Kortsikt's Blog

Att förra veckan skulle bli baissig hade vi på känn med tanke på optionslösen och annat. Men nu behövde köparna komma in i matchen, och så här långt är det precis tvärtom. Att Bidens 1,800mdr BBB-paket är i farozonen pratas det om i media. Detta är inte anledningen. 1800 över 10 år är 180mdr om året. Det är inte särskilt mycket. Visst, paketet är framtungt så mer går ut närmaste åren och vissa sektorer gynnas mer än andra. Det är inte oviktigt. Det är viktigt, men det stjälper inte amerikansk tillväxt.

Problemet är marknadens syn på FED. De senaste 10 åren har vi lärt oss att en lättsam penningpolitik har varit en av grundförutsättningarna för Asset Inflation. Det är inget problem med ett skuldtyngt ekonomiskt system om räntorna är låga. En förutsättnings för duviga centralbanker är ett strukturellt lågt inflationstryck. Inflationen har varit på uppåtgående under hela året. Det har inte varit nåt problem för att FED har sagt att inflationen är övergående. Men i december hände nåt…. FED började darra på manschetten. Som jag skrivit tidigare tror jag att FED fortfarande tror att inflationen är övergående…. men man är inte säker längre.

Vad innebar allt detta för börsen? Jo, i september var det hög tid för lite rekyl. Den blev grund för att marknads sentimentet i grunden var positivt. I oktober blev det rally. Mer än väntat. I november var det dags för lite andhämtning, inga konstigheter. Sen var det dags för en stark avslutning på året, december, en normalt sett stark månad, särskilt om sentimentet är positivt, värderingarna okej och utsikterna goda. Men detta har uteblivit. Köparna kan fortfarande strömma till och vända detta… att dagens rörelse är en stor fint. Vad vet jag… hoppas kan man alltid. Men vi vet inte säkert.

Men nån tänker, om FEDs hökighet är ett problem, givet att räntorna ska stiga, och skapa asset DEFALATION… varför händer inte det? Räntorna faller ju för fan i USA. Tyvärr är logiken det omvända här. Dvs om man tror på en hökig FED och Asset Defaltion, så säljer man risk, dvs aktier, och köper trygghet, dvs riskfria räntor, statsobligationer vars räntor går ner. FED skapar en RISK OFF situation med sin hökighet, som normalt kännetecknas av fallande räntor, stigande VIX och stark dollar. FEDs hökighet leder till fallande räntor…

Ska man vara lite petig så syns egentligen FEDs hökighet på korträntor, som är mer kopplade till styrräntan. Så egentligen kan man säga att FEDs hökighet leder till en fallande yieldkurva (10-2) vilket är själva grundskälet till att aktier faller. Den 24e november stod 10yrs i 1,70%. I fredags 1,35%. Ett tapp på 35bp. 2-åringen har under samma period gått från 0,64 till 0,61%. Tapp på 3bp. Kurvan har vänt ner med 33 punkter. FED, Omikron och massa skit har ställt till med detta!

Marknaden är översåld nu och det är klart det kommer en studs. Men det berömda Nisserallyt hänger löst. Jag vill se hur köparna kommer in väldigt snart så SPX stänger ovan 4,600 ikväll för att detta ska vara aktuellt. Mitt optimistiska Mars/April target är så här långt intakt. Får återkomma till detta. Men jag kan säga så mycket som att vi får INTE nya ATHs till våren med en fallande yieldkurva (10-2). Kokar man ner det ytterligare kan man väl säga att vi behöver se att säljarna kommer tillbaka i långa obligationer och kör upp räntan. 10-yrs måste vända upp för att vi ska vara säkra på nya toppar till våren. Ett brott av 1,55% för 10-åringen hade gjort mig väldigt optimistisk… samtidigt som 2yrs inte hänger med i samma utsträckning så yield kurvan (10-2) fjädrar upp. Redan ett uppställ mot 1,55% slår hål på börspessimismen. Brott skapar optimism.

Så här i efterhand kan vi konstatera att innan FEDs möte i juni så väntade sig marknaden inga räntehöjningar, eller typ tidigast 2024, vilket är typ inga. Efter ett hökigt möte började marknaden tro på två höjningar 2023. Efter december mötet ett halvår senare tror man på två höjningar redan 2022. Innan sommaren handlades en 2åring på 0,15%. Idag är den på 0,63%. 10åringen har under samma period gått från 1,60 till 1,40. 10-2 har svängt ner vilket är marknadens sätt att säga att vi är mindre positiva till framtiden. FED är alltså ensam guds nåde över vår syn på framtiden, vilket alltså handlar om de enorma skulderna i våra system. Alla fattar att justerar du bara räntan lite så blir förändringen i räntekostnader stor i förhållande till underliggande inkomster. Även om FED är gud så är det inflationstrycket som bestämmer över FED…. och om detta kan vi ju diskutera i förbannelse. En sak är säker. FED har makten över gas och bromspedalen över världsekonomin. Denna maskin har vi alla varit delaktiga i att skapa genom skuldberget. Å andra sidan kan vi alltid skylla på de låga räntorna som tvingat oss att ta stora lån. FED i sin tur kan skylla de låga räntorna på årtionden av strukturellt låg inflation, och detta fenomen är i sin tur kopplat till globalisering och digitalisering. De här megafaktorernas pro´s and con´s kan man sen diskutera till förbannelse.

Kommande två veckors data är tunn. Imorgon har vi Hox Valueguard, senare i veckan consumer confidence från CB och Michigan samt Core PCE. Core PCE är ju viktigare än core CPI då den bättre beskriver inflationstrycket och för att FED fäster störst vikt vid denna. Men den kommer två veckor efter CPI så den är inte mycket till nyhet egentligen. Under nyårsveckan har vi Case Shiller, Chicago PMI samt China PMIs. Inget livsavgörande.

Läste på Twitter att Nisserallyt rent statistiskt bara är årets 5 sista dagar. Well… låter som en dålig ursäkt för alla vi som haussat i december.

Tbc….

———–

Vilken måndag… och jag som trodde vi skulle få en fin start på veckan. Positivt att SPX inte stängde under 4,500. Att NDX inte stängde under 15,600. VIX stängde på dagslägsta, Dollarn fösvagade något, 10yrs räntan steg. Det är ju tecken på RiskOn… men det kändes inte så i marknaden. Närmaste dagarna blir en rysare. Antingen är detta världens köpläge på några månaders sikt, eller håller marknaden på att ladda inför en större nedgång, som egentligen handlar om något som vi inte ser idag. Typ recession faktiskt, och att vi precis fulländat ett toppbygge. Men jag får inte ihop matten bakom riktigt… men den kanske kommer. Spännande är det… så här dagarna innan jul där man egentligen bara vill koppla av och ta det lugnt! Huuahhh…

Tisdag… vi har gap på SPX 4,600 som enligt terminerna kommer täppas till ikväll. Så länge som vi har en Risk-on marknad (svag dollar, stigande 10yrs och VIX) så finns goda chanser till nya tester av 4,700 området. Men nåt Nisse rally är det inte, och så länge som vi inte har Nisse så finns riskerna för nya nerställ. Där bevakar jag 4,500 på close.

Hox Valueguard kom in starkt på +0,3% i november. En ny ATH siffra för lägenheter i Sthlm.

Jag noterar att bostadsoblisen tappat ca 10 punkter. Men jag noterar att en svensk 5yrs statsoblis också tappar c10 punkter, vilket föga förvånande också visar sig gälla en Tysk och en Amerikansk 5 åring. Så vi vet att Svenska bostadspriser i förlängningen är kopplade till bostadsoblisen som är kopplad till Amerikanska och Europeiska långräntor. Det blir ju en intressant diskussion, för många väntar sig nu en hökig FED, och därmed högre räntor. Men det gäller primärt deras styrränta och korträntor. Inte långräntor så här långt. Tvärtom visar marknaden att man tror FEDs höjningar är slutet på konjunkturen, varpå yieldkurvan (10-2) vänder ner. Detta är samma sak som stigande korträntor, men fallande eller stillasittande långräntor. Eftersom bostadsoblisen styrs primärt av långräntor, så kanske de inte kommer stiga, utan tvärtom stå stilla eller falla. Det innebär att pressen på bostadsoblisen uteblir, och därmed pressen på svenska bostadspriser.

TUR I OTUREN i så fall med andra ord.

Jag är ju fortfarande börsoptimist, och med detta tror jag US 10yrs ska till 2% och 5yrs 1,50-2,0. Det betyder att us5yrs kan stiga 30-80 punkter härifrån. På Svenska och europeiska 5yrs borde det innebära en press på ca 50 punkter i snitt. Alltså ska bostadsoblisen upp ca 50. Det innebär att jag har target för den på 1,0% nästa år. Givet att börstrenden fortsätter, att marknaden köper aktier och säljer obligationer.

En bostadsoblis på 1,0% kommer med ett halvårs fördröjning sätta press på svenska bostadspriser. Vi snackar andra halvåret 2022 med ca 5% och kanske 10% under 2023. Ingen kul prognos!

Ni som hoppas på bestående svenska bostadspriser, ni ska också hoppas att börserna toppat ur redan, att sämre tider väntar, att yieldkurvan fortsätter ner, att långräntorna fortsätter ner och har sett sina toppar. En allmän Risk off marknad. Det är faktiskt bästa receptet. Hur sjukt det än låter.

Som ni ser ligger räntan för vår svenska 5yrs bostadsoblis på ungefär samma snittnivå sedan 2015, alltså senaste 7 åren. Medan bostadspriserna sannerligen inte gör det. Do the math!

————–

Måndag…

Hoppas ni har haft en fin julhelg. Ännu en gång är vi uppe och nosar på gamla toppar. Det är möjligt att vi ska samla lite kraft senare i januari, efter en klassisk early year peak… men mitt case om stark börs till mars/april är intakt. Jag tänker alltså 5,200 för SPX, 2,600 för OMX typ. Men att vi senare i år, kanske redan under sommaren ska ner mot SPX 4,000ish och 2,100ish för OMX. Så denna risk/reward ska man ju bära med sig.

Michigan index kom in på 70,6 mot väntat 70,4 och fg 70,4… fortsatt svag nivå, och vi vet att det handlar om konsumtionssugna kunder, men som deppar för antingen har inflationen drivit upp priserna så att de inte anser sig ha råd eller är leveranstiderna för långa. Trust me, det kommer se väldigt annorlunda ut om ett år.

Core PCE kom in på 4,7% mot väntat 4,5 och fg 4,1. Vi vet varför. Det första jag tänker på är hur baseffekten slår mot November 2022 siffran när den kommer ställas mot årets siffra. Alltså om exakt ett år. Många tror då att FED är inne i en full swinging räntehöjar cykel samtidigt som inflationsdatan kommer vara riktigt svag nästa höst… det kan man ju fundera över. Man kan också fundera över vad som händer när en centralbank höjer räntorna i en miljö där priserna utvecklas snabbare än köpkraften. Alltså realt får hushållen det sämre vilket till slut leder till sämre efterfrågan (volmymässigt) vilket tvingar företagen till att sluta höja priserna. Om centralbankerna höjer hushållens räntekostnader så snabbar de bara på en inbromsning som kommer naturligt ändå. Vilket till slut tvingar dem att snabbt sänka för att hjälpa tillväxt/inflation på traven. Lite som Riksbanken gjorde efter Great Recession. Inte så smart. Tror vi att FED tänker göra samma policy misstag som Riksbanken? Tänker att de är smartare än så. Men vem vet. Det som intresserar mig är lönebildningen i USA nästa sommar. Då när mycket normaliserats så kan vi ta den verkliga temperaturen på Amerikansk ekonomi, och därefter bilda oss en uppfattning om strukturellt inflationstryck.

CB Consumer Confidence kom in ganska starkt på 115,8 mot väntat 110,8 och fg 111,9. Klart piggare än Michigan vilket handlar om att den här ta mer hänsyn till jobbsituationen. Det är bra att arbetsmarknaden är stark. Bra för tillväxt, bra för marknadens förtroende för vinstprognoserna.

Återkommer i veckan med övrig data…

FED mötet idag kom in hökigare än jag väntat mig.

Man höjer tapering från 15 till 30 och blir klar i mars/april…. detta var väntat

Man släpper synen på inflation att den är övergående. Också rätt väntat.

Man guidar för 3 höjningar nästa år och 3 under 2023. För mig var det en starkare guidning än väntat.

Nu står vi alltså inför en första höjning i juni nästa år. Sen får vi två till, i september och december.

Min syn är att detta budskap kommer pressa upp 2yrs räntan mot c1%, 5yrs mot 1,5% och 10yrs till 2% fram till nästa vår, typ mars /april.

Detta är inget problem för börsen, den brukar stiga med räntor så länge som utsikterna är goda. Det är först efter de stigit som det brukar bli problem. Därför tror jag också på en börstopp i mars/april.

Därefter är jag ju super baissad, dels pga värderingsskäl, men också för att jag tror inbromsningen blir ganska stark. Fiscal cliff ni vet. Det är där jag skiljer mig från FED; de tror på stark ekonomi nästa år, typ 4,5% tillväxt. Det tror jag kan bli svårt.

Därför är jag klart tveksam till att de faktiskt kommer att höja när de väl kommer till juni. Det har ju hänt förr att det INTE blir som plot schemat om man säger så.

Att Powell släpper synen på inflationen som övergående och nu väntar sig fortsatt rätt hög inflation beror INTE på att han tror att bilhandlare fortsätter att höja priserna på beg bilar som de gjort senaste året, eller att supply issues fortsätter att härja, eller annat som varit väldigt pandemi relaterat. Nej han tror fortfarande att mycket av det som tryckt upp priserna i år, kommer plana ut och trilla ut ur inflationsdatan.

Men vad som hänt är att lönerna i år tagit ett rejält språng utan att arbetsmarknaden varit så mycket tajtare än under 2016, och då hade vi inte problem med löner. Det finns lite olika förklaringar till detta, och vissa av dem är övergående. Men givet deras positiva syn på ekonomin, och att arbetsmarknaden, mätt som sysselsättnings- och deltagandegrad, är relativt nära att anses vara tajt (det är stor skillnad efter recessionen 2009, där det skulle ta 9 år innan man kunde tala om tajthet) så förstår jag honom att han tror att även om lönerna mean revertar från dagens extrema nivåer, så lär de inte komma ner så långt som om ekonomin inte varit stark och arbetsmarknaden nära tajthet. Och givet att lönerna inte faller tillbaka så mycket, så gör inte den lönedrivna inflationen det.

Så jag är helt säker på att han vet att inflationen droppar ordentligt under våren, fast kanske ner mot 2,5%+ och inte så mycket lägre, samtidigt som tillväxten är god, och då är faktiskt FEDs mål om minst 2% inflation uppnått. Detta samtidigt som arbetsmarknaden kommer anses vara i full sysselsättning. Alltså är det inte så konstigt att han tror sig kunna höja i juni 2022.

