! Att bara säga bra eller dåligt för aktier håller nämligen inte helt, utan man måste ta in Värdering- och Vinst aspekten. Är värderingen hög, och vinstutsikterna kass, så väljer jag hellre -1% realränta på mitt konto. Men visst, allt annat lika resonemanget håller !

——————- onsdag

Kina NBS Mfg PMI kom in på 48,8 mot väntat 49,4 och fg 49,2. Svag siffra och inget som förvånar mig. Påminner om beteendet när Usa och Europa öppnade upp. Dvs under nedstängning som premierades varukonsumtion, så även i Kina, och när man öppnar upp så är det Services som får största delen av kakan. Ovanpå detta har vi Europa och Usa vars varuaptit svalnat. Så det är inte ett dugg konstigt att Kinas tillverkningssektor känner motvind.

Kina NBS Service PMI kom in på 54,5 mot fg 56,4… svagare, men fortsatt stark. Också väldigt post C-19 beteende.

Jag tycker Kinas data är måttligt intressant. Tvärtemot vad många tror och tycker så utgör inte Kina nåt ekonomiskt lok i världen. Kina har mycket mer gemensamt med Tyskland och Japan, som otroligt viktiga kuggar, och delar av industri- och tillverkningscykeln, men de varken leder låg- eller högkonjunktur. Det är fortfarande USA, med köpkraften från deras konsumenter, som gör det… och tack vare att dollarn är världsvaluta, så är det FEDs pekpinne som alla andra centralbanker tvingas dansa efter.

Chicago PMI kom in på 40,4 mot väntat 47,0 och fr 48,8… riktigt svagt och pekar på en riktigt dålig ISM siffra imorgon. Är vi på väg mot recession nu, är det nu det händer? Well, det har varit mitt case, samtidigt ska man komma ihåg att just Chicago dippade ner till 37 i november förra året. Visserligen guidade den ISM lägre, men inte fullt så lågt, och någon recession blev det aldrig i Q1 utan marknaden vände och upp med den ekonomiska aktiviteten. Visst, det är lite äpplen och päron. Då handlade det om att Goods sektorn gått som tåget, dels pga hög efterfrågan under två år efter Covid, men även lageruppbyggnad mot slutet till följd av låga lagernivåer. Goods sektorn växlade ner från högsta växel till ett mer normal läge, varpå ISM mfl hickade till under q4 förra året. In kom tjänstesektorn, som hållit borta recessionen i år. Frågan är vad som händer nu? Goods sektorn växlar ner från redan rätt svaga nivåer. Vad händer om Service näringen viker också…. Det är inte samma sak som i höstas. Imorgon kommer ISM Mfg… då vet vi mer!

Läste en rätt kul, men klart förenklad, förklaring till varför USA är så polariserat (precis som så många andra länder) och därmed förklaring till varför Trump tog makten, och delvis fortfarande har den. Förklaringen bygger på att för 30 år sedan så utgjorde den klassiska medelklassen 60% av befolkningen, 30% var rik överklass och 10% var fattiga och hade det tufft. Definitionen av medelklass byggde på folk som hade det bra men inget överflöd. Bodde bra och hade bra skola, hälsa och sjukvård. Typ. Men att under de här åren så har de 60% krympt till 40%. Där de rika fortfarande utgör 30%, medan de fattiga har gått från 10 till 30%. Där medelklassen idag typ har det lika bra som innan, men att de rika framförallt blivit så otroligt mycket rikare. Många tänker att detta är på bekostnad av de fattiga, men det är framförallt den växande medelklassen i utvecklingsländer, med Kina i spetsen, som puttat ner medelklassen från 60 till 40…. samt gjort de rika ännu rikare. Innan när det var 60/30/10 så var det mer oklart hur man röstade. Det handlade inte primärt om fattigdom och missnöje utan om olika ideal osv. Nu när 40/30/30 går och röstar så röstar 30 fattiga på Trump trots att det är Biden som egentligen vill höja skatter och jämna ut. Man röstar inte på Biden för han representerar den gamla politiker klassen som förstört allt. Medelklassen och de rika röstar fortfarande av ideologiska skäl. Men om detta stämmer, vilket jag inte är säker på, så handlar alla motsättningar och polarisering idag, och inte bara i USA, om Kinas & Co intåg. Det har sabbat medelklassen i många länder, och dels skapat fler fattiga, men också gjort de rika rikare. Totalt sett är de flesta länderna idag rikare än för 30 år sedan, så hade vi bara haft en fördelningsnyckel som fungerade så hade alla egentligen kunnat haft det bättre. Tänkte på valet i Turkiet…. det var ju typ 50/50. Handlar det också om sådana här saker, dvs där det finns dom som dragit nit lotten och de som dragit vinst lotten? Om man lyssnar på hur västerländska medier karaktäriserar Erdogan och Trump, så skulle man kunna tänka sig att 10% borde rösta på dom. Istället är det typ halva befolkningen.

—————- torsdag

och en massa data!

Caixin Kina Mfg Index kom in på 50,9 mot väntat 49,5 och fg 49,5. Lirar inte med NBS häromdagen, men analysen är i princip samma. Läs ovan!

Tysk Mfg PMI kom in på 43,2 mot flash 42,9 och fg 44,5

Europa Mfg PMI kom in på 44,8 mot flash 44,6 och fg 45,8

Alltså snäppet bättre än Flash, men det betyder inget. Tillverkningsindustrin i Europa mår inte särskilt bra, men inget outright recession…. ÄNNU! Tjänstesektorn är mer intressant, och den kommer i nästa vecka. Sen har Europa aldrig varit leading. De är i händerna på Kina+USA

ADP kom in på 278k mot väntat 170k och fg 229k. Starkt. Är en trubbig guide för NFP, men i stora drag skulle det innebära att NFP blir stark imorgon. Narrativet det handlar om är Starkt jobskapande + Stark efterfrågan i Service sektorn + fortsatt hög lönebildning + fortsatt inflation + FED kanske pausar i juni, men tvingas fortsätta höja i juli…. Frågan på allas läppar borde vara ”Vi vet hur stora skulder hushåll, företag och stat har”. Vi vet hur stora inkomster hushåll har, hur stort Ebitda för företagen är, och skatteintäkterna för staten (+ budgetunderkott, dvs lånta fjädrar). Räntorna borde svida, men mekanismen är inte helt lätt att få grepp om. Vissa ser lite för lätt på det, och säger, kolla restaurangerna, de är överfulla. Styrräntan biter inte. Men då kontrar jag med att säga att vissa sektorer redan känner att dom är i lågkonja. Varför verkar räntorna bita där?

EU Flash Inflation kom in bättre än väntat. Skönt för ECB!! Ibland är det svårt att hitta datapunkterna i euro inflationen men jag brukar titta på HICP ex energi, för den lirar bäst med Core PCE i USA, och den kom in bättre på 7,0% YoY…. men det intressanta är månadstakten på 0,3% vilket lirar med 3,6% i årstakt. Inflationen trendar alltså tydligt ner i Europa nu, och det är inte så konstigt. Räntorna har ett tydligare verkanskraft här. Tänk Sverige. Tillverkningssektorn har bromsat in sen länge, och Tjänstesektorn festar på övertid. Det skulle betyda att ECB egentligen inte behöver höja så mycket mer skulle jag säga. Deras senaste höjningar har ännu inte fått genomslag. Den stora grejen är FED om det återupptar sina höjningar, men en svag Euro är inte hela världen. Jag anser att ECB skulle kunna pausa nu, men de har guidat rätt hårt för 25 punkters höjning den 15 juni till 3,50% så denna kommer man genomföra, men i samband med detta annonsera att man är nöjd här, och vill avvakta utvecklingen (läs data). Att ECB gör detta, kommer sannorlikt också innebära att Riksbanken kommer höja en sista gång till 3,75% och sen stanna där. Dvs annonsera paus där man vill se hur datan utvecklas. För Riksbanken handlar det såklart även om att ligga med en snäppet högre ränta än ECB för att hjälpa kronan. Det är särskilt aktuellt nu när kronan är svag!

US Mfg PMI kom in på 48,4 mot Flash 48,5 och fg 50,2… halvdassig, men jag lägger mindre betydelse vid denna än ISM Mfg….

och så kom dagens viktigaste…

ISM Mfg kom in på 46,9 mot väntat 47,0 och fg 47,1… rätt inline, men det är detaljerna som är intressanta!

Dito prices kom in på 44,2 mot fg 53,2…. detta är lågt. Man har alltså gått från att kraftigt höja priserna på varor, till att inte höja alls när den var runt 50-55, men nu droppar den och indikerar prissänkningar på varor. Historiskt sänker företag bara priserna när efterfrågan verkligen börjar dyka, vilket jag tror den gör nu. Deflationstendenser från tillverkningssektorn alltså! Inte helt oväntat, men det stärker FEDs paus. Å andra sidan handlar FEDs problem om styrkan i service näringen… ni vet vad som gäller!

Dito Employment kom in på 51,4 mot väntat 50,2… typ samma som sist och i linje med att man vare sig anställer eller avskedar. Sysselsättningen är alltid laggande som fan, så det är inte förrän recessionen dräper över en som varsel kommer, och då droppar denna. Vi är inte där än!

och så den viktigaste…

Dito New Orders kom in på 42,6 mot fg 45,7….. SVAGT! Visst vi var här i januari i år, och sen räddade tjänstesektorn upp oss, men denna gång är det sannolikt for real. Jag tror vi börjar ta sikte på klassiska recessions nivåer ner mot 30 snart. Nu händer det…. och Service näringen borde komma med något kvartals fördröjning.

My take är följande: FED gör rätt i att pausa åtminstone en månad, dvs ingen räntehöjning i juni, men eventuellt i juli. Detta för att få in mer data att ta hänsyn till. Alla händer samtidigt i ekonomin. Å ena sidan har vi tjänstesektorn som ser god efterfrågan, och som därmed skapar jobb, pressar upp löner och som gör inflationen sticky. Vilket såklart får FED att undra om 5% räcker. Å andra sidan står Goods och tillverkningssektorn på randen till recession, med allt svagare efterfrågan, inga nya jobb och absolut inga inflationstendenser. Det är en helt klart splittrad bild. Visst, sannolikt spelar tjänstesidan på sista versen…. men för varje ny månad det skapas nya jobb och ISM Non-Mfg kommer in starkt, så kan inte FED pusta ut. Och tyvärr, kan ingen säga NÄR det ger vika. Det är ju rätt stor skillnad om det viker i sommar eller ett halvår.

Imorgon kommer jobben!!!! Stay tuned!

———————- fredag

Sorry för sent inlägg.

