Kortsikt's Blog

Julklapp är kanske att ta i, men givet min syn på både det ena och det andra så tänkte jag sammanfatta det i någon typ av scenario. För många er frekventa läsare blir det stora delar repetition, men jag känner att jag behöver sammanfatta och skriva av mig.

Notera att detta ett scenario. Ingen prognos. Det är för många rörliga delar som kan gå fel, så att säga att det är en prognos är inte seriöst. Ett scenario är mer intressant egentligen då det belyser hur olika delar hänger ihop. Logiken helt enkelt. Behållningen är att man förstår logiken bakom, det gör också att man bättre förstår vad som händer när verkligheten visar vägen.

Jag tror som sagt att Amerikanska konjunkturen vänder upp nästa år. Främst till följd av låga räntor och avslutad QT vilket ger en stimulerande effekt när minskade räntekostnader ökar köpkraften. Ungefär som att höjda räntor drog ner köpkraften. Men även till följd av konsekvenserna (mjuka=bättre sentiment och hårda=ökad världshandel) av en handelsuppgörelse och expansiv finanspolitik (valfläsk).

USA kan då växla upp tillväxtmässigt till c3%, jobbskapande i snitt 250,000/m. Detta för med sig vinsttillväxt på minst 10%.

Skapas det 3m jobb nästa år så glider arbetslösheten ner ytterligare från en redan låg nivå. Lönerna som ligger strax under 3% kommer med en rätt stor fördröjning av börja röra sig uppåt igen. Det innebär att inflationen, nu strax under 2%, också kommer röra sig uppåt, med en fördröjning. Sambandet mellan inflation = Löner minus 1% håller även framöver.

FED kommer under andra halvåret inse att konjunkturen är på fötter ordentligt igen. Men kommer inte kunna höja förrän tidigast i december 2020 från 1,5 (1,75) till 1,75 (2,0). De höjer aldrig strax innan eller under valet av tradition. Särskilt inte nu, när Trump är president dessutom.

Eftersom räntorna är låga när vi rullar in i 2021 så kommer konjunkturen inte stjälpas av stigande räntekostnader, utan hålla i sig. Detta gör att tillväxt och jobbskapande kommer att hålla i sig, vilket troligtvis sätter ännu större press på löner, och med fördröjning inflation. Att lönerna under det här 2020/2021 scenariot, med kanske 6 miljoner nya jobb, kan röra sig upp mot 4% från dagens 3% ser jag som ganska sannolikt. Detta kommer högst sannolikt att driva upp inflationen mot minst 2,5 troligtvis 3% mätt som core PCE. Vid de nivåerna kommer FED agera enligt sin regelbok.

Därför tror jag FED fortsätter sina höjningar till 2,0% under våren 2021, 2,25% under sommaren, 2,50% under hösten och 2,75% under vintern och 3,0% (3,25) under våren 2022. Trots inflation över målet lär man gå långsamt fram, då de lärt sig en läxa sist vid de nio höjningarna (från 0% till 2,25%) som visade sig vara några för mycket. Konjunkturen, jobbskapande och vinster håller i sig under hela 2021 då räntehöjningarnas negativa effekt kommer med en fördröjning. Ungefär som att 2019 har hackat till följd av räntehöjningar som gjorts fram till december 2018. 2020 OCH 2021 blir strålande år.

Jag har tidigare räknat på vilken ränta som krävs för att amerikanska hushållens disponibelinkomst inte ska belastas av 10% räntekostnader som andel av inkomsterna, och den ligger på ca 3-3,5%. 10% gränsen har också visat sig historiskt vara en skiljelinje för när konjunkturen tippar över, och senare rullar över i recession.

Under detta scenario så kan alltså USA ha

under 2020: 3% tillväxt, 10% vinsttillväxt, 1,75% styrränta vid årets utgång
under 2021: 3% tillväxt, 10% vinsttillväxt, 2,75% styrränta vid årets utgång
under 2022: 2%ish tillväxt, räntorna börjar bita, flat vinstutveckling.

Om historien får guida, så är landet i recession 1 ÅR efter räntan nåt en kritisk punkt. Dvs under våren 2023 givet att räntan på 3,0 (3,25) under våren 2022 knäcker konjunkturen.

2023 är nya 2009.

