Nu när vi lämnat FED möte, CPI, Jobb och kvartalsrapporter bakom oss går det att konstatera att det inte stack ut relativt förväntningarna och gav börsen därför ingen anledning att dra åt något håll. Fortsatt tråkig konsolidering med andra ord.
Det som jag ändå tar med mig är att Dollarn på marginalen har börjat stärkas på sistone. Fortsätter detta så har jag svårt att se börsen som särskilt stark. Dvs 3980 ligger närmare till hands än 4300. Jag noterar även att lönerna kom in osedvanligt starkt, men marknaden ville inte riktigt bry sig. Men det är allvarliga saker, då en hög lönetakt kan få marknaden att se inflationen som sticky, vilket inte tillhör rådande konsensus, som snarare bygger på att inflationen ska ner närmaste 6-12 månaderrna. Skiljelinjen går snarare kring synen på tillväxt, dvs kan vi åstadkomma detta med hyfsad goda tillväxt och bibehållna vinster… eller inte. Höga löner och sticky inflation, kan generera en hökigare FED än väntat. Är det därför som Dollarn visat på tendenser att stärkas på sistone måntro?
Min konklusion av rapportperioden är följande. Den var generellt stark. Bland SPX bolagen väntade man sig att Eanings i Q1 skulle komma in -8% YoY…. de kom istället in -3% YoY. Man skulle då kunna tro att marknaden justerade upp helårsprognosen. Men ICKE, man tror fortfarande på oförändrade vinster för 2023. Dvs 220dollar, och således handlas vi fortsatt till PE 19X. En nivå som får anses som fair om FED sänker till 2-2,5% styrränta senare i år, varpå lång och korträntor etablerar sig runt styrräntan samtidigt som vinster och konjunktur håller sig. Och nu pratar vi alltså om en FAIR nivå på börsen, inte köpvärd. Sen har vi ju två scenarior till, ett där FED inte sänker pga sticky inflation, då är börsen tokdyr, och en där vi hamnar i recession och då är den tokdyr också… känns ju bra det här 🙂… men visst, En dyr börs kan alltid bli dyrare på kort sikt.
I veckan som kommer har vi OPEX optionsförfall på fredag. Vi har även Svensk och Europeisk inflation. Från USA kommer Empire FED, Retail Sales, NAHB index samt Philly FED. Inget livsavgörande. Men som alltid, inline siffror tas med en axelryckning, avvikande genereras ofta rörelse.
I förra veckan hade vi PPI där core kom in på 0,2% MoM mot väntat 0,2 och fg 0,0. Headline kom på 0,2 mot väntat 0,3 och fg 0,4. Vi pratar generellt om 2-3% i årstakt. Det är bra! Man kan säga att PPI numera ligger i linje med vad den gjorde under 2009-2019. Nu handlar inte PPI så mycket om service ekonomin, utan går snarare att relatera till Core Goods inflation och tillverkningssektorn. Att den har kommit ner till pre-pandemic nivåer är inget nytt utan något vi känt till ett tag. Sen ska man komma ihåg att många varor där ute har blivit väldigt dyra. Så bara för att företagen ”slutat höja” priserna, så har våra löner inte hängt med utan gjort oss fattiga. Det är också därför som jag tror på fortsatt högt lönetryck så länge som konjunktur och arbetsmarknad är stark, detta TROTS att inflationen är låg. Detta diskuteras inte där ute, utan alla tror det är lugnt så länge som inflationen försvinner, dvs företagen slutar höja. Detta är inte samma sak som att sänka. Det kallas för deflation, och kräver oftast sämre tider.
För ett företag är det enkelt. Är det goda tider, så höjer man priserna för att kompensera för lönerna. I dåliga tider går det inte att höja priser, och visst hade man gärna sänkt lönerna och behållit alla anställda, men eftersom det inte funkar, så varslar man om uppsägning istället. När alla varslar om uppsägning, så sjunker efterfrågan ännu mer, och så är bollen i rullning. Centralbankerna sänker då räntan, men det tar upp mot ett år innan det för genomslag.