Men, som sagt, jag tror Fiscal Cliff kommer att ställa till det. Tillväxten blir lägre än väntat, inflationen kan bli lägre än väntat, och då kommer plot chartet att revideras. Time will tell.

Spelar det nån roll när FED höjer? Ja om man ser till skuldberget i världen, och USA, så skulle jag säga att höjer dem från 0 till 2% så innebär de ökade räntekostnaderna, som ger en squezze på inkomsterna, varpå tillväxten i princip går mot 0%. I den miljön anställs ingen, och vinsterna står stilla. Börsen blir orolig och faller.

Eftersom jag tidigare trodde på höjningar under 2023, så väntade jag mig inbromsning under 2024, och förmodligen recession 2025. Om FED nu är rätt på bollen, och jag har fel i att Fiscal Cliff på utebliven spending av 15% av BNP inte spelar nån roll, och de börjar höja redan nästa sommar, så kan man i princip flytta fram detta scenariot 6-12 månader. Det betyder att den topp vi ser under nästa vår, förmodligen är en topp som kommer att hålla länge. Vi pratar alltså topp i likhet med 2007 och 2000. Men vi får ta ett steg i taget. Inbromsningen kommer då redan 2023, och recession under 2024.

Marknaden är stark ikväll… först och främst handlar det om att en osäkerhetsfaktor försvunnit. Mötet är bakom oss. Marknaden hatar ovisshet. Men för det andra så gläds marknaden över att FED inte upplevs vara behind the curve, utan realist och har en plan för detta. Man är också glad över att trots den inflationsmiljö vi är inne i , så väntas tillväxten vara okej, och vi klarar även av att hantera tider med inflation. Mantrat från många dysterkvistar har under många år, ja nästan så länge som jag kan minnas, att så länge som räntorna är låga, så går det inte åt helvete, men när inflationen kommer tillbaka (jag minns 1982 bla bla) då är det slut. Nu upplever många att inflationen kommit tillbaka…. men det verkar gå rätt bra ändå. Till och med FED intygar detta och det känns bra.

Som sagt, jag tror 10yrs är på väg mot 2%…. sen om FED får rätt så lär den fortsätta upp mot 3% i takt med deras höjningar. Som sagt, får de rätt kommer börsen stöta på patrull då en ränta på 2% innebär ett motiverat PE-tal på c18 medan en ränta på 3% så talar vi om PE 15. Vi kan diskutera vinstnivåer nån annan gång, men ni fattar. För om börsen ska gå bra så måste vinsttillväxten kompensera för multipel contraction.

Men jag tror ju att Fiscal cliff kommer göra skillnad, att börsen toppar ur under våren och börjar falla kraftigt. Att 10yrs trycks tillbaka igen, mot kanske 1,5-1,7%. Sämre jobbskapande, inflation lägre än väntat, negativa vinstrevideringar. Detta tror jag är mer sannolikt…. time will tell. Fiscal Cliff är ju en tillväxtfientlig faktor. Men om den innebär uteblivna räntehöjningar, så är det faktiskt en börsvänlig faktor allt annat lika.

Men som det är nu verkar marknaden glad över FEDs hökiga kram och lugnande ord att allt är lugnt, allt ser bra ut. Vi har örnkoll på detta.

Om styrkan håller i sig så kommer köpsignalerna och då kan vi få ett för många efterlängtat nisserally. Jag siktar i så fall på SPX 4,900 +/-50bp. Target till våren är alltjämnt 5,200ish.

FED beslutet förändrar inte mycket där… den stora skillnaden är om de får rätt så kommer det börja att knaka i konjunkturträdet under andra halvan 2023. Har jag rätt så blir det ett år senare. Och när det knakar i trädet så faller vinsterna och det gillar inte börserna. Senast det var tuffa tider var 2020, och då gjorde SPX en vinst på 140 dollar. Den kan man ha som referensvinst även denna gång när det börjar blåsa snålt. Men deppa inte nu,…… nu är det happy times fram till våren! Tjooohoooo!

———————

Torsdag….

Från Europa kom Mfg Flash PMI in på 58,0 mot väntat 57,8 och fg 58,4. Tyska motsvarigheten kom in på 57,9 mot väntat 56,8 och fg 57,4. Europas tillverkningssektorn mår bra. Ingen kollaps i närtid. Tjänstesektorn kom in nåt svagare, men på totalen mår Europa ganska bra. Ingen fara på taket, lita på vinstestimaten.

För er som är nya så vill jag bara göra ett förtydligande mellan PMIs och vinster. PMIs guidar den ekonomiska utvecklingen med 1-3 månader. Ekonomisk tillväxt i nominella termer (real + inflation) visar hur stark Sales blir för företagen. Sales X Operational Leverage ger vinstutvecklingen i grova slängar. Så istället för att sitta och vänta på hur ex resultaten ska bli under Q4, vilket vi vet i februari från bolagen, så tar jag istället tempen på PMIs under typ augusti-oktober, och vet därmed på ett ungefär om det är tryck i maskineriet under Q4, och vet i stora drag hur vinsterna blir under Q4. Enkelt uttryckt har jag en god uppfattning 6 månader innan bolagen publicerar resultaten över hur de ska bli. Eftersom marknaden diskar framtiden, så går PMIs mer i linje med marknaden medan resultaten laggar. Jag tittar såklart även på resultat, men då handlar det mer om att studera avvikelser och detaljer. För att inte tala om bolagsnivå. Men givet hur PMIs rullat in nu senaste tre gångerna så vet vi alltså redan att Q4 perioden, som rullar i gång i slutet på januari, kommer bli ganska bra.

Philly FED kom in på 15,4 mot väntat 30,0 och fg 39,0. En riktigt sur siffra, som pekar på en ISM ner mot sub-55. Märkligt kan tyckas när Empire var så stark tidigare i veckan. Tittar man på underkomponenterna så är det New orders, 6m outlook, cap-ex och priser som svagar sig. Det är alltså inflation och tillväxt som får sig en rejäl törn. Den enda faktorn som är bra är employment, som vi också vet är lagging i allmänhet. Dvs det krävs good times under en period innan företag känner confidencs och börjar anställa. Det har varit anmärkningsvärt hur bra industrin i USA, och Europa också för den delen, har mått i förhållande till hur lite man har rekryterat. Visst, de flesta jobben skapas i tjänstesektorn som är störst. Men det finns en koppling. Kan det vara så att lagom till att tillverkningssektorn går in i ett lite lugnare tempo så känner ändå företagen konfidens inför framtiden och vågar anställa. Vi ska inte dra på för stora växlar här….. men siffran är anmärkningsvärd. Ni vet ju hur jag anmärkt på nivån kring detaljhandeln som icke hållbar givet underliggande köpkraft. Detta samband kanske börjar röra på sig nu närmaste månaderna.

US Mfg Flash PMI kom in på 57,8 mot väntat 58,5 och fg 58,3

US Service Flash PMI kom in på 57,5 mot väntat 58,5 och fg 58,0

Båda sämre men fortsatt god nivå. Empire ligger i nivå med detta, medan Philly är en bit under. Retail sales var inte så upplyftande heller. Svårt att dra någon hård slutsats av detta. Nivån är generellt god, men momentum avtar något. Vinstförväntningarna för Q4 lär hålla… och än så länge bör det inte ge någon större inverkan på FY22 som i princip är det enda som räknad nu egentligen.

Jag har ju flaggat för US Fiscal Cliff som en viktig tillväxtbromsande faktor inför nästa år, något som marknaden inte tar till sig av och förstår konsekvenserna av. Jag har en faktor till, som historiskt varit viktig. Nämligen China Liquidity YoY%. Den kan man beräkna på lite olika sätt, men att ta M2 (alt M1) och sen substrahera med PPI (alt CPI) ger en vink. Den leder globala PMIs med ca 12 månader. Den ser inte så bra ut inför nästa år. Dvs den guidar för att globala PMIs kommer trilla ner mot 50-55 i mitten på nästa år. Gör dem det revideras tillväxt ner, revideras tillväxt ner revideras vinsterna ner. Hur börsen går är ju en även en funktion av pris och ränta. Men som ni förstår är det inte positivt. Detta skulle i så fall rimma fint med mitt case om att konsensus ligger 10%+ för högt i sina vinstestimat inför nästa år.

Jo, på fredag är det Triple Witching. Erik Hansen tipsade mig om hittills i år har marknaden gått svagt inför, och starkt efter. Är det detta Nisse väntar på? Det skulle betyda att på måndag går startskottet…..

David Bagge aka Tenbagger, en av Twitters bästa enl mig, har också lyft fram Gamma trejden, där nuvarande negativ Gamma förstärker upp- och nedside dagar.

Sammantaget innebär detta att ett Nisse rally eventuellt kan inledas på måndag. Men tiden börjar bli knapp….. SPX ska ju helst inte stänga under 4,600 utan dra över 4720 nivåerna och stänga där…

Mitt mars/april target är intakt rent tekniskt så länge som SPX inte stänger under 4,500. Då är risken stor att vi redan sett toppen, och marknaden tänker prisa in nåt annat.

Från att för två veckor sedan befunnit oss i en risk off marknad, så vände sentimentet på en femöring, och gick in i en risk on marknad istället. Svag dollar, stigande räntor och fallande räntor. What´s next? Ja många inklusive jag själv tänker nog mest på Nisse rally. Särskilt med tanke på att Omicron är ur vägen, sentimentet rejält nedtryckt, aktieriskpremien är god…. men vi behöver nån som tänder brasas, och det skulle kunna vara FED på onsdag. Det kan såklart också släcka den.

Bortsett från FED, som är viktigaste hållpunkten, har vi en hel del viktig data, Inflation från Sverige, Flash PMIs, Empire FED, US Detaljhandel, NAHB index samt Philly FED

tbc…

Ha en fin vecka!

—————

Svensk Inflation, KPIF ex energi, kom in på 1,9% mot väntat 1,9 och fg 1,8…. gäsp, okej, inget att se, då går vi vidare. Nej, sett till svenska löner som håller sig på mattan, stark krona, och en regering som bara spenderat 6% i budgetunderskott senaste 2 åren (mot USA 30%) med mindre DEMAND push som konsekvens… så blir det inte värre än så här. Men visst, energi och råvarupriser känner vi av…. men de är inte räntedrivande. Tvärtom!

Inför FED mötet imorgon så tänker jag titta på räntorna. 10-åringen ska helst dra, inte falla. Och diffen mellan 10- och 2åringen (10-2) ska gärna stiga, inte falla. Detta om man vill tro på Nisse rally.

Just nu handlar ALLT om inflationsoron. att Fed är behind the curve och tvingas till höjningar nästa år, som tack vare skuldsättning – genom stigande räntekostnader, dödar tillväxten och därmed vinster och multiplar…. och då ska man INTE ha aktier. Så långt har marknaden rätt. Men vad den missar är inflation tänket. De utgår från efterfrågan är okej nästa år, och fortsatt tajt utbud gör att priser på råvaror fortsätter att stiga och därmed ökar kostnaderna för företag, som för att bibehålla sina vinster, fortsätter att höja priserna. Hela detta resonemanget är felaktigt, och felet ligger i att Demand är statiskt.

Tänk er en konsument som hade 100kr har 110kr i år. Han kan köpa 10% mer. samtidigt har det inte produerats fler varor. Efterfrågan ökar, men inte utbudet. priserna höjs och konsumenten köper varan för 110kr. inföationen är brutal. Men nästa år kommer konsumenten med 90kr. utbudet är ungefär som innan, men det finns bara efterfrågan för 90kr. priserna kommer falla för att möta kundens efterfrågan. alternativet hade varit att stå kvar på 110kr men då får man inte varan såld, och de längre tillbaks i supply kedjan har också kostnader att täcka så de måste sälja sin produktion, alltså anpassar de priserna nedåt.

Detta är grovt förenklat. I praktiken tror jag inte på prissänkningar, utan UTEBLIVNA prishöjningar, och sen gör baseffekten sitt.

Världen har haft en Demand shock i år… den går inte på repris nästa år.

Sverige har inte jätteproblem med inflation. Men trots detta hyfsad tillväxt och efterfrågan. Vi har spenderat 300mdr sek (6%) i underskott senaste två åren. Hur hade vår ekonomi varit om vi spenderat 1,500mdr…. dvs 1200mdr mer, eller 600mdr mer i snitt per år, eller 60,000 per svensk och år, eller 120,000kr per arbetande svensk och år, eller 10,000kr mer i månaden per arbetande svensk. Tror du svensk ekonomi känt av det? Det tror jag. Om man sen tar bort samma peng, märker ekonomin av det? Jag tror det. Där har du USA i ett nötskal….

————–

Onsdag och FED möte… alle man på däck!!!!

Empire FED kom in på 31,9 mot väntat 25,0 och fg 30,9… väldigt starkt. Maskinen tuggar på….

Retail sales kom in på 0,3 MoM mot väntat 0,8% och fg 1,7. Rätt svagt faktiskt. i reala termer sjönk faktiskt försäljningen. De höga priserna möts alltså inte upp av köpkraften och då blir försäljningsvolymerna lägre. Ni vet att jag tjatat om detta. Hur tror ni företagare tänker när de börjar sälja färre varor? Höja priset ytterligare? Skulle inte tro det. Och när samma företagare lägger beställning att köpa in varor som ska säljas framöver. Brassar han på eller inte? Just det, han blir lite försiktigare. Och när fabriken som tillverkar prylarna ser att ordern är inte lika fet som tidigare… hur lägger han sin beställning på råvaror? Ja ni fattar!

Jag har sagt det innan… INFLATION skapas aldrig ur supply ledet. Gör den det leder det till deflation på sikt. Inflation kommer alltid ur demand sidan som drivs av köpkraften. Det är också den och inget annat som till slut driver penningpolitik och räntor i viss riktning.

Det är kanske svårt att förstå. Inflation är ju alltid ett resultat av att företag höjer priserna på varor och tjänster. Men det är en jäkla skillnad om de höjer för att inköpen blir dyrare ELLER för att lönerna ökar. Om bara inköpskostnaderna lyfter men inte löner, så kommer de till slut att sälja färre antal. Vilket leder till att de måste sluta höja priserna. Om lönerna lyfter så kan de höja priser utan att volymen blir lidande. Då är det till slut centralbankens jobb att sabba spiralen genom att höja räntorna vilket drar ner köpkraften trots bättre löner, och då säljer företagen mindre i volym, varpå prisuppgången upphör. Detta är sunt förnuft!

NAHB kom in på 84 mot väntat 83 och fg 83… fortsatt stark fastighetssektor vilket inte är nåt nytt. Stark tillväxt och låga räntor gör sitt.

Stark dollar, fallande långräntor (och yieldkurva 10-2 som sjunker) och stigande VIX. Det är Risk off i min bok. Att SPX och NDX gör en Fib50% korrigering däremot är ingen fara däremot. Det är rent av hälsosamt. Vi är dessutom rätt översålda i RSI just nu. Men bryter det ner härifrån så är det antingen en fint, eller början på nästa rörelse ner mot September bottnarna.