2022 kommer vara skakigt, då marknadssentimentet kommer vara positivt präglat av två starka börs och konjunktur-år. Att tillväxten bara bromsar in från höga nivåer, och man kommer dra paralleller till 2019 då recessionsivrarna fick fel…..

Men skillnaden denna gång är att vi är på väg in i recession, då räntekostnaderna denna gång blev för höga… de blev det för att inflationen till slut tog fart, och den tog fart för att till slut blev arbetsmarknaden så pass tajt att den i kombination med stark tillväxt inte kunde stå emot löneinflationen.

2022 kommer vara lite 2008. Mycket frågetecken i början av året. Inga frågetecken i slutet på året. Men då var det för sent för att sälja.

Om recession råder under 2023, så är det då börsen bottnar. Det är då man köper. Alltså borde börsen toppa ur minst ett år innan. Jag skulle säga senast våren 2022. Kanske redan under hösten 2021.

Detta innebär Hausse från idag fram till hösten21/våren22. Sista benet upp i rörelsen sen 2009.

Vad är potentialen kursmässigt? Idag handlas börsen till 17X 2020 vinster, och 15X 2021. Givet styrräntan och en 10-åring som under den här två års perioden borde röra sig mot max 4% så skulle jag säga att potentialen ligger på c20% vinsttillväxt, och ca 10-20% multipelexpansion. Räntorna är trots allt fortsatt låga. Det ger en potential på SPX på 30-40% inom en 2-2,5 års period. Target SPX 4000-4300 Typ.

Når vi detta target kan man tillämpa två strategier: Sälj och/eller Sätt upp en teknisk säljtrigger. Typ om trenden bryts eller nåt. Det som talar för att sätta upp en tekniskt säljfunktion är ju att vi inte vet om börsen stiger till 5,000 mitt i all euforism. Sätt upp ett glidande medelvärde, håll koll på stödnivåer osv. Men tänk på att när det vänder ner kommer man mentalt känna sig köpsugen. Alla kommer vara rätt positiva. Korrektion i stigande trend och allt sånt. Här gäller det att vara sten konsekvent.

Ska man äga SPX? Njae, jag tror under den här perioden att tillväxt som faktor kommer fortsätta att gå bra. Value tror jag inte på då underliggande styrka i ekonomin inte gynnar value bolag vars vinster inte rör sig. Samtidigt som räntan segar sig uppåt. Growth faktorn kan man hitta lite här och där… inom vissa sektorer, inom vissa marknader och regioner, och snarare små- och medelstora bolag än stora. Ni fattar.

Om SPX går 15-20% om året de närmast 2-2,5 åren, så kan man genom att välja rätt kanske göra 30% om året. Väljer man rätt förvaltare eller är duktig stockpicker så kan man göra 40%. Har man dessutom tur-faktorn med sig kan man nog dubbla sina besparingar under den här tiden.

Men när target är uppnåt, eller vi får trendbrytande säljsignaler. Stig för helvete av…. för då, mitt i all optimism, nån gång under hösten 2021 till våren 2022, är det dags för baisse…. och den här gången är det på riktigt. Då ska SPX MINST halveras. MINST!

Anledningen är att SPX kommer typ handlas till PE20 på en vinst på ex 100. Vid riktiga recessioner tappar aggregerade vinster med ca 25-30%. Från 100 till 70. Sätt sedan ett PE 12-15X på den nya vinsten och du kan motivera tappet på 50-60%.

Under den här tiden vill du stoppa in pengarna i långa obligationer som stiger i värde när räntorna faller pga recession och räntesänkningar. Du vill också sitta på ohedgade dollar obligationer då dollarn kommer stärkas när det blir flight to safety. Under det här dryga året, fram till botten våren 2023 kan du göra 20-30% på en fond som köper långa US statspapper, utan valutasäkring. Leta fram den produkten redan idag.

Mitt i recessionen, ett år efter FED höjde sista gången…. när allt kraschat och alla bara vill ha dollaroblisar, något du redan tjänat pengar på under ett år, så säljer du dem här och petar in alla pengarna på aktiemarknaden igen. Trots att det känns helt fel. Trots att du känner dig som stans största idiot. 3 år senare har du förmodligen dubblat pengarna. Inte för att konjunkturen måste se så bra ut. Nej för att vi har kravlat oss ur recession (även den här gången), och du köpte mer eller mindre när det såg som mörkast ut. Nu är året 2026. Folk börjar så smått bli intresserade av aktier igen. Du funderar på om du ska sälja dina aktier till alla ”nya” aktieintresserade.