Michigan kom också i fredags in på 57,7 mot väntat 63,0 och fg 63,5…. en rikigt pissig siffra. Till alla er som hävdar att hushåll och företag inte berörs av FEDs ränta då de bundit sina lån på så låga nivåer, och där man räknar med ihållande stark tillväxt och vinster…. VARFÖR i HELVETE säger då hushållen att de ser super negativt på framtiden????? Samtidigt som värdet på bostäder håller sig hyfsat, börsen varit stark i ett halvår, företagen har inte börjat kicka folk ännu, inflationen börjar avta, löneutvecklingen är stark, sysselsättningen är urstark… VARFÖR är de så negativa? Jag tror jag vet…. och det är samma som i Sverige, dvs alla mår rätt bra JUST nu. Men alla förstår också vad det kommer innebära när Alla till slut måste betala 5% ränta på sina bolån. Det är bara en tidsfråga…
Ha en fin vecka och njut av sommarvärmen!
———- måndag
Svensk inflation, KPIF ex energi, kom precis in på 0,4% MoM mot väntat 0,7% och fg 0,6. Klart bättre. ink energi kom den in på 0,2% mot väntat 0,5 och fg 0,4. Det är framförallt lägre matpriser som gör den bättre än väntat. Detta är såklart positivt. I årstakt ligger inflationen på 7-10% beroende på vilket mått man tittar på, men det är månadsdatan som visar den egentliga takten. En inflation på runt 0,4 i månaden gör att om den fortsätter att vi kan vänta oss inflation på 4-5% om ett år. Sannolikt ännu lägre om månadstakten fortsätter att komma ner vilket är troligt.
Inflationen är ju fortfarande för hög sett till nivån. Vi vill se månadstakter kring 0,1-0,2 för Riksbanken ska kunna se att vi kommer nå målet. Men givet att räntorna slår genom med fördröjning, så är inte det orimligt. Lönerna väger in, men eftersom de landade ganska okej i avtalsrörelsen, och lågkonja gör att jobbskapandet avstannar, så borde det inte vara ett stort problem.
Därmed kan vi dra slutsatsen att Riksbankens nästa möte också blir sista höjningen från 3,50 till 3,75%. Detta bygger också på FED har stannat på 5%, och ECB höjer en sista gång till 3,50%.
Det går också att härleda styrräntan till räntebelastningen:
Svenskarna har 1,700mdr i disponibel inkomster. Innan gick 70mdr i räntekostnader efter ränteavdrag. Detta på hela skulden om 5,000mdr. Det utgjorde cirka 4% av disp inkomst.
Man brukar säga att om räntekostnader gröper ut 10% eller mer så avstannar konjunkturen. Det är 10% X 1700mdr = 170mdr.
Före ränteavdrag cirka 240mdr.
240mdr av 5,000mdr i skulder (4,000mdr i bolån) är 4,8% ränta.
Ser man till bolånen så väntas de landa på 4,5-5% ränta, givet en styrränta på 3,75%. Bilån (indirekt genom privatleasing) och blancolån ligger såklart högre.
Men givet 3,75% styrränta är det rimligt att anta att räntekostnaden på vår skuld ligger på minst 10% av disponibel inkomster. Sannolikt lite högre.
En ökning från 70 mdr till minst 170mdr. En ökning med 100mdr. Det är bara 10,000kr om året per capita. Men sett till varje arbetande vuxen så blir det ca 20,000, och tänker man sig ett hushåll med TVÅ vuxna så blir det ca 40,000kr. Tillräckligt för att tränga undan konsumtion och få ekonomin att bromsa in.
Jag tror att 3,75% bör räcka. Det osäkra är om FED och ECB räcker… eller de tvingas till att tag i sticky inflation. Då måste även Riksbanken haka på. Jag tror inte det… men man kan inte veta säkert!
Empire FED kom in på -31,8 mot väntat -3,75 och fg 10,80… katastrof siffra som visar på klart sämre Ism/Pmi framöver. Men jag vill understryka att det är tredje gången på kort tid som den dippar ner hit och varje gång har den studsat tillbaka. Så den är volatil som attans… men man vet aldrig. Denna gång kanake det är påriktigt. Philly senare i veckan är pålitligare…
———————– tisdag
Den Svenska rävsaxen.
Det finns två faktorer där ute som är helt avgörande. Tillväxt och Inflation. Utsikterna för tillväxt är typ två; Stabil konjunktur eller recession. För Inflation är det också två; Sticky eller kraftigt fallande.
Detta ger egentligen 4 kombinationer. Där två är sannolika medan två absolut inte är det.
De två osannolika är
1, Hyfsad tillväxt och kraftigt fallande inflation. Anledningen till detta handlar om att en stark konjunktur upprätthåller lönebildning och därmed inflation.