NFP jobben kom in på 339k mot väntat 190k och fg 294k (uppreviderat fr 253k). En väldigt stark siffra. Den pekar på att ekonomin fortfarande skapar jobb, i synnerhet i service industrin. De anställer för att efterfrågan är god, efterfrågan är god för att det skapas jobb och löner höjs, men framförallt för att räntorna inte gröper ur köpkraften tillräckligt. Eftersom service företagen anställer och höjer lön så ökar deras kostnader, vilket såklart kompenseras av god efterfrågan och stark försäljning, men det innebär sannolikt att de även kan höja priserna. Dagens data innebär sannolikt att pristrycket är fortsatt högt i service industrin. Till skillnad från Goods och Mfg sektorerna. Så dagens siffra borde göra ”FED pausen” nervös. Alltså FED hade ju viljat se 254k förra månaden, 190k denna månad, 120k nästa, 70k nästa… ja ni fattar…. och istället blev det 294k förra…. 339 denna…. vadå, ska det blir 390k nästa? Va faaaaan!!!!! Ni fattar trendlinje tänket.

FED ställer sig frågan: Räntor slår genom med fördröjning, räcker 5% för att brotta ner NFP senare i höst. ELLER måste man fortsätta höja i sommar för att få en chans att brotta ner NFP i höst.

Jag tror ändå att FED pausar den 14 juni och ger datan en chans.. men fortsätter det så här så höjer man i juli. Tanken var ju att datan skulle börja trenda ner. Inte som det är nu. Samtidigt visar tillverkningssektorn på helt rätt trender. Och det är servicesektorn som stökar till det. Den brukar lagga, och Covid checkar och Pent up demand, borde göra att den hakar på. Men visst blir man tveksam.

Så länge som det är så här starkt så kan inte FED räkna med att inflationen strukturellt kommer ner, utan fortsätter att uppvisa sticky tendenser, som alltså handlar om att Service bolagen höjer priserna för att deras lönekostnader ökar. Dels pga nyrerkytering, dels pga tajt arbetsmarknad. Och så länge som efterfrågan är god så går det att höja priserna. Många arbetstagare vill också ha högre lön pga det real inkomstbortfallet senaste åren.

FED signalerade att ”bankkrisen” i våras, som alla numera har glömt bort, gjorde att kreditgivningen förväntades sjunka, och därmed sänkte man target policy rate från 5,5 till 5,0, och kunde därmed annonsera ”paus”. Risken är stor givet datan idag, att det var ett fel beslut, och att man måste signalera för den ”gamla” target policy rate. Dvs slopa pausen och signalera för ytterligare två höjningar.

Löneläget kom in på 0,3 mot väntat 0,3 och fg 0,4 (nedreviderat från 0,5). Helt klart bättre, vilket gör marknaden glad såklart. Men en månadstakt runt 0,3-0,4 ger löneökningar på 4%+ på årsbasis vilket alltså tvingar företagen att höja priserna med 3%+. För högt alltså!

Kontentan är glasklar…. så länge som Amerikanska ekonomin skapar jobb, kommer man inte kunna sänka räntan. Därmed fortsatt högt ränteläge. Sen om man måste höja två gånger till eller inte, tycker inte jag är hela världen. Antingen ”funkar” 5% eller inte. Då spelar det inte så stor roll om det är 5,0 eller 5,5%.

Räntorna steg, och bidrog till en starkare dollar. En klart hökig reaktion alltså… vilket borde innebära att börsen tar stryk. Men icke sa nicke… börsen gick upp!

Börsen vägrar ta till sig av negativa saker. Man ser allt positivt som positivt, negativt försöker man tolka positivt, och om det inte går, så ignoerar man. Klassiskt Bull market beteende. Eller Top formations beteende.

Jag räknar med att SPX testar 4180-4200 i nästa vecka. ISM Non-Mfg är viktig.

Annars är det inflationsdata och FED möte veckan därpå som är avgörande.

Jag är fortsatt negativ.

Tror att efter en väntad topp att vi ska ner till

3980 gap

studs till 4100

ner till 3800

studs till 4000

nedgång till 3600

Men jag börjar känna mig som en trasig klocka.

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 28 kommentarer

Alla är inte negativa

Jag får många frågor varför marknaden inte vänder ner när ”alla” är så negativa. Samma tongångar hörs på twitter. Jag delar inte den synen. Jag vill hävda motsatsen, de flesta är faktiskt rätt positiva.

Jag vill härleda detta ur att alla aktier och obligationer ägs av någon hela tiden, och det är snarare priset som återger hur marknaden ser på framtiden.

Ser man till SPX så handlas den till PE19 vilket inte är särskilt negativt. Om man tänker sig att fair value är ett riskpremie på c3% så ger det en implicit långränta på 2%. Mot idag 3,7% för US10yrs. Inte heller det tycker jag är så negativt utan rätt positivt. Om man tittar på US10yrs under perioden 2009-2019 så var 2% en högst normal ränta som högst förenlig med en låginflationsmiljö med moderat tillväxt. Det är vad marknaden alltså prisar in. Moderat tillväxt, låg inflation. Det är rätt positivt när man tänker på att dysterkvistar som jag föreställer sig recession och låg inflation, eller god tillväxt fast med sticky inflation. Marknaden är positiv.

Yieldkurvan är negativ, och man brukar slarvigt säga att räntemarknaden flaggar upp för recession. Det är riktigt att den inverterar i god före recession. Men om man lyfter ut beståndsdelarna så ligger korträntorna ungefär där styräntorna ligger, och de brukar dyka när inflaitonen står inför dörren, och strax innan centralbankerna tvingas sänka. Det har dom inte gjort, för att de inte har haft någon anledning att göra det. Datan är stark till ljummen, beroende på vad man tittar på. Inte svag i allafall.

Den långa räntan US10yrs ligger på 3,70%. Det är inte lågt. Under 2009-2019 pendlade den runt 2% med toppar runt 3%. Den prisar in låg tillväxt och låg inflation, men inte recession.

ALLA är inte negativa. Jag skulle säga att marknaden, dvs de som ligger med positioner, är positiv och ser framför sig lite lägre tillväxt och låg inflation. De ser framför sig en värld där FED successivt kan sänka ner mot 2% utan att det påverkar vinsterna.

De som sålt har ju gjort det för att de antingen tror på väsentligt lägre vinster (recession), där bla jag ingår. Men även dom som tror att inflationen är sticky och att vi får väääääänta länge på räntesänkningar. Men det är vi som sålt, och står utanför. De som ligger kvar tror på nåt annat.

Sen kan man alltid diskutera vem som kommer att få rätt. Men ingen har facit i den diskussionen.

Att säga att alla är negativa, och det borde gå ner, är helt enkelt felaktigt. Sen har vi sentimentet som styr mer korsiktigt. VIX handlas under 20 säger allt. Det säger att det är inte många som är rädda där ute. De är inte beredda att betala ett högt pris för att köpa skydd.

Så jag skulle vilja konstatera att marknaden ÄR positiv, medan jag tror att marknaden har fel, för att jag är negativ. Ni vet varför.

Rent tekniskt är vi inne i en svag period, och det skulle inte förvåna mig om det vänder ner vilken dag som helst. OPEX är bakom oss, dollarn är stark, säsongsmässigt svag period. Jag är dyster men vi har inte fått några klara signaler ännu!

Stora inst ligger antingen neutrala eller underviktade aktier, och driver inte på vare sig upp eller nedgång. Inst agerar ofta väldigt contrarian, då de antingen har en fundamental syn där svag marknad alt annat lika är billig marknad och tvärtom. Eller handlar taktiskt, dvs viktar automatiskt ner aktier när de går starkt, och köper lågrisk, och viktar upp när de faller. Hedgefonder är rätt blankade, och tenderar att stänga sina positioner på positiv data för rädsla av förluster, vilket driver marknaden uppåt. Retail hänger med så länge dom inte blir rädda. De är snarare motsatsen till Inst och agerar mer i linje med Momentum. Det behöver komma nåt oväntat, som vänder ner marknaden, som gör Retail rädda. Då faller NDX 10% på ett nafs, och då tror jag varken Hedgefonder eller Inst är beredda att köpa i första taget. Så då får vi en marknad utan stora köpare, och då går det som regel fort. Men ”NÄR” det är den stora frågan. Den stora svarta svanen är om Inst skulle börja köpa aktier igen. Men för detta krävs lägre räntor (dvs tydlig guidning av FED att de tänker sänka mot bakgrund av lägre inflation) SAMTIDIGT som vinstförväntningarna ligger kvar eller ökar. Rent makro mässigt skulle vi behöva se lönetakten rör sig ner mot 0,0-0,2% i månadstakt (timlöner NFP) under några månader samtidigt som ISM håller sig mellan 50-60. För mig en omöjlig kombo… men visst, allt kan hända! (och händer ibland)

I veckan har vi inget livsavgörande. Flash PMIs är viktigast, Core PCE samt Michigan. Samt om vi får några signaler från FED om de verkligen kommer pausa höjningarna.

Ha en fin vecka!

—————– tisdag

Dollarn stärktes från 1,11eur till 1,08 senaste två veckorna samtidigt som börsen varit stark. Frågan är vad som är nästa rörelse. Fortsätter dollarn att vara stark, antingen genom att fortsätta ner mot 1,05 eller bara ligga kvar där den är, så tror jag vi står inför en rörelse ner på börsen, typ 10%. Detta skulle också lira med att det är hög tid för årets vinnare Large Tech att ta en paus och mean reverta ner igen. (Typ Apple bryter ner), svagt säsongsmönster, hög värdering och att det är US Retail dumb money som köpt denna marknad tillsammans med företagens återköpsprogram, och att Cykliskt och övriga redan börjat ”visa vägen” mot recessions trejden. Alernativet är att Dollarn vara gjort en studs i sin trend, och väldigt snart utmanar 1,11eur igen. Detta skulle innebära att Large Tech börjar konsolidera samtidigt som allt annat (laggards) börja resa sig igen och gå starkt. Inte mitt base case men bara så att alla är med. Huruvuda Dollarn ska fortsätta att vara stark eller inte, har många förklaringar. I närtid spelar Skuldtaket och FEDs ”paus eller inte” såklart väldigt stor roll. Brott över 1,09 är inte bra om man är baissad som jag!

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 42,9 mot väntat 45,0 och fg 44,5… väldigt svagt. Flash Services kom in på 57,8 mot väntat 55,3 och fg 56,0… otroligt svagt.

EU Mfg Flash PMI kom in på 44,6 mot väntat 46,0 och fg 45,8…. Services kom in på 55,9 mot väntat 55,6 och fg 56,2… samma analys som Tyskland.

Det är helt sjukt. Tillverkningssektorn står på randen till recession. Service sektorn har sprudlande högkonja. Nu ska man inte överanalysera detta. Vi har hyfsat bra koll på varför.

1, 2020/21 överkonsumtion av varor och underkonsumtion av tjänster är fortf intakt

2, Varor blev väldigt dyra senaste två åren.

3, Efterfrågan på varor började tyna för rätt längesen, och mycket av efterfrågan där har varit lagerupbyggnad

4, Tjästesektorn har ALLTID laggat Varu/tillverkn sektorn

5, Det skapas jobb, vi får högre lön. Det finns fortfarande pengar att bränna på krogen.

6, Räntekostnaderna har inte ätit tillräckliga hål i plånboken ännu

MEN det är ett intressant fenomen att differensen mellan Mfg och Services är så stor. Det kommer inte hålla i långa loppet. Men som jag sagt tidigare, Europa leder inget. Så som det blir i USA, blir det med en varians i Europa. Så eftermiddagens data är mer intressant!