Alltså kan du göra först 100% fram till 2022, sen 25% på ytterligare ett år, sen ytterligare 100% på 3 år.

100kr blir 200kr
som blir 250kr
som blir 500kr

Detta på 7 år. Det är 27% årlig avkastning.

Jag vet att detta är storytelling….. man måste verkligen ta det med en nypa salt… men rätt kul scenario ändå. Ellerhur? Faktum är att det är inte helt olikt hur det gått till historiskt. Det svåra är att veta när konjunturläge och arbetsmarknadsläge triggar löneinflation. Men jag tänker att kan lönerna växla upp från 2% till 3% i årstakt när arbetslösheten går från 10% till 3,5%…. så borde de kunna nå 4% om arbetslösheten går under 2%. Time will tell

Vi får väl se… ett Phase 1 avtal och en ISM som går över 50 är en bra början. Det slutar kanske som i maj. Att parterna lämnar bordet utan avtal. Då ska vi ner 10%+ på kort tid. Då vill jag inte sitta på growth och cykliskt… inte value defensives heller.

Trevlig kväll!

Senaste veckornas hausse har tryckt tillbaka mycket pengar i marknaden. Hausseindikatorer visar höga värden, och i dem lägena så är inte tvådagarsrekyler ovanliga. En stor del av Q3orna har passerat och SPX handlas till drygt 19X årets vinster. Vad blir vinsttillväxten nästa år? Ja tror man som jag på att det blir klassisk ”valårs konja” med upp mot kanske 3% tillväxt, så kan nog vinsterna kommer in minst 10% högre, dvs PE 17X. Den här tiden på året fram till första/andra veckan i januari brukar dessutom vara riktigt stark… och en Phase1 kan komma närsomhelst. Jag vågar inte stå utanför.

Trump har ju lyckats rigga festen rätt ordentligt:

1, Hushållen har cirka 200-250mdr dollar mer att konsumera för efter räntenedgången
2, Räntan på statsskulden har kommit ner rejält, säg ca 100mdr lågt räknat
3, Även om vi får en handelsuppgörelse mellan Kina och USA så inkasserar USA x dollar i tullintäkter varje månad. Något som inte hushållen känner av egentligen då kinesiska varor blivit billigare tack vare valutaförsvagningen.
4, Har är redan överrens med kongressen om skuldtak och budgetunderskott.

Om SPX står i 3,600-4,000 nån gång innan maj nästa år så är jag inte ett dugg förvånad!!!

Datamässigt är det en lugn vecka.

Inflation från USA och Sverige. Detaljhandel och Empire FED från USA.

Stay tuned!

—————–

Trump ska snacka för nån klubb i New York… vissa hoppas att han ska säga nåt om att han kan tänka sig att backa från vissa redan påförda tullar… i syfte att möte kineserna, och därmed kunna sluta ett avtal. Det är inte prisat av marknaden skulle jag säga…. säger han det så är det positivt. Därmed klart osäkert att han gör det.

På torsdag ska Powell (FED) prata…. man undrar om de här ”icke QE” pengarna på 60mdr i månaden är beständigt, eller det kommer dras tillbaka snart? Marknaden gillar QE, det är ett som är säkert!

————

Från Sverige kom det precis inflationsdata som visade på 1,7% kärninflation, CPIF ex energi, vilket var i linje med marknadens förväntningar men under Riksbanken som gissat på 1,8%. Förra siffran låg på 1,6%. Lite gäsp faktiskt. Lönerna taktar ju på 2,6% så givet detta ska inflationen ligga på ca 1,6%. Någon tiondel hit eller dit beror på kronan som varit YoY är svag, så 1,7% är inte orimligt. 1,8% som Riksbanken trodde på är inte orimligt heller.

Givet att lönerna inte tar fart, pga svagare jobbskapande och tillväxt, och givet att kronan ligger kvar där den gör, så lär också kärninflationen ligga kvar här en bra tid framöver.

1-1,5% Tillväxt, löner på 2,6%, Kärninflation på 1,7% och ett jobbskapande på 0-25,000/år. Det är vad svensk ekonomi levererar nu. Omvärlden, typ Europa mår sämre, men ingen recession heller. Ingen högkonja, ingen recession.