2, Recession och Sticky Inflation. I en recession stiger arbetslösheten, som därmed sabbar lönebildningen, vilket gör att inflationen inte kommer att vara sticky
Men de sannolika är
3, Hyfsad tillväxt och Sticky inflation, dvs okej tillväxt gör att arbetsmarknaden fortsätter att vara tajt och stark, vilket upprätthåller löner som håller uppe inflationen. Tesen bakom stark konjunktur bygger på att dagens räntor inte får genomslag i räntekostnaderna som centralbanker tänkt sig.
4, Recession och fallande inflation…. tror inte jag behöver redogöra varför.
Personligen tror jag på Nr 4, med risk för Nr 3. Men det är inte detta jag vill belysa.
Jag vill belysa problemen för Sverige om det blir Nr 3. Räntorna biter inte i omvärlden, lönebildningen ligger kvar, och inflationen blir sticky!
Visst, de svenska hushållens skulder är väldigt höga sett till skulder/inkomst. Men de är faktiskt rätt höga i USA och de flesta Europeiska länderna. Den stora skillnaden är egentligen strukturen, där vi i Sverige är ganska extrema på att ha korta löptider på vår skuld.
Om det visar sig att räntorna i USA och Europa inte får genomslag i räntekostnaderna hos hushåll och företag för att de har långa bundna strukturer. Då får inte räntekostnaderna så stor squezze out på tillväxten i ekonomin. Den bromsar inte in så fort som man tänkt sig. En ekonomi som växer skapar jobb, och givet att arbetsmarknaden är tajt och många har blivit realt fattigare senaste åren, så kommer det innebära fortsatt höga löneanspråk. Även om priser på varor och tjänster inte längre stiger. Höga löner (företagens största kostnadspost) kommer då att vältras över på priserna (för att man kan givet okej efterfrågan). Det innebär att inflationen kommer att vara sticky. Långt mer sticky än många väntar sig. Detta gör att vare sig ECB eller FED kommer kunna vara i närheten av att sänka räntan på mycket lång tid.
I Sverige däremot med sina korta lån, cirka 80% av hushållens skulder mot slutet av året, får Riksbankens räntor fullt genomslag och ekonomin kommer bromsa in ordentligt. Så pass att Riksbanken inte längre kommer att kunna motivera 3,75% i styrränta.
Därför vill Riksbanken sänka. Men om FED och ECB inte är i närheten av att sänka, och Riksbanken gör det, så kommer en svag krona bli ännu svagare. Då importerar vi i ett svårt läge inflation från omvärlden, och svenskarna som redan är tyngda av räntekostnader får svårare att få råd med varor och tjänster. Jag tror Riksbanken gärna hade sett kronan i 10 euro. Man kan leva med att den ligger stilla här kring 11eur… men att se den mot 12-13eur är helt uteslutet.
Sverige kan alltså hamna i ett läge där man inte kan sänka trots att ekonomin kräver det. Ett stagflationsläge av guds nåde.
Detta handlar inte i grunden om att vi har för mycket lån, utan den relativt omvärlden strukturen på våra skulder. Vi tvingas helt enkelt att vänta ut att tillräckligt många amerikaner och europeer lagt om sina lån till högre ränta.
För kommersiella fastighetsbolag kan det bli en jobbig sits när vakanser ökar samtidigt som man tvingas rulla över lån till en hög ränta. En ränta som borde varit lägre givet konjunkturen. För hushåll ungefär samma sak. Dvs de blir av med jobbet, får svårt att klara räntekostnaderna. Det kan bli messy.
Den endimensionella analysen är; Hur kan vi vara så dumma att ha rörliga lån? Detta är fel analys tyvärr.
Många av oss, både svenskar och jänkare, sitter på bolån i 30 år plus. Allt annat lika kostar det mer att binda lånen, än att sitta på rörligt, du betalar en premie för längre löptider. Sen kan man ju alltid binda till låg ränta osv… men ALLT ANNAT LIKA är det billigare över en 30 års period med rörligt. Så svaret är INTE att alla svenskar borde haft 30-åriga bolån. Det är osmart sett över hela löptiden.
Vad vi däremot borde haft från början, som omvärlden har, är upplägget där man är skuldfri när man pensionerar sig. När inkomsten faller bort. Då tvingas man amortera 3% om året av lånet i 30 år. Sen anser jag att det ska vara en rörlig modell, där man typ alltid betalar 6%. När den rörliga räntan är 1% så amorterar man 5%. När den rörliga räntan är 5% som nu, så amorterar man 1%. Ett sånt upplägg där alla betalar 6% ränta leder till att man tar mindre lån. Svenska hushåll hade varit mindre skuldsatta. OCH ekonomin hade INTE varit lika känslig för skiften i räntan.