US Mfg Flash PMI kom in på 48,5 mot väntat 50,0 och fg 50,2…. svagt men ingen recession… ännu!!!!

US Service Flash PMI kom in på 55,1 mot väntat 52,6 och fg 53,6…. snorstarkt. Här finns efterfrågan, här skapas det jobb, här finns löneökningarna………… och sist men inte minst, här kommer inflationstrycket finnas kvar, och sannolikt innebära att inflationen i närtid upplevs som sticky…

Frågan är då? Har FED pausat eller inte? Ser jag till skuldsättning så borde 5% styrränta räcka, men det tar lite tid innan det äter sig in i systemet. Därför har jag känt mig hökig och sagt, 5% räcker, men vänta er inga räntesänkningar i år. Kommer det räntesänkningar så är det för att jobbskapandet faller med par hundratusen jobb försvinner en enskild månad och då är bilden rätt ny. Anyhow, vad korträntorna börjar signalera, likt hökar inom FED, är att pausa på 5% är ingen bra ide. Det behövs mer. Detta är jag inte så säker på… vi får se vad protokollet säger imorrn…

Och för fan, håll koll på Dollarn… det är egentligen den som är själva termometern på det här!

————————— onsdag

Många väntar på FED protokollet…. men jag undrar om det är så mycket att vänta på. FED gjorde klart att man tror 5% räcker för att bromsa upp tillväxt, och därmed inflation. Därför väljer man att pausa. Men eftersom detta inte är någon exakt materia så vet man INTE säkert att det kommer att fungera. Därför säger man också att man är data beroende. Dvs kommer datan in väldigt starkt så är det ju ett bevis på att 5% inte räcker, och därför är det fel att pausa. Jag anser inte att tillräckligt mycket data har kommit in för att man ska häva pausen redan. Samtidigt har datan som kommit in INTE varit särskilt bra, dvs den har varit för stark, och skulle den fortsätta i samma riktning, så kan vi nog räkna med att de häver pausen. Vilken data pratar vi om? Många tror att det är CPI datan. Detta tror jag är fel. Bara för att priset på begagnade bilar, gurkor etc skulle sjunka kraftigt och göra CPI siffran låg, så är det INTE vad fiskar efter. Även om de inte tackar nej till lägre priser på det ena eller det andra. Nej, jag tror datan de följer är kopplat till tillväxt, jobb och löner. Så länge som vi har stark tillväxt, skapas nya jobb, och tajt arbetsmarknad, så har vi ett förhöjt lönetryck, som resulterar i ett strukturellt inflationstryck. Då hjälper det inte med låga priser på gurkor. Nej för att få bukt med lönerna så måste de slutas skapas jobb, och det gör det när tillväxten vänder ner. Sen kommer man få ”rätt CPI siffra” som en ren konsekvens av detta i förlängningen. Så FED är data beroende, och datan är jobb och tillväxt. Inte gurkor och CPI. Fortsätter Amerikansk ekonomi att skapa nya jobb varje månad i likhet med vad vi sett i år, då är den här pausen snart över. Kommer jobbskapandet att trenda nedåt varje månad så ligger de kvar på 5%. Den månaden då par hundratusen blir arbetslösa, då sänker man räntan. Så enkelt är det!

——— onsdag forts

Fed protokollet bjöd inte på så mycket nytt. Det är en splittrad direktion där vissa vill pausa och några vill fortsätta att höja. Inför nästa Fed möte i mitten på juni har vi hunnit få både jobb och inflationsdata. Men mycket pekar på paus.. men som jag sa innan så måste jobben trenda nedåt annars är risken för höjningar stor längre fram…

Jag håller koll på dollarn… och så länge som den är under 1,09 eur är jag negativ…

varför dollarn? Egentligen är det dollar + ränta. Varför är dynamik viktig för börsen?

lite repetition

börsen är en funktion av ”framtida vinst” X ”värderings multipeln”

Det finns 4 varianter som slår olika mot den är ekvationen:

1, Stark dollar och Stigande räntor. Handlar om en hökig syn på Fed. Det innebär att man säljer räntor för att man köper risk. Det innebär att man har en positiv syn på konjunktur och inflation, vilket alltså är positivt för Vinsterna men de högre räntorna innebär att multipeln pressas ner.

vinst stark, press på multipel

det är där vi är nu, och börsen pressas ner av lägre multiplar. Inte pga vinsterna.

2. svag dollar och fallande räntor. Handlar om en duvig syn på Fed. Den handlar inte om oro eller glädje för konjunktur och vinster utan primärt handlar det om multipel expansion för att räntorna sjunker.

vinst ok, starka multiplar

det är vad vi upplevde från oktober till för två veckor sen

3, stark dollar och fallande räntor, klassisk Risk off, som primärt handlar om oro för konjunktur och vinsterna. Multiplarna gynnas faktiskt av lägre räntor. Det är därför som multiplarna oftast är rätt höga trots att börsen kraschat i en recession. Vinstnedgången gör dock att nettoeffekten är väldigt negativ

4, svag dollar och stigande räntor, klassisk Risk On. Man har en positiv syn på konjunktur och vinster. Stigande räntor trycker ner multipeln, men även här trumfar vinstutsikterna multipelnedgången. Så trots stigande räntor så stiger börsen.

Så vi har mycket att lära av de här två.

Som ni märker är stark dollar nästan alltid negativt för börsen, men av olika skäl.

Just nu verkar vi befinna oss i ettan. Men visst kan svag data peta in oss i tvåan. Blir datan riktigt dållig så väntar trean på sikt.

Men dollarn är väldigt viktig!!!

Ha en fin kväll!

——————— äntligen fredag

om en stund kommer Core PCE som väntas bli 0,3% YoY. Eftersom vi fick core CPI för snart två veckor sen, och den kom in på 0,4% så är det en rimlig antagande då de brukar diffa ungefär 10 punkter. Kommer den in inline så borde det inte bli någon större marknadsreaktion… utan marknaden fortsätter att fokusera på 1, kommer FED höja i sommar eller inte 2, när löses skuldtaksfrågan och 3, hur långt kan Large Tech fortsätta att lyfta marknaden?

Core PCE (FEDs favo mått på inflation) kom in på 0,4% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Aj då. Lite högre än väntat. Lirar med inflation på 4-5%. Det är inte så ovanligt att core CPI och PCE kommer in på samma, men över tid ligger CPI oftast snäppet högre. Den här nivån på inflation bör ändå inte komma som någon större överraskning för någon. Lönerna taktar också runt 4-5% och företagen skickar vidare den kostnaden mot kund så länge som efterfrågan är god. Räntemarknaden har börjat prisa in att FED måste häva sin paus, och tror nu på höjning med 25 punkter i juni alt juli mötet. Jag skulle säga så här; sannolikt pausar man i juni, men fortsätter datan att komma in så här högt så är en höjning i juli inte osannolik. Vilket är ironiskt då det inte var längesen vissa i marknaden trodde på sänkningar i sommar.

Datan gör är stärkande för dollarn allt annat lika. Samtidigt är dollarn väldigt överköpt, och en paus är inte omöjlig. Så länge som 1,09eur håller så är jag negativ till börsen!

Trevlig helg!!!

Publicerat i Uncategorized | 40 kommentarer

Lugn vecka

Nu när vi lämnat FED möte, CPI, Jobb och kvartalsrapporter bakom oss går det att konstatera att det inte stack ut relativt förväntningarna och gav börsen därför ingen anledning att dra åt något håll. Fortsatt tråkig konsolidering med andra ord.

Det som jag ändå tar med mig är att Dollarn på marginalen har börjat stärkas på sistone. Fortsätter detta så har jag svårt att se börsen som särskilt stark. Dvs 3980 ligger närmare till hands än 4300. Jag noterar även att lönerna kom in osedvanligt starkt, men marknaden ville inte riktigt bry sig. Men det är allvarliga saker, då en hög lönetakt kan få marknaden att se inflationen som sticky, vilket inte tillhör rådande konsensus, som snarare bygger på att inflationen ska ner närmaste 6-12 månaderrna. Skiljelinjen går snarare kring synen på tillväxt, dvs kan vi åstadkomma detta med hyfsad goda tillväxt och bibehållna vinster… eller inte. Höga löner och sticky inflation, kan generera en hökigare FED än väntat. Är det därför som Dollarn visat på tendenser att stärkas på sistone måntro?

Min konklusion av rapportperioden är följande. Den var generellt stark. Bland SPX bolagen väntade man sig att Eanings i Q1 skulle komma in -8% YoY…. de kom istället in -3% YoY. Man skulle då kunna tro att marknaden justerade upp helårsprognosen. Men ICKE, man tror fortfarande på oförändrade vinster för 2023. Dvs 220dollar, och således handlas vi fortsatt till PE 19X. En nivå som får anses som fair om FED sänker till 2-2,5% styrränta senare i år, varpå lång och korträntor etablerar sig runt styrräntan samtidigt som vinster och konjunktur håller sig. Och nu pratar vi alltså om en FAIR nivå på börsen, inte köpvärd. Sen har vi ju två scenarior till, ett där FED inte sänker pga sticky inflation, då är börsen tokdyr, och en där vi hamnar i recession och då är den tokdyr också… känns ju bra det här 🙂men visst, En dyr börs kan alltid bli dyrare på kort sikt.

I veckan som kommer har vi OPEX optionsförfall på fredag. Vi har även Svensk och Europeisk inflation. Från USA kommer Empire FED, Retail Sales, NAHB index samt Philly FED. Inget livsavgörande. Men som alltid, inline siffror tas med en axelryckning, avvikande genereras ofta rörelse.

I förra veckan hade vi PPI där core kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,0. Headline kom på 0,2 mot väntat 0,3 och fg 0,4. Vi pratar generellt om 2-3% i årstakt. Det är bra! Man kan säga att PPI numera ligger i linje med vad den gjorde under 2009-2019. Nu handlar inte PPI så mycket om service ekonomin, utan går snarare att relatera till Core Goods inflation och tillverkningssektorn. Att den har kommit ner till pre-pandemic nivåer är inget nytt utan något vi känt till ett tag. Sen ska man komma ihåg att många varor där ute har blivit väldigt dyra. Så bara för att företagen ”slutat höja” priserna, så har våra löner inte hängt med utan gjort oss fattiga. Det är också därför som jag tror på fortsatt högt lönetryck så länge som konjunktur och arbetsmarknad är stark, detta TROTS att inflationen är låg. Detta diskuteras inte där ute, utan alla tror det är lugnt så länge som inflationen försvinner, dvs företagen slutar höja. Detta är inte samma sak som att sänka. Det kallas för deflation, och kräver oftast sämre tider.

För ett företag är det enkelt. Är det goda tider, så höjer man priserna för att kompensera för lönerna. I dåliga tider går det inte att höja priser, och visst hade man gärna sänkt lönerna och behållit alla anställda, men eftersom det inte funkar, så varslar man om uppsägning istället. När alla varslar om uppsägning, så sjunker efterfrågan ännu mer, och så är bollen i rullning. Centralbankerna sänker då räntan, men det tar upp mot ett år innan det för genomslag.