Detta kräver en neutral till svagt expansiv penningpolitik. -0,25% styrränta när det är 1,7% inflation, är alltså realt nästan MINUS 2%. Det är en politik som är lämplig vid stark recession skulle jag säga. Jag förstår om Ingves höjer i december. Hade kronan stått i 9,50eur så hade det inte gått… men nu finns det att ta av. Hade styrräntan legat på 1%, då hade inte heller en höjning varit aktuell. Nu finns det att ta av. En höjning är INTE åtstramningspolitik, det är att gå från starkt expansiv politik, till något mindre starkt expansiv politik.

Om jag får rätt, dvs att USA tar på sig ledartröjan nästa år, vilket får Asien, Tyskland mfl att pigga på sig, så kan Svensk tillväxt stiga från 1-1,5% 2019, till kanske 1,5% under 1H20, och 2-2,5% under 2H20, vilket gör att helåret kan bli 1,75-2% vilket gör att jobbskapandet stiger från 0-25,000i år till c50,000 nästa år. OM detta skulle hända, så kommer en styrränta på 0% inte kännas så konstigt. Tvärtom kommer den kännas för stimulativ i förhållande till styrkan i ekonomin. Det i sin tur kan leda till att vi få en höjning till i december 2020. Ungefär samtidigt som FED höjer från 1,50 till 1,75 efter ett starkt valår med Trump som återvald president.

—————————–

Från usa har core cpi kommit in på 2,3% mot väntat 2,4 och fg 2,4. Den brukar ligga en halv procent under lönetakten så det är rätt stabilt. Inflationen kommer vara ganska stabil ett tag, men när den väl börjar lyfta mot bakgrund av högre löner och starkare tillväxt. Då ligger Fed lite lågt på 1,5% och kommer tvingas agera. Men vi är inte där närmaste kvartalen.

—————

Citi ser hur fortsatt uppgång kan stöttas av flöden till aktiemarknaden, som varit negativa sen 4q18 oron… men framförallt accelererade i maj i år efter strandade handelssamtal

———-

Avslutningsvis kom data från USA. Empire kom in på 2,9 mot väntat 5,0 och fg 4,0…. sådär, men i linje med ISM över 50.

Retail Sales kom in på 2,9% YoY mot väntat 5,0 och fg 4,0…… sämre men fortsatt inom den range vi sett sedan 2011. Inbromsning i tillverkningssektorn spiller inte över till privatkonsumtionen. Vissa tror det ska komma…. kanske det gör, bara att hittills ha de fel.

————–

I nästa vecka fokuserar vi på Philly FED, Flash PMIs, NAHB index samt Svenska bostadspriser i form av HOX/Valuegard.

Trevlig helg!

OMX har knallat i väg nästan 20% sedan mitten på augusti, och även om många har en rätt okej syn på nästa år, och lyckas undvika en deppig nulägesanalys, så kliar det i säljfingret. Som så ofta när börsen ligger på ATH och det är svarta siffror på depån. Jag tror dock att sälja här kan vara ett stort misstag. Jag tror vi kan få ett Phase1 avtal precis när som helst som triggar ett year end rally på 5-10%. Först i Q1 kommer korrektionen, typ av Fib38% karaktär. Gärna i samklang med att ISM tar sig över 50 igen, och annan data visar på förbättring. Bra data, dålig börs liksom. It’s a Classic.

CNY ligger i skrivande stund på 7,02….. det bubblar liksom. Skulle den å andra sidan vända upp med kraft, då är det nåt som hackar i förhandlingarna, och då grusas Year end rally scenariot såklart. Att den amerikanska 10-åringen tuggar på mot 2% är också i linje med det här.

Europa Mfg PMI kom precis in på 45,9 mot flash 45,7 och fg 45,7. Tyska motsvarigheten kom in på 42,1 mot flash 41,9 och fg 41,7. Stabilt. Det blir not inte värre än så här. Svagt negativ tillväxt för Tyskland och kring 1% för Europa. PMI datan pekar på att Q1 rent konjunkturellt också kommer vara svagt, och även om PMI datan snart börjar röra på sig uppåt så lär även Q2 vara det. Därför kommer konjunkturen i Europa i absoluta termer vara klen även under 1H20. Något som baissare och nulägesanalytiker kommer lyfta fram. Vad de missar i så fall är att börsen prisar in framtiden, och det är deltat i PMI som räknas här.