Att Svenskar borde haft 10-30 åriga bolån, det hade bara dom som lånar ut pengar tjänat på över tid. Premien är deras extra inkomst, men de skuldsattas merkostnad. Men så som det är nu, så kan Sverige hamna i en jobbig situation om det visar sig att räntorna inte biter i Europa och USA, och inflationen visar sig vara sticky.
Lyckligtvis är detta inte mitt base case…. dagens räntor biter. Snart har vi negativt jobbskapande, och då faller aktiviteten i service och tjänste sektorn, och med den stiger arbetslösheten, och då faller lönekraven och därmed inflationen…. Men man måste ändå se till alternativen och vad de innebär…
Snart kommer Retail sales och NAHB index.
Retail Sales i USA kom in på +0,4% MoM mot väntat +0,8 och fg -0,7. Bättre än senast, men sämre än väntat. +0,4 är som sagt 5% i årstakt och givet inflationen där ute så är det realt plus minus noll. Och detta var under en månad där man väntade sig återhämtning. Detaljhandeln och försäljning av varor är på nedgående, och har varit en längre tid. Vi vet på ett ungefär varför:
1, Vi hade en överkonsumtion av varor under 2020/21 som under 2022+ nu mean revertar. Man kan bara klicka hem X antal robotgräsklippare från Amazon. Man vill nu istället konsumera tjänster istället
2, Priserna på varor har skjutit i höjden, och givet att lönerna har laggat realt, så upplevs dom som för dyra. Människan har också ett referens minne där vi tycker att en gurka ska kosta 15kronor, inte 30kr. Men det handlar mer om vad gurkan kostat historiskt än vad som är dyrt eller ej. Men vad är dyrt? En 3-pack avocado upplevs ju som billigt vid 30kr. Så vi är inte så vetenskapliga som vi tror… eller som när vi tar några chips till bärsen på krogen för 45kr, men vill max betala 25kr för en hel påse på ICA. Well, ni fattar poängen.
3, och sist men inte minst… jag tror köpkraften börjar att successivt att avta, och med den efterfrågan. Det är den här sista punkten som blir avgörnade när vi ser tillbaka om ett år. Har räntorna urholkat köpkraft, har arbetslösheten dragit i taket och lönebildningen tvärstannat… eller inte?
NAHB index kom in på 50 mot väntat 45 och fg 45… klart bättre. Okej, 50 är ingen super bra nivå, men faktum är att siffran har repat sig en lång väg från 30 där den var i december. 30 var då i nivå med Covid low, medan nivåer kring 10-20 var vanligt under Great Recession 2008/2009. Så vad ska man tro? NAHB leder priser med 12-18 månader historiskt, så bottnade den under december så ska man tro på bottennivå på priserna mellan december i år och nästa sommar. Men faktum är att de amerikanska bostadsprsierna bara tappat typ 10% från toppen, och sett till NAHB index, har de en lång väg att gå på nedsidan. Jag har hört att bostads transaktionerna i USA är ner kraftigt, precis som i Sverige. Fast där sitter man också och håller på sina långa bundna lågränte lån. Så frågan är var priserna ska ta vägen? Den här studsen i NAHB från 30 till 50… handlar den om förväntade räntesänkningar. Vad händer om dom uteblir. Well… min Big Picture analys är följande, Räntorna drog i taket, och alla blev livrädda för vad som skulle hända varpå NAHB sjönk från Historisk ATH c90 ner till 30. Men när man sen insåg att många har lånen bundna kring lägre räntor, hur konjunkturförloppet gick lite långsammare och lite mjukare än väntat, så började man inse att bostadsmarknaden inte stod inför en total melt down, och man började andas ut, varpå NAHB nu studsat i år från 30 till 50. Är allt frid och fröjd och nu är det rakt upp? Nej problemen kvarstår, och bostadsmarknaden kommer successivt att röra sig nedåt. NAHB som guidar framtiden för denna marknad kommer förmodligen att börja konsolidera kring dagens nivåer, som ur ett historiskt perspektiv inte är jättebra.