Michigan kom också i fredags in på 57,7 mot väntat 63,0 och fg 63,5…. en rikigt pissig siffra. Till alla er som hävdar att hushåll och företag inte berörs av FEDs ränta då de bundit sina lån på så låga nivåer, och där man räknar med ihållande stark tillväxt och vinster…. VARFÖR i HELVETE säger då hushållen att de ser super negativt på framtiden????? Samtidigt som värdet på bostäder håller sig hyfsat, börsen varit stark i ett halvår, företagen har inte börjat kicka folk ännu, inflationen börjar avta, löneutvecklingen är stark, sysselsättningen är urstark… VARFÖR är de så negativa? Jag tror jag vet…. och det är samma som i Sverige, dvs alla mår rätt bra JUST nu. Men alla förstår också vad det kommer innebära när Alla till slut måste betala 5% ränta på sina bolån. Det är bara en tidsfråga…

Ha en fin vecka och njut av sommarvärmen!

———- måndag

Svensk inflation, KPIF ex energi, kom precis in på 0,4% MoM mot väntat 0,7% och fg 0,6. Klart bättre. ink energi kom den in på 0,2% mot väntat 0,5 och fg 0,4. Det är framförallt lägre matpriser som gör den bättre än väntat. Detta är såklart positivt. I årstakt ligger inflationen på 7-10% beroende på vilket mått man tittar på, men det är månadsdatan som visar den egentliga takten. En inflation på runt 0,4 i månaden gör att om den fortsätter att vi kan vänta oss inflation på 4-5% om ett år. Sannolikt ännu lägre om månadstakten fortsätter att komma ner vilket är troligt.

Inflationen är ju fortfarande för hög sett till nivån. Vi vill se månadstakter kring 0,1-0,2 för Riksbanken ska kunna se att vi kommer nå målet. Men givet att räntorna slår genom med fördröjning, så är inte det orimligt. Lönerna väger in, men eftersom de landade ganska okej i avtalsrörelsen, och lågkonja gör att jobbskapandet avstannar, så borde det inte vara ett stort problem.

Därmed kan vi dra slutsatsen att Riksbankens nästa möte också blir sista höjningen från 3,50 till 3,75%. Detta bygger också på FED har stannat på 5%, och ECB höjer en sista gång till 3,50%.

Det går också att härleda styrräntan till räntebelastningen:

Svenskarna har 1,700mdr i disponibel inkomster. Innan gick 70mdr i räntekostnader efter ränteavdrag. Detta på hela skulden om 5,000mdr. Det utgjorde cirka 4% av disp inkomst.

Man brukar säga att om räntekostnader gröper ut 10% eller mer så avstannar konjunkturen. Det är 10% X 1700mdr = 170mdr.

Före ränteavdrag cirka 240mdr.

240mdr av 5,000mdr i skulder (4,000mdr i bolån) är 4,8% ränta.

Ser man till bolånen så väntas de landa på 4,5-5% ränta, givet en styrränta på 3,75%. Bilån (indirekt genom privatleasing) och blancolån ligger såklart högre.

Men givet 3,75% styrränta är det rimligt att anta att räntekostnaden på vår skuld ligger på minst 10% av disponibel inkomster. Sannolikt lite högre.

En ökning från 70 mdr till minst 170mdr. En ökning med 100mdr. Det är bara 10,000kr om året per capita. Men sett till varje arbetande vuxen så blir det ca 20,000, och tänker man sig ett hushåll med TVÅ vuxna så blir det ca 40,000kr. Tillräckligt för att tränga undan konsumtion och få ekonomin att bromsa in.

Jag tror att 3,75% bör räcka. Det osäkra är om FED och ECB räcker… eller de tvingas till att tag i sticky inflation. Då måste även Riksbanken haka på. Jag tror inte det… men man kan inte veta säkert!

Empire FED kom in på -31,8 mot väntat -3,75 och fg 10,80… katastrof siffra som visar på klart sämre Ism/Pmi framöver. Men jag vill understryka att det är tredje gången på kort tid som den dippar ner hit och varje gång har den studsat tillbaka. Så den är volatil som attans… men man vet aldrig. Denna gång kanake det är påriktigt. Philly senare i veckan är pålitligare…

———————– tisdag

Den Svenska rävsaxen.

Det finns två faktorer där ute som är helt avgörande. Tillväxt och Inflation. Utsikterna för tillväxt är typ två; Stabil konjunktur eller recession. För Inflation är det också två; Sticky eller kraftigt fallande.

Detta ger egentligen 4 kombinationer. Där två är sannolika medan två absolut inte är det.

De två osannolika är

1, Hyfsad tillväxt och kraftigt fallande inflation. Anledningen till detta handlar om att en stark konjunktur upprätthåller lönebildning och därmed inflation.

2, Recession och Sticky Inflation. I en recession stiger arbetslösheten, som därmed sabbar lönebildningen, vilket gör att inflationen inte kommer att vara sticky

Men de sannolika är

3, Hyfsad tillväxt och Sticky inflation, dvs okej tillväxt gör att arbetsmarknaden fortsätter att vara tajt och stark, vilket upprätthåller löner som håller uppe inflationen. Tesen bakom stark konjunktur bygger på att dagens räntor inte får genomslag i räntekostnaderna som centralbanker tänkt sig.

4, Recession och fallande inflation…. tror inte jag behöver redogöra varför.

Personligen tror jag på Nr 4, med risk för Nr 3. Men det är inte detta jag vill belysa.

Jag vill belysa problemen för Sverige om det blir Nr 3. Räntorna biter inte i omvärlden, lönebildningen ligger kvar, och inflationen blir sticky!

Visst, de svenska hushållens skulder är väldigt höga sett till skulder/inkomst. Men de är faktiskt rätt höga i USA och de flesta Europeiska länderna. Den stora skillnaden är egentligen strukturen, där vi i Sverige är ganska extrema på att ha korta löptider på vår skuld.

Om det visar sig att räntorna i USA och Europa inte får genomslag i räntekostnaderna hos hushåll och företag för att de har långa bundna strukturer. Då får inte räntekostnaderna så stor squezze out på tillväxten i ekonomin. Den bromsar inte in så fort som man tänkt sig. En ekonomi som växer skapar jobb, och givet att arbetsmarknaden är tajt och många har blivit realt fattigare senaste åren, så kommer det innebära fortsatt höga löneanspråk. Även om priser på varor och tjänster inte längre stiger. Höga löner (företagens största kostnadspost) kommer då att vältras över på priserna (för att man kan givet okej efterfrågan). Det innebär att inflationen kommer att vara sticky. Långt mer sticky än många väntar sig. Detta gör att vare sig ECB eller FED kommer kunna vara i närheten av att sänka räntan på mycket lång tid.

I Sverige däremot med sina korta lån, cirka 80% av hushållens skulder mot slutet av året, får Riksbankens räntor fullt genomslag och ekonomin kommer bromsa in ordentligt. Så pass att Riksbanken inte längre kommer att kunna motivera 3,75% i styrränta.

Därför vill Riksbanken sänka. Men om FED och ECB inte är i närheten av att sänka, och Riksbanken gör det, så kommer en svag krona bli ännu svagare. Då importerar vi i ett svårt läge inflation från omvärlden, och svenskarna som redan är tyngda av räntekostnader får svårare att få råd med varor och tjänster. Jag tror Riksbanken gärna hade sett kronan i 10 euro. Man kan leva med att den ligger stilla här kring 11eur… men att se den mot 12-13eur är helt uteslutet.

Sverige kan alltså hamna i ett läge där man inte kan sänka trots att ekonomin kräver det. Ett stagflationsläge av guds nåde.

Detta handlar inte i grunden om att vi har för mycket lån, utan den relativt omvärlden strukturen på våra skulder. Vi tvingas helt enkelt att vänta ut att tillräckligt många amerikaner och europeer lagt om sina lån till högre ränta.

För kommersiella fastighetsbolag kan det bli en jobbig sits när vakanser ökar samtidigt som man tvingas rulla över lån till en hög ränta. En ränta som borde varit lägre givet konjunkturen. För hushåll ungefär samma sak. Dvs de blir av med jobbet, får svårt att klara räntekostnaderna. Det kan bli messy.

Den endimensionella analysen är; Hur kan vi vara så dumma att ha rörliga lån? Detta är fel analys tyvärr.

Många av oss, både svenskar och jänkare, sitter på bolån i 30 år plus. Allt annat lika kostar det mer att binda lånen, än att sitta på rörligt, du betalar en premie för längre löptider. Sen kan man ju alltid binda till låg ränta osv… men ALLT ANNAT LIKA är det billigare över en 30 års period med rörligt. Så svaret är INTE att alla svenskar borde haft 30-åriga bolån. Det är osmart sett över hela löptiden.

Vad vi däremot borde haft från början, som omvärlden har, är upplägget där man är skuldfri när man pensionerar sig. När inkomsten faller bort. Då tvingas man amortera 3% om året av lånet i 30 år. Sen anser jag att det ska vara en rörlig modell, där man typ alltid betalar 6%. När den rörliga räntan är 1% så amorterar man 5%. När den rörliga räntan är 5% som nu, så amorterar man 1%. Ett sånt upplägg där alla betalar 6% ränta leder till att man tar mindre lån. Svenska hushåll hade varit mindre skuldsatta. OCH ekonomin hade INTE varit lika känslig för skiften i räntan.

Att Svenskar borde haft 10-30 åriga bolån, det hade bara dom som lånar ut pengar tjänat på över tid. Premien är deras extra inkomst, men de skuldsattas merkostnad. Men så som det är nu, så kan Sverige hamna i en jobbig situation om det visar sig att räntorna inte biter i Europa och USA, och inflationen visar sig vara sticky.

Lyckligtvis är detta inte mitt base case…. dagens räntor biter. Snart har vi negativt jobbskapande, och då faller aktiviteten i service och tjänste sektorn, och med den stiger arbetslösheten, och då faller lönekraven och därmed inflationen…. Men man måste ändå se till alternativen och vad de innebär…

Snart kommer Retail sales och NAHB index.

Retail Sales i USA kom in på +0,4% MoM mot väntat +0,8 och fg -0,7. Bättre än senast, men sämre än väntat. +0,4 är som sagt 5% i årstakt och givet inflationen där ute så är det realt plus minus noll. Och detta var under en månad där man väntade sig återhämtning. Detaljhandeln och försäljning av varor är på nedgående, och har varit en längre tid. Vi vet på ett ungefär varför:

1, Vi hade en överkonsumtion av varor under 2020/21 som under 2022+ nu mean revertar. Man kan bara klicka hem X antal robotgräsklippare från Amazon. Man vill nu istället konsumera tjänster istället

2, Priserna på varor har skjutit i höjden, och givet att lönerna har laggat realt, så upplevs dom som för dyra. Människan har också ett referens minne där vi tycker att en gurka ska kosta 15kronor, inte 30kr. Men det handlar mer om vad gurkan kostat historiskt än vad som är dyrt eller ej. Men vad är dyrt? En 3-pack avocado upplevs ju som billigt vid 30kr. Så vi är inte så vetenskapliga som vi tror… eller som när vi tar några chips till bärsen på krogen för 45kr, men vill max betala 25kr för en hel påse på ICA. Well, ni fattar poängen.

