Sista veckan på månaden, och tittar man rent säsongseffekts mässigt borde marknaden hålla sig stark veckan ut. Å andra sidan är marknaden överköpt och borde kylas av med nån procent under en dag eller två. Base case är att SPX är på väg mot ny ATH 4,700ish i början av november, för att därefter falla tillbaka under november mot 4,400ish (gap 4,372).
I efterhand kommer vi kunna konstatera att hela September-November ”rekylen” var en uppladdning inför nästa ben upp, mot 5,200, med trolig topp under våren, Typ mars/april. Sista femte benet i hela post C19 rörelsen. Uppgången ackompanjeras av svag dollar mot 1,19eur, Vix mot 12, och där aktieriskpremien pressas ner mot dryga 2%.
Därefter kommer en större korrektion uppbackad av hög värdering, euforiskt sentiment, ränteoro, och negativa vinstrevideringar.
Den här veckan rapporterar drygt hälften av alla SPX500 bolag… så det är där marknaden har sitt fokus. Dock har rapport perioden så här långt varit stark på bägge sidorna av Atlanten. Rädslan för komponentbrist, höga råvarupriser, Delta spridning osv bekräftas inte av rapporterna rent generellt.
Idag ligger en Amerikansk 10 åring på 1,7%. 5-åring på 1,2%. 2-åring på 0,5%. I december inleder man tapering och framåt våren tror jag ovan räntor letat sig upp mot 2,3%, 1,8%, 1,1%. När Risk off rekylen slår till kommer de backa tillbaka något en tid.
Men När/Om FED sen börjar höja under 2023, så tänker jag mig att ovan räntor drar till 3%, 2,5%, 2%…. och detta samtidigt som FED höjer styrräntan 4ggr till 1-1,5%. Som ett riktmärke när en 10-åring ligger på 3% är att framåtblickande PE-talet inte bör vara mycket högre än 16X. Som ni förstår kommer marknaden ha svårt att tackla detta.
Man ska också komma ihåg skuldberget. Jag brukar tänka att räntekostnaderna är snittet mellan styrränta och 10-åring. För ett år sedan låg de på 0% och 0,5%. Dvs 0,25%. Otroligt stimulativt. Nu ligger den på 0 och 1,7%, dvs 0,85%. Fortfarande ganska stimulativt. Men på 1% och 3% så landar vi på 2%. Det är nästan 200 punkter upp från botten. Det kanske låter lite, men om man tänker att skulderna hos stat och hushåll i RELATION till underliggande Inkomster är 3X större idag än förr i världen, så innebär alltså en fördyring på 200 punkter IDAG, samma sak som att räntan steg med 600 punkter in the old days. En otrolig squezze out effekt på konsumtion, tillväxt och vinster.
Tyska IFO kom in på 97,7 mot väntat 97,9 och fg 98,9. I linje med PMI siffran, och fast den är sämre är nivån god.
Många är oroliga för inflation som vanligt. Inte jag. Den är hög idag och kommer vara det fram till vårkanten för att därefter falla brant. Detta är ett matematiskt faktum om man ser till baseffekter. Huruvida den börjar stiga under andra halvåret eller inte beror på lönerna utvecklas under nästa år.
Nedan grafer visar hur priser som drivit upp inflationen nu vänder ner, och även om de etablerar sig på en ny högre nivå än historiskt snitt så kommer YoY effekten förr eller senare bli negativ. Det är ren matte.
Till alla er som tvivlar, titta på ovan grafer och jämför med hur de rörde sig under 2009-2011. samma sak händer igen. 100% säker!!!
Ha en fin vecka, vi hörs
—————————-
CB kom med consumer confidence som landade på 113,8 mot väntat 108,3 och fg 109,8. Starkt, och en vändning från tidigare månader. Anledningen sägs vara att Delta runnit ut ur sanden. Det som förvånar mig är att Michigan ligger på så mycket lägre nivå OCH inte alls vände upp. Delta borde påverkat bägge index lika mycket. Det här är besynnerligt och jag har inte svaren tyvärr. Någon annan?
CaseShiller visade på ännu en månad av rekordstarka fastighetspriser i USA. Jag repterar vad jag sa förra månaden… statsräntorna är på väg upp… bostadsobligationerna är på väg upp… bostadspriserna kommer inte att klättra vidare. Punkt.
—————–
Äntligen fredag!
Styrkan håller i sig hyggligt och rent tekniskt ser jag SPX 4,700-4,720 under första halvan av november, för att därefter kylas av under några veckor. Det som talar emot detta är om Amazon och Apple börjar korrigera efter lite svagare rapporter, och drar med sig övriga largecap tech. Eftersom de väger så tungt så kan därför index få svårt att stiga. Å andra sidan, är deras resultat sämre pga post pandemic engångseffekter som marknaden borde kunna se genom.
Idag har vi Chicago PMI, föråkare till nästa veckas ISM, Michigan, ECI samt core PCE… tbc
Kortsikt's Blog 
Tack för ännu ett bra inlägg! Hur ser du på risken att lönerna får fart under vintern? Deltavågen fördröjde tajtningen (?)i arbetsmarknaden något kvartal men ex NFIB hiring plans är fortsatt på höga nivåer & Employment sub-index i PMIs börjar möjligtvis vädra morgonluft efter att ha kommit av sig under sommaren till exempel. I vår lilla planekonomi lär det inte få något större genomslag förvisso, men det är ju inte heller det som driver våra aktieindex.
Vet inte, den viktiga lönerapporten kommer på fredag och visar lönerna för Q3.
Redan nu ligger den årliga lönetakten på cirka 2,9%. Men jag tror till stor del handlar om pandemi relaterade flaskhalsar, som sen normalisera mot våren. Dvs den kan snarare tappa några tiondelar under första halvåret nästa år…
Det jag tittat på innan varit sysselsättningsgrad, dvs andel av 25år-65år som jobbar, samt deltagande grad, dvs hur många jobbar eller letar jobb i åldern 25-65år.
Idag ligger vi på nivåer som vi såg under 2015/2016… vilket INTE bidrog till någon strukturell löneinflaiton utan den låg på 2-2,5 vilket var förenligt med inflation på 1-1,5%… och jag förstår inte varför det skulle vara annorlunda nu.
Det var inte förrän under 2017/2018 som den amerikanska arbetsmarknaden kunde sägas vara riktigt tajt, då det drev upp lönerna mot nästan 3%, och inflaitonen över 2% vilket alltså triggade FED att höja från 0 till 2,5% styrränta.
Men som sagt, jag tror lönerna lättar i början av nästa år, sen kommer de tillbaka igen i takt med att arbetsmarknaden tajtar till sig likt 17/18.
Detta trots att jobbskapandet nog kan växla upp nu från c250k jobb i månaden till 500k typ…. vi har fortfarande 6 mijoner arbetslösa, som hade jobb pre C19.
Sverige kan du skita i!!!
DET är USA som sätter taktpinnen… tänk jobb skapande -> tajt arbetsmarknad -> löneinflation -> företagen kostnadskompenseras genom att höja priser -> inflation -> FED blir hökig -> räntorna stiger i USA -> räntorna stiger i Europa -> räntorna stiger i Sverige….
Våra räntor är mer beroende av jobbskapandet i USA än i Sverige… sjukt va!
Detta dels för att kapitalmarknaderna är integrerade, för att stora delar av svenska löner sätts av avtalsrörelser där industri avtalet utgör märket, och industrin utgår från omvärldsläget för att bibehålla konkurrenskraft…. för att Sverige är en funktion av två världar, en bra, tänkt typ programerare i Stockholm, och en dålig, tänk invandrare som inte kan svenska i Flen. Så det blir lite en mellanmjölk av allt i hopa. Men visst, även vi ligger lönemässigt i övre range sett till senaste 10 åren..
https://www.mi.se/lon-loneutveckling/konjukturlonestatistik/
Men jag tror att likt USA kommer även den att mean reverta, då det även här är lite post C19 flaskhalar som drivit upp vissa löner…
Från rapporterna (än så länge) verkar prishöjningar gå att föra över på kunder vilket är ett första steg men för en ihållande ”spiral” krävs såklart ett lönemärke som upprätthåller den. Den svenska arbetsmarknaden har som du skriver en hel del matchningsproblem att ta tag i om vi ska få en ordentligt ”full” sysselsättning. Risken är att vi får löneökningar och åtstramningar samtidigt, tänk högre lön för färre arbetare vilket kan spä på samhällsproblemen ytterligare.
Jag tror precis som med priserna är löneökningarna just nu rätt temporära… om ett år är de här post pandemic effekterna och vi har återgått till det vi var vana vid.. tänk 2017-2019
Det står att ”modellen för beräkning av det definitiva utfallet har satts ur spel”. Är det samma modell som MI använder för att ta fram märket?
Tack, gillar dina tankar. Viktigt att komma ihag att ja, rent mekaniskt ska vaerderingarna naer nar rantan sticker ivag. Men detta kan motverkas av stark EPS growth. EPS ar ett trubbigt measurement, speciellt med tanke pa de dominerande indextunga affarsmodellerna som handlas mest pa sales growth och rate of change in gross profits (winner-takes- all fenomenet) ha det bra Mathias
On Mon, Oct 25, 2021 at 12:42 PM Kortsikt’s Blog wrote:
> GaStan posted: ” Sista veckan på månaden, och tittar man rent > säsongseffekts mässigt borde marknaden hålla sig stark veckan ut. Å andra > sidan är marknaden överköpt och borde kylas av med nån procent under en dag > eller två. Base case är att SPX är på väg mot ny ATH 4,700i” >
Absolut, men i det här fallet kommer det inte att göra det. Vinst estimaten för SPX ligger på 200 för i år och 220 nästa. Jag tror de kan landa på 210 i år, och därmed driva börs med positiva vinstrevideringar… men jag tror 220 är på tok för högt med tanke på The fiscal cliff i USA som inte är kommer att bli nådig. Så då har du stigande räntor och fallande vinstrevideringar. Är värderingen dessutom hög så brukar inte det bli vackert!
Har du tankar om elpriset kopplat till inflation och makro?
Ur ett globalt, inte svenskt.
Elpriserna globalt är framförallt en funktion av primärt kol, men även gaspriser då kol utgör stommen i kraft produktionen globalt sett.
Vi har likt andra råvaror haft en ”perfect storm” kring kol och gas, med tajt supply och superhög efterfrågan som trissat upp priserna, samtidigt som carbon prices/utsläppsrätter också gått upp. DÄRFÖR är elpriserna höga globalt sett.
Många av supply/demand dynamics kommer revertera närmaste året och därför kommer gas/kol priser falla tillbaka. Med detta kommer även elpriserna att mean reverta.
DOCK finns det fog att tro att priserna ändå etablerar sig på en något högre nivå ån tidigare, då efterfrågan ändå kommer vara hög, det tar tid att återställa lager, och för att man inte investerat i ny kol och gas produktion som man gjort histororiskt. DÅ man nu satsar i högre utsträckning på förnybar energi. Samtidigt lär carbon prices fortsätta upp, så där finns en fortsatt press.
Så elpriserna kommer komma ner, fast etablera sig på en högre nivå än tidigare
Svenska elpriser är till stor del en funktion av de europeiska som är en funktion av de globala… då handel med kol och gas är internationell..
Men i svenskt fall spelar väder och regn in till stor del, då stommen i vårt kraftsystem är vattenkraften… hur vädret blir vet jag tyvärr inte!
Varför är svensk inflation lägre än europeisk? Tänker vi är en liten öppen ekonomi och allt det där. Europa kom in på 4.1% enligt Eurostat.
Tror du lönerna ökar nån procentenhet över inflationen som vanligt? Inte säker på om man ska jämföra med KPI eller KPIF.
Det är mer över långa tidsserier som lönerna fungerar som inflationsbärare. Sen måste man se till kärninflation och inte headline inflation. I sveriges fall är jag osäker…. Tror stark krona vs svag euro spelar in här. Lönebildningen är fortsatt klen i Europa.
Gick in med 12 Mkr kort i tesla idag på 111 dollar
Är jag sjuk i huvudet? Ses kanske 2022
1111 dollar
Har du kvar din position?
Ja det var ju modigt måste jag säga… värderingen är ju vad den är, men det är ju det här med tajming och sentiment som kan stöka till det ibland. Hoppas det blir bra iallafall!
Frågan är inte om Tesla ska till 900usd nu…
Sålt halva nu
Ja först 900 sen ner mot 600 inom några månader ..men man vet aldrig säkert förutom att värderingen är orimligt hög
De andra bilföretagen kan göra el bilar minst lika bra, varför skulle de inte kunna det?
Så mycket spekulation som pågår nu , kolla bara på bitcoin. Lite läskigt
Jag skulle vara nöjd vid 900….
Jämförelsen med de gamla biltillverkarna haltar. De ersätter ju bara dagens intäkter med nya, dvs noll till negativ top line growth… samt höga omställningskostnader… så vinsttillväxten på lång sikt kommer vara svag, och det förtjänar låg värdering.
Teslas vinsttillväxt kommer tvärtom vara imponerande… men den värderas för högt!