————- fredag och klämdag
Hade det inte varit för dollarn, som är superstark nu, så hade man kunnat tro att nåt annat var på G. Men nu är dollarn stark, och då är rätt säker på att vi är inne i en avslutande topp formation. Tittar jag på SPX så ser jag hur den kan gå hela vägen till 4300 men tittar jag på NDX skulle vi kunna toppa redan här och nu. Så säg att vi sätter en topp väldigt snart, så tänker jag mig (återigen som en trasig klocka) att vi ska kunna nå 3800 i maj och 3600 i juni. Typ så här
Topp
1A 3980
1B 4050-4080
1C 3800-3850
2 cirka 4000
3A 3600-3650
Philly FED kom in på -10,4 mot väntat -19,5 och fg -31,3. Bättre men fortsatt svag nivå. Ändrar inte bilden. Man kan säga att Philly var superdålig förra månaden, och normaliserade den dåliga bilden denna månad. Medan Empire NY var överdrivet bra förra månaden, men normaliserade sig denna månad. Ser man till totalen så rör vi oss mot sämre tider i takt med att 5% styrränta successivt får genomslag. Ser man till Philly kompositionen så var det New Orders som repade sig från krisnivå. Mycket annat som ex employment var svagt, och även Priskomponenten som förvisso är bra för inflationsutsikterna, MEN som visar på att företagen känner av sämre efterfrågan och får allt sämre pricing power ut mot kund, och då är det en naturlig reaktion att dra ner på rekryteringar, som är ett led mot att senare säga upp folk.
Trevlig helg!
Kortsikt's Blog 
Empire FED kom in på minus
– 31,8… inte + 31,8 om det var någon av läsarna på bloggen som missförstår. 😂
(Verkligen vobblig, känns som lägre signalvärde numera)
Happy Monday!
Tack Tim, den missade jag! Håller med i övrigt!
Jag har sedan cirka halvåret tillbaka ansett Kortsikt vara något av en driftkocku. En analytiker som låst fast sig vid en tes om att börsen skall ned 30 % relaterat till räntenivåer. Något av en driftkocku vars enkla alster och teorier, om att en viss räntenivå med ett par månaders eftersläpning slår mot ekonomi och börs, man kan läsa för nöjes skull i takt med att SP500 regelbundet printar nya årshögsta.
Idag kom jag dock till insikt i 3 reflektioner om varför vi kanske skall läsa Kortsikts alster med oro snarare än skrock.
1.) Jag sålde sommaren år 2021 SBB på 36 kr just pga andra kunniga analytikers feedback på riskerna i belåningsstrukturen i bolaget, främst obligationstyngden. Under hösten 2021 steg SBB till 67 kr och jag idiotförklarade analytikerns enkla analys som uppenbarligen måste ha varit felaktig. De hade dock inte fel, utan var bara tidiga. SBB står idag i 6 kr vid ruinens brant. Analytikerna misstog bara tidpunkten med 9 månader men fick rätt i sak.
2.) Den viktigaste reflektionen om varför Kortsikt kanske faktiskt har rätt i sina alster, bara det att han varit för tidig, är att Volvo Lastvagnar idag trots att bolaget idag tilldelades ett HÖJT kreditbetyg till A föll på börsen med 1 %! Detta är extremt oroväckande. Trots ett höjt kreditbetyg till A svarade aktien med att backa 1 %. Tittade närmare på detta och visar sig då att belänningsgraden för lastbilstransporter hos åkerierna i USA nu faller oväntat mycket. Lågkonjukturen visar tecken på att vara här i USA.
3) Trots att lågkonjukturen nu knackar på dörren så läser jag idag i DI att åtminnstone en FED-chef funderar högt på att höja FED-rate till 5,5 %. Man höjer räntan rakt in i lågkonjunkturen och trots tecken på avkylning i ekonomin. En höjd ränta idag slår ju igenom fullt ut först om 6-9 månader så att prata ytterligare räntehöjning när ekonomin nu visar svaghet, då är det enkelt att föreställa sig hur illa det kan komma att se ut om 9 månader.
Jag har faktiskt idag sålt 50 % av portföljen rakt av och siktar på att investera de i korta statsskuldsväxlar till yield 3.35 %.
Jag anser inte längre Kortsikt vara en driftkocku, utan endast för tidig i sin analys. Lågkunjukturen verkar nu trots allt stå för dörren.
Ja vad ska man säga, tajming är svårt! Jag är glad om jag bara får rätt en och annan gång!
Trots allt? Trots allt är att räntan gått från 0% till 5%. Och inflationen från typ 0 till att peaka ut på 12%.
Den svenska rävsaxen.
5. Stagflation. Ingen tillväxt, ingen recession, men sticky inflation. Vare sig osannolikt eller så sannolikt.
Stagflation är ju Nr 2… dvs dåliga tider och ihållande inflation.