3, och sist men inte minst… jag tror köpkraften börjar att successivt att avta, och med den efterfrågan. Det är den här sista punkten som blir avgörnade när vi ser tillbaka om ett år. Har räntorna urholkat köpkraft, har arbetslösheten dragit i taket och lönebildningen tvärstannat… eller inte?

NAHB index kom in på 50 mot väntat 45 och fg 45… klart bättre. Okej, 50 är ingen super bra nivå, men faktum är att siffran har repat sig en lång väg från 30 där den var i december. 30 var då i nivå med Covid low, medan nivåer kring 10-20 var vanligt under Great Recession 2008/2009. Så vad ska man tro? NAHB leder priser med 12-18 månader historiskt, så bottnade den under december så ska man tro på bottennivå på priserna mellan december i år och nästa sommar. Men faktum är att de amerikanska bostadsprsierna bara tappat typ 10% från toppen, och sett till NAHB index, har de en lång väg att gå på nedsidan. Jag har hört att bostads transaktionerna i USA är ner kraftigt, precis som i Sverige. Fast där sitter man också och håller på sina långa bundna lågränte lån. Så frågan är var priserna ska ta vägen? Den här studsen i NAHB från 30 till 50… handlar den om förväntade räntesänkningar. Vad händer om dom uteblir. Well… min Big Picture analys är följande, Räntorna drog i taket, och alla blev livrädda för vad som skulle hända varpå NAHB sjönk från Historisk ATH c90 ner till 30. Men när man sen insåg att många har lånen bundna kring lägre räntor, hur konjunkturförloppet gick lite långsammare och lite mjukare än väntat, så började man inse att bostadsmarknaden inte stod inför en total melt down, och man började andas ut, varpå NAHB nu studsat i år från 30 till 50. Är allt frid och fröjd och nu är det rakt upp? Nej problemen kvarstår, och bostadsmarknaden kommer successivt att röra sig nedåt. NAHB som guidar framtiden för denna marknad kommer förmodligen att börja konsolidera kring dagens nivåer, som ur ett historiskt perspektiv inte är jättebra.

————- fredag och klämdag

Hade det inte varit för dollarn, som är superstark nu, så hade man kunnat tro att nåt annat var på G. Men nu är dollarn stark, och då är rätt säker på att vi är inne i en avslutande topp formation. Tittar jag på SPX så ser jag hur den kan gå hela vägen till 4300 men tittar jag på NDX skulle vi kunna toppa redan här och nu. Så säg att vi sätter en topp väldigt snart, så tänker jag mig (återigen som en trasig klocka) att vi ska kunna nå 3800 i maj och 3600 i juni. Typ så här

Topp

1A 3980

1B 4050-4080

1C 3800-3850

2 cirka 4000

3A 3600-3650

Philly FED kom in på -10,4 mot väntat -19,5 och fg -31,3. Bättre men fortsatt svag nivå. Ändrar inte bilden. Man kan säga att Philly var superdålig förra månaden, och normaliserade den dåliga bilden denna månad. Medan Empire NY var överdrivet bra förra månaden, men normaliserade sig denna månad. Ser man till totalen så rör vi oss mot sämre tider i takt med att 5% styrränta successivt får genomslag. Ser man till Philly kompositionen så var det New Orders som repade sig från krisnivå. Mycket annat som ex employment var svagt, och även Priskomponenten som förvisso är bra för inflationsutsikterna, MEN som visar på att företagen känner av sämre efterfrågan och får allt sämre pricing power ut mot kund, och då är det en naturlig reaktion att dra ner på rekryteringar, som är ett led mot att senare säga upp folk.

Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 25 kommentarer

INFLATION

Jag har varit i marknaden i snart 25 år, och fokus på inflationsdata har inte varit så hög som under det senaste året. Vi vet alla varför. Enkelt uttryckt kan man säga att uppgången sedan i oktober förra året bygger på synen att räntorna världen över toppat ur och kommer ner, detta i sin tur bygger på att centralbanker trappar ner sina höjningar, för att nu helt sluta höja och i senare skede sänka räntorna. Detta i sin tur bygger på att inflationstrycket planar ut och vänder ner. Så inflationsdata är jävligt viktigt för börs narrativet.

På onsdag kommer inflation från USA där Core CPI väntas komma in på 0,4% MoM mot fg 0,4. Jag tror oddsen är goda att den kommer inline…. vilket oftast innebär en axelryckning av marknaden.

Priskomponenten inom ISM Mfg och Non-Mfg pekar inte på någon stor överraskning på onsdag. Visserligen ökade lönerna rejält i april, MEN de brukar inte få så snabbt genomslag.

Sen tycker jag det är onödigt stort fokus på inflation egentligen. Låt säga att priserna på begagnade bilar kraschar, och drar med sig CPI siffran ner. Är allt frid och fröjd då eftersom siffran i rent teknisk bemärkelse är bra? NEJ, säger jag. Jag skulle egentligen säga att inflations siffran inte är det viktiga kring inflation, utan kombinationen av tillväxt + jobbskapande + löner. Dvs löner som inflationsbärare är viktigare än inflationssiffran själv. Sen kan man inte bara stirra på löner eftersom de är starkt lagging då de behöver först en stark arbetsmarknad, som i sin tur kräver en stark konjunktur…. så lönerna är väldigt sena på pucken. Å andra sidan, om alla får fina lönehöjningar under första halvåret, så innebär det att de ALLT ANNAT LIKA har bättre köpkraft inför andra halvåret än om löneökningarna uteblivit. Sen funkar det inte så i praktiken då stigande priser och ökade räntekostnader oftast äter upp köpkraften. Men ändå!

Vi vet idag att Core Goods inflation drar siffran nedåt. Men det är rätt ointressant. Vi vet idag att datan för hyror och Shelter är höga, vilket gör inflationen högre, men även det är tämligen ointressant då amerikanska hyror laggar bostadspriserna som laggar räntorna. Så den är superduper sencyklisk. Två faktorer, en som lyfter inflation, en som sänker. Båda är typ ointressanta!

För mig handlar inflation om löner, som handlar om jobbskapande. Jobbskapande handlar om Tillväxt i ekonomin. Vill du döda inflation strukturellt, döda lönerna, vill du döda lönerna se till att arbetslösheten tar fart. Vill du skapa arbetslöshet, så måste du skapa recession. Inflationen handlar inte om datapunkten, den handlar om låg- eller högkonjunktur!

Senare i veckan har vi även US PPI samt Prel Michigan…. så ganska lugnt. Brott ner från 4050 indikerar test av 4000ish. Brott av detta indikerar 3800/3600. Brott av 4170 indikerar test av 4300ish. Allt mellan 4050-4170 är fladder konsolidering. Dollarn är fortsatt svag… bra för börs. Vix studsade från nedtryckt nivå men har kommit ner igen. Känns ovisst på kort sikt! Men om jag måste välja sida så säger jag upp, och anledningen är hur stark marknaden var i fredags trots datan. Visst, rekyl var på sin plats efter några dagars nedgång. Men lönedatan var inte kul. Men ingen verkar bry sig!

—————- onsdag

Inflation idag, väntas 0,4 resp 0,4 MoM% på både core och headline. En inline siffra och marknaden borde ta det piano. En hög siffra kan få marknaden att tappa ner mot SPX 4000. En låg siffra kan sparka igång en rörelse mot 4300.

Både Core och Headline inflation kom in som väntat på 0,4/0,4. Marknadsreaktionen uteblev. 0,4% i månaden är nästan 5% i årstakt, vilket lirar med löneläget i USA. Detta gör ju inte FED så glada, men de tror att 5% styrränta sipprar i genom under senare delen av året. 5% ränta till 5% inflationstakt ger 0% realränta. Från att ha varit starkt negativ under ett tag börjar den röra sig uppåt vilket gör en ränteplacering mer attraktiv allt annat lika. Många menar att aktier gynnats av negativa realräntor senaste halvåret, men i takt med att inflationen trendar nedåt så blir aktier allt mindre intressant. Det är ju en rätt intressant tanke att låga inflationssiffror skulle börja tas emot negativt av marknaden.

Räntorna har inte rört sig mycket, men dollarn visar ändå vissa tendenser på att vilja stärkas. Det är tidigt, men det skulle inte vara bra för börsen säger jag.

Annars kan man krasst konstatera att börsen väntar sig ingen recession i korta perspektivet. Den väntas sig en nedgång på inflation, och med hyfsat bibehållen tillväxt. Jag ser två varianter där den kan få fel. 1, Nedgång av inflation JA, men fast under recession eller 2, inflationen visar sig vara sticky då lönerna inte vill komma ner för att jobbskapandet inte kommer ner, för att tillväxten håller sig, vilket innebär att nuvarande räntor inte ger tillräcklig effekt. Båda de här alternativen borde vara dåligt för börsen.

1, SPX handlas till PE19 på peak earnings, den tar inte höjd för någon av de här

2, Yieldkurvan 10-2 ligger på -0,5%…. det pekar på sämre tider, men inte kraftfull recesion, och i synnerhet inte i när tid.

3, En US10yrs på 3,5% idag säger ungefär att FED kommer sänka ner till 2-2,5% styrränta vilket marknaden tror att de gör när inflationen faller ner mot målet, samtidigt som tillväxten är låg men stabil. Detta är en diskontering av ett Goldilocks scenariot, som inte tar höjd för alternativa scenarior ovan.

Håll koll på dollarn nu säger jag bara ….

US PPI i eftermiddag!

Publicerat i Uncategorized | 14 kommentarer

Fokus på FED möte

Viktig vecka där FED väntas höja sista gången med 25 punkter till 5% på onsdag, och ECB väntas höja med 25 punkter till 3,25%. Stora grejen är att FED kommer att säga att man PAUSAR höjningarna, inte SLUTAR höja. Dvs om det visar sig att 5% ränta inte tvingar ner tillväxt och jobbskapande på ett sätt som får ner löner och strukturell inflation, så kommer man att återuppta höjningarna. Sänkningar är inte på ritbordet alls, men skulle ekonomin hamna i uppenbar recession, där arbetslösheten börjar dra kraftigt, då har man pulver att sänka. Helst vill Fed ligga kvar på 5% och se hur tillväxt och inflation gradvis anpassar sig. Men det blir inte alltid som man tänkt sig!

Tillväxten har bromsat in från förra året, liksom priser på mat, energi och varor. Dock är lönetrycket högt till följd av starkt jobbskapande och tajt arbetsmarknad. FED kommer flagga för att man är nöjda med 5% som med viss fördröjning får önskat genomslag. Men det är en osäker framtid. Å ena sidan kan man hävda att dagens räntor X skuldsättning kommer tvinga in USA i recession under andra halvåret, och det kan rent utav tvinga FED till sänkningar mot årets slut. Å andra sidan har amerikanska ekonomin visat sig vara motståndskraftig, delvis för att hushåll och företag har bundit sin skuldsättning till låga räntor, vilket skulle kunna innebära att tillväxten inte mattas av som tänkt och den lönedrivna inflationen biter sig kvar. Detta skulle kunna tvinga FED till att ta upp räntehöjningarna igen. Till någon typ av mellanmjölks alternativ där de ligger kvar på 5% under en längre tid då datan motiverar varken eller.