Ska vi få ett tomterally är det hög tid att köparna kommer in den här veckan. Senast nästa vecka. Vad handlar allt om? Många är rädda för att inflationen biter sig kvar och att centralbankerna är behind the curve. Andra är rädda för att tillväxten växlar ner. Många är rädda för både och. Om man tittar på amerikanska kort och långräntor, så tolkar jag det INTE som att marknaden egentligen är särskilt rädd för att FED tvingas till en lång serie av höjningar nästa år och att de skulle vara behind the curve. Snarare tycker jag räntemarknaden pekar på rätt svag tillväxt och inte något stort problem med inflation. Jag tror räntemarknaden är hyfsat rätt på det. Tillväxten kommer att bromsa in. Inflation är om 6-12 månader inget stort problem. Inflationen är inte mer sticky än efterfrågan tillåter. Dvs faller tillväxt och köpkraft, så blir efterfrågan därefter, och då är inte utbud/efterfråge förhållandet lika skevt som det är idag. Då anpassar sig priserna.

Nej den stora grejen är Omicron osäkerheten. Med betoning på osäkerhet. Den skrämde slag på marknaden, och det gjorde inte saken bättre att vi handlades bara någon procent från ATH. Förhandsinfon kring Omicron säger att den är väldigt smittsam, men att symptomen inte är så farliga. Huruvida vaccinerade är bättre skyddade eller inte är mer osäkert. Vi kommer få mer information i veckan. Vissa säger onsdag typ. Detta tror jag kan hjälpa eller stjälpa marknaden. Dvs Fib50% korrektion är inte så dumt om man vill ha ett avslutande tomterally. Det är där vi är nu… Men kommer det dåliga nyheter så lär vi bryta ner, och då uteblir tomterallyt och vi tar sikte på september lows. Det är där vi står som jag ser det. FED kommer vid december mötet meddela att man snabbar på tapering, för att kunna höja redan nästa sommar. OM det blir nödvändigt. Därmed inte sagt att det blir det. Tvärtom tror jag Powell fortfarande tror på att dagens inflationsbild är väldigt annorlunda om 6-12 månader. Jag ser FEDs kommunikation på sistone att man vill ”öppna ett fönster”. Inte mer. Där är jag duvig, andra är betydligt hökigare. Vi får väl se. Att extrapolera nuläget brukar inte fungera. Därmed inte sagt att framtiden just kan bli en extrapolering av nuläget. Jag bara säger att framtiden blir vad den blir av en anledning…. inte på grund av extrapolering. Det är en stor skillnad.

I veckan är det rätt lugnt på makrofronten. Inflation och Michigan på fredag.

Have a nice one!

———

Oron för Omicron lättar, utan att vi egentligen vet säkert. Oron för FEDs hökighet lättar, för räntorna faktiskt faller, inte stiger. Lite storm i ett vattenglas det här kan jag tycka. Marknaderna ser att göra en klassisk rekyl formation. Vi har haft första benet ner, och är nu inne i B-rörelsen upp. Den kommer ta slut snart och det är dags för sista benet. Huruvida det blir en dags fladder eller nya bottnar tror jag kommer gå att koppla till Omicrons nyhetsutveckling, kanske i kombination med fredagens inflationssiffra. Vi får se…. jag är ju i grunden optimist, men tycker nuvarande situation är stökig.

Äntligen fredag! B-rörelsen känns klar, och det är frågan var C tar vägen. Så länge som 4,650ish håller på SPX finns det anledning att vara positiv i det korta. Motsvarande för NDX är typ 16,000. Bryter vi upp över 16,400 samt 4,700 för SPX finns anledning att hoppas på Nisse rally. I eftermiddag har vi inflation, det skulle kunna bli en trigger i nån riktning.

US Core CPI kom in på 4,9% mot väntat 4,9 och fg 4,6. Inline. Många befarade att hyrorna skulle sätta fart och dra upp inflationen. Men de verkar hålla sig på mattan. Inflationen kommer vara hög i nån månad till och sen falla framåt våren. Under andra halvåret nästa år kommer den pga ren baseffekt att vara svag, samt att tillväxt och löner kommer vara lägre än många tror. Vi har alltså fått en DEMAND shock i år som handlar om att köpkraften varit exceptionell. Till en liten del förklaras detta av jobbskapande och löner, men till största del handlar det om att man kört ett budgetunderskott på 15% av BNP som inte återupprepas nästa år. Som det är nu är inflationen deflatorisk. Detta låter kanske konstigt, men priserna ökar mycket snabbare än köpkraften, vilket innebär att nästa år, så är vi realt fattigare, och kommer alltså inte kunna köpa lika varor och tjänster i volym. Företagen märker av detta i form av fallande efterfrågan. Detta gör att de inte kommer fortsätta att höja priserna som i år, och därmed rör sig inflationen rent matematiskt nedåt. Räntor, långa som korta, visar också detta med all tydlighet. Alternativet är att vi hamnar i en löne-pris spiral, där lönerna höjs i syfte att kompensera för priserna. Men detta kommer inte att hända. Den stora grejen är att i år backas köpkraften upp av 3,000mdr dollar, eller cirka 10,000 dollar per amerikan…. den faktorn finns inte där nästa år. Anledningen till att inflationen inte drog under 2020 trots att budgetunderskottet var lika stort berodde på att Privata sektorn var i recession. C19 liksom. I år har den mått bättre, och trots detta fått lika stora finanspolitiska stimulanser som året innan.

Prel Michigan kom in på 70,4 mot väntat 67,1 och fg 67,4. Bättre med fortsatt svag. Vi vet nu att många konsumenter säger sig ha problem med shoppingen för att det inte finns varor. Det är alltså supplykedjan som strular. Detta kommer hyfsa till sig nästa år.

I skrivande stund är marknaden hyfsat stark, och man är ju frestad att tro att vi är i starkgroparna på ett nisserally, men även nästa vecka kan bjuda på lite set back innan detta blir en realitet…. vi får tar ett steg i taget. Jag tror tills vidare att aktier är rätt ställe!

I nästa vecka har vi FED möte…. sannolikt lyfter de tapering från 15mdr/mån till 30. Det spelar inte så stor roll i sammanhanget. Vad som däremot är intressant är att säsongseffekten i december är stark, och att den börjar den 15e, dvs när FED har sitt möte. Ska FED kicka igång Nisserallyt???? Vore ju inte första gången FED ger marknaden confidens att handla på framtiden….

Trevlig helg

Viktig makrovecka med jobb, PMIs, Case Shiller, CB Cons Conf i spetsen. Men det väger lätt mot marknadens fokus på Omicron. Så här långt verkar det vara en väldigt smittsam variant, men att den skulle fylla upp sjukhussängar och leda till dödsfall av vaccinerade verkar vara mer osäkert. I så fall behöver den inte leda till mer restriktioner än Delta, och då är det lugnt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Många index repar sig idag, men vi har inte fått några klassiska köpsignaler ännu, så det är lite tidigt att blåsa faran över. Om vi lyfter bort Omicron ur diskussionen så ser det ut att vara ett köpläge, såväl tekniskt som fundamentalt.

Vi har också månadsslut, vilket rätt ofta innebär en stark stängning, vilket hade passat bra med tanke på fredagens slakt.

Ha en fin vecka… tbc.

————

Onsdag

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,1 mot väntat 49,6 och fg 49,2. Caixin Mfg PMI kom in på 49,9 mot väntat 50,5 och fg 50,6. Lite blandad kompott, men säger egentligen samma sak. Kina puttrar på, inte lågkonja, inte högkonja. Nåt därimellan, jag är inte orolig. NBS Non-Mfg PMI kom in på 52,3 mot fg 52,4. Same same!

Case Shiller huspriser visade en uppgång på 19,1% YoY mot väntat 19,3 och fg 19,6. Huspriserna sätter nya rekord, vilket inte så konstigt med tanke på hus de amerikanska bostadsobligationerna beter sig. Om 2 år kommer de stå c10% lägre. Av samma anledning.

CB Consumer Confidence kom in på 109,5 mot väntat 111,0 och fg 111,6. Fortsatt stark nivå. Den präglas i stor utsträckning av arbetsmarknaden och den ser som bekant stark ut.

Tysk Mfg PMI kom in på 57,4 mot flash 57,6 och fg 57,8. Från Europa kom den in på 58,4 mot flash 58,6 och fg 58,3. Fortsatt stark nivå ändå!

Från USA kom US PMI in på 58,3 mot flash 59,1 och fg 58,4. Okej liksom

ISM Mfg kom in på 61,1 mot väntat 61,0 och fg 60,8…. starkt, och extra glädjande är att det inte bara är pris komponenten som driver utan Employment och New Orders…

På det hela taget en hyfsad skörd, där min slut konklusion är: Marknaden fortsätter att lita på vinstprognosen för nästa år, som faktiskt letat sig upp till 222 dollar för SPX från 220… detta samtidigt som 10-åringen letat sig ner till 1,43%…. och ni förstår alla vad det innebär för riskpremien? Just det, det är bra! Nu handlar det bara om att marknaden måste känna konfidens, vilket är samma sak som att inte känna oro. Oro nu för tiden handlar om två saker…. 1, Omikron 2, Stagflation.

Vilket leder oss in på nästa avsnitt

Powell är ute och säger att 1, inflationen kanske inte är övergående och 2, han funderar på att öka tapering takten.

För det första kring det här med inflation. Jag är 100% säker på att vet att den typen av inflation vi ser idag, som egentligen inte handlar så mycket om supply, utan en demand shock av stora mått. Alla pratar om supply och analyserar det fram och tillbaka, men väldigt få förstår demand. Jag tror jag förstår demand, och framförallt varför nuvarande nivå inte är uthållig. Detta gör att inflationen kommer att komma ner nästa år. Men det är osäkert hur snabbt, och under tiden så skapas jobb, arbetsmarknaden tajtar till, och lönerna kanske inte sjunker tillbaka lika mycket som FED hoppats på, och därmed sjunker inflationen tillbaka, men inte så mycket som de hoppats, då företagen trots allt hanterar lönekostnader med att höja priser. Alltså ser Powell att det finns en risk att inflations nedgången inte kommer lika snabbt, eller blir lika djup.

Som FED chef kan han inte ”gifta sig” med sin tro, utan måste hålla alla dörrar öppna. Så även denna, varför han nu flaggar för att inflationen kanske inte är transitory, och genom att ev öka upp tapering från dagens 20mdr till 30-40 vilket gör att han är klar tidig alt sen vår, vilket gör att det finns ett fönster att höja redan nästa sommar.

Men han har inte bestämt sig, han har bara öppnat ett fönster. FED kommer inte göra om samma policy misstag som Riksbanken när man höjde från 0,25 till 2,00% från sommaren 2010 till 2011. Något de fick massiv kritik för senare. Detta för att de inte förstod inflationsdynamiken bakom. Precis som nu så studsade allt upp efter recessionen 2008/2009. Men precis som nu var det bara mean reversion, med den stora skillnaden att allt är så mycket mer extremt nu med nedstänging av ekonomier och extrema budgetunderskott.

Mitt råd till alla er där ute som funderar över inflation. Tänk dig att du har 100kr och alla höjer priserna och du sätter sprätt på alltihop. Nästa år har inte mer utan fortfarande 100kr. Vad händer om alla försöker fortsätta att höja priserna då? Just det…. sålda volymer krymper. Lägre efterfrågan, och vad händer med prissättningen då tror ni? Det är hög tid att ni börjar förstå köpkraften och dess förändringar. Köpkraften handlar om Inkomster (antal jobbare X deras inkomst), räntekostnader och budgetunderskott. Det är inte svårt att räkna på….

2021 har handlat om en DEMAND chock…. men alla funderar över SUPPLY sidan.

Räntedrivande inflation kommer alltid ur köpkraften, inte det omvända. Den inflation vi ser idag, om något, är deflatorisk, då den kommer bromsa tillväxt längre fram vilket med för fallande volym, som gör att företagen inte kan höja priserna, och då dör inflationen av ren baseffekt.

Anyhow, jag tror som sagt tidigare att 10-åringen är på väg upp mot c2,3% nästa vår. Där tror jag ju även på en större börstopp och sen en riktigt rejäl sättning då marknaden inser att köpkraften inte lyfter tillväxt och vinster som väntat. Denna sättning kommer skapa en risk off marknad som bland annat innebär att marknaden kastar sig över långa trygga statspapper som faller mot 1,7%ish. Inflation droppar och dagens oro kommer vara den omvända. Tillväxt haltar, och vinster revideras ner. Dagens baseffekter som håller upp inflation, kommer nu vända till det motsatta och hålla nere inflationen. En helt ny situation mot idag. Men det är svårt att ta in, då det går emot vår magkänsla.

Men konjunkturen tuggar vidare och tajtheten i arbetsmarknaden kommer skapa lönetryck på nytt, och därmed lyfta inflationen igen, och då blir det dags för FED att börja höja. Jag säger april 2023. Därför tror jag 10åringen vänder upp kring 1,7% och klättrar mot 3% som vi når under 2023. Där toppar den ur samtidigt som Fed börjar höja vilket lyfter korta räntor. Yieldkurvan börjar vända ner under 2023 när 10åringen toppar ur samtidigt som korta räntor stiger med FEDs höjningar.…. vilket är en klassisk signal över att sämre tider är att vända… vilket vi alltså får under 2024 alt 2025. Svåra tider där Fed återigen tvingas nolla styrräntan. Och så börjar allt om igen.

Många som tror att de höjer nästa sommar, pga saker som händer nu. De förstår inte dynamiken i affärslivet… sorry! Höjder de nästa sommar så är det för att arbetsmarknaden tajtat till sig snabbare än väntat, och resulterat i att lönetrycket inte vill komma ner. Det är en annan sak! Det exceptionella lönetrycket nu är samma som det vi såg under 2010. Men det föll tillbaka. Deltagande och Sysselsättningsgrad var inte där… det skulle dröja ända till 2017 innan de blev relevanta. Den här gången går det snabbare.

Just nu är jag väldigt ensam om att tro på NOLL höjningar under nästa år…. vi får väl se, om 6 månader vet vi. Jag tror som sagt att vi är i en ny situation då som väldigt lite påminner om dagens.