Väldigt sällan konjunkturen ligger i ett mellan läge… dvs antingen är det hyfsat goda tider, eller dåliga.
Ett läge där ingen anställs, ,men ingen sparkas… är ovanligt av förklarliga skäl…
Då kostnadssidan alltid ökar med stigande löner, så därför kan inte ett företag Sales stå stilla för då faller vinsten, varpå de börjar göra sig av med folk, och så är snöbollen i rullning. Medan så länge som ett företag ser god efterfrågan, så vill de gärna expandera och växa Sales och anställa… och detta ger en växande ekonomi allt annat lika.
Det här dödläget funkar sällan.
DOCK har Japan haft det i många år, så det är inte omöjligt. Men en ekonomi som står stilla, skapar inte heller inflation.
En av dom viktigaste frågorna dock som jag måste ställa. Varför? tillåter CB att börsena är påväg eller nära ATH? Hur kan dom inte vilja kämpa hårdare för att få ner börserna? Jag begriper inte öht hur man kan påstå sig vilja bekämpa inflationen medans tillgångspriserna skjuter rakt upp?! FED tex, skulle kunna sänka SP500 om dom verkligen vill. Men varför vill dom inte?
Centralbankerna bryr sig inte det minsta om börsen. De arbetar för att få ner prisinflationen. Inte asset inflationen.
Tillgångs och Pris inflation är i stort sett varandras motsats, då låg prisinflation oftast genererar låga räntor, som ger hög asset inflation, precis som att hög prisinflaiton leder till höga räntor och låg asset inflation. Det stämmer inte just nu, men det är en ögonblicksbild. Det var annorlunda för ett halvår sen, och det kan vara annorlunda om ett halvår igen.
Att börsen går upp eller ner påverkar inte heller köpkraften, då om du säljer en aktie för att köpa en bil, så måste någon köpa din aktie, och kan därför inte köpa en bil för hans fd. kontanter. Det som rör köpkraften är när företag lämnar utdelning eller återköper aktier, då går pengarna från bolagen till hushållen.
Fast det är ju inte sant… Öht.. Om börsen skulle tanka 30% härifrån på kort tid skulle FED sänka räntan och stimulera omgående.. Trots rådande inflation.. Varför räddar dom börsen från nedgång ifall dom inte bryr sig det minsta?? ?
Dom räddar inte börsen för att börsen går ner, det är faktorerna bakom nedgången som de försöker göra något åt.
SPX föll ju från 4800 till 3500 förra året fram till oktober förra året. De slutade inte höja och istället började sänka istället, de fortsatte att höja. Dock i något långsammare takt, men det var inte pga börsnedgången utan för att de bedömnde att prisinflationen var på väg att toppa ur och plana ut, för att senare vända ner… och där har de haft delvis rätt!
Hypotetiskt, om börsen skulle tanka säg -30% med exakt samma data vi har nu så skulle dom kliva in. Man borde då anta att dom lik väl kan kliva in nu och lägga ner det här tramset att försöka låssas som man vill bekämpa någon inflation. Tror inte en sekund på att dom har någon annan mätare på ”framgång” en börsen. Eller ska dom sänka räntor och kör QE när sp500 sätter nya ATH medan arbetslösheten tickar upp mot 6% och inflationen är besegrad? Såg så sent som idag någon som postade en sammanställning av CB BS världen över. Totalt sett bottnade deras BS samtidigt som börsen i oktober. Med andra ord, man ville helt enkelt inte att det skulle gå ner mer så man slutade strama åt likviditeten. Oavsett rätt eller fel i ovan.
-Bittert skriver han sen
CB är ett ett stort skämt och jag tror på riktigt inte dom har någon annan mätare en börsen då dom bevisar år efter år att det är det enda som betyder något.
Börsen diskonterar framtiden,
Fed försöker förstå framtiden och föra en politik som påverkar framtiden, så det är inte så konstigt att de ibland agerar i samklang med börsen. Men det betyder inte att de vill påverka börsen. Blanda inte ihop orsak och verkan!