Rent tillväxtmässigt så tror jag alltså att Europa växer med 1% i årstakt både under Q4 och Q1 nästa år. Nån tiondel högre under Q2 för att sen ta sig upp mot 2% i årstakt under 2H20. Tyskland, och även Sverige för den delen, är svårare att sia om då de har en stor ”swingfaktor” mot Global Trade som lär repa sig. Därför skulle liksom Tyskland kunna ta sig upp mot 3% under 2H20 på ren glädje av att Global Trade vänder upp. Det är ingen prognos såklart utan handlar mer om förståelse. Att Europa växer med 2% under andra halvan och Global Trade tar fart skulle påverka Sverige positivt såklart…

Det är ganska tragikomiskt att avtalsrörelsen tar fart nu, när Nulägesanalysens deppighet dominerar. Hade den dragit igång om ETT år, så hade förutsättningarna kunnat vara helt annorlunda, vilket utmynnat i högre löner.

Senare i veckan kommer PMI för US tjänstesektorn. Annars ganska lugnt. Allt fokus på Phase1… den kan både hjälpa och stjälpa.

————–

Tisdag.

Börserna fortsätter att gå starkt, men det är inte allmän risk-on där cykliskt och growth tar täten, utan än så länge är det value och defensives som stiger i en rotation som grundar sig i det gamla värderingsgapet. Är man konjunkturoptimist så borde uppgången fortsätta fast där vi får en rotation tillbaks till det gamla. Är man inte optimist så ska man inte ha cykliskt, growth etc. Man ska inte ha value och defensives heller. Yuanen har dippat under 7…. men det är trots allt ingen risk on.

—————

Det tjafsas en del om PPM systemets framtida utformning. Jag har skrivit mycket om det tidigare och ska inte älta, men jag vill klargöra en sak.

Det är, aggregerat och rensat för avgifter, ingen skillnad mellan passiva index fonder och aktiva fonder.

Tänk er en marknad där det finns två aktier, indexfonden köper båda, två aktiva fonder köper en var. Den ena aktien går bättre än den andra. Den ena aktiva fonden slår den andra. Om man rensar bort avgifter så går summan av aktiva fonder ungefär som index. Om aktiva fonder hade haft samma avgift som indexfonder så hade de bägge grupperna aggregerat haft samma avkastning. Då hade det inte gått att säga att aktiva fonder är sämre. Inom gruppen aktiva fonder så finns det alltid en grupp som går bättre, och en grupp som går sämre än marknaden. Det leder oss in på den enda relevanta frågan, nämligen: Går det att på förhand veta vilken aktiv fond som kommer utvecklas bättre än index? Svaret är inte givet. Många tror säkert att ”den fond som överpresterat i många år måste ha en rätt skicklig förvaltare och investeringsstrategi, och lär därför fortsätta att göra det”. Det är en frestande slutsats, men forskning visar att många förvaltare har ett faktor bias som gör att de levererar så länge som faktorn levererar. Vem minns inte Skagen fonder, eller Didner&Gerge. Klassiska Value och Contrarian förvaltare. Men så fort momentum och Growth tog över taktpinne för några år sedan fick dem det jobbigare. Det finns många exempel på det. Det är svårt att veta vilken förvaltare som kommer att slå index. Tro inget annat. Det leder oss in på nästa fråga? Går det att sia vilken faktor som kommer slå index? Growth el Value, Cykliskt el Defensivt, Storbolag el småbolag, Stark balansräkning och utdelning eller inte. Högbeta eller lågbeta osv….. Nej det är svårt att veta.

Jag skulle säga så här: Det går att testa Growth vs VAlue. Dels genom en relativ prisgraf, och dels med en överlappande värderingsgraf, så rel fwd PE. När den ene gått bättre än den andra under en tid, och värderingsskillnaden känns stretchad, leta upp en Aktiv förvaltare som visat sig vara skicklig historiskt genom just den faktorexponeringen.

Rent konkret nu…. Value har presterat bättre än Growth och värderingsgapet är stängt. Growth börjar bli intressant igen. Leta då upp en Aktiv Global förvaltare som levererade sist growth var på modet. Köp den fonden, och sitt på den fram till pris och värderingsgapet säger att du ska sälja. En sån strategi tror jag har goda chanser att slå index. Dock inte utan risk.

———————-

Industri facken meddelade att man kräver 3% löneökning, jämfört med 2,8% som man krävde 2017. Min gissning är att förhandlingen till slut landar där den gjorde sist. Kanske 0,1% högre. Detta gör att lönerna inte kommer växa med mer än 2,5%ish i Sverige även framöver. Därmed kommer inte kärninflationen vara högre än 1,5%. Detta vet Riksbanken, men de kan inte säga det för det vore att erkänna att man inte kommer nå målet.

I Sverige finns det cirka 375,000 arbetslösa. När landet växer med 2-2,5% skapas cirka 50-70,000 jobb. Om vi rent teoretiskt växer så utan avbrott i 5 år så går arbetslösheten mot i princip noll (givet att det inte tillkommer några nya ”netto” till arbetskraften). Då hade det varit själva fanken om det inte utmynnade i lite löneinflation…. eller vad tror ni? Vad skulle löneinflationen ligga på om vi hade typ noll i arbetslöshet? Som idag? Dubbelt så hög? Svaret är inte helt enkelt.

En stor förklaring till varför de 375,000 inte har jobb handlar inte bara om styrka i ekonomin, utan om matchningsproblem. Så även om vi växer med 2% i fem år, så är det osäkert hur många av dem som får jobb. Men ur samma perspektiv så skulle man kunna se marknaden som att den var i full sysselsättning REDAN NU. typ. Då kan man fråga sig varför lönerna biter sig kvar kring 2,5%. Det leder till en annan fråga… det kanske inte spelar nån roll hur tajt arbetsmarknaden är för löneutvecklingen? Kanske kan man ha noll arbetslöshet utan att lönerna rör sig om faktorer som globalisering, digitalisering, svag nominell tillväxt i världen väger tyngre. I så fall skulle det gå att motivera att lönerna aldrig tar fart, och då kommer inflationen aldrig ta fart rent strukturellt…. och då kommer vi ha låga räntor för alltid. Eller åtminstone fram till att globaliseringen eller någon av de andra krafterna klingar av…. om sådär 30 år…. det blir lätt filosofiskt det här, men det är en intressant diskussion. USAs löner har rört sig från c2% till c3% samtidigt som arbetslösheten föll från 10% till 3,4%. Detta trots pågående globalisering och digitalisering etc. Så helt opåverkbara är inte lönerna på vissa ställen för en tajthet i arbetsmarknaden….

———–

Pratas även om överskottsmål, finanspolitik etc. Jag vill belysa tre saker:

1, Förra året gjorde vi ett överskott på 80mdr i Sveriges finanser. Vissa tycker det är för jäkligt när ekonomin behöver stimuleras. Statskulden är dessutom liten. I budgeten satte kommunerna sprätt på c750mdr kr. MEN det räckte inte. De tog upp lån på c50mdr, och satte alltså sprätt på 800mdr. Men det syns inte på budgetsaldot. Hade de äskat pengar från mamma och inte tagit några lån så hade saldot för riken landat på 30mdr. Nu är detta en känslig fråga då vi vet vilka kommuner som lånar mest och varför. Hade det fått pengar av mamma, så hade hela befolkningen varit med och betalat för Malmös stigande kostnader. Istället får de ta lån själva och pröjsa sin egen nota. Nu är detta ju inga problem då de lånar till samma pris som Riket, och får betalt för att låna, dvs negativ ränta, så det är ju inte så farligt. Skulle de defaulta på sina skulder i framtiden kommer ändå mamma Sverige till undsättning. Det är också därför det finns riskvilligt kapital såklart.

Men poängen kvarstår. Sverige har möjligtvis kört en rätt stram finanspolitik senaste åren. Men kommunskulderna har vuxit till 650mdr kr. Det är inga problem i sig. Men det borde läggas till de samlade budgetöverskotten. Då är inte finanspolitiken lika restriktiv längre.

2, Förra året betalade Sverige c10mdr el nåt i räntor på statskulden på 1,070 miljarder. Dvs peanuts.

Budgetsaldot är uppbyggt på skatteintäkter, cirka 2,100mdr (där inkomstskatt, social avgifter och moms står för 1,700) minus utgifter (transfereringar och välfärd) minus räntekostnader.

Det finns nåt som heter Primary balance. Det är budgetsaldo innan räntekostnader. Dvs ett land som har ett budgetunderskott på 100mdr kan anses vara MINDRE stimulativt än ett land med 0mdr i budgetsaldo. Men om det första landet betalar 200mdr i räntor, så bedriver de en finanspolitik som egnetigen är hämnande för tillväxt, då intäkter minus kostnader summerar till +100, fast där det slutliga saldot är -100 efter räntekostnader. Min poäng är att även om Sverige kört hyggligt balanserade budgetar i många år, så har räntekostnaderna krympt under samma tid. Dels pga lägre räntor, och dels pga lägre statskuld. Alltså har den primära balansen blivit alltmer stimulativ.

3, 80% av skatteintäkterna kommer från lönerna (soc avg och inkomstskatt) och var man spenderar lönen (moms). Om fler jobbar och får högre lön, så ökar skatteinkomsterna allt annat lika. Eftersom jobbskapandet är lika med BNP% minus 1%, och löneutvecklingen är lika med inflation plus 1%, så är utvecklingen av de aggregerade lönerna lika med nominell tillväxt över tid. Eftersom skatterna är korrelerade med lönerna, så kan man säga att skatteintäkterna korrelerar med nominell BNP. Allt annat lika.

När man ser till statens skulder så finansieras dess ränta av skatteintäkterna. Om skatteintäkterna skulle dubblas från ett år till ett annat, så klarar vi alltså dubbelt så höga räntekostnader allt annat lika. Enkelt uttryckt så klarar vi därför dubbelt så höga lån.

Därför tittar man på statskulden som dess relation till BNP%. Inte hur stor den är i absoluta termer.

Om Sveriges BNP är 4,500mdr, och statsskulden är på 1,000mdr. Så är den 22%. Om Sverige växer med 3% till 4500 X 1,03 4,635mdr så krymper statskulden till 21,6%. Men om vi är okej med 22% så hade man kunnat låta den växa till 1,020mdr. Dvs 20 miljarder mer. Dvs landet hade kunnat köra ett budgetunderskott på 20mdr, UTAN ATT ÖKA STATSSKULDEN. Det tror jag hade varit ett bra resonemang.

Debatten idag är för grund!

För att förstå finanspolitiken senaste åren bör man lägga tillbaks kommunernas upplåning och se till den primära saldot då räntekostnaderna minskat drastiskt. Då är det mer expansivt än vad ni tror.

——————————-

ISM non-mfg kom precis in på 54,7 mot väntat 53,5 och fg 52,6. US Service PMI kom in på 50,6 mot flash 51,0 och fg 50,9. Visst PMI är inte superstark, men ISM… HALLÅ!!!! Vad jag inte kan förstå är varför inte fler försöker räkna på vad lägre räntekostnader innebär i ökat konsumtionsutrymme för de amerikanska hushållen? Det är ju en superkraft av guds nåde för världsekonomin.

Alltså det är så enkelt….

Ta: (Antal knegare i USA X Timlön X Arbetade timmar i veckan) MINUS (Hushållens skulder X Ränta). Lägg upp den indexserien som YoY%. Den kommer visa varför det gick åt helvete 2007/2008, nämligen för att den kurvan slog om till negativ. Dels pga negativt jobbskapande, dels för kraftigt stigande räntekostnader. Köpkraften bara rann ut i sanden. 2 år innan Lehman!

Tar man nu på sistone har jobbskapandet gått ner senaste året…. men samtidigt har löneutvecklingen varit stark samtidigt som räntekostnaderna minskat kraftigt. Personligen har jag mycket svårt att tro på recession, och ett aggregerat vinstfall på 20%+, utan att den kurvan först vänt ner. Jag ser liksom inte logiken.

Jag ska göra det enkelt för er. Jag har nämligen räknat på det. Amerikanska räntor har fallit med cirka 150 punkter från Nov18 till Sep19. Visst, det är skillnad mellan ett kort och långt bolån, stidielån och billån, men nedgången är densamma. Typ. 150 punkter på deras samlade hushållsskuld i lägre ränta. I USA finns ca 158 miljoner knegare. Om vi för enkelheten skull säger att det bara är folk som jobbat som har lån så har deras räntekostnad MINSKAT med cirka 1,000kr i månaden IDAG, jämfört med för ett år sedan. Tusen spänn i månaden för ALLA som jobbar. 99% av alla som jobbar gör att med sin lön fram till den 25e. Oavsett om man har tusen kronor mer eller mindre i plånboken. Jag har även räknat på vad det ger effekt på BNP tillväxten, om alla spenderar den här tusenlappen. Cirka 1%. Dvs om USA växer med 2% i år, och alla spenderar de här pengarna nästa år, så borde BNP tillväxten alla annat lika landa på 3%. Visst, detta blir lite mycket hypotetiskt resonerande…. men ni fattar galoppen!

——————

Torsdag

Är det någon mer än jag som noterat att CNY handlas på 6,97. Det är alltså inte bara tullarna i december som man inte räknar med, utan nu börjar man även ta höjd för att man kommer backa på redan införda tullar. Starkare Yuan kommer innebära ökad import från Kina vilket gynnar världshandeln, som i sin tur gynnar industriproduktionen globalt. Sverige har ett finger med i det spelet kan man säga. Vår export har trots minskad världshandel klarat sig hyfsat bra tack vare den svaga kronan. Nu kanske den kan tillta ytterligare av det enkla skälet att kunderna ser ökad aktivitet. Det är inget som kommer att synas på kort sikt… men om man zoomar ut lite. Anledningen är förstås marknadens syn på handelskriget. Man väntar sig ett avtal i december. Det gör jag med. Visst, jag är fullt medveten om att vi gjorde det i maj också, och det gick i stöpet. Kineserna drog sig ur. Kommer de att göra det igen? Fullt möjligt, ingen aning. Men man kan tycka att parterna borde tagit sig en bit på vägen. Att de inte verkar få till ett avtal i november, utan att det skjuts på till december ser jag som positivt. Man menar allvar med att komma i land. Men det går även att tolka som negativt att de fortfarande står en bit från varandra i vissa frågor. Det innebär såklart en risk. Den 15e december så tänker Trump höja tarifferna på varor värda 300mdr. Innan dess borde vi veta hur det blir. ISM mfl borde reagera positivt på rådande utvecklingen. Ännu bättre om vi får till ett avtal. Det gör att FED inte sänker i december. Skulle förhandlingarna stranda, vi får tullhöjningar i december, så lär CNY försvagas kraftigt, ISM mfl vända ner och FED kommer troligtvis tvingas till sänkning. Givet börsens starka utveckling på sistone så finns det stor nedsida vid ett sånt scenario. Samtidigt som det finns fortsatt uppsida vid en Phase1 agreement, både med tanke på vinsterna nästa år, att räntenivåerna är låga och att multiplarna inte är obscena. Ganska binärt med andra ord. Recessionrisk? Njae, de fallande räntekostnaderna i USA är en rejäl morot för världskonjan nästa år, men går allt annat åt skogen så vete tusan. Det blir en svår netto diskussion. Börsen lär gå dåligt vid strandade förhandlingar, den lär fortsätta upp en bit vid ett avtal. Det är min slutsats.

Stay tuned!

/J

Chicago PMI kom in extremt svagt igår på 43,2. Empire och Philly visar upp en annan bild. Så var det dags för siffrornas siffra. ISM Mfg kom in på 48,3 mot väntat 48,9 och fg 47,8. New Order vände från 47,3 till 49,1. Min tolkning är att det har vänt. Jag tror att de låga räntornas lättnad på folks plånböcker i kombination med någon typ av handelsavtal kommer få igång det här, och det är inte omöjligt med ISM över 50 innan årets slut. US PMI kom in på 51,3 mot flash 51,5 och fg 51,1. Stabilt.

Vi hade även jobbdata idag. NFP kom in på 128k mot väntat 89k och fg 180k (uppreviderat från 136k). Starkt. Lirar med 2% tillväxt.

Timlönerna kom in på 3,0% mot väntat 3,0 och fg 2,9. Stabilt. Igår kom den stora lönedatan i form av ECI som visade att lönerna växte med 2,8% YoY under Q3, upp från 2,7% YoY under Q2. Lönerna ligger alltså kring 2,8-3,0% vilket lirar med en inflationstakt om 1,8-2,0%. Med tanke på att core PCE kom in på 1,7 mot väntat 1,7 och fg 1,8 så får man säga att löner och inflation lirar rätt hyggligt, och ligger där man kan vänta sig av en hyggligt tajt arbetsmarknad och 2%ish tillväxt. Jag förstår FED när de säger att de är klara med räntesänkningarna.

Inför nästa år är jag rädd att tillväxten tar fart mot 3% tillväxt mot bakgrund av handelsavtal, valfläsk och låga räