Att förra veckan skulle bli baissig hade vi på känn med tanke på optionslösen och annat. Men nu behövde köparna komma in i matchen, och så här långt är det precis tvärtom. Att Bidens 1,800mdr BBB-paket är i farozonen pratas det om i media. Detta är inte anledningen. 1800 över 10 år är 180mdr om året. Det är inte särskilt mycket. Visst, paketet är framtungt så mer går ut närmaste åren och vissa sektorer gynnas mer än andra. Det är inte oviktigt. Det är viktigt, men det stjälper inte amerikansk tillväxt.
Problemet är marknadens syn på FED. De senaste 10 åren har vi lärt oss att en lättsam penningpolitik har varit en av grundförutsättningarna för Asset Inflation. Det är inget problem med ett skuldtyngt ekonomiskt system om räntorna är låga. En förutsättnings för duviga centralbanker är ett strukturellt lågt inflationstryck. Inflationen har varit på uppåtgående under hela året. Det har inte varit nåt problem för att FED har sagt att inflationen är övergående. Men i december hände nåt…. FED började darra på manschetten. Som jag skrivit tidigare tror jag att FED fortfarande tror att inflationen är övergående…. men man är inte säker längre.
Vad innebar allt detta för börsen? Jo, i september var det hög tid för lite rekyl. Den blev grund för att marknads sentimentet i grunden var positivt. I oktober blev det rally. Mer än väntat. I november var det dags för lite andhämtning, inga konstigheter. Sen var det dags för en stark avslutning på året, december, en normalt sett stark månad, särskilt om sentimentet är positivt, värderingarna okej och utsikterna goda. Men detta har uteblivit. Köparna kan fortfarande strömma till och vända detta… att dagens rörelse är en stor fint. Vad vet jag… hoppas kan man alltid. Men vi vet inte säkert.
Men nån tänker, om FEDs hökighet är ett problem, givet att räntorna ska stiga, och skapa asset DEFALATION… varför händer inte det? Räntorna faller ju för fan i USA. Tyvärr är logiken det omvända här. Dvs om man tror på en hökig FED och Asset Defaltion, så säljer man risk, dvs aktier, och köper trygghet, dvs riskfria räntor, statsobligationer vars räntor går ner. FED skapar en RISK OFF situation med sin hökighet, som normalt kännetecknas av fallande räntor, stigande VIX och stark dollar. FEDs hökighet leder till fallande räntor…
Ska man vara lite petig så syns egentligen FEDs hökighet på korträntor, som är mer kopplade till styrräntan. Så egentligen kan man säga att FEDs hökighet leder till en fallande yieldkurva (10-2) vilket är själva grundskälet till att aktier faller. Den 24e november stod 10yrs i 1,70%. I fredags 1,35%. Ett tapp på 35bp. 2-åringen har under samma period gått från 0,64 till 0,61%. Tapp på 3bp. Kurvan har vänt ner med 33 punkter. FED, Omikron och massa skit har ställt till med detta!
Marknaden är översåld nu och det är klart det kommer en studs. Men det berömda Nisserallyt hänger löst. Jag vill se hur köparna kommer in väldigt snart så SPX stänger ovan 4,600 ikväll för att detta ska vara aktuellt. Mitt optimistiska Mars/April target är så här långt intakt. Får återkomma till detta. Men jag kan säga så mycket som att vi får INTE nya ATHs till våren med en fallande yieldkurva (10-2). Kokar man ner det ytterligare kan man väl säga att vi behöver se att säljarna kommer tillbaka i långa obligationer och kör upp räntan. 10-yrs måste vända upp för att vi ska vara säkra på nya toppar till våren. Ett brott av 1,55% för 10-åringen hade gjort mig väldigt optimistisk… samtidigt som 2yrs inte hänger med i samma utsträckning så yield kurvan (10-2) fjädrar upp. Redan ett uppställ mot 1,55% slår hål på börspessimismen. Brott skapar optimism.
Så här i efterhand kan vi konstatera att innan FEDs möte i juni så väntade sig marknaden inga räntehöjningar, eller typ tidigast 2024, vilket är typ inga. Efter ett hökigt möte började marknaden tro på två höjningar 2023. Efter december mötet ett halvår senare tror man på två höjningar redan 2022. Innan sommaren handlades en 2åring på 0,15%. Idag är den på 0,63%. 10åringen har under samma period gått från 1,60 till 1,40. 10-2 har svängt ner vilket är marknadens sätt att säga att vi är mindre positiva till framtiden. FED är alltså ensam guds nåde över vår syn på framtiden, vilket alltså handlar om de enorma skulderna i våra system. Alla fattar att justerar du bara räntan lite så blir förändringen i räntekostnader stor i förhållande till underliggande inkomster. Även om FED är gud så är det inflationstrycket som bestämmer över FED…. och om detta kan vi ju diskutera i förbannelse. En sak är säker. FED har makten över gas och bromspedalen över världsekonomin. Denna maskin har vi alla varit delaktiga i att skapa genom skuldberget. Å andra sidan kan vi alltid skylla på de låga räntorna som tvingat oss att ta stora lån. FED i sin tur kan skylla de låga räntorna på årtionden av strukturellt låg inflation, och detta fenomen är i sin tur kopplat till globalisering och digitalisering. De här megafaktorernas pro´s and con´s kan man sen diskutera till förbannelse.
Kommande två veckors data är tunn. Imorgon har vi Hox Valueguard, senare i veckan consumer confidence från CB och Michigan samt Core PCE. Core PCE är ju viktigare än core CPI då den bättre beskriver inflationstrycket och för att FED fäster störst vikt vid denna. Men den kommer två veckor efter CPI så den är inte mycket till nyhet egentligen. Under nyårsveckan har vi Case Shiller, Chicago PMI samt China PMIs. Inget livsavgörande.
Läste på Twitter att Nisserallyt rent statistiskt bara är årets 5 sista dagar. Well… låter som en dålig ursäkt för alla vi som haussat i december.
Tbc….
———–
Vilken måndag… och jag som trodde vi skulle få en fin start på veckan. Positivt att SPX inte stängde under 4,500. Att NDX inte stängde under 15,600. VIX stängde på dagslägsta, Dollarn fösvagade något, 10yrs räntan steg. Det är ju tecken på RiskOn… men det kändes inte så i marknaden. Närmaste dagarna blir en rysare. Antingen är detta världens köpläge på några månaders sikt, eller håller marknaden på att ladda inför en större nedgång, som egentligen handlar om något som vi inte ser idag. Typ recession faktiskt, och att vi precis fulländat ett toppbygge. Men jag får inte ihop matten bakom riktigt… men den kanske kommer. Spännande är det… så här dagarna innan jul där man egentligen bara vill koppla av och ta det lugnt! Huuahhh…
Tisdag… vi har gap på SPX 4,600 som enligt terminerna kommer täppas till ikväll. Så länge som vi har en Risk-on marknad (svag dollar, stigande 10yrs och VIX) så finns goda chanser till nya tester av 4,700 området. Men nåt Nisse rally är det inte, och så länge som vi inte har Nisse så finns riskerna för nya nerställ. Där bevakar jag 4,500 på close.
Hox Valueguard kom in starkt på +0,3% i november. En ny ATH siffra för lägenheter i Sthlm.
Jag noterar att bostadsoblisen tappat ca 10 punkter. Men jag noterar att en svensk 5yrs statsoblis också tappar c10 punkter, vilket föga förvånande också visar sig gälla en Tysk och en Amerikansk 5 åring. Så vi vet att Svenska bostadspriser i förlängningen är kopplade till bostadsoblisen som är kopplad till Amerikanska och Europeiska långräntor. Det blir ju en intressant diskussion, för många väntar sig nu en hökig FED, och därmed högre räntor. Men det gäller primärt deras styrränta och korträntor. Inte långräntor så här långt. Tvärtom visar marknaden att man tror FEDs höjningar är slutet på konjunkturen, varpå yieldkurvan (10-2) vänder ner. Detta är samma sak som stigande korträntor, men fallande eller stillasittande långräntor. Eftersom bostadsoblisen styrs primärt av långräntor, så kanske de inte kommer stiga, utan tvärtom stå stilla eller falla. Det innebär att pressen på bostadsoblisen uteblir, och därmed pressen på svenska bostadspriser.
TUR I OTUREN i så fall med andra ord.
Jag är ju fortfarande börsoptimist, och med detta tror jag US 10yrs ska till 2% och 5yrs 1,50-2,0. Det betyder att us5yrs kan stiga 30-80 punkter härifrån. På Svenska och europeiska 5yrs borde det innebära en press på ca 50 punkter i snitt. Alltså ska bostadsoblisen upp ca 50. Det innebär att jag har target för den på 1,0% nästa år. Givet att börstrenden fortsätter, att marknaden köper aktier och säljer obligationer.
En bostadsoblis på 1,0% kommer med ett halvårs fördröjning sätta press på svenska bostadspriser. Vi snackar andra halvåret 2022 med ca 5% och kanske 10% under 2023. Ingen kul prognos!
Ni som hoppas på bestående svenska bostadspriser, ni ska också hoppas att börserna toppat ur redan, att sämre tider väntar, att yieldkurvan fortsätter ner, att långräntorna fortsätter ner och har sett sina toppar. En allmän Risk off marknad. Det är faktiskt bästa receptet. Hur sjukt det än låter.
Som ni ser ligger räntan för vår svenska 5yrs bostadsoblis på ungefär samma snittnivå sedan 2015, alltså senaste 7 åren. Medan bostadspriserna sannerligen inte gör det. Do the math!
————–
Måndag…
Hoppas ni har haft en fin julhelg. Ännu en gång är vi uppe och nosar på gamla toppar. Det är möjligt att vi ska samla lite kraft senare i januari, efter en klassisk early year peak… men mitt case om stark börs till mars/april är intakt. Jag tänker alltså 5,200 för SPX, 2,600 för OMX typ. Men att vi senare i år, kanske redan under sommaren ska ner mot SPX 4,000ish och 2,100ish för OMX. Så denna risk/reward ska man ju bära med sig.
Michigan index kom in på 70,6 mot väntat 70,4 och fg 70,4… fortsatt svag nivå, och vi vet att det handlar om konsumtionssugna kunder, men som deppar för antingen har inflationen drivit upp priserna så att de inte anser sig ha råd eller är leveranstiderna för långa. Trust me, det kommer se väldigt annorlunda ut om ett år.
Core PCE kom in på 4,7% mot väntat 4,5 och fg 4,1. Vi vet varför. Det första jag tänker på är hur baseffekten slår mot November 2022 siffran när den kommer ställas mot årets siffra. Alltså om exakt ett år. Många tror då att FED är inne i en full swinging räntehöjar cykel samtidigt som inflationsdatan kommer vara riktigt svag nästa höst… det kan man ju fundera över. Man kan också fundera över vad som händer när en centralbank höjer räntorna i en miljö där priserna utvecklas snabbare än köpkraften. Alltså realt får hushållen det sämre vilket till slut leder till sämre efterfrågan (volmymässigt) vilket tvingar företagen till att sluta höja priserna. Om centralbankerna höjer hushållens räntekostnader så snabbar de bara på en inbromsning som kommer naturligt ändå. Vilket till slut tvingar dem att snabbt sänka för att hjälpa tillväxt/inflation på traven. Lite som Riksbanken gjorde efter Great Recession. Inte så smart. Tror vi att FED tänker göra samma policy misstag som Riksbanken? Tänker att de är smartare än så. Men vem vet. Det som intresserar mig är lönebildningen i USA nästa sommar. Då när mycket normaliserats så kan vi ta den verkliga temperaturen på Amerikansk ekonomi, och därefter bilda oss en uppfattning om strukturellt inflationstryck.
CB Consumer Confidence kom in ganska starkt på 115,8 mot väntat 110,8 och fg 111,9. Klart piggare än Michigan vilket handlar om att den här ta mer hänsyn till jobbsituationen. Det är bra att arbetsmarknaden är stark. Bra för tillväxt, bra för marknadens förtroende för vinstprognoserna.
Återkommer i veckan med övrig data…
Kortsikt's Blog 
Nisserallyt, och dess förespråkare, verkar tyvärr jobba sig genom sorgefaserna, även om December bjöd på en stark inledning och en okej uppgång från lägstanivåerna.
Ser du nedgången i långräntan som primärt en ”uppgång för obligationerna” pga efterfrågan drivet av den Risk Off-mentalitet du beskriver, och ser du fortfarande 2%, och därmed en stigande ränta efter stöket – som huvudscenario?
Passar på att önska en god jul och tacka dig för ännu ett mycket informativt bloggår!
Verkligen… har legat helt fel här. Handlar i grunden om att jag inte trodde FED skulle bli så hökig, vilket i grunden handlar om att jag inte ser inflationen som uthållig, vilket till stor del handlar om Fiscal Cliff… men well well…. vi får se.
Nej, 2% för en tioåring till våren sker synkront med mitt 5,200 target för SPX. Så blir det nu RISK OFF så tror jag inte den kommer gå till 2%, utan yieldkurvan kommer vara under press… och därmed kommer vi inte nå nya höjder på börsen heller.
Återvänder optimismen, vi laddar för 5,200 SPX, yiledkurvan börjar stiga igen (eller åtminstone slutar sjunka)….. ja då är 2% för US10yrs aktuellt. Detta är fortsatt base case…
Känns lite som att du nu får ditt ben C till slut 🙂
Tror det blir bra köpläge! De är ju trots allt fortfarande nollräntor ett bra tag till, sen skall dom höjas i maklig takt, om nu inte covid bromsar upp hela ränteproblematiken pga minskande inflationssiffror.
Stort tack för all intressant info som du delat med dig av under året. Hoppas du fortsätter skriva!
God Jul och Gott Nytt År!
Tack, låt oss hoppas du har rätt…
Shit vad liran faller nu i Turkiet, tankar på det?
Fortsätter det så här måste något hända tillslut, antagligen något obehagligt…
Jag har tagit en liten stek i en Turkiet ETF nu bara för att, vet inte vad man ska tro. Antigen århundradets köpläge eller så vete fan vad som kommer ske
hehehe jag det var ju modigt… jag litar inte på Erdogan som indirekt centralbankschef… fallande knivar kan också göra ont. Men nån måste ju fånga en fallande kniv med skaftet…. låt oss hoppas att det är du!
Haha ja de gör ont..no pain no gain
Men när man ser sådana här rörelser måste man börja fundera, hur illa kan de bli..är total kaos med valutan verkar som de återhämtat lite nu. En chans posse är den värd nu…
Btw tesla påväg mot mina 600 som jag skrev tidigare om 😉
no guts no glory
ang Tesla så räknar jag inte hem den rent fundamentalt här heller, men rent tekniskt är det ju en intressant botten nivå här på 900…
Vad säger du om den sk energikrisen som råder i Europa? Tittar man på elpriserna i december så ser snittnotan för en villaägare att landa runt 10tkr i Sverige. Och då är januari och februari de kalla månaderna. Och precis som på bolånesidan ligger de flesta med rörliga avtal. Känns som det kan slå ut ett kvartals konsumtion. Tittar man på twittter ser det ut som tyskarna, fransoserna, holländarna etc har det lika illa. Så med combon omicron + elpriser känns det inte som ”demand” sidan kommer vara speciellt stark Q1 iaf. Vore intressant att höra din take, samt om du tror höga elpriser är övergående eller om vi ska vänja oss med dagens kostnader iom klimatomställningen etc.
Yes box, folk får skita i att handla på mellandagsrean och spara pengarna så de kan betala elräkningen… simple is that!!!
Jag känner ingen som hushåller med elanvändningen…. det kanske är en bra idé på lång sikt. Ungefär som att sopsortera och panta flaskor?
Det som driver priserna är ju delvis att vi stängde ner reaktorerna i Ringhals…
Men den stora grejen är att kol och naturgaspriserna skjutit i höjden, som är en funktion av stark efterfrågan, och något tajtare supply än vanligt, vilket sänkt lagernivåer.
Sett på ett års sikt är jag övertygad av både supply och demand hyfsar till sig något vilket gör att legernivåer kan börja resa sig något, och då faller priserna tillbaka.
Så på sikt kommer elpriserna ner igen… men det kommer ta lite tid.
Å andra sidan ska vi nog vänja oss vid en något högre nivå än tidigare… vilket jag personligen inte tycker är fel.
Det blir löjligt när folk gnäller över några tusenlappar högre elräkning, samtidigt som det är omöjligt att få bord på en restaurang i stockholm innerstad, där folk blåser lika många tusenlappar på EN middag.
Jag förstår att detta inte är representativt för allt och alla…
Men tittar man våra energinota, el, värme och drivmedel, i förhållande till genomsnittlig disponibelinkomst, så har den fallit i snart 40 år. Precis som våra räntekostnader i förhållande till disponibel inkomst.
Det är därför fler människor än någonsin går på restaurang och åker på utlandssemester.
Och eftersom man hellre åker till solen och äter på restaurang än betalar el och räntor, så förstår jag varför folk gnäller…. men det behövs lite perspektiv.
Jag tror, som du skriver, att man har tagit årets generella DEMAND push inom allt, och sagt, ”det här är normalt, detta är typiskt för kommande år” och sen lägger man analysen efter detta. Det är ett stort jävla misstag. Det är inte bara energikrisen och höga elräkningar som är anledning till detta!
Men eftersom det är en mänsklig rättighet att shoppa loss på mellandagsrean får man väl bara ”betala” med Klarna istället!
Skämt åsido. Gemena man sprätter inte 10k på en Stureplansmiddag. Även om det är dom som klagar mest. Hitintills iaf. Men det är väl bara en tidsfråga innan gemene person gråter ut i kvällspressen. Snittlönen i sverige 2020 var 32k i månaden. Då får man ut ca 25k. Dvs nästan 50% av disponibla inkomsten kommer gå till elräkning i december. Kanske januari och februari också. Så när banken fått sitt + alla andra räkningar har betalats är det inte mycket kvar för annat. Och med lite besparingar tvingas man väl låna – antingen blaco eller om det går via bostaden. om inte regeringen visar handlingskraft (och tappar ansikte) genom skattesänktingar på energin. Lite komiskt faktiskt att vi fokuserat så mycket på räntorna när det kanske blir ”energikrisen” som drar ner oss (europa) ner i skiten istället… Både privatpersoner och företag.
Men om det faktiskt är naturgasen som är den trånga sektorn handlar väl detta om Putin egentligen. Vilket egentligen handlar om Kina vs USA. Dvs geopolitiskt. Jag kan för lite om detta men vad händer tex om europa viker sig för Ryssland så lagren fylls igen?
Eller kan de bli någon form av ”perfect shit storm” snart med C19/höga energipriser/geo-tension/noll-demand från konsumenterna medans centralbankerna rycker på axlarna, pekar på sina inflations ”mål” och fortsätter tighta tack vare inflation (som inte är övergående)?
Vill inte bli för långrandig, men förhoppningsvis förstår du tankebanan 😉
Går inte riktigt att bara skylla på Putin. Europa brukar normalt sett kunna sourca naturgas från andra ställen, som ex arabländerna mfl. Problemet där där är att Kina sugit upp nästan all gas, vilket i sin tur handlar om att Kinesiska ekonomin tidigare gick starkt. Det i sin tur har att göra med hur de hanterade C19, inhemsk efterfrågan, men också den demand push av varor som konsumenter i USA och Europa efterfrågat. Denna demand push handlar i mångt och mycket om den expansiva finanspolitik som USA och Europa bedrivit…. som varit hårresande.
Faktum är att nästan alla extrema prisökningar vi sett handlar till mindre del om supply, som visserligen varit lägre än normalt (tänk 2019) men ändå hyfsat bra i år. Den stora grejen är demand pushen. Den förklaras inte av jobbskapande, löner, låga räntor,,,,, utan budgetunderskott. Bland annat genom att köpa upp bostadsobligationer som utlandet lär tokdumpa med rädsla för att de ska defaulta. Då kanske det slutar med att våra banker förstatligas och bostadsskulden tas över av staten…. och alla fastighetsmiljonärer blir egentligen hyresgäster hos staten. Cirkeln är sluten… hahaha.
Hade Europa och USA inte kört så stora underskott som man gjort i år, så hade vi inte haft de här problemen.
Så det är politikernas fel. Dock är jag rädd att det spelar ingen roll vilka politker som suttit vid makten. OSäkerheten och rädslan kring C19 har varit så stor att alla hade förmodligen agerat likadant. Du och jag också…
Men det är roten till problemet.
Sverige är faktiskt det STORA undantaget. USA har kört c30% budgetunderskott under 2020+2021. Det är alltså ca 6,200mdr dollar, eller 40,000 USD per arbetande amerikan. Du fattar beloppet!!! Sverige valde däremot en annan Corona strategi, aka Tegnell, som innebär mindre nedstängda samhällen och bättre fungerande ekonomi. Därför har vi också bara kört 6% samlat budgetunderskott. Typ lägst i världen av de utvecklade länderna. Mindre stimulans, men också en ekonomi i mindre behov av stimulans. Men därför har vi inte samma problem som man har i resten av världen. FÖRUTOM när det kommer till energikrisen,,,, för där smittas vi av energipriserna i övriga Europa… som alltså ytterst är en funktion av naturgas brist, som ytterst är en funktion av sinnesjukt stark ekonomi, som ytterst är en funktion av stimulanser. Putin spelar visst roll… absolut, men grundproblemet skapades av oss själva.
Sen är Europa bättre än USA. USA har kört 15+15% under 20/21. Europa har bara kört 7+7. Men Sverige är bäst so far. Det är också lite kul att Sverige innan krisen även hade lägst statsskuld av alla… och hade egentligen krut att gasa mer. Men man behövde inte, för att Tegnell stängde inte ner hela samhället.
Men Sverige är inte bäst på allt.. hehe, tittar man på hushållens skulder så ligger bland de högsta… och då är det bra med en stat som kan gasa. Det lär komma en rainy day för Svenska hushåll, som sätter krokben på svensk ekonomi, och då lär staten får en del att göra.
Det är teknikutvecklingen inom berg- luftpumpar etc som drivit ner elkostnaden för uppvärmning och den investeringen har inte varit gratis för de hushåll som saknar fjärrvärme.
Som vanligt utgår debatten i Sverige från en stadsbo med fjärrvärme och arbete och då är ju allt lugnt.
ligger nåt i det
Ny prognos från KI idag: ”Den stigande inflationen är på mångas läppar nu. Den spås landa på i genomsnitt 2,8 procent 2022, högre under första halvåret, för att sjunka tillbaka till 1,4 procent året därpå, enligt KI.”
https://www.svd.se/industrin-i-topp–hushallen-deppigare
Kina fortsätter med sina lockdowns men det är svårt med Omikron som pga. att den är så smittsam och asymtomatisk. De måste stänga om det ska funka och konsekvensen är att det produktionskedjan kommer fungera ännu sämre.
Så obalansen mellan utbud och efterfrågan kommer bli ännu värre. Stängningarna i västvärlden kanske inte har så stor betydelse när inte finns något att jobba vidare med eftersom Asien stängde ner?
hushållen deppar för att priserna är höga… vadå, följer inte deras köpkraft med????? Vad händer då i förlängingen.
Alltså consumer confidence siffrorna i USA har varit usla länge… FÖR att pengarna räcker inte till…. detta kommer få inflationen att falla tillbaks.
Först deppar konsumenterna så att inflationsförväntningarna faller så att börsen stiger. Sen när börsen och andra tillgångar stiger så deppar konsumenterna ännu mer så inflationsförväntningarna faller ännu mer så att börsen stiger ännu mer🙄
Det glädjer mig att MI:s modell för löneinflation, som tidigare under hösten slutade att fungera, nu är åter i bruk. Det ska bli spännande att se om löneökningstakten om 2,9% för oktober 2021 håller eller om det blir en klassisk pris – lönespiral uppåt med retroaktiva avtalsförhandlingar
https://www.mi.se/nyheter/2021/loneutvecklingen-till-och-med-oktober-2021/
Ge det ett år, och du kan glömma lönespiral. Situationen kommer vara helt annorlunda. Vi kommer skratta åt nuvarande situation. Köpkraften hånger inte med och världen kommer att rätta sig efter spelreglerna.
Asien är stängt. Obalanserna ökar.
Hej Jonas,
Vet inte om du lyssnat något på macrovoices, pendlar ofta mycket i kvalite mellan avsnitten men finner nedan avsnitt med Julian intressant och verkligen tvärtemot din syn ang inflationen. Hade således varit lärorikt att höra vad du tycker om denna intervju.
https://www.macrovoices.com/1032-macrovoices-301-julian-brigden-there-s-behind-the-curve-and-there-s-this
Tack, lyssnat många gånger men nu var det längesen. Har inte tid tyvärr. Ska försöka lyssna vid tillfälle..
Förstår! Återkom gärna med ngn rad om du får tid framgent.
Nu har jag lyssnat. Väldigt bra på många sätt, och vi är faktiskt överrens om väldigt mycket.
Framförallt är vi överrens om att inflationen är kopplad till en gigantiskt DEMAND push från finans- och penningpolitik. Enkelt uttryckt, Pandemin gjorde att ekonomin stängde ner. Trump/Biden kör 30% budgetunderskott under 2 år, amerikaner som sitter hemma i soffan konsumerar varor över internet, klick klick, FED gör hela reptricket möjligt genom nollränta och QE.
HAn tror precis som jag att inflationen kan bli ännu högre i det korta perspektivet. PPI, priser i produktionsledet ligger på tvåsiffrigt, och risken är stor att de filteras ner till core CPI.
Han tror vidare att denna demand push gjort arbetsmarknaden tajt på ett sätt som kommer trigga en lönespiral nästa år, som gör att inflationen fortsätter att vara sky high, vilket gör att FED är bakom kurvan och till slut tvingas höja kraftigt, alternativt skiter de i att höja, vilket gör att dollarn kollapsar.
Här skiljer vi oss… eftersom budgetunderskotten nu till stor del försivnner, Fiscal Cliff, så försvinner en stor del av demand. Jag anser inte heller att arbetsmakrnaden är så tajt utan jag tror 1, företagens aptit på folk faller med efterfrågan och 2, för många tar det tid att gå tillbaka till arbetsmarknden. Det krävs helt enkelt goda tider under längre tid.
Jag tror också att företagen kommer få en chock senare i år när det märker att volymerna faller kraftigt då köpkraften inte orkar möta upp de nya höga priserna. Samtidigt som många arbetare skriker efter högre lön. Detta lirar inte utan leder till en tillnykring av alla parter.
Lite som under 2010-2012 och alla andra gånger vi varit i recession, där återhämtningen året/n efter oftast varit ganska kraftfull,…. men som sedan planar ut och normaliseras.
Vi får se…. om han får sin lönespriral nästa år, så kommer han få rätt! Annars inte!
Vi får se om det blir någon form av normalisering på världens börser nästa år.
Asiens största e-handlare Alibaba är ner 51% i år samtidigt som US- och Europa-index stiger på inflöden. Detta kan inte fortsätta för evigt även om det känns så just nu.
Tack Jonas!
Ganska mycket gemensamt ändå. Oavsett vyn om lönespiral eller inte så landar ni båda i att man inte ska ligga tung aktier efter Q1. För aktiefolket kanske det räcker med den slutsatsen trots allt!
Ja så kan man ju också se på det…
Men jag tycker ändå våra skillnader är intressanta… han tror på en lönespiral som trycker upp räntor som kraschar börsen. Jag tror på en väldigt måttlig ränteuppgång, där inflation och tillväxt faller tillbaka ordentligt, och där det är primärt negativa vinstrevideringar i kombination med hög värdering som får börsen på fall….
Intressant att man öht. pratar om FED som hökiga när medelräntan sedan 1954 ligger på 4,64 (fed funds rate). Vi befinner oss på 1:a percentilen av 67 års räntor! Då pratar man endast om snabbare höjning av framtida räntor och en mer aggressiv ”tapering” = hökiga. QE är ju dessutom bara ett påfund som funnits sedan 2008 (BOJ var väl lite tidigare dock). Zoomar man bara ute lite så inser man att vi lever i en unik ekonomiskt tid. Men börsen ska upp, eller hur?
Hehe jo men allt är väl relativt…. Tittar man på ett rullande 10-års snitt av exempelvis Core PCE YoY% (Feds favvo mått på inflation) eller löner YoY% så har de också trendat ner sedan 50-talet. Men visst har du rätt i att realräntor är låga. Å andra sidan var det inte ovanligt med negativa reallöner innan 80-talet. Senaste 30 åren har stora delen av världen haft positiva reallöner. För svensk del med drygt 60% på 30 år.
Jag är positiv nu under Q1 sen ser jag stor nedsidan efter det. Men jag tar ett steg i taget….. kortsikt liksom 😉
QE blev alkoholen som gjorde centralbankerna till alkoholister. Nu kan man inte sluta.
QT som Yellen kallade för ”lika dramatiskt som att titta på färg som torkar” klarade man bara något år. Nu blev avtrappning av QE plötsligt det dramatiska. Gott Nytt År!
Njae… Usa ser ut att stänga på AllTimeHigh i år, samtidigt som Fed redan påbörjat ett aggressivt tapering program.
Jag tror att man måste förstå nettoflöden till marknaden. Dvs, JA Fed avslutar QE vilket innebär att en stor köpare av obligationer försvinner. Samtidigt har Biden sålt statspapper för 15% av bnp i år. Om han inte gör det nästa år så försvinner en stor säljare.
Penningpolitik har varit viktigt senaste två åren…. Men lika viktig är finanspolitiken. Utan den hade vinsten för SPX inte landat på 210 dollar i år, vilket kan jämföras med senaste rekordåret 2019 då den landade på 164 dollar.
Marknaden tror att SPX bolagen ska tjäna 223 dollar nästa år. Jag har fortfarande inte fått någon förklaring till hur det är möjligt när den expansiva finanspolitiken till stor del försvinner?
Som alltid intressanta och lärorika inlägg! Jag tänker mig att den här lågräntepolitiken är rätt mycket beroende av omvärldens förtroende för för västvärldens ekonomier. Om den faktorn ändras. Tex genom en förvärrad konflikt mellan Kina/Ryssland och väst. Står vi inte i en sårbar position då? Om råvaror och komponenter blir dyra, kapital dras åt andra länder. Om vi inte kan höja räntor då blir det väl lite turkietvibbar. Kan Kina göra något sånt här mot väst, eller missar jag bara alla hållhakar vi har på dem?
Den typen av riskfaktorer som du nämner är fullt möjliga, men jag upplever att vi befarat sådana de sneaste 10 åren, och den typen av rädsla har varit en dålig anledning att undvika marknaden. Oftast har den typen anledningar fått luft under vingarna när sentimentet vänt ner, typ risk off, men det har alltid varit ett köpläge. Inte tvärtom!!!
I min värld ska man hålla koll på värdering, typ aktieriskpremien, och när den är dålig ska man ta tekniska säljsignaler på allvar. Sen finns det ju kopplingar till detta som du nämner. Penningpolitik påverkar räntan. Geopolitiska störningar kan påverka aggregerade vinstnivåer, men gör oftast inte det!!!