Om börsen skulle tanka 30% härifrån så är det bara dumt att säga att den gör det utan att något förändrats? Varför skulle någon vill sälja en aktie till PE 13x där utsikterna är goda mot idag Pe19? Det finns ingen där ute som ger bort något ”gratis” så där bara. Om börsen tankar 30% härifrån så är det för att vinstutsikterna skruvas ner rejält, varpå priserna anpassar sig. Vinstutsikterna skruvas ner för att konjunkturutsikterna skruvas ner, och bilden blir helt annorlunda för jobbskapande, lönebildning och därmed inflationsutsikter, varpå Fed kommer gå in och sänka räntan för att det är fel att ligga på 5% styrränta när inflationen inte längre är ett problem utan tvärtom rasar och ligger under målet. Så Fed kommer sänka för att konjunkturutsikterna surnar till, och börsen kommer tanka för att kionjunkturutaikterna surnar till. De reagerar på samma sak. Men Fed tittar lika lite på börsen som börsen i detta fall tittar på Fed. Feds räntesänkningar ger stöd åt ekonomin med några kvartals fördröjning, vilket gör att vinstnivåerna kan stabiliseras för att sen vända upp. Börsen som diskonterar framtiden ser detta och bottnar ur och vänder upp. Återigen agerar de i samklang,
Men inte för att Fed bryr sig om börsen, eller börsen om Fed. Utan deras gemensamma nämnare. Men självklart kan det framstå som att de agerar utifrån varandra, men det stämmer inte. Börsen är enkelt en funktion av framtida vinster diskonterade till en framtida riskfri ränta, åtminstone på medellång sikt. På kortare sikt finns en swingfaktor kring sentimentet.
Fed tittar på inflationsutsikter som är en coctail av frmatida tillväxt, jobbskapande, tajthet på arbetsmarknaden och lönebildning.
Vinst och konjunktur hänger ihop. Och visserligen bestämmer Fed över ”räntan” men det är en funktion av faktorer dom inte styr över.
Så visst går dom ihop.
Ditt resonemang skulle även kunna tillskrivas räntemarknaden. Korträntor faller kraftigt oftast någon månad innan Fed börjar sänka räntan. Man skulle då kunna fråga sig om Fed sänker räntan för att korträntor faller? Men det stämmer inte. Korträntor faller för att de förväntar sig att Fed ska sänka, men man förväntar sig att Fed ska sänka för att inflationsutsikterna går ner, vilket i sin tur är kopplat till jobb och tillväxt utsikter.
DAX snart på all time . Alla andra aktieindex bryter dessutom upp. Stora massan har en för negativ syn på inflationen som kommer tvär dö.
Blow up top på gång i DAX?
Jag vill ju också tro att oktober rörelsen står för en sista push, men var och när är svårt att säga. Tror man 1, överskattar vinster i år och nästa år 2, underskattar sticky:ness i inflationen i närtid och därmed underskattar Feds förmåga att sänka i närtid och 3, tycker börsen är högt värderad!
Dollars börjar ställa sig idag mot kronan men ändå ingen reaktion på IG. Kan den få OMX30 att på riktiga öppettiden att inte gå upp?
Dollarn är stark… inte bra för nån börs säger jag!
Känns som en topp är väldigt nära i och med att dollarn + nat gas går upp samtidigt som bredden är väldigt låg. Endast ett fåtal aktier som printar nya highs (FAANG etc).
Dessa kan ju inte fortsätta spikrakt upp tänker man. Samtidigt. Vad skulle krävas för att börsen ska vidare upp? Om dessa går ner.
Sen så är det även tekniskt bullish då många aktier har positiva trender/golden cross.
Håller helt med!
Det underligaste är ändå de svenska bostadspriserna som inte sjunker som de borde på en fungerande marknad. När räntorna sänktes vid pandemin ökade de med raketfart.
Njae, dels är marknaden inte helt normal då transaktionsvolymerna gått ner, och de affärer som görs bygger till större del på mycket EK och lite lån.
Men den viktigaste faktorn är att bankerna inte justerat upp kalkylräntan i samma utsträckning som räntorna gått upp. Det var längesen skillnaden mellan kalkylränta och bolåneräntan var så liten.
Så för att förstå var bostadspriserna är om säg ETT år, så måste du ha en uppfattning om kalkylräntan.
Om jag säger att Riksbanken höjer till 3,75% och kommer ligga kvar där åtminstone så länge som ECB och FED ligger kvar, så kommer sänkningar först en bit in på 2024.
Det innebär i sin tur att bolåneräntorna kommer ligga kring 4,5-5% närmaste året.
Frågan är då vad kalkylräntan ska ligga på? Ligger den kvar på dagens nivå så kommer inte priserna att sjunka så mycket. Men justeras den upp så kommer priserna att gå ner. För varje 0,5% uppjustering så kommer priserna att gå ner med 5-10%.
Det handlar även om vad Finansinspektionen tycker är en lämplig kalkylränta givet ränteläget. Tidigare har de varit väldigt hotfulla mot banker som vill ta marknadsandel på marknaden genom att erbjuda större lån än konkurrenter, genom att hålla nere kalkylräntan. Fi vill att bankerna konkurrerar med billigaste lånen (dvs minst påslag mot upplåningskostnad), inte genom Störst lån (dvs generösaste lånelöften genom lägre kalkylränta). Hur diskussionerna går idag vet jag inte riktigt!
Jag tycker att det hade varit helt okej om kalkylräntan varit fastspikad på en nivå som ”höll i alla tider”. Det hade gett en jämn och fin utveckling av lånen i takt med inkomster. Men som det är nu så sänkte man kalkylräntan när räntorna föll (även om de sa att den var stabil, men det kan de inte ha varit annars hade priserna aldrig gått upp). Men nu stiger räntorna och då justerar man inte upp den.
Tidigare har det funnits en stabil koppling mellan bostadspriser och lånelöften. Lånelöften har rört sig i samklang med kalkylräntan, kalkylräntan har rört sig med de långa bolånen, typ 5 åriga. Och de 5 åriga bolånen har rört sig med den 5 åriga bostadsobligationen, och den 5 åriga bo-oblisen har rörts sig med den 5 åriga statsoblisen, och den 5 åriga statsoblisen en funktion av Riksbankens styrräntan och långa internationella räntor, som är en funktion av omvärldens konjunktur och styrräntor.
Kopplingen finns mellan de här noderna, men den har brutit samman mellan 5 årigt bolån och Kalkylräntan. Därför har priserna inte gått ner mer än vad de gjort.
Så fråga är slutligen. Ett bolån kan ibland kosta 2%, och ibland 5%. Vad ska kalkylräntan ligga på vid olika lägen? Ska den vara stabil eller ska den röra sig med räntan? Beroende på hur du svarar får du direkt genomslag på bostadspriserna.
Det finns en koppling till svensk konjunktur och risk i systemet. Om du ex säger att vid 2% ränta kan kalkylräntan vara 5%, men även vid 5% ränta så kan den ligga kvar på 5%, så innebär det att lånelöftena kommer bli mycket stora. Då hamnar vi en situation som nu när räntorna drar och lånen blir väldigt dyra vilket slår mot svensk ekonomi. I ett läge som skiljer sig från omvärlden, vilket gör att vi senare kanske behöver men inte kan, för det skulle radikalt försvara kronan och göra situationen ännu sämre för hushållen när de behöver bli hjälpta.
Vilket leder oss in på nästa fråga… att svenskarna har till stor del rörliga lån, och även de bundna är relativt korta. Hade alla haft 10åriga lån till 2% ränta så hade väl det varit en sak. Men i praktiken så kommer inte alla ha det. Och allt annat lika så kommer man ha dyrare lån om man binder dom i sitt kanske 30åriga bostadsägande. Så det finns många aspekter här.
Hej Jonas
Jag har lite svårt att fatta vad som driver de senaste dagarnas uppgång. Dollarn börjar stärkas, 10 åringen är upp från 3,40 till 3,70 ish. Borde väl inte vara så börspositivt? Man är lycklig för att man förhoppningsvis kan höja skuldtaket i USA?? Är detta positivt? Vad är nästa steg – börsen rallar för att Kina inte invaderar Taiwan?
Har en spaning också. En kompis jobbar för ett stort halvledarbolag i USA. Kickas ganska friskt med folk nu har jag förstått så lite gnissel i maskineriet är det. Sen är väl techbolagen ganska snabbfotade när det gäller att dra ned på folk.
Trevlig helg
Martin
Är det inte stor betydelse att många nu är björnar o deras negativa syn/blankningar i kombination med lite lite pengar på börsen ger minsta positiva signaler stora rörelser då folk ska täcka?
Det är en viktig aspekt att de stoppar ur sina blankningar. Men den är oftast ganska kortsiktig, och driver inga långa trender, utan snarare bara accelererar rörelser.
Jag ser också tecken på att konjunkturen håller på att insjukna.
Men de senaste dagarna handlar om att viss optimism kring att skuldtaksfrågan kommer att lösas, vilket egentligen är nonsens för de vet alla att den kommer att göra till slut, då det inte finns nåt annat alternativ. Det är en formalia fråga, pengarna tar liksom aldrig slut i ren bokstavlig form