Börsuppgången sedan i oktober handlar om att FED gått från att höja med 75 punkter per möte till att sluta höja, vilket i grunden handlar om att marknaden diskonterar en värld med låg inflation. Detta är över nu, och nu väntar nästa era.

Mitt base case är recession, men övergången är oftast inte enkel. Man brukar säga att lågkonjunkturen kommer gradvis och sakta, för att sen slå till plötsligt. Så lär det även vara denna gång. När det väl är ett faktum så kommer man kunna peka på att systemet var i gungning med 3 kursade banker i USA samt en kraftig inverterad yieldkurva. För att inte tala om den negativa likviditeten.

Igår kom en del PMI data,

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 49,2 mot väntat 51,4 och fg 51,9. Svagt. Kinas utveckling är väldigt typisk post C-19 beteende. Det är tjänster som mår bra när man överkonsumerat varor under längre tid. Kinas tillverkningsmaskin står inte heller på egna ben, likt Japan och Tyskland, utan är beroende av konsumtionen i Usa och Europa.

Kina NBS Non-Mfg PMI kom in på 56,4 mot fg 58,2…. fortsatt hög, men momentum svalnat något. Också väldigt post C-19 beteeende.

US Final Mfg PMI kom in på 50,2 mot flash 50,4 och fg 49,2…. väldigt mycket soft landing i USA nu!

US Mfg ISM kom in på 47,1 mot väntat 46,8 och fg 46,3…. bättre än sist och väntat, men nivån är väldigt mycket soft landing. Tänk typ ”2% tillväxt, 150k nya jobb i månaden i snitt, bibehållna vinster” och det är ju fantastiskt om vi kan bibehålla vinsterna samtidigt som vi brottar ner inflationen, men dessvärre tror inte jag det är möjligt. Denna ekonomiska bild kommer upprätthålla lönerna och därför funkar det inte. Sen om 5% styrränta + QT räcker, eller det kommer att krävas nya höjningar efter sommaren vet jag inte säkert. Sannolikt räcker det!

dito Employment kom in på 50,2 mot fg 46,9…. man varken sparkar eller rekryterar… soft landing alltså

dito Prices kom in på 53,2 mot fg 49,2…. de som hoppas på breda prissänkningar inom Goods sektorn, som bidragare till CPI/PCE ska komma ner ytterligare får tänka om. Man höjer inte priser, men ekonomin är tillräckligt stark för att man ska behöva sänka. Vi behöver recession för att se breda sänkningar. Där är vi inte. Så vänta er inga storverk från CPI framöver.

dito New Orders kom in på 45,7 mot fg 44,3. Bättre, men ingen supernivå. Men denna siffra bekräftar soft landing också.

På det hela taget en siffra som visar på MOTSTÅNDSKRAFT i den amerikanska ekonomin. Ingen högkonja, men absolut inte på randen till recession heller.

Dollarn har varit lite småstark på sistone, och givet datan är jag inte förvånad. Vad FED säger om framtiden kommer vara MYCKET viktigt. Sen anser jag att det är efterfrågan inom service och tjänster som numera är det viktigaste, och den kommer senare i veckan!

Tyska Mfg PMI kom precis in på 44,5 mot flash 44,0 och fg 44,7… lite bättre men ingen kul nivå. Också motståndskraftigt ändå!

Europa Mfg PMI kom in på 45,8 mot flash 45,5 och fg 47,3…. typ samma analys.

Europa laggar USA, men den ekonomiska bilden är snarlik. Dock tror jag att både Riksbanken och ECB har en till höjning att göra senare i sommar innan man är klara.

Bortsett från FED, är jobbdatan på fredag oerhört viktig. Vi har även Service PMIs på onsdag.

Vad gäller rapportsäsongen så rasslar det till ordentligt denna vecka, med Apple i spetsen. Hittills har rapportsäsongen varit stark, och konsensus verkar gå från -8% YoY på vinsterna under Q1 mot -6% men säsongen är inte slut ännu. Vad jag tycker är intressant är hur dåliga rapporter hamras ner, inte så konstigt, medan starka rapporter tas emot ganska ljummet. Om det handlar om att värderingarna är höga, eller att marknaden inte tycker Q1 är representativt för kommande kvartal är svårt att säga…. börserna totalt sett har fortsatt sega sig uppåt.

4300ish hade varit en fin toppnivå…. för att därefter vända ner. Jag penslar efter 3800 redan i maj. Supportat av en VIX som drar från låga nivåer, Stark dollar och ett Sentiment som mean revertar från hög nivå! Men man ska inte vara greedy, det kan vända innan också!

Jag tycker inte att aktier generellt sett är attraktiva nu. Rapporterna har varit bra, men de är history och speglas av ett konjunkturellt starkt 2022, med stark orderingång, och stark lageruppbyggnad. Vinsterna 2024 kommer vara nåt annat, och börsen diskonterar framtiden!

Lite som att säga att du hade köpt i oktober 2022 om du visste att det 6 månader senare skulle finnas okej vinstestimat, hyggligt stark konjunktur, räntor som vänt ner, inflation som började peka åt andra hållet och centralbanker som intog en försiktigare hållning och en värdering på allt detta som inte avskräcker. Vill du göra en bra affär idag? Pensla då upp situationen mot slutet av året…. Och fråga dig själv om det är inprisat eller inte!

Ha en fin vecka!

————— onsdag

USAs BNP är på 22tn USD. Hushållens skulder ligger på 17tn. Statsskulden ligger på 32tn. Hushållens samlade löner ligger på 10tn. Visst, en hel del är bundet på lägre räntor…. men ändå, det blir nog bra det här! 🙂

Läste Mitelmans om kronan… som var bra! Läs den!

https://www.di.se/analys/kronan-en-standig-mardrom/

My take på kronan är rätt enkel: Sverige bedrev under en många år en expansiv penningpolitik mot ECB och FED för att göra kronan svagare, för att nå prisinflationsmålet. Detta står för 90% av den strukturella kronförsvagning, och vi lever nu i arvet av denna. Denna politik med låg prisinflation gav automatiskt hög asset inflation. Dvs folk och företag lånade pengar till låg ränta, vilket drev upp skulderna/priserna på fastigheter generellt. Nu är vi den omvända situationen där vi vill få ner prisinflationen och där hade en stark krona varit önskvärd. Rent tekniskt borde man erbjuda väsentligt högre ränta än man gör i Europa och locka till sig kapital. Men det funkar inte, för vad omvärlden fattar är att det går inte att höja räntan för mycket givet 1, storleken på skuld och 2, strukturen på skuld med rörliga räntor och korta bindningstider. Därför kan inte Riksbanken trovärdigt föra en politik där man kan stärka kronan. Detta gör att omvärlden inte köper kronan, och därför stärks den inte.

Riksbanken är bakbunden och kan inte göra nåt. Den kan bara hoppas på EN SAK, nämligen att det blir recession i USA, så FED sänker räntorna och ECB väntas följa efter. Om de håller i dagens styrränta något, så ökar räntespreaden, och givet att vi inte importerar för mycket recession från omvärlden, så kommer kronan sannolikt att stärkas. Trots att vi är ett litet öppet, exportberoende och konjunkturkänsligt land.

På en helt annat not…. https://www.di.se/live/lastbilsmarknaden-i-usa-foll-kraftigt-i-april/ . Vad ska man säga? Först Gradvis, sen plötsligt 🙂

JOLTS job openings kom in svagt igår, största tappet nu senaste månaderna och i linje med Covid, Great recession osv… men nivån är fortsatt hög, dvs det finns många jobannonser där ute, men de försvinner snabbt! Brukar vara en signal om sämre arbetsmarknad, men man ska inte dra på för stora växlar!

ADP Employment kom in på 296k mot väntat 148k och fg 145k……………. vääääääldigt stark siffra, sen har det visat sig på månadsbasis att ADP och NFP kan spreta isär ordentligt. Så man ska vara lite försiktig med att dra slutsatser. Men jag tror inte marknaden kommer att uppskatta om NFP kommer in dubbelt så bra som väntat, då det betyder att ”FED sista höjning på 5%” snart kan vara ett skrotat narrativ. Vi tar ett steg i taget!

Man kan resonera ur två perspektiv här. Ett perspektiv är att räntorna inte slår genom på skulderna, och därför kan folk konsumera som innan. Detta upprätthåller tillväxt. Det är ju bra. Men det innebär också att det fortsätter att skapas jobb och i en tajt arbetsmarknad så kommer lönetrycket att vara högt, och därmed inflationstrycket. Detta skulle kunna få FED & Co att höja ännu mer. Men det spelar som sagt ingen roll för att skulderna var ju som sagt bundna till låga räntor. Anyhow, låt säga att FED höjer till 10% (bara ett exempel). Det kanske inte spelar någon roll för skuldsatta. Men om man kan placera pengarna riskfritt till 10%. Vad ska en aktie yielda då för att det ska anses vara en okej placering?

En annan diskussion jag hade med en kollega rörde tappad real köpkraft. Dvs priserna har rusat mer än inkomsterna. Låt säga att företagen slutar höja priserna och inflationen till slut faller mot noll YoY%. Då är allt lugnt eller? Nej det är det inte. För även om företagen slutar höja priserna så har den negativa real löneutvecklingen gjort att folk inte har råd med lika mycket som innan. Detta gör att de ställer krav på sin arbetsgivare om högre lön, ÄVEN om priserna inte stiger längre. Arbetstagare vågar ställa krav på lön om 1, arbetsmarknaden är tajt, och 2, om de inte är rädda att bli av med jobbet. Därför kan man tänka sig att den höga löneinflationen håller i sig även om inflationen sjunker. Problemet är att ökar ett företagslönekostnader, så kommer de skicka den kostnadsökningen vidare ut mot kund. Således blir vi inte av med inflation bara för att maten inte blir dyrare. Detta betyder alltså att inflationssiffran i teknisk mening är sekundär. För att få bukt med inflationen strukturellt så måste vi trycka ner jobb och tillväxt mot noll. Helst negativ. Först då kan FED andas ut. Där är vi inte än…. särskilt inte om man ser till dagens ADP siffra.

US Service Final PMI kom in på 53,6 mot flash 53,7 och fg 52,6.. inline, pekar på en stark ISM

US Non-Mfg ISM kom in på 51,9 mot väntat 51,8 och fg 51,2… inline fortsatt rätt stark nivå. Inte slut på festen där ännu!

Dito Employment kom in på 50,8 mot fg 51,3… dom fortsätter anställa!

Dito Prices kom in på 59,6 mot fg 59,5…. inte lika högt inflationstryck som tidigare nivåer, men fortsatt väldigt högt vilket inte är så konstigt med tanke på nyanställningar och hög efterfrågan

Dito New orders (tolkas som bokningar) 56,1 mot fg 52,2… Oj, starkt. Vänta er inte att man slutar anställa och höja priser här inte.

Dito Business Aktivitet 52,0 mot fg 55,4……….. något mjukare.

En rätt inline siffra. Service näringen mår fortsatt bra. Vilket borde störa FED. Intressant att nivån på New Orders och Biz Activity typ byter plats. Vet inte exakt hur jag ska tolka det faktiskt.

Men på det hela taget en stark skörd data idag.

Får se hur duviga FED är nu med tanke på att de ska flagga för paus och allt… The floor is yours Jay!!! Tbc……………….

FED höjer med 25 till 5%. Helt väntat och noll reaktion…. snart pressträff

FED är hyfsat övertygade att de är klara på 5%…. MEN de gör också det helt jäkla kristall klart för marknaden att vänta er INGA räntesänkningar. Givet deras syn på konjunktur (mild recession) och inflation så kommer vi ligga kvar på 5% länge. Ni som hoppas på lägre räntor. Passar er jävligt noga för vad ni hoppas på… för de kommer inte förrän något går sönder.

Kontentan är följande: Powell ger marknaden TVÅ alternativ.

1, Softlanding/mild recession, dvs vinster kring 200-220usd…. fast med 5% styrränta under lång tid

eller

2, Klassisk Recession, dvs vinster kring 160-170 dollar… och kraftfulla räntesänkningar.

Inget annat alternativ finns där ute enligt honom. I verkligheten finns två alternativ till

3, Visst, det finns ett där 5% ränta inte alls biter, tillväxten börjar accelerera igen, och inflationen kommer tillbaka som tidigare i en 2.0 version och FED tvingas fortsätta att höja. Men detta är något Fed verkar sätta 0% sannolikhet till, även om de säger att de är databeroende och detta är en ”paus”.

4, det marknaden hoppas på, dvs bibehållna vinster OCH räntesänkningar senare i år. Detta alternativ förkastar FED också.

Så marknaden insåg ikväll att har man att välja mellan 1 och 2 och då är börsen inte särskilt attraktiv.

Powell är stentydlig, vill ni ha lägre räntor så måste vi ha en rejäl recession, annars får ni tugga i er 5% LÄNGE! Det finns inga andra alternativ!

Innerst inne är jag inne på Alt 2, men jag är osäker på tajmingen, och fram tills dess får vi leva med Alt 1. Det finns även en liten liten risk för Alt 3. Alt 4 har jag aldrig trott på.

För svensk del borde vi alla hoppas på en Amerikansk recession, snarare förr än senare. Det är enda sättet för räntorna att komma ner, och sannolikt även stärka kronan.

Anyhow, rent tekniskt är marknaden svag, men inga tydliga säljsignaler ännu. Jobben på fredag är viktigt, och core CPI i nästa vecka…. men givet säsongsmönstret är det stor risk för 3800 i maj. Men om det brallar till så ser jag även 3600 samt 3300. Dock utesluter jag inte en sista körare till 4300.

——————— torsdag

Från Europa och Tyskland kom Final Service PMIs in starkt, precis som Flash indikerat

Från Kina kom Caixin Mfg PMI in på 49,5 mot väntat 50,3 och fg 50,0. Precis som NBS indikerade tidigare i veckan är det Services i Kina som ångar på, inte Mfg, vilket är helt i linje med Post Covid beteende.

Challenger Layoffs, alltså uppsägningar, sjönk från 90k till 67k…. arbetsmarknaden mådde bra i april. Vänta er ingen jättesvag siffra imorgon…. och således, räntesänkningar i år, visst kan det bli så, men nu känns det långt bort. Vi får se var datan landar imorgon, men risken är att den blir stark, vilket borde leda till starka räntor och dollar.

ECB höjer räntan med 25 punkter till 3,25%. Helt väntat. Man guidar för en höjning till i sommar till 3,50%. Där tar det stop, och sen anammar de samma strategi som FED (läs ovan om FED). Mat och energipriserna har redan lugnat ner sig, och i detaljhandeln höjer man inte längre priserna till följd av svag efterfrågan. Även i Europa så mår konsumenten än så länge hyfsat bra och de flesta har ett jobb att gå till, och där pengarna spenderas på services, som restaurangbesök och resor, vilket man lär fortsätta att göra så länge som räntekostnaderna inte äter upp allt utrymme!

Eftersom ECB går mot 3,50 i sommar så lär även Riks höja i sommar till 3,75 vilket jag personligen tror är toppen. Givet att ekonomin successivt surnar till med högre räntebetalningar. Räkna med en bolåneränte topp kring 4,5-5% i Sverige. När det kommer till kronan så tror jag att de gärna hade sett att den var starkare, men samtidigt är de bakbundna att höja så mycket som krävs. Kronans nivå idag, svag som den är, gröper trots allt ur våra plånböcker, och gör att vi har råd att spendera mindre. Det deflatoriskt i sig. Även om en kraftig försvagning hade gett en mer direkt och teknisk inverkan.

——————- fredag

VIX har börjat röra sig på ett sätt som påminner om början på februari, där marknaden till slut satte sig c10%. MEN, då fick vi även dollar styrkan med oss, då den gick från 1,10eur till 1,05. Visserligen har dollarn senaste veckorna planat ut lite, men något tydlig signal har vi inte. Så det går inte att säga att vi är bound for a correction här och nu. Min bedömning är att SPX kan komma ner hela vägen till 3980 utan att vi kan avskriva chanserna till en ny toppkörning mot 4300. Jag upplever att sentimentet efter en månads sidledes börs är ganska neutralt, https://edition.cnn.com/markets/fear-and-greed , så där har vi inte mycket till hjälp. Kan gå åt båda hållen. För mig blir återigen dollarn är viktig faktor i sammanhanget. Börjar den stärkas ordentligt så kan vi börja avskriva toppchanserna. Annars inte.

Därför blir dagens jobb data och nästa veckas CPI viktig att hålla koll på ur ett dollarperspektiv.

Jag fick frågan varför jag ofta gör en stor sak inför en datapunkt, och sen när den väl kommer så är det rätt sällan som det blir någon större reaktion. Har jag konstant fel? Well, jag har inte varit tydlig i kommunikationen där. Ta FED mötet i veckan som exempel. FED mötet ÄR oavsett hur det kommer in viktigt för att man ska kunna måla upp makro bilden, och bygga makro scenarior. Men för börsen är det inte alltid så viktigt. Som med all makro data så finns det inbyggda förväntningar i valutor, räntor och börser. Kommer datan, eller vad FED säger, som väntat, så blir det oftast ingen större reaktion. Det är med andra ord avvikelser mot det förväntade som leder till reaktioner. Det är det oväntade som skapar rörelse. Ungefär samma sak med aktier. Kommer resultatet in som väntat blir det ingen större reaktion då det väntade redan ligger diskonterat i aktiepriset. Det är avvikelsen som skapar rörelse. Så FED mötet är superviktigt, liksom jobb och inflationsdata. Men för att skapa en rörelse som behövs en avvikelse mot det inprisade.

Kina Caixin Services PMI kom in på 56,4 mot fg 57,8. Bekräftar vad NBS siffran visade, nämligen att det är bra sprutt i Kinas service näring till följd av C19 reopening, men att momentum nu avtar.

NFP kom in på 253k mot väntat 180k och fg 165 (nedreviderad från 236k)… en väldigt stark siffra (inom soft landing narrativet) som inte kommer som någon jätteöverraskning givet datan i veckan… sen var nedrevideringen ganska rejäl. Så de tar nästan ut varandra. Men ändå stark skulle jag säga.

Timlönerna kom in på 0,5 MtM% mot väntat 0,3 och fg 0,3. WHAT THE FUCK. Detta är en jävla skräll. Lönerna har taktat kring 0,3% i månaden sen december, alltså i FEM månader att gett FED förtroende att det inte föreligger någon LÖNESPIRAL, vilket i sin tur gett dom förtroende att sänka höjningstakten från 75 ner till 0 och därmed säga att de är klara. 0,3 i månaden är 3,6% om året, vilket lirar med core PCE om 2,6%. Alltså helt okej givet att core PCE trendar nedåt. MEN 0,5% i månaden är alltså en nivå som är historiskt och i absoluta termer väldigt hög. Lirar med 6% lönetakt om året, och core PCE om 5%. Alltså om lönerna skulle fortsätta att växa med 0,5 i månaden, och företagen höjer priserna för att kompensera för löneökningen, så kommer core PCE INTE att trendan nedåt utan snarare ligga kvar runt 4-5%. Not good at all. Okej, en siffra gör ingen sommar, så man ska inte extrapolera för mycket här. Men bara så att alla förstår vad nivån innebär och konsekvenserna. Fortsätter lönerna att komma in så här, så kommer FED att tvingas tillbaka till att höja igen.

Sen ska man ju komma ihåg att räntan slår genom med sex månaders fördröjning. Så man kan härleda ungefär så här, lönetrycket i april är en funktion av styrkan i arbetsmarknaden i januari-mars. Styrkan i arbetsmarknaden är en funktion av konjunkturen under oktober-december, och den är i sin tur en funktion av räntorna under april-juni. Så lönerna är ju aldrig leading på nåt sätt. Så dagens styrränta på 5% borde slå genom i lönerna nästa vår. Leading och lagging dynamik värd att lägga på minnet alltså! Detta talar för att FED borde ha is i magen.

Datan idag, om man vill vara snäll, är att ni som tror på Räntesänkningar inom kort. GLÖM DET! Om man vill vara stygg, FED behöver börja fundera på att höja ytterligare, men det räcker med att avvakta till efter sommaren. Lönesiffran är en väldigt lagging komponent.

Sen är jag den förste att medge att när recessionen slår till… så är det oftast nåt som går sönder, och vips så blir en halv miljon amerikaner uppsagda under en enskild månad. Det är inte en från OM, utan NÄR.

Men dagens data är visar på en stark ekonomi och eventuellt vissa LÖNESPIRALS risker… vilket borde få räntorna att studsa och dollarn att stärkas… vi får se hur marknaden tacklar detta. Spontant borde 3900 ligga närmare än 4300…. men fan vet!

I nästa vecka kommer CPI….

Trevlig helg!!!!

Publicerat i Uncategorized | 26 kommentarer

Sell in May and go away?

Man brukar säga att aktier är en vintersport, då den starkaste perioden är oktober – maj, och den sämsta är maj – oktober. Det finns två skäl till varför den här säsongseffekten har varit hyfsat robust.

1, Utdelningar, på sen hösten inser marknaden med hög sannolikhet var resultatet kommer att bli för helåret, och därmed vet man också rätt säkert hur stor utdelning kommer att bli, som sen betalas ut i april/maj nästkommande år. Detta gör att marknaden vill äga aktier för att ta del av denna utdelning. I synnerhet om det är bra yield, vilket det oftast är i oktober för att marknaden handlats ner. 2, På senhösten börjar också marknaden ”släppa” innevarande års resultat och börja snegla på nästa års prognos, och givet att standard prognosen oftast är ”2% BNP tillväxt, 2% jobbtillväxt+2% lönetillväxt, 4% försäljningstillväxt, 8% vinsttillväxt” så i ett nafs ser börsen 8% billigare ut allt annat lika. Så man köper i oktober, och detta håller i sig ända till utdelningarna skiljs av på våren. Då sjunker också kurserna automatiskt när utdelningarna skiljs från företaget. Dessutom har börsen handlats upp, och värderingsmässigt inte är lika attraktiv längre. Alltså bildas ett naturligt säljtryck. Säljtrycket ger förutsättningar för Köptryck, Köptryck ger förutsättningar för Säljtryck.

Man ska känna till säsongseffekter, men man ska inte använda dom som ensamt underlag för investeringar. Det kommer stå en dyrt många gånger. Men säsongseffekter är intressanta, särskilt dom som går att förklara med något typ av logik.

Nu är ju jag negativ till börsen, dels av fundamentala värderings skäl, men även rent tekniskt där jag tror dollar, sentiment, VIX osv kan vända från nivåer där det tidigare har vänt, vilket i sig har varit negativt. Sen att exakt kalla på toppen och när allt ska vända har jag ingen aning om. SPX 4300 topp hade varit det snyggaste…. vilket är aktuellt så länge som vi inte brutit ner under 4000.

I veckan har vi inget livsavgörande. Räntemöte från Riksbanken där man kommer att höja med 50 punkter. Det intressanta är vad man signalera om kring juni mötet. Jag tror på 25-50 punkter till, mycket pga av den svaga kronan.

Vi har även ECI (employment cost index) från USA som är FEDs favomått över lönebildningen. Dock är den något laggande. Vi har även Chicago PMI, Case Shiller, Consumer confidence från CB och Michigan samt Core PCE. Inget livsavgörande.

Stor grejen är FED mötet nästa vecka, men sett till hur bankkrisen tynat bort, att service och tjänstenäringen verkar må kanonbra, så är en höjning med 25 till 5% kassaskåpssäker. Marknaden kommer fästa vikt vid om 1, FED är nöjda med 5% eller öppnar upp för fler höjningar och 2, hur länge man tänker sig ligga kvar på 5%, dvs hur länge man tror inflationen is running hot like today. Vissa FED ledamöter har på sistone varit ganska hökiga!

Ha en fin vecka!

—————– måndag forts

Två tekniska case, där det ena bygger på en positiv reaktion runt FED mötet, och en annan en negativ:

Den positiva reaktionen kring FED ger en sista push upp till 4,300. Därefter går vi in i en ABC med sikte på 4300 > A 4000 > B 4100 > C 3800… därefter studs till 4000 och sen slutligen 3600. Sen 1-2 månaders björnrally till 3900-4100.

Den negativa reaktionen kring FED som säger att vi redan sett toppen och FEDs hökighet får marknaden på fall, Topp 4170 > A 3870 > B 4000 > C3600…. därefter studs till 3900 och sen slutligen 3300. Sen 1-2 månaders björnrally till 3800-4000.

———————- tis

Case Shiller huspriser var upp +0,1 MoM mot väntat -0,4 och fg -0,4… starkare marknad än väntat. Men trots detta oförändrade priser. Ger en hökig FED…

CB Consumer confidence kom in på 101,3 mot väntat 104,0 och fg 104,2… nåt svagare men fortsatt ok nivå. Denna viker ner sig först när folk ser att det finns risk att bli av med jobbet, eller nån man känner kan bli av med jobbet, och att det är svårare att hitta ett nytt. Där är vi inte ännu…..

Svårt att dra några slutsatser… säljsignal om vi går under 4070 (då väntar 3870)… köp om vi går över 4170 (då väntar 4300)

————- onsdag

och Riksbankens räntemöte där man höjer med 50 punkter till 3,50%. Det var väntat!

Vidare tänker man sig att nu sänka takten på höjning ner mot 25 punkter. Där man flaggar för en höjning till (juni), alternativt två (september), beroende på hur datan kommer in. Jag skulle säga att konjunktur läget borde vara så dåligt i september att man nöjer sig med en sista höjning i juni till 3,75%, som också skulle markera en slutpunkt. Framtida sänkningar är osäkert och databeroende. För att sänka kommer man vilja veta med både livrem och hängslen att konjunktur och inflation rent strukturellt är nedbrottad. Därför är sänkningar i år inte att vänta om ni frågar mig, utan föremål för 2024.

Trots att man säger att det är önskvärt med starkare krona, så upplevs budskapet som duvigt och räntorna sjunker och kronan försvagas.

Hur ska man se på det här med Kronan då? En svag krona gör utländska varor dyrare, och gör så att vi importerar inflation, när företagen höjer priserna mot kund för att kompensera för den dyrare varan. Det är en förenklad syn. Kronan har varit stabil mot Euron på sistone, och det är snarare en försvagning som leder till prishöjningar och inflation. Inte en svag nivå i sig. Men en stabil krona driver in disinflation heller, då detta kräver att förstärkning. Så det är varken eller. Men en svag NIVÅ av kronan, som nu, har faktiskt en disinflatorisk inverkan, då de dyra utländska varorna gör att vår disponibel inkomst äts upp snabbare, och att vi köper färre varor i volym, vilket ger avtryck på efterfrågan, och tillväxt, som i sin tur är disinflatoriskt. Så ur Riksbankens perspektiv är en trendande svag krona det värsta. Men en svag nivå behöver inte vara så dåligt. En krona som stärktes med säg 10% hade varit det bästa då det direkt får en disinflatorisk effekt.

Men hur ska man tolka Riksbanken? De säger att de vill se en starkare krona, men givet duvigheten i deras budskap, så verkar de ändå okej med att kronan är stabil. De fattar innerst inne att vill de stärka kronan med 10% till 10,40euro så kan man inte leverera dagens budskap.

De måste ställa viljan mot att ha kronan i 10,40 euro och andra negativa följdeffekter, eller som nu 11,40 och mildra samma följdeffekter. Följdeffekter handlar alltså om att svenskarna har 5,000mdr i skulder och 1,700mdr i disponibel inkomster, varav större delen av lånen är rörliga alt kort löptid. De tar också in i att lönerörelsen landade i realt ganska låga löneökningar, vilket de såklart är nöjda med, varpå de inte behöver i samma utsträckning slå sönder löneökningarna med höga räntekostnader (dvs höga räntor). Enkelt uttryckt, om lönerörelsen landat i dubbla lönehöjningar mot vad de blev, så hade Riksbanken sannolikt kontrat med att höja till 4,50%. Det är en total kalkyl som är rätt enkel.

Med 3,5% styrränta kommer rörliga bolån, prutat och klart, ligga på 4,5%. Bundna lån kommer sannolikt landa på 4,5% också eftersom en 5yrs statsoblis ligger på 2,5%, bostadsoblisen 3,5% och vinstpåslag på 100 punkter ger 4,5%.

Så 4,5% på 3,200mdr i bolån ger 145mdr i räntor

800mdr ligger på bundet på 1,5% dvs 12mdr

Så det är 157mdr.

Att jämföra med när allt kostade 1,5% på 4000mdr 60mdr.

Sen har vi övriga lån på c1000mdr, som sannolikt också gått upp i räntekostnad.

Men förr kunde man säga så här, vid 0% ränta kostade svenskarnas skuld på 5,000mdr 2% om året, dvs 100mdr, som efter ränteavdrag blev 70mdr. Eftersom disponibelinkomsterna låg på 1,700mdr så utgjorde räntekostnaderna 4%.

Nu, med 3,5% styrränta så borde räntekostnaderna stiga till 275mdr, men eftersom folk hoppas av billånen (privatleasing) och amorterar ner blancolån i större utsträckning, så kanske vi landar på 200-225mdr. Ränteavdraget drar inte av lika mycket då det finns ett tak där. Men efter ränteavdrag så borde vi nog ändå landa på 160-180mdr. Det är en uppgång från 70mdr med c150%. Eller viktigast av allt, det utgör ca 10% av disponibelinkomsten.

Det som är intressant, är att studier visat, att när räntekostnaderna gröper ut 10% eller mer, så leder det ofta till recession. Dit är vi nu på väg.

Ur detta perspektiv är det rätt av Thedeen att sänka höjningstakten till 25 punkter och gå lite lugnare fram. Vi har alltså nåt en teoretisk nivå som framkallar en så pass kraftig försvagning av ekonomin, där företagen inte har kraft att höja priserna mot kund, och därmed försvinner inflationen till slut på månadsbasis, MoM%, för att därefter tyna bort på årsbasis YoY%.

Bostadspriserna då? Well Så länge som bankerna inte flyttar upp kalkylräntan så beviljas inte mindre lån, och då faller inte priserna. Min bedömning är ändå att med bolåneräntor runt 4,5% så är 6% kalkylränta lite väl tajt, och den borde röra sig mot 7%. Detta i sig ger en prisnedgång på i snitt 15-20%.

——————————— fredag

Core PCE kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,3 och fg 0,3. Med tanke på att core CPI kom in på 0,4 för några veckor sedan så är det ett non event för marknaden. 0,3 i årstakt är 3,6% vilket lirar med core cpi på 4,1 och löner på 4,6%. Så det är en för hög nivå för FED. Och det handlar i grunden om att ekonomin är för stark, det skapas för mycket jobb, arbetsmarknaden är för tajt…. och detta i sin tur genererar för höga löner och för hög inflation. Det handlar inte om att mat- och energipriser eller priser på begagnade bilar rör sig nedåt. Det handlar om i grunden är tillväxten för stark, ekonomin mår fortfarande för bra för att Fed ska vara säkra på att den strukturella inflationen kommer att försvinna.

Sen tillhör jag ju lägret som tror att den kommer att göra det…. men sker på bekostnad av väsentligt lägre tillväxt.

ECI, Employment Cost index kom in på 1,2% QoQ mot väntat 1,1 och fg 1,0. Sämre än väntat Detta är FEDs favomått över lönerna, och är MYCKET viktigt för deras politik. På årsbasis, dvs lönerna under Q1 jämfört med samma period förra året steg med 4,8%. Det är lägre än under Q4 förra året så lönerna steg med 5,1% YoY. MEN, lönetakten är FÖR hög. Vilket vi redan vet genom NFP datans timlöner. Och det enkla skälet till att de är fortsatt höga är att tillväxten är för stark, det skapas för många nya jobb, och arbetsmarknaden är för tajt. Detta kan bara brytas genom negativ tillväxt OCH jobbskapande. Först då sjunker lönerna, och först då slutar företag att kompensera för stigande lönekostnader. Pretty Simple to me!

Dollarn stärks något såklart, men det är ingen biggy egentligen då detta är ganska väntade saker.

Chicago PMI kom in på 48,6 mot väntat 43,5 och fg 43,8… starkt!! Pekar på en hygglig Ism mfg i nästa vecka. Nu börjar lokala index spreta ordentligt. Inte ovanligt när skiften står på spel. Tillverkning och varu sektorn har bromsat in ordentligt, och är sannolikt inte långt från recession. Men det är tjänstesektorn vi fokuserar på. Nästa vecka blir ohyggligt spännande efter några veckors ganska tråkig börs.

Final Michigan kom in på 63,5 mot flash 63,5 och fg 63,5… inline

Nästa vecka är helt avgörande. Apple q1, FED, ISM, Jobb…. Jag tror vi har satt topp, alternativt nära att sätta topp, för att gå in i en svagare period. Ni vet varför… Trevlig helg!

Publicerat i Uncategorized | 36 kommentarer