På fredag kommer jobbdata och Service PMIs… tbc

—————

Man kan enkelt konstatera, i efterhand, att efter oktobers starka rörelse så behövdes lite andhämtning. Men nån större rekyl blev det aldrig i november. Det blev konsolidering istället. Och hade det inte varit för Omikron så hade nog marknaderna brutit upp ur denna rekyl och satt nya toppar. Nu dök istället Omikron upp och marknaden fick anledning att rekylera. SPX har gjort en Fib50 och NDX en Fib38. Indexen som tidigare var överköpta är nu översålda. Sentiment och riskindikatorer är numera rejält nerkörda. Är det köpläge? Släpper Omikron rädslan, då kommer vi få tomterally. Kommer rädslan att släppa? Jag vet inte, känns ju rätt troligt. Men det är svår materia. Är man riskavert, dvs där man inte bryr sig om uppsidan så länge som nedsidan är betydande, så kanske man ska avvakta köpsignal. Är man inte riskavers, dvs så länge som uppsidan är tillräckligt stor så spelar inte risken så stor roll, då kan man våga sig på köp med nån typ av stop loss. Finns inget rätt eller fel, bara personlighet. Vad är köpsignal? Tja bryter SPX upp över 4,650 och stänger där, så skulle jag säga saken är biff. Vad är nedisdan härifrån? Tja, spårar Omikron ur, alltså är väsentligt värre än Delta, och vars konsekvenser ser ut att att påminna mer om våren 2020, ja då lär vi bryta 4,500 och fortsätta ner mot 4,350ish… detta känns såklart som mindre troligt idag… just sayin att vi inte med 100% säkerhet kan säga nåt om Omikron!

Man måste i sammanhanget komma ihåg att vinsten för SPX låg på 140 dollar förra året, 210 i år och 220 väntas nästa år. Om Omikron visar sig runda alla vaccinerade, på nytt skicka gamla och sjuka till sjukhusen, och dödsfallen tar fart….. ja då kommer nedstängningarna som ett brev på posten, och då pratar vi inte 220 i vinst utan då börjar marknaden snegla på 140 igen. Givet att SPX idag ligger på 4,577 så innebär det ett PE-tal på 4,577/140=32,6X….. så ni fattar att marknaden är rökt i ett worse case scenario. NOTERA att detta är INGET jag alls tror på. Bara målar upp bilden. Jag hoppas på hyfsade Omikron nyheter inom en vecka eller så, och sen tomterally på det. Vill bara säga att jag inser vad alternativet är.

Caixin Kina Service PMI kom precis in på 52,1 mot fg 53,8…. sämre men ingen biggy!

Europas tjänste PMIs kom in nåt sämre än sist och rel förväntningarna men nivån är fortsatt ok. Så länge som vi inte åker på restriktioner så mår Europa hyfsat bra. Men det är klart… aggregerade inkomster (löneökning plus nya jobb) ökar långsammare än priserna. Negativ köpkraft alltså, och my take är alltså inte att det är inkomsterna som gör en catch up mot priserna, utan lägre försäljningsvolymer (pga av att konsumenterna får mindre varor och tjänster för sina pengar) kommer få företagarna att sluta att höja priserna. Att lönerna just nu gör ett ryck upp, är inte en löne-inflations spiral a la 70-tal. Det är samma sak som hände under 2010 fast mycket mer extremt. Det kommer lägga sig. Jämförelserna med 70-talet haltar för världen är globaliserad och digitaliserad. Tror du inte mig… gå ut och prata med vilket företagare som helst.

Det är inte datan det är fel på, den är ok. Det är inte värderingen av börsen det är fel på. Det är inte rädsla för Powell, trots snack om ökad tapering och räntehöjningar. Räntorna är okej. Allt är okej… det är egentligen bara Omikron rädslan som ligger som en våt filt över marknaderna. Den måste försvinna… då drar vi igen.

————-

Jobbdata från USA kom precis, 210k nya jobb mot väntat 550k och fg 546k (uppreviderat fr 531k). En svag siffra!!! Mycket beror på att företagare inte hittar personal, en annan faktor är att det fortfarande saknas ca 2 miljoner+ människor i arbetskraften. Dvs folk som lämnade arbetsmarknaden under C19 men inte ställt sig till förfogande igen. Men trust men de kommer tillbaks. Det gör det alltid i takt med att det blir bättre tider. Första reaktionen från terminerna är positiv. Dvs mer måttligt jobbskapande innebär mer måttlig tillväxt, vilket gör räntehöjarhotet mindre relevant. Ännu en gång vill jag vara supertydlig. Om priserna där ute stiger snabbare än köpkraften, så kommer det till slut leda till fallande inflation. Inflation är ALDRIG en Supply fråga i första hand. Det är alltid en DEMAND fråga.

Vad innebär 210k jobb? 210*12=2,5m jobb om året. Det skulle alltså ta MINST ett år innan vi når full sysselsättning, och det skulle alltså dröja mellan att pandemi inflationen ebbar ut, och den andra lönedrivna tar vid, och därför är räntehöjningar inte aktuella förrän tidigast 2023. 2,5m jobb motsvarar en sysselsättningstakt på c1,7% om året, vilket innebär en tillväxt på c2,7%… alltså en normal år om man ser till Post-Lehman growth. Så egentligen är det ju inte ”svag” siffra så, utan en högst normal sådan.

Dollarn svagar sig… Räntorna faller… jobbdatan tolkas duvigt. Om FEDs hökighet tidigare var ett problem, så är duvigheten ganska bra. Trots detta är Omikron det viktigaste…. nästa vecka lär vi veta mer hur allvarligt det är, men förhandsinfo från Sydafrika är inne på att symptomen är milda… well… vi får se!

US Service PMI som kom in på 58,0 flash 57,0 och fg 57,8…. STARKT!

ISM non-Mfg som kom in på 69,1 mot väntat 65,0 och fg 66,7. också STARKT. Särskilt Employment faktorn var bra! Priskomponenten rörde sig knappt.

Innan vi tar helg skulle jag säga… underliggande ekonomi är trots dagens sysselsättningssiffra stark. Det är svårt att hitta folk, men de kommer så sakterliga dyka upp i arbetskraften så länge som ekonomin är stark. Inflation hysterin är på topp och kommer hålla i sig under nån månad till, men i grunden inget problem. FED är inte pressade att höja, men de måste öppna ett fönster om de blir tvingade. Men det vet vi först nästa vår. Detta är ett köpläge för aktier, nedtryckt sentiment och värdering talar för detta. Räntorna är låga och förtroendet för vinstprognosen borde vara bra. Säljarna måste bara bli klara först…. och blir det först tomterally, och sen vårrally, så är det börsens jobb att se till att alla inte får åka med. De nervösa ska skakas av först. Den stora outliern är Omikron… försvinner den som marknadsstörning, så försvinner säljarna, och då blir det bra. Annars inte.

Trevlig helg!

Jag trodde tidigare att SPX skulle ner mot 4500-4550 för att kraftsamla men så blev inte fallet. Istället har vi haft en två veckors konsolidering med som mest 2%, med en helt klart stark underliggande marknad. Visserligen är dollarn och VIX starka men det räcker inte. Dollarn är troligtvis stark för att FED är i ett mycket hökigare läge än omvärlden, vilket i sin tur handlar om att inflationstrycket där borta är ett större problem. Räkna med fortsatt stark dollar så länge som det håller i sig.

Varför är marknaden så stark? Det handlar i grunden om två saker. 1, Bra aktieriskpremie och 2, stark makro.

1, Aktieriskpremien är SPX 4,700 / Vinst2022 på 220usd = PE 21,3 –> earningsyield 4,7% minus US10yrs 1,5% = 3,2%. DETTA LOCKAR TILL KÖP, och har hindrat marknaden från att gå ner.

2, Mycket handlar såklart om låg ränta, men i lika stor utsträckning om förtroende för Vinst prognosen. Ihållande stark makro ger -> förtroende för att ekonomin ska fortsätta att växa –> vilket gör att företagens försäljningsprognoser kan infrias –> vilket gör att företagens vinstprognoser kan infrias.

Stark ledande makrodata gör att man litar på 220usd i vinst nästa år -> vilket gör att man litar på Aktieriskpremien.

Detta håller marknaden under vingarna.

I veckan har vi prel PMIs från världens alla hörn. Det är såklart jätteviktiga, men sannolikt kommer de att vara bra. Vi har även Core PCE, som sätter nya highs som media och analytiker gillar att skriva om, men som marknaden egentligen skiter i då de tror att de är övergående, samt Michigan. Riksbanken sammanträder också… gäsp! Ingves kommer gnälla om utlåningen om bostadslån, vilket han har helt rätt i. Jag gillar ideen om ett register över allas skulder. Ungefär som förr i tiden när man hade koll på hushållens förmögenheter.

Anyhow, det är en dryg vecka kvar av November, och det är inte omöjligt att vi bryter upp ytterligare. Jag tänker SPX 4,830 och NDX 17,000 dvs dryga 2% härifrån. Sen bjuder de första två veckorna av december på rekyl mot SPX 4,550 på c6%….. för att därefter ralla tillbaka mot ATH (tomterally) under årets två sista veckor. Eller är det bara så typiskt mig att börja bli lite småpositiv nu precis när det vänder ner. #kaffesump

SPX 5,200 i mars 2022 är alltjämnt target… inget har ändrats där!

Ha en fin vecka!

Tbc…

—————-

Det pratas mycket om inflation och löner där ute. Huruvida FED höjer under 2022 eller 2023 handlar väldigt lite om vad som händer med inflation och löner just nu. Anledningen är att de krafterna som påverkar utbud och efterfrågan just nu, är till stor del temporära och övergående, och har därmed liten bäring på hur just hur inflation och löner kommer att utvecklas under 2022 och 2023. Alltså, det som händer JUST NU har lite bäring på räntorna i framtiden. Det verkar inte alla förstå, eftersom debatten kretsar mycket kring vad som händer NU, och vad som kommer att hända med räntorna. Om FED höjer 2022 eller 2023, beror alltså på vad som händer med Core PCE under 2022/2023 vilket handlar om vad som händer med tillväxt, tajthet i arbetsmarknaden (jobbskapande) och löner under nästa år. FED kan mycket väl vara behind the curve och tvingas till tidigare räntehöjningar. Men det beror inte på vad som händer nu.

Det som är intressant är hur media skriver om problem med inflation, FED är bakom kurvan, räntehöjningar lurar runt hörnet…. MEN en Amerikansk 2-åring ligger på 0,6%. Om räntemarknaden hade trott på räntehöjningar inom kort, då hade den legat väsentligt högre. Alltså minst 1%. Den dagen FED inleder en serie av räntehöjningar, troligtvis 4-6 stycken a 25 punkter i kvartalet, så kommer den lyfta mot 2% och dra med sig 10 åringen mot 3%. Min gissning är alltjämnt att detta är ett case för 2023, inte 2022. Fiscal Cliff kommer innebära att det inte blir nåt under nästa år. Jag är fortfarande förvånad över hur så få inte räknat på konsekvenserna av att staten kör 15% budgetunderskott under ett år när privata sektorn mår rätt bra, som i år alltså…. och när man sedan tar bort denna typ av stimulans, som nästa år.

Marknaden svagar sig för att räntorna tar tog ett kliv upp igår…. och mycket handlar om synen på inflation just nu. Stagflationstemat härjar under röda dagar. Huruvida vi ska få en stark avslutning på november är svårt att säga nu. Min syn står dock fast: Nedsidan är begränsad. Året avslutas sannolikt starkt. Vi får en viktig topp till våren, lagom till att inflationen vänder ner och vi kan konstatera att inflationsoron var obefogad, och allt känns rätt bra. Då ska man sälja. Nu känns det oroligt… då ska man äga aktier.

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 57,6 mot väntat 56,9 och fg 57,8. Från Europa kom den in på 58,6 mot väntat 57,3 och fg 58,3. Fortsatt väldigt starkt alltså. Service PMIs repade sig kraftigt. Europa mår fortsatt bra. Detta innebär att marknaden litar på vinstprognoserna för nästa år…

US Mfg Flash PMI kom in på 59.1 mot väntat 59,0 och fg 58,4

US Service Flash PMI kom in på 57,0 mot väntat 59,0 och fg 57,8

Båda är fortfarande väldigt starka! Marknaden borde fortsätta att tro på vinstprognoserna där ute. Men man ska också ha klart för sig att det är priskomponenten som härjar. Vi vet varför, och vi vet när det tar slut. Att marknaden baissar sägs handla om inflationsoro, MEN jag skulle säga att RSI normalisering är den verkliga anledningen.

———

Lovade att göra efterforskningar på varför Michigan index och CB Consumer Confidence, de två mätningarna över amerikanska konsumentförtroendet, har diffat isär på sistone. Där Michigans nivåer faktiskt är på krisnivåer, och CB ligger markant högre. Nu vet jag. De båda indexen bygger precis som PMIs på enkät undersökningar, och som man frågar får man svar som bekant. I Michigan frågar man hur hushållens inköpsplaner ser ut för bla capital goods. Något man inte gör i samma utsträckning i CB. Där har det visat sig att eftersom det är så låga lager, långa leveranstider samt kraftiga prisöknignar på bilar, hemelektronik etc så svarar konsumenterna negativt. Detta drar ner Michigan. Dvs det verkar som om konsumenterna vill shoppa, men pga leveranstider och prisuppgång så blir det svårare. Så egentligen är det något som i grunden är positivt, och därmed återger Michigan en bild av en för negativ konsument. CB frågar däremot väldigt mycket om de är rädda att bli av med jobbet, förväntas få påökt, och om det anses vara lätt att hitta jobb. Där svarar hushållen väldigt positivt eftersom arbetsmarknaden är stark, vilket alltså utmynnar i en stark siffra.

Den här slutsatsen är viktig, eftersom konsumentförtroendet anses ha en ledande funktion på privatkonsumtionen som ingår i Amerikanska BNP med 70%+. Eftersom detaljhandelsdatan varit så stark (visserligen dopad av extreeeeeema budgetunderskott) så har det varit märkligt när Michigan pekar på en så deppig konsument. Det verkar som om hon inte är så deppig.

Så allt är frid och fröjd? Njae, medellånga caset är intakt. När Fiscal Cliff infaller, räntorna stiger så smått, så återvänder köpkraften i ekonomin till nivåer strax över 2018/2019. Givet att utbudssidan och lager rättar till sig, så borde hela apparaten normaliseras. Detta göra att leverantstider kortas ner, och prisuppgång på varor klingar, vilket till slut borde lyfta Michigan. Samtidigt normaliseras trycket på arbetsmarknaden, vilket borde hålla tillbaka CB något. My take är att de båda indexen borde konvergera på 12m sikt.

—————-

Torsdag… jag ska gå rakt på sak. Håller US10yrs nivåerna 1,7-1,8% året ut så tar jag sikte på att SPX kan nå 5,000 siste december. Rätt bull ändå! Men det bygger på att tioåringen konsoliderar.

Efter en stark oktober, så var en svag november att vänta. Särskilt när även räntan studsade upp. Ändå får man säga att marknaden har varit stark som ändå bara konsoliderat sista två veckorna. Konsolidering är samma sak som rekyl, fast en stark sådan. Men även en konsolidering kan bryta ner. I det här fallet tror jag det handlar om 10åringen bryter upp…. då är risken stor att senaste två veckornas konsolidering bryter ner istället. Nej, jag tror tvärtom att efter att 10-åringen gått upp senaste veckorna, som fått börsen att konsolidera, så är det nu tid för 10 åringen att konsolidera och börsen bryta upp. Särskilt nu efter gårdagens Core PCE siffra…. och ett FED protokoll som säger att OM Fed har fel kring att inflationen är övergående nästa år (dvs att dagens takt kring 4% kommer mjukna ner mot 2%) så är de beredda att höja räntan redan nästa år. Istället för 2023 som tidigare är guidat. Både inflationssiffran och protokollet är ju saker som hade kunnat få 10-åringen att ralla vidare. Men first reaction var inte det… vilket alltså nu får mig att tro att 10-äringen kan pausa lite och släppa fram börsen istället. Time will tell!

Några noterar säkert att jag brukar säga att en låg räntenivå, där räntan sen stiger, är i regel börsvänligt. Medan en hög räntenivå där räntan faller, är börs fientligt, går på tvärs med ovan. Det stämmer. Det har inte fungerat på sistone. Logiken kring mitt resonerande är att en stigande ränta handlar om att marknaden säljer obligationer och köper risk och har en positiv syn på framtiden. Problemet nu med att en stigande ränta inte drar med sig börsen uppåt tror jag handlar om stagflations ideen. Dvs räntan stiger pga hög inflation, inte goda tider. Då innebär en stigande ränta tvärtom svag börs, för att stagflation innebär inte höga bolagsvinster. Bara hög diskonteringsfaktor av bolagsvinster. No nice kombo.

Core PCE för oktober kom igår in på 4,1% YoY mot väntat 4,1 och fg 3,7%. Sky high!!! Men marknaden tog det med ro. So far. Som sagt tidigare, den kommer vara hög över vintern, för att under våren falla tillbaka pga baseffekter. Hur långt den faller tillbaka vet vi inte exakt. Innan siktade jag och FED på c2%. Nu är FED oroliga att de strukturella krafterna som verkar idag, har dels blivit högre än väntat och kanske ligger kvar längre än väntat. Då pratar vi inte begagnade bilar… det är en icke faktor i framtiden. Vi pratar inte heller hyror, som är sjuukt lagging av bostadspriser, som är lagging räntor…. nej vi pratar egentligen löner som har överraskat både mig och FED med tanke på sysselsättningsgrad och deltagande grad inte är högre idag än under 2017/2018. Så det finns pandemi relaterade effekter i lönerna, som väntas klinga av. Men vi kan inte vara säkra. Så faller core PCE till våren bara ner till 3%, samtidigt om lönerna inte gungar tillbaka mot 2,5% i årstakt… då kan de bli nödgade att höja redan nästan år. Detta är dock inte base case.

Michigan Final kom in på 67,4 mot väntat 66,9 och fg 66,8. Snäppet bättre, men det är fortsatt sjuk nivå. DOCK är jag inte lika orolig för den här längre, då efterforskningar visar att konsumenterna VILL och KAN shoppa men det är superstörda av 1, höga priser och 2, långa leveranstider. Det mina vänner… är lite av en I-lands problem i sammanhanget!

Riksbanken öppnar upp för EN räntehöjning under 2024…. hahahaahahahhahaa jag dör av skratt

2024 så kommer världen befinna sig i en lätt recession till följd av ett koppel räntehöjningar från FED, sannolikt inledda under tidigt 2023. Då kommer det inte vara aktuellt med nån höjning av Ingves.. sorry.

Folk brukar fråga vad det innebär för bostadsmarknaden. Jo, eftersom Ingves styr korta räntorna, typ Stibor 3m, som ligger till grund för våra rörliga bolåneräntor. Så räkna med låga räntekostnader under lååååång tid framöver. Bostadspriserna däremot är en annan biff. De sätts utifrån lånelöfte, som sätts utifrån kalkylränta, som sätts utifrån 5årigt bolån, som sätts utifrån 5åriga bostadsoblis, som sätts utifrån 5åriga statsoblis, som är en funktion av internationella räntor, primärt usa och europa. Jag tillhör ju dem som tror att US 10-åringen kan nå 2,3% nästa sommar. Det borde innebära att 5-åringen når 1,8%. Det borde innebära att en europeisk/svensk 5åring borde kunna nå 0,8%. Det borde innebära att bostadsoblisen går mot 1%+… typ 1,3%. Det borde implicit innebära att bostadspriserna ska ner en ganska rejäl bit på sikt. Jag tror nedgången tar fart nästa vår/sommar.

Detta trots att räntorna på lån är fortsatt låga.

Idag är usa stängt och imorgon halvdag. Det blir lugnt med andra ord. På måndag kanske julrallyt startar. Håll koll på 10-åringen!

——-

Ja det blev ju ingen lugn avslutning direkt. Den nya virusmutationen tog marknaden på sängen på ett sätt som jag inte såg komma. Kommer vi tvingas in i en ny serie av stängda ekonomier? Jag vet inte. Gör vi det finns det såklart mer nedsida men gör vi inte det, vilket jag hoppas och tror på, så innebar dagens sättning att vi luftade börsen från en del överköpthet och nu är väl rustade för ett julrally. Men det bygger såklart på att det här med viruset inte skapar problem… bra köpläge gör alltid ont i magen. Glöm inte det!

Jag tror inte börserna är klarar med att pysa ut överköptheten från oktobers snabba återhämtning riktigt ännu. Kommande två veckor lär bjuda på lägre kurser, men i det större perspektivet är det en kraftsamling inför nästa rörelse upp. Jag tänker SPX 5,200 framåt vårkanten. En kraftsamling borde ta oss mot SPX 4,550 +/- 50 punkter.

Q3:orna är i princip avklarade. FED har påbörjat tapering. Inga stora saker. Det börjar snackas nya C19 vågor men de borde vara begränsade med tanke på vaccinationsgrad. Dvs sjukhusen borde inte fyllas upp likt förra året, och därmed borde inte strama regleringar vara nödvändiga.

I veckan har vi svenska bostadspriser från HOX, även inflation idag. I eftermiddag har vi även Empire FED index, imorgon US Detaljhandel, Philly FED. Inget superavgörande.

US10yrs verkar klar med sin korrigering av hela sommaren rörelsen från dryga 1,10 till 1,70%. Nu skulle det kunna vara dags för nästa rörelse upp. Först test av highs, sen 2% och slutligen 2,30%ish framåt vårkanten. Detta borde medföra en svag dollar, som varit synnerligen stark på sistone. FEDs hökighet relativt omvärlden spelar såklart in, men en allmän ränteuppgång och stigande riskaptit borde medföra en svag dollar. Men än så länge är det för många som tänker på Stagflations risk temat, så vi får se hur det blir med den. Brott av 1,17EUR utgör ett startskott för att Dollarn har toppat. VIX borde i detta också bryta ner för att senare etablera sig kring sina Pre-Covid nivåer.

Konsensus ligger kvar på att SPX ska tjäna 220dollar under nästa år.

Klicka för att komma åt yriearningsforecast.pdf

Så länge som de gör det ser Aktieriskpremien stark ut, viket gör att nedsidan är begränsad på börserna. Ett annat sätt att uttrycka det på är att TINA fortfarande är alive n kickin. SPX PE är alltså 21,3 vilket ger en yield på 4,7% vilket till 1,6% ger ERP 3,1%. Not cheap, but not bad if the outlook is fairly bright and trustworthy…. hehe, ja det funkar så länge det funkar liksom!

Tbc..

Ha en fin vecka!

————

Svensk inflation kom in på, CPIF ex Energi, kom in på 1,8% YoY mot väntat 1,6 och fg 1,5… lite högre, men ingen fara på taket. Kronförstärkningen är inte lika påtaglig, och vi är också mottagliga för omvärldens inflationstryck. Kronan håller sig stabil idag. Detta är ingen stor grej. ECB agerar inte före FED, och Ingves lär inte agera före ECB, så vi ligger kvar på nollränta åtminstone till 2024 som jag ser det… och då lär världen bromsa in efter FEDs höjningar, så då lär det inte bli någon höjning då heller.

Löneläget beter sig i år som under 2011, efter de svaga åren 2009/2010. Det lär toppa ur här kring 3% i årstakt, och vända ner mot 2,5-3% vilket alltså lirar med 1,5-2% kärninflation över tid. http://www.mi.se/lon-loneutveckling/konjukturlonestatistik/

Sverige är en stor gäsp. Sen kan man ju fråga sig om räntepolitiken inte gör att svenska hushåll har för mycket skulder i förhållande till sina disponibel inkomster. Jag tror det ju, och gjort i många år nu. Men jag tycker det är positivt om vi får in ett system som gör att alla individers skulder bokförs. Så Finansen och Riks inte behöver göra så mycket skattningar. Det är bra första steg mot att senare kanske införa Skuldkvotstak. Men som jag sagt tidigare, hushållens skulder ligger på c5,000mdr. Disp inkomsterna 1,500mdr. Höjer Ingves räntan med 1% så ökar räntekostnaderna med 50mdr allt annat lika. Det är 3,3% squezze out effekt på Disp inkomsterna, och därmed konsumtion och tillväxt. Historiskt har Svensk ekonomi stannat av när räntekostnaderna hyvlat av 10%+ av disp inkomsterna. Det är 150mdr. Idag betalar vi ca 1,5% ränta på hela stocken efter ränteavdrag, 2% före ränteavdrag vilken är en funktion av billiga bolån, och dyrare billån och blancolån. Det är 70mdr. Således 80mdr till och vi får problem. Det innebär att höjer Ingves till 1,5-2% styrränta så tvärnitar Sverige. Detta känner han till och något han bara gör om han blir tvungen…. Dvs med en supersvag krona och extrem inflation och löner.

Empire FED, som visar på aktiviteten i New York området kom in på 30,9 mot väntat 21,2 och fg 19,8. Starkt och i linje med en ISM Mfg på nästan 60…. full rulle i verkstaden fortfarande alltså!

Q4 orna i USA lär bli starka, och årets vinstprognos för SPX på 205usd (jag tror på 210) lär inte vara några problem att infrias. Q4orna som kommer i jan/feb kommer vara starka, och detta gör att marknaden ytterligare en tid litar på 2022 prognosen på 220usd. Jag förtroendet för vinstprognoser är oerhört viktigt när det kommer till TINA. Många tror att allt bara är ränta… men att lita på vinsterna är lika viktigt. Det är nog först i april/maj när Q1orna rullar in som jag tror att både vinster och högre räntor blir ett problem.

—————–

Jag hör och läser på många håll att AKTIER rent generellt är Da Shit i en höginflationsmiljö. Jag tar mig för pannan! Argumentationen vilar på historien där aktier gått hyfsat bra under höginflationsmiljöer, tänk 70/80-tal. Samtidigt som obligationer gick riktigt dåligt då inflationen tryckte upp räntorna, dvs ner obligationspriser. Aktier gick hyfsat för att Företagen lyckades höja priserna i denna miljö (när allt kommer omkring så är inflation faktiskt när företag höjer priser på varor och tjänster) vilket gör att vinster bibehålls TROTS att både råvarukostnader, löner och annat också ökar i pris. Med stabil vinst, får du allt annat lika stabil aktie. Detta är dessvärre gamla skolboksexempel du kan kasta i papperskorgen.

Numera kommer en höginflationsmiljö skapa recession som innebär fallande vinster och därmed aktier. och börser. Detta är sambandet. Priserna stiger kraftigt, dvs hög inflation, vilket ökar försäljningen, vilket är bra. Lönerna ökar också, men inte lika mycket som priserna. Så vinsterna blir egentligen jättebra! Så no worries… eller? Jo tyvärr. Om inflationen inte vänder ner utan etablerar sig på en hög nivå, så kommer räntorna att röra sig uppåt. Eftersom skuldsättningen idag är 3-4X så stor som underliggande inkomster (vilket inte var fallet undre 70-talet i exemplet ovan) så ökar räntekostnaderna till slut så kraftigt att de hyvlar bort konsumtionsutrymmet. Detta trots löneökningarna. Ovanpå detta ökar lönerna inte lika snabbt som priserna, så redan där blev konsumenterna realt fattigare. Vad som väntar företagen är en verklighet där de tar bra betalt, dvs prismässigt för sina varor, fast där köpkraften kraftigt försämrats. Vad som händer är att Volym på varor och Tid på tjänster kommer kapsejsa totalt. Men då är allt för sent. Snöbollen är redan kastad. Företagen måste möta detta med lägre priser. Men då är det för sent. Vinsterna kommer falla kraftigt, och givet värderingarna, så kommer även börserna att kapsejsa fullständigt. För jag nämnde inte den sista faktorn… när räntor stiger så sätter det press på multiplar, tänk Aktieriskpremien, och under tidigare höginflationsmiljöer så var multiplarna låga, så visst fanns det en press. Men den var måttlig. Om vi nu möter en höginflationsmiljö som håller i sig, och som trycker upp räntorna till slut på nivåer som vi inte kunnat drömma om på många år… ja då gör vi det med PE-tal på 20+. Bara där har vi första riktiga nedgången…. sen kommer vinstkraschen.

Så tror du på uthållig inflation…. då är aktier INTE safe haven. Det är raka motsatsen. 100% säkert. Det kommer pressa upp räntorna, trycka ner reallönerna och framkalla recession.

Nu tillhör jag ju dem som inte tror att dagens inflationsmiljö är representativ för framtiden, utan en ”Pandemi-speciell-situation” som vi kommer att kliva ur under nästa år. Faktum är att vi sett liknande beteende. Senast efter 2009 och The great recession, med den skillnaden att allt är på steroider nu…. det finns många grafer som visar detta. Men man behöver gå så långt som grafer. Det räcker med att vara lite business minded och se kopplingarna ute för ett vanligt företag och dess kund, så fattar man. Att ha en doktorshatt i Economics är inte nödvändigt, snarare en belastning.

Retails sales i USA kom precis in på 1,7% MoM mot väntat 1,4% och fg 0,8. Stark siffra… faktum är att detaljhandeln landade på den högsta någonsin uppmätta. 638mdr dollar. Ni vet var jag står. Den har legat över 600mdr sen i mars…. och ser man till trendande inflation och verklig köpkraft, dvs samlade disponibel löner minus räntekostnader minus sparkvot…. så har inte jänkarna råd att ligga här. De borde ligga högst på 550mdr/mån. Det är 70-80mdr för mycket, vilket summerar till 1,000mdr på årsbasis. Men det är klart… när Biden kör ett underskott på 3,100mdr i år så går det ju…. men nästa år?!?!?! Pensla in det i era demand kurvor om ni orkar.

NAHB kom in på 83 mot väntat 80 och fg 80. Den pekar alltså på en starkare bostadsmarknad än väntat. Jag skulle säga att situationen påminner väldigt mycket om Sverige, där bostadspriserna glidit isär mot bostadsobligationen, men så länge som räntorna ändå fortsätter upp, så kommer de här faktorerna att till slut verka ut, dvs att generera lägre lånelöften, och därmed lägre priser, och lägre aktivitet i bostadssektorn, något som NAHB index guidar för. Dock blir detta ett case för nästa år…. både i USA och Sverige, givet att vi har rätt kring räntorna.

Två andra aspekter… en bra och en dålig. Nästa år kommer Biden behöva finanseria delar av sina paket med skatter. Bla bolagsskatter. Detta menar Goldman att det kommer slå med ca 5% på vinsterna som mest. Det som gör mig lite förvirrad är att de tror på vinster för SPX på c220usd för nästa år. Är det inklusive skatterna, så att vinst före skatt egentligen är högre än så! I så fall tror jag man ligger högt. På det hela taget tror inte jag att skatterna kommer att vara en stor börda för aktiekurserna. Den andra är en bra faktor, och det är låga lager idag. Överallt när man tittat så är lager nivåer historiskt låga. Detta pga lager krympte när PAndemin stängde av ekonomin, och när den väl öppnade igen, så konsumerar vi allt som tillverkas, mycket pga stimulanser och snabbare återhämtning av jobb etc. Det har gjort att lager inte kunnat repa sig. Detta har som en sidoeffekt tryckt upp priserna. Goldman är inne på att även om efterfrågan svalnar nästa år, så kommer man vilja återställa lagernivåer. Detta kommer hålla igång företagen över den nivå som efterfrågan motiverar. Jag tror de har delvis rätt. Faller efterfrågan kraftigt, så kommer inte första tanken vara att bygga vidare på lagernivåer. Så funkar inte företagande. Men viss återbyggnad kommer såklart ske, och detta är positivt. Dock inte så positivt för priser….. då ni kanske förstår vad som händer när supply ökar, lager ökar, demand tappar.. och priserna ligger på en historiskt hög nivå. Just det, de mean revertar. Det är sen gammalt!

—————

Jag har ju pratat mycket om min rädsla för Fiscal Cliff nästa år. Vad är det? USA har kört budgetunderskott med cirka 3,100mdr dollar under 2020 och 2021, totalt 6,200mdr dollar. Eller med ungefär 15% av BNP per år, eller 30% under två år. Detta kommer man inte fortsätta med nästa år. Alla förstår att det är mycket, men hur mycket? Som jämförelse kan vi ta Sverige. I Sverige har vi kört budgetunderskott med 300mdr under 2020 OCH 2021. Det är ungefär 6% av BNP. Eller ungefär 30,000kr per svensk. Eller 1,250kr per svensk och månad under två års tid. Hade vi istället gjort som USA så hade det varit 5X så mycket, eller 150,000kr per svensk, eller 6,250kr per svensk och månad. Man kan också tänka i termer av disponibelinkomst. Då har svensken fått cirka 5% påökt. Tänk i termer av löneökning… dvs under 2020 och 2021 så fick svensken en löneökning med 5% av staten (som i sin tur lånade upp allt). Amerikanen fick 25% ökning (om man utgår från att de har samma medelinkomst, vilket de inte har men ändå)… rätt schysst, eller hur? Nästa år…. då drar dem tillbaka den!!!! En skillnad till…. vi är 10 miljoner. De är 320 miljoner. Vi gör inget avtryck på världen. De gör!

Svenska bostadspriser hade en sidledes utveckling under oktober enligt Valueguard. Men Brf Sthlm noterade en ny ATH. Vet ni vad som mer steg under månaden? Just det… bostadsobligationen. Nu 0,7%.

Senast den var där så var priserna 14% lägre!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Kalkylräntan i bolånen kan man enkelt uttryckt säga är ”det 5 åriga bundna bolånet + säkerhetsmarginal på x”.

Tittar jag på den 5-åriga bolånen, https://www.compricer.se/borantor/ så verkar de ligga kring 1,5%. Bankerna tjänar alltså 1,5 – 0,7 = 0,8% på varje utlånad krona. Som sidenote kan sägas att bankerna brukar tjäna mellan 100-200 punkter på sin stock. Som förvisso är mer än bolån, och till stor del rörligt, som snarare finansieras till 3mStibor…. men ändå

My take är att de bundna 5års lånen kommer inte ligga kvar där… och gör dem inte det, så kommer kalkylräntorna förändras, och då förändras lånelöftena, och då förändras bostadspriserna.

Men det kommer ta 6-12 månader.

Lite intressant ändå att man får gå tillbaka ända till 2011 när bostadsobligationen drog under några månader. Den gången gick det bra. Marknadspriserna ”hann” inte anpassa sig, och räntan föll tillbaka igen. Kan det hända igen? Tja, slungas vi in i en recession nästa år, så kommer det bli noll och inget av FEDs hökighet, och alla kommer kasta sig över trygga bonds vars räntor då faller som stenar. Även vår kära bostadsobligation kommer att ryckas med i fallet och sjunka…. och då hamnar priser och ränta i balans igen. Så summasumarum, tror du på en måttlig recession nästa år, där Sverige står sig hyfsat starkt… ja då kan nog bostadspriserna ligga kvar på dagens nivåer. Men tror du inte på recession, som jag gör, då ska svenska bostadspriserna (eller rättare sagt Brf Sthlm) ner med 15% närmaste 2 åren.

Philly Fed kom precis in på 39,0 mot väntat 24,0 och fg 23,8… en superstark siffra som pekar på en ISM Mfg kring 60. MEN, kvaliten på siffran tycker jag är siochsådär. Underkomponenter som 6m outlook, employment, capex är inte särskilt starka. Däremot är prices och new orders stark. Men men, på totalen är det trots allt en bra siffra. Festen rullar vidare!

Jag tror SPX/NDX toppar ur här och nu…. nu väntar 2-4 veckors kraftsamling. Hade hoppats att OMX ville återta sina ATH nivåer men det verkar inte finnas ork för detta. Det kanske kommer med en fördröjning, who knows… men stora bilden är klar… dags för paus och kraftsamling, sen avslutande tomterally!

Jobbdatan, i USA skapades 531k jobb mot väntat 450k och fg 312 (uppreviderat fr 194). En super stark siffra. Dvs från förväntat 194+450/2=325k i månaden blev det 531+312/2=420k i månaden.

Tjänstesektorn mår bra, alla konsumenter lever livet. Delta är bakom oss.

Kan det skapas så här många jobb varje månad så har Powell rätt, dvs lagom till att tapering ebbar ut nästa sommar, så kommer vi ha en tajt arbetsmarknad – som till slut skapar löneinflation – och i sin tur kärninflation – som ger räntehöjningar – som ger högre marknadsräntor.

Det skulle vara lite komiskt för enligt mina beräkningar så trillar de pandemi relaterade faktorerna ur datan nästa sommar, dvs så att inflationen normaliseras, för att sen DIREKT ersättas av nya inflationsdrivande faktorer.

Men my guess är fortfarande att vi INTE kommer att lyckas skapa 500k+ jobb i genomsnitt varje månad fram till nästa sommar. 500k+ per månad kräver en ekonomi som växer med c5%+ . Jag tror inte USA växer med 5%+ nästa år. Inte utan expansiv finanspolitik. Köpkraften finns inte där. Visst, första halvåret kan bli bättre än det andra. Men jag ändå inte det räcker.

Kommer vi skapa 300k jobb per månad i genomsnitt, fram till nästa sommar, så ska vi vara nöjda tror jag. Implicit innebär det att första räntehöjningen dröjer till 2023…

Så för att vara övertydlig… Powell ser en möjlighet att det skapas 500k+ jobb i snitt per månad fram till nästa sommar. Då innebär det att Amerikanska når full sysselsättning nästa sommar, vilket gör att löner och senare priser kommer att lyfta på ett sätt som gör Core PCE, dvs inflation är för hög 6-12 månader senare, dvs under våren/sommaren 2023. Detta gör att han öppnar dörren för att agera med räntehöjningar redan under andra halvåret nästa år. Typ första höjning i september-22. Om jag har rätt så når vi inte full sysselsättning förrän årsskiftet 22/23 vilket gör att core PCE inte lyfter förrän andra halvåret 2023. Detta gör att FED inte behöver höja förrän April/Juni-23.

När man inte höjer så lär en 2-åring snitta på 0,5% medan en 10-åring lär snitta på högst 2%. Om FED ger sig kast med höjningar så kan en 2-åring lätt snitta 1,5% medan en 10-åring enkelt går till 3%. Det låter lite men ger stort genomslag.

Som nu…. om vi tänker konsensus vinsten på SPX för nästa år på 220usd och att fair value på en aktieriskpremie ligger på 3%. Så ger fair value på SPX när räntan idag är på 1,5% -> 3+1,5=4,5 ger PE 22 X 220 =4,840 indexnivå. Medan vid 3% ger den 3+3=6 ger PE 17 X 220 =3,740.

Skillnaden mellan fair value på 3,740 och 4,840 är nästan 29% högre om FED inte börjar höja. Medan om de börjar höja så sänkt fair value med 23%.

Det är detta som är det knepiga och lite tragikomiska. För blir jobbskapandet starkt, så innebär det inplicit att tillväxten är god, och det brukar för med sig stark börs. MEN det gör att också att vi går snabbare mot ett läge där FED vill höja vilket alltså radikalt sänker Fair value av marknaden. Blir jobbskapandet segare, så innebär det lägre tillväxt och börsoptimism, men också att FED avvaktar vilket upprätthållet ett högt fair value. Hänger ni med? Dessutom… om FED börjar höja så får detta en squezze out effekt på konsumtion och tillväxt, vilket sänker de framtida vinsterna. Så det är extra negativt. Vi vill alltså egentligen ha ett lagom starkt jobbskapande… men inte så svagt att det får marknaden att tvivla på tillväxt och företagens vinstgenereringsförmåga.

November kommer bli en Fib38/50…. typ SPX 4500-4550.

DOCK, siktar jag fortfarande på nya toppar i Mars/April 2022…. typ 5,200ish. Den sista 5:e rörelsen i Post Covid trenden och topp i hela rörelsen. Därefter väntar sämre börstider. Tänk räntehöjningar 2023, recession 2024. Marknaden bottnar alltid under själva recessionen, dvs under 2024. Vanligtvis toppar den ur 1,5-2 år innan. Dvs inte omöjligt under våren 2022. Sen blir det inte ett rakt streck ner…. men om jag får ”kaffefilters-spekulera” så tänker jag mig Topp våren 2022 kring 5,200. Därefter korrektion till SPX 3,700-4,000. Drivet av högre räntor, hög värdering, och negativa vinstrevideringar. Därefter studs mot SPX 4,500ish vilket paradoxalt nog kan inträffa när FED höjer för oftast mår ekonomin bra när de är innen i höjar cykel, och det snarare är oro för höjningar som skapade nedgången innan. Men sen en sista rörelse ner mot 3,100-3,500 drivet av recession och vinstfall, under våren 2024, som i grunden handlade om att FED kylde av ekonomin genom tapering/QT samt räntehöjningar.

Har förresten noterat fallande långräntor och stark dollar. Det är risk off i min bok och inte förenligt med stark börs.

Trevlig helg… tbc

Makroveckan är tunn, CPI från USA och Prel Michigan. Fortfarande en hel del Q3:or….

————

Räntemarknaden har tagit många på sängen på sistone… man väntade sig att FED skulle köra tapering, men ligga kvar med styrräntan, vilket allt annat lika ger stigande långräntor men ankrade korträntor. Yieldkurvan skulle fortsätta att stiga. MEN, icke sa nicke. Det blev tvärtom!

Powell sa ”vi väntar oss” att inflationen är övergående, från att ”inflationen är övergående. Dvs ett tecken på att han inte är lika bergsäker på att inflationen kommer ner nästa år. Har FED fel om att inflationen INTE är övergående, så innebär det att de tvingas höja redan nästa år. Detta skrämde korträntorna som tog ett hopp uppåt. Helt oväntat.

Långräntorna, som alltså skulle fortsätta upp, vände tvärt ner när marknaden började inse att reallönerna i dagens inflationsmiljö är negativa vilket i förlängningen ger minskad köpkraft, som alltså ger lägre förväntad tillväxt. Ovanpå detta vet räntemarknaden också om att centralbanker som höjer räntan inte bara framtvingar lägre tillväxt, utan många gånger är själva grogrunden till nästa recession. Om recesssion väntar runt dörren, då köper man långa oligationer. Det är sen gammalt. Långräntorna är känsliga för konjunkturutsikter, så de vände ner.

Så yieldkurvan 10-2 vände ner… korta steg, och långa sjönk, och många blev tagna på sängen. Många ligger korta långa obligationer (tror att långräntan ska upp) vilket är finansierat av långa positioner i korta obligationer (man tror korträntor ska ligga kvar på låg nivå).

Hur blir det nu då? Momentum verkar ofta på kort sikt, så det lär bli mer av samma. Men Zoomar man ut lite längre, så tror jag hela ideen kring ”FED är behind the curve” kommer få sig en törn. Det är bara extrapolerare som inte förstår dynamiken kring inflation som tänker fel i vanlig ordning. Därför bör korträntorna till slut komma tillbaka, medan långräntorna återhämtar sig. Men på kort sikt, så fortsätter det säkert. Det brukar det göra.

—————

Amerikansk inflation kom precis. Core CPI kom in på 4,6% mot väntat 4,3 och fg 4,0. Vi visste att den skulle vara hög, primärt pga baseffekt, men även hyror, beg bilar som lyft igen och allt annat som slår genom, dvs komponentbrist, fraktkostnader och indirekt höga energi, metal och materialpriser. Om bortser från baseffekter och temporära pandemi relaterade effekter så är min slutsats att verklig kärninflation taktar någonstans kring 2,5%. Inte alls lågt ur ett historiskt perspektiv, men inte så crazy som dagens siffra visar på. Om man studerar supply/demand dynamics, konsumtionsmönster och köpkraft, normaliserande finanspolitik osv… och sen tittar på metall, energi priser, begagnade bilar, hyror etc etc, och sen lägger till baseffektskomponenten så kommer man till följande slutsats:

Inflationsdatan kommer att vara hög fram till mars nästa år, och från och med april borde den börja droppa ordentligt. Första gången marknaden blir varse om detta är förmodligen onsdagen den 11 maj. Då kommer alla inse vad de inte inser idag. För de som fortfarande är lite skeptiska har jag en enkel fråga: Titta på Retail sales i USA i absoluta termer (man kan även titta på andra parametrar men den är bäst). Bakom varje retail dollar finns en köpkraftdollar. Hur är det möjligt att dagens nivåer ligger kvar närmaste året? Det är en ekvation som inte går ihop. Det är lite som att säga varje svensk som har 30,000kr i månaden i disponibel inkomst, men som haft 40,000kr i år tack vare stöd och bidrag, kommer fortsätta att konsumera 40,000kr även nästa år, TROTS att de bara har 30,000kr. Det är en ekvation som inte går ihop.

Anyhow, om de ska höja i September 22, så bör de flagga för detta SENAST vid mötet juni 22, och då bör arbetsmarknaden vara tajt fram tills dess. Så en höjning i september handlar om jobbskapande från IDAG fram till nästa sommar. Dit är det 8 månader, tajt arbetsmarknad har vi om 5,5miljoner jobb, dvs det måste skapas 687k jobb i snitt per månad. Ska det höjas i april-23, så måste de flagga för detta dec-22, alltså har man 14 månader jobb framför sig, alltså 392k. Så vet du hur många jobb, så vet du NÄR de höjer, och hur många jobb handlar generellt sätt om tillväxt…

Räntorna stiger, korta mer än långa, yieldkurvan faller, dollarn stärks. Det är marknaden sätt att säga att… vi är rädda för inflation, vi är rädda att FED har fel, att den inte är övergående, att FED tvingas höja redan nästa år, att FED är behind the curve, detta är en inflation som lyfter räntor vilket är negativt för tillväxt och konjunkturutsikter, stagflation light. Börserna svagar sig….

Om ett halvår kommer vi konstatera att marknaden hade fel… men här och nu och ett tag till så är det temat som gäller. Jag som vill se lite RSI normalisering efter Oktobers starka börs, får vatten på min kvarn. Som sagt tidigare… jag tror SPX är på väg mot 4,550 i första hand… 4,500 i andra hand. Det är ett köpläge inför vårens 5,200.

————

2/3 delar av rapporterna har kommit in… och sett till SPX så har FY2021 ökat från c200 till 205. Jag tror fortfarande på 210 för helåret. För Fy22 så ligger marknaden kvar på c220… trots upprevideringar av årets resultat. Jag tror den här prognosen håller i sig fram mot vårkanten… i samband med Q1:orna trillar in i april/maj så kommer man bli varse att den inte håller. Jag tror fortsatt på 200 dollar, med risk på nedsidan. Men än så länge lever marknaden med prognosen 220 dollar…..

Äntligen fredag! Noterar att OMX varit stark samtidigt som Spx/Ndx vänt ner. Det handlar naturligtvis om senaste tidens kronförsvagning. Tror den kan gå mot 10,10 som mest och OMX borde ta ut sin förra ATH. But that s it. Usa tror jag ska ner en bit till i nästa vecka…

Veckans sista datapunkt… Preliminära Michigan kom in på 66,8 mot väntat 72,4 och fg 71,7. Superkass, och det är både nulägesfaktorn och förväntansfaktorn som drar ner. Alltså ärligt talat…. är det bara jag i hela jävla världen som ser hur ex Retail Sales ligger så sjukt över trend, samtidigt som confidence dippar. Demand nästa år kommer vara okej, men inte i närheten av i år, och denna demand normalisering verkar inte folk förstå sig på. Om det är för att de inte klarar av att tänka på framtiden i andra termer än de som lirar med nuläget, jag vet inte. Men ni kommer bli varse!

Jag är från Skåne…. och i alla tider har det varit så att när priserna på en gröda rusar, så ska alla bönder odla den. Och lagom till skörd, ja då är ju inte priserna vad de varit. Ändå gör de om samma misstag år efter år….. Många i marknaden beter sig likadant.

Trevlig helg!

Månadsslutseffekten vann över Överköptmarknad, och SPX/NDX/Stoxx stängde på höga nivåer. Det var ju egentligen bara OMX som baissade sig. Vet inte om det handlar om stark krona, eller nåt annat.

Jag tror fortsatt på SPX 4,700ish i början av november…. och sen blir det några veckors återhämtning och RSI normalisering.

Vi har fortsatt en massa rapporter kommande vecka, men trots svaga rapporter från Amazon och Apple så lyckades det positiva sentimentet hålla i sig. Jag gissar på att man ser Amazons fraktkostnader och Apples komponentbrist som övergående. Lagarde och ECB lyckades bli mer hökiga i veckan än många väntat sig, vilket innebar att Euron försvagades mot såväl krona och dollar. En europeisk 2-åring ligger på -0,6% vilket såklart inte är hållbart om ECB börjar höja. Senaste under 2014 låg en 2-åring över 0% och dit kan det ju gå snabbt om ECB ändrar riktning. Går en 2-åring till 0,0 – 0,5% så kommer en 10-åring klättra till 1,0-1,5% från idag cirka 0,0%. Jag förstår om marknaden väljer att sälja obligationer (som alltså sjunker i pris när räntan går upp) och växlar bort Euros till nåt annat.

Nu tillhör jag ju dem som inte tror att Europa har ett inflationsproblem på lång sikt. Jag tänker framförallt på hur sysselsättningsgrad och deltagandegrad ser ut i Europa. Ställ det i relation till långsiktig strukturell tillväxt. Det är inte receptet för hög löneinflation, och därmed inte hög kärninflation.

Nej jag tror många inte inser till fullo supply/demand dynamics som råder just nu. Dels för att det är ganska nya grejor, och dels för att ekonomer oftast är extrapolerande nulägesanalytiker. Men det hade räckt med att bara uppsöka en restaurang i vanlig europeisk storstad för att inse att läget. Dvs de har extremt mycket att göra, dvs fullbokade, samtidigt som det är svårt och dyrt att få tag i personal och kostnaderna för mat och dryck har gått upp. Detta gör att man måste kompensera genom att höja priserna. Men är man bara är kapabel att lyfta på huven, istället för att titta på excelark som många ekonomer gör, så inser man att fullbokningarna, dvs demand, handlar dels om att pent-up demand, dvs om man inte gått på krogen på lång tid så är det många som tycker det är extra kul att gå ut nu. Detta är något som normaliseras. Dels handlar det om att många tar sig råd att gå ut att äta på krogen, även om köpkraften inte förändrats avsevärt jämfört med tiden, vilket innebär att deras restaurangbesök, av köpkraftsskäl, måste normaliseras längre fram. Alltså kommer demand normaliseras. Utbudssidan är också speciell och relaterad till Pandemin och den höga efterfrågan. Pandemi effekterna kommer ebba ut, och efterfrågan kommer falla tillbaka, och därför kommer även utbudssidan att göra det. Vi kommer alltså komma tillbaka nästa år till en situation som påminner mycket mer om 2018/2019. Det är bara svårt att inse det när världen idag ser så annorlunda ut. Det är också det stora skälet till varför Extrapolerande känns så bra. Men nästan alltid blir det fel. Goldman slår fast att deras Core Inflation tracker för Europa idag ligger på 1,9%. Jag tror, nej förresten, jag vet att de har rätt.

Jag kan också krasst konstatera att Kinesiska kolpriser är ner 40% sen toppen, Europeiska gaspriser är ner 36% sen toppen och Baltic Dry index är ner 35% sen toppen….

Jag ser också hur US Retail sales ligger på 625mdr i månaden mot trendande 550mdr. Skillnaden, 75mdr/månaden, eller 75*12=900mdr om året är en överkonsumtion som det inte finns täckning för hos de amerikanska konsumenterna om inte finanspolitiken varit så expansiv. Fattar ni? Pengarna på lönekontot har inte täckning för detta, och när budgetunderskotten (3,100 mdr dollar under 2020 och 2021) försvinner så kommer Retail sales att anpassa sig till lönekontonas storlek. Då faller Retail, och ekonomer och media kommer vara sååååå överraskade över att efterfrågan viker, och man kommer ta rådande analys och kasta i papperkorgen, och börjar göra en ny som bygger på den nya dagsformen. Det är så jävla sorgligt att man inte ens orkar eller har kompentens att förstå de här sambanden.

Titta på graferna i förra inlägget. Historien upprepar sig. 2009-2011 hade vi samma grej, fast idag är den mycket mer extrem, dels pga Pandemins effekter och dels för att man kört lika expansiv finanspolitik på 2 år som man senast gjorde under 5 år.

Jag vet inte om ni minns Riksbanken under 2010, men de kunde ju inte heller skilja på strukturell efterfrågan, och den post Great Recession come back som orsakade hög temporär inflation. Riksbanken slog an en hökig ton, höjde räntan, och fick sen backa från alltihopa och anklagade för policy misstag.

Centralbanker är smartare idag, även om ex FED höjde för mycket under 2016-2018… de höjde till 2,25% vilket de senare insåg var för mycket. Men de utgick från den gamla skolboken, som säger att att om inflationen ligger på cirka 2% så måste man höja över detta för att skapa positiva realräntor, som i sin tur får alla att spara istället konsumera. Detta stämmer fortfarande. Men det hade räckt om de höjt till 1-1,5% för att få den rätta åtstramningen. Bakgrunden till detta, som de gamla skolböckerna inte fångar, är att skulderna idag är 3X större än de samlade inkomsterna. Så en höjning med 1% idag motsvarar en höjning med 3%. I praktiken är det enkel matte. Om man höjer x% så får man y% squezze out av köpkraften, då räntekostnaderna ökar, vilket gör att konsumtion och investeringar pressas tillbaka. Då faller alltså efterfrågan, och eftersom utbud ligger där det ligger, så går priserna tillbaka och inflationen blir ett icke problem. Nu finns det en risk att ECB är på väg att göra ett policy misstag i sin tro att inflationen är strukturell och långsiktig. Om de agerar hökigt i ett senare skede, trots att det inte är motiverat egentligen, så kommer det få negativa konsekvenser som de senare kommer behöva rätta till. Helt i onödan, för att de inte förstår hur världen förhåller sig. Tyvärr är det så att även hos centralbanker så sitter det vanliga människor, och fel pga mänskliga faktorn kan vi inte gardera oss emot.

Chicago PMI i fredags kom in på 68,4 mot väntat 63,5 och fg 64,7. En superstark siffra som pekar på en stark ISM Mfg denna vecka.

Final Michigan index kom in på 71,7 mot väntat 71,4 och fg 71,4. Fortsatt svag och diffar ganska rejält mot CBs systersiffra…. vilket är märkligt i sig. Jag undrar om det har att göra med populationen man frågar????

Core PCE, FEDs viktigaste inflationsmått, kom in på 3,6% mot väntat 3,7% och fg 3,6%. Begagnade bilpriser är fortfarande höga, då de här ”perfect storm” faktorerna fortfarande är aktiva. För att hyror, en late effect av stigande bostadspriser, är på väg upp osv… Alltså det räcker med att räkna på ren baseffekt för att inser att Core PCE kommer ligga kring 3-4% fram till vårkanten för att därefter falla tillbaka mot 2%. Core CPI gör samma sak, fast snarare 3,5-4,5%. Sen vad core PCE står i vid slutet av 2022 handlar om HELT ANDRA saker. Dvs vad löner och sysselsättningsgrad och tillväxt (demand) utvecklas under 2022.

Från Kina kom NBS, det officialla, Mfg PMI in på 49,2 mot väntat 49,7 och fg 49,6. Non-Mfg PMI kom in på 52,4 mot fg 53,2. Biz as ususal. Låter Kina Evergrande utvecklas till ett Lehman event så orsakar det stora problem. Men det kommer de inte att tillåta. 100%. Å andra sidan kan de inte skapa en moral hazard problematik genom att baila ut alla investerare hursomhelst. Det kunde man inte under Lehman, och det kunde inte Bo Lundgren med Carnegie heller…. inget nytt där!

US ECI, Employment Cost Index, FEds favo mått över löner, som kommer kvartalsvis, en månads fördröjning, kom in i fredags för lönebildning under Q3. Den kom in på 1,3% QoQ (dvs ökning jämfört med Q2) mot väntat 0,9 och fg 0,7. Mer intressant är årstakten. Den kom in på 3,7% (dvs lönerna i Q3 är 3,7% högre än under Q3 förra året) mot väntat 3,2 och fg 2,9%. Det är en historisk väldigt hög siffra. För att ge er lite bakgrund. Under åren 2010-2017 låg den genomsnittliga lönenivån på c2,5% om året (vilket resulterar i c1,5% kärn inflation). Under 2018-2019 tog den sig upp till c3% som ett resultat av tajt arbetsmarknad. Den hade fortsatt upp om inte FED hade höjt räntorna, och bromsat tillväxten. Trumps handelskrig gjorde sitt. Under 2020 Pandemi/Recessions året sjönk lönerna tillbaka till c2,5%. Det var intressant, för att vid recessioner brukar lönerna tappar mer. Anledningen till att de inte gjorde det beror dels på att recessionen blev så kort, och dels för att företagen inte använde löner som vapen att möta lägre efterfrågan, utan man sparkade folk. De som fick behålla jobbet fick också behålla sin vanliga löneutveckling. Nu i år drar lönerna och senaste siffran är anmärkningsvärd. Men läget är också anmärkningsvärt. Ta Restaurang exemplet ovan… supply demand dynamics (dvs bokningsläge, priset på kött som är en funktion av priset på foder, svårigheten att få tag på folk, och personalens löneanspråk) är extrema och inte uthålliga, och där det finns faktorer som bevisar varför de kommer gå tillbaka. Därför kommer även dagens löneutveckling att komma tillbaka under nästa år.

Var lönetakten sen lägger sig kommer vara helt avgörande för inflationen, och därmed FEDs planer att höja räntan. Vad lönetakten blir kan jag inte svara på, men det kommer vara en funktion av 1, ena sidan sysselsättningsgrad och deltagande grad som alltså är en funktion av jobbskapande och 2, tillväxt i ekonomin å andra sidan.

Min prognos är att lönerna kommer att komma ner mot 2,5-3% under nästa sommar, typ rapporten som kommer siste juli. För att sen inleda sin nästa resa på helt andra meriter.

Jag har tittat lite närmare på Retail Sales i USA. Trendande data INNAN pandemin låg på cirka 525mdr i månaden. Under de 3 månaderna Mars-Maj så föll den kraftigt, sammanlagt med 200mdr under trendande 525mdr i månaden. I juni var detaljhandeln tillbaka igen. Det måste varit den kortaste recessionen on record hahaha. Anyhow, pent up demand, kan man då säga ligga på c200mdr. Men de här lyckades man knapra ikapp under juni20-feb21. Dvs 200mdr över snittet på 525mdr. Så i februari var ordningen återställd. C19 Pandemin var glömd och förlåten. Allt hade kunnat övergå till det normala. Särskilt med tanke på att vaccineringarna började ta form. Men icke sa nicke. Det komiska är att då växlar detaljhandeln UPP, med cirka 100mdr i månaden, vilket alltså nu har hållit i sig sedan dess. Så vi har en överkonsumtion mot trend på 683mdr under 7 månader (mars-sep med snitt i 100mdr). En köpkraft som alltså inte går att härleda till löner och jobbskapande. Nej, det handlar såklart om extrem finanspolitik, som när den verkar ut kommer få detaljhandeln att falla ner mot 525-550mdr igen. När det kommer vet jag inte… men det borde vara relativt snart. Särskilt Mars siffran nästa år kommer ssannolikt se svag ut YoY. Just sayin

Men vi kommer inte ifrån att tillverkningsindustrin , både i USA, Kina och Europa, har om man enbart ser till DEMAND sidan varit dopad med 100mdr i månaden. Eller 20% över det normala. Samtidigt som pandemin gjorde att fabriker gick på halvfart och lagernivåer betades av. Vad som kommer hända är att efterfrågan tappar med 20-25% samtidigt som produktion normaliseras… och vips har vi samma supply/demand dynamics som under 2019… .och alla som extrapolerat nuläget kommer få fel.

I veckan som kommer fokuserar jag på ISM/PMIs samt jobbdata (413k jobb väntas mot förra 194k), men även FEDs möte på onsdag där de kommer annonsera tapering med 15mdr i månaden från och med december, fördelat på 10 statspapper / 5 bostadspapper.

Ha en fin vecka, vi hörs!

——-

Har fått en del frågor om inflation på sistone… många i stil med ”förhoppningsvis har du rätt, men tänk om du inte har det. Är världen på väg in i en höginflationsmiljö som vi inte sett på över 25 år och som vi inte klarar hantera?”

Inte en chans i världshistorien. Beviset är enkelt. Centralbanker sitter idag på en handbroms man inte hade förr i tiden. Något gamla skolböcker inte tar upp. De gamla skolböckerna säger nämligen att när en centralbank höjer räntan så sjunker inflationen. Detta av två skäl; när räntan höjs så ökar allt annat lika realräntan vilket gör det mer attraktivt att spara framför konsumera. Då sjunker tillväxten, jobbskapande, lönetryck och till slut inflationen. Den andra faktorn är utlåning. När räntan höjs så vill färre låna allt annat lika då kalkylen blivit sämre. Mindre utlåning ger mindre investeringar och konsumtion… och hela kopplingen ner till lägre inflation. De här faktorerna stämmer fortfarande, men är helt sekundära jämfört med den viktigaste faktorn. Nämligen skulder (i relation till underliggande inkomster för de skuldsatta).

Vi tar Sverige som exempel. Hushållens skulder uppgår till c5,000+mdr kronor, det mesta är bolån. Hushållens inkomster före skatt uppgår till cirka 2,000mdr och c1,400 mdr efter skatt. Om Ingves höjer räntan med 1% så trycker den undan 3-4% i konsumtionsutrymme. Höjer han med 2% så kan du dubbla detta. Det innebär att om inflationen blir för hög så höjer han bara räntan lite och tillväxten, läs efterfrågan, tvärnitar. Företagen som försöker sälja sina volymer märker att de inte får varor och tjänster sålda. Tror du att de höjer priserna i detta läge? Nej, jobbskapande och inflation dör över en natt. Jag försöker inte måla upp detta som något positivt. Bara det faktum att inflation inte blir nåt problem, då centralbanker idag kan döda festen på en sekund, varpå det sista företagen då har att tänka på är att höja priserna, och det sista arbetstagare kan göra vid ett lönesamtal är att förhandla upp lönen. De är glada att de får behålla jobbet i en verksamhet som helt plötsligt går betydligt sämre.

Det här är sanningen… centralbankerna världen över kan tack vare skuldberget döda tillväxt, jobbskapande och inflation över en natt. Om de vill. Motsatsen är desto svårare, dvs de kan nolla räntan och köra QE hjälper (jämfört med att inte göra det) men tillväxt, jobb och inflation är betydligt svårare att skapa än motsatsen. Lite som att säga att de kan ”leda hästen till vatten, men de kan inte tvinga den att dricka”. Men att tvinga hästen att inte dricka är lättare, det är bara att ta bort vattnet.

Powell har sagt det rakt ut… vi har försökt skapa inflation sedan 2009, vilket inte har varit det lättaste. Expansiv penningpolitik från 2009 till 2016 gjorde att man till slut skapade lite inflation under 2017-2019. Det handlade om att det tog tid att tvinga upp deltagande- och sysselsättningsgrad. Man sa ”Vi tar hellre lite hög inflation än motsatsen”. För att, och detta säger han inte rakt ut, att göra motsatsen, att döda inflation är en barnlek för dem.

Icke desto mindre kommer han att annonsera tapering på onsdag… men alla sk experter som hojtar räntehöjningar. Glöm det! Han tänker i lugn och ro avvakta utvecklingen nästa år för att se hur de pandemi relaterade faktorerna spelar ut… och vad som driver ekonomin framåt EFTER detta. Eventuellt kan vi ha ett högre inflationstryck än vad vi varit vana vid. Eller inte. Svårt att säga. Först när Fed kan greppa detta så kan vi bilda oss en uppfattning om räntorna. Där base case är höjningar under 2023… men det ska flyta en del vatten under broarna först. Sluta extrapolera nuläget… det har aldrig fungerat som analysmodell.

—————–

Rapportperioden fortsätter att dundra på, och överlag är resultaten bättre än väntat. Energisektorn, olja och gas, förklarar den största skillnaden mellan förväntat och inkomna resultat. Svaga resultat blir straffade duktigt. Bra med en axelryckning… en del är taget i marknaden med andra ord.

Från Kina kom ytterligare PMI idag. Caixin Mfg PMI kom in på 50,6 mot väntat 50,0 och fg 50,0. Inte så pjåkigt. Uppväger att den officiella var lite klen.

Från USA kom Mfg PMI in på 58,4 mot flash 59,2 och fg 60,7… lite svagare men fortsatt helt okej nivå.

US ISM Mfg kom in på 60,8 mot väntat 60,5 och fg 61,1. Helt okej och fortsatt superstark nivå. New orders sjönk tillbaka från 66,7 till 59,8… fortsatt bra nivå.

På det hela taget mår alla bra. Övergången från en double digit post pandemic growth party economy… till en ekonomi som växer med 3% och skapar 3 miljoner jobb om året fortskrider sakta men säkert.

Så länge som SPX 4,550 håller så tror jag på nya ATH´s inom kort….

————-

Tisdag, från Europa kom Mfg PMI in på 58,3 mot flash 58,5 och fg 58,6. Tyska motsvarigheten kom in på 57,8 mot flash 58,2 och fg 58,4…. en uns svagare men fortsatt stark nivå. No worries.

Imorgon kommer Tjänste PMIs samt FED möte… tbc

————-

Fed annonserade ikväll att man reducerar QE, dvs tapering, med 15mdr i månaden med start i november. Helt enligt förväntningarna. Man kommer vara klar till sommaren. Man nämner inflationsriskerna, men att man i dagsläget inte ser behov av räntehöjningar. Också detta enligt förväntningarna. My take är att de tänker se hur tapering landar kommande halvåret, och att man också under samma period får bättre förståelse för hur inflationen utvecklas, och att det ändå inte blir aktuellt med höjningar förrän tidigast nästa höst. Om ens det. My take är att inflationen kommer ner rejält under sen vår, tidig sommar, och även om vi ser strukturella drivers för inflation då, typ tajt arbetsmarknad, så är det andra saker som påverkar jämfört med de vi ser idag. FED vill inte extrapolera nuläget, och i detta har de helt rätt.

Många försöker att förstå när första räntehöjningen kommer, och de tar en ansats i att försöka förstå inflationen. Det är logiskt, men fungerar inte. Tyvärr. Vill du veta när första räntehöjningen kommer så måste du förstå EN sak. Hur jobbskapandet kommer utvecklas? Förstår du den, så förstår du när arbetsmarknaden blir tajt enligt sysselsättning och deltagandegrad. När du förstår den så kommer du förstå när lönerna strukturellt växlar upp och vilken nivå de kommer ligga på. När du förstår den så förstår du hur företagen långsiktigt kommer höja priserna i syfte att kompensera för högre lönekostnader. När du förstår den förstår du långsiktig strukturell nivå på kärninflationen. Och när du förstår den så förstår du vad FED tänker göra med styrräntan, och förstår du den så kan du hyggligt plotta räntenivåerna på olika löptider. Problemet är följande, inte ens FED vet hur många jobb som kommer skapas varje månad närmaste året. Men en hint är att plotta tillväxt prognosen rätt, då jobbskapandet historiskt varit tajt kopplat till tillväxttakten. Dvs om Amerikansk ekonomi växer med 3% så har det skapats 2% nya jobb, vilket är ca 3 miljoner jobb, eller ca 250k nya i månaden. Svårigheten ligger i att veta vad tillväxten blir….. särskilt när finanspolitiska stimulanser ebbar ut, och räntorna sakta rör sig uppåt vilket med fördröjning ger en squezze out på tillväxt, då hushåll får mindre över att shoppa för. Powell sa igår att han kan ”tänka sig” att USA har full sysselsättning nästa sommar. Det innebär att han tror det kommer skapas 6 miljoner jobb tills dess. Det innebär c750,000 i månaden…. Det är optimistiskt. Det kräver att ekonomin går riktigt starkt. Jag är inte lika säker. Jag skulle inte bli förvånad om det bara skapas hälften så många. Det skulle betyda att vi inte nåt full sysselsättning förrän till nästa jul. Skillnaden är enormt viktig. För får Powell rätt är risken rätt stor att vi får första räntehöjningen nästa år. Får jag rätt får vi inte det.

Första räntehöjningen är viktig. Idag ”ankrar” FED de korta räntorna genom att ligga på 0% styrränta. Därför ligger en 2åring på 0,47% en 5åring 1,18% och en 10 åring på 1,58%. Börjar FED höja släpper hela ankaret och alla räntorna börjar stiga…. och ja ni som varit med ett tag vet vad konsekvenserna av detta blir. ”The mother of all… ” och allt det där ni vet!

ISM non-mfg kom in på 66,7 mot väntat 62,0 och fg 61,9. Otroligt starkt. Tjänstesektorn är back in biz. Bådar gott för jobbdatan på fredag. Å andra sidan gick employment faktorn från 53,0 till 51,6. Det är fan inte starkt, och pekar på svagt jobbskapande på sikt, och att det därmed dröjer innan arbetsmarknaden de facto är tajt, i en värld utan pandemic stimulus.

US Service PMI kom in på 58,7 mot flash 58,2 och fg 54,9…. påminner om siffran ovan. Stark alltså!

Vi hörs på fredag, då blir det jobbdata. Den blir säkert bra, och ger sista pushen upp till toppen. Sen blir det RSI mot 50ish – Fib38/50 och allt det där för resten av November… och sen tomterally i december och hyfsad Year-End close…. sååå enkelt 😉

Sista veckan på månaden, och tittar man rent säsongseffekts mässigt borde marknaden hålla sig stark veckan ut. Å andra sidan är marknaden överköpt och borde kylas av med nån procent under en dag eller två. Base case är att SPX är på väg mot ny ATH 4,700ish i början av november, för att därefter falla tillbaka under november mot 4,400ish (gap 4,372).

I efterhand kommer vi kunna konstatera att hela September-November ”rekylen” var en uppladdning inför nästa ben upp, mot 5,200, med trolig topp under våren, Typ mars/april. Sista femte benet i hela post C19 rörelsen. Uppgången ackompanjeras av svag dollar mot 1,19eur, Vix mot 12, och där aktieriskpremien pressas ner mot dryga 2%.

Därefter kommer en större korrektion uppbackad av hög värdering, euforiskt sentiment, ränteoro, och negativa vinstrevideringar.

Den här veckan rapporterar drygt hälften av alla SPX500 bolag… så det är där marknaden har sitt fokus. Dock har rapport perioden så här långt varit stark på bägge sidorna av Atlanten. Rädslan för komponentbrist, höga råvarupriser, Delta spridning osv bekräftas inte av rapporterna rent generellt.

Idag ligger en Amerikansk 10 åring på 1,7%. 5-åring på 1,2%. 2-åring på 0,5%. I december inleder man tapering och framåt våren tror jag ovan räntor letat sig upp mot 2,3%, 1,8%, 1,1%. När Risk off rekylen slår till kommer de backa tillbaka något en tid.

Men När/Om FED sen börjar höja under 2023, så tänker jag mig att ovan räntor drar till 3%, 2,5%, 2%…. och detta samtidigt som FED höjer styrräntan 4ggr till 1-1,5%. Som ett riktmärke när en 10-åring ligger på 3% är att framåtblickande PE-talet inte bör vara mycket högre än 16X. Som ni förstår kommer marknaden ha svårt att tackla detta.

Man ska också komma ihåg skuldberget. Jag brukar tänka att räntekostnaderna är snittet mellan styrränta och 10-åring. För ett år sedan låg de på 0% och 0,5%. Dvs 0,25%. Otroligt stimulativt. Nu ligger den på 0 och 1,7%, dvs 0,85%. Fortfarande ganska stimulativt. Men på 1% och 3% så landar vi på 2%. Det är nästan 200 punkter upp från botten. Det kanske låter lite, men om man tänker att skulderna hos stat och hushåll i RELATION till underliggande Inkomster är 3X större idag än förr i världen, så innebär alltså en fördyring på 200 punkter IDAG, samma sak som att räntan steg med 600 punkter in the old days. En otrolig squezze out effekt på konsumtion, tillväxt och vinster.

Tyska IFO kom in på 97,7 mot väntat 97,9 och fg 98,9. I linje med PMI siffran, och fast den är sämre är nivån god.

Många är oroliga för inflation som vanligt. Inte jag. Den är hög idag och kommer vara det fram till vårkanten för att därefter falla brant. Detta är ett matematiskt faktum om man ser till baseffekter. Huruvida den börjar stiga under andra halvåret eller inte beror på lönerna utvecklas under nästa år.

Nedan grafer visar hur priser som drivit upp inflationen nu vänder ner, och även om de etablerar sig på en ny högre nivå än historiskt snitt så kommer YoY effekten förr eller senare bli negativ. Det är ren matte.

Till alla er som tvivlar, titta på ovan grafer och jämför med hur de rörde sig under 2009-2011. samma sak händer igen. 100% säker!!!

Ha en fin vecka, vi hörs

—————————-

CB kom med consumer confidence som landade på 113,8 mot väntat 108,3 och fg 109,8. Starkt, och en vändning från tidigare månader. Anledningen sägs vara att Delta runnit ut ur sanden. Det som förvånar mig är att Michigan ligger på så mycket lägre nivå OCH inte alls vände upp. Delta borde påverkat bägge index lika mycket. Det här är besynnerligt och jag har inte svaren tyvärr. Någon annan?

CaseShiller visade på ännu en månad av rekordstarka fastighetspriser i USA. Jag repterar vad jag sa förra månaden… statsräntorna är på väg upp… bostadsobligationerna är på väg upp… bostadspriserna kommer inte att klättra vidare. Punkt.

—————–

Äntligen fredag!

Styrkan håller i sig hyggligt och rent tekniskt ser jag SPX 4,700-4,720 under första halvan av november, för att därefter kylas av under några veckor. Det som talar emot detta är om Amazon och Apple börjar korrigera efter lite svagare rapporter, och drar med sig övriga largecap tech. Eftersom de väger så tungt så kan därför index få svårt att stiga. Å andra sidan, är deras resultat sämre pga post pandemic engångseffekter som marknaden borde kunna se genom.

Idag har vi Chicago PMI, föråkare till nästa veckas ISM, Michigan, ECI samt core PCE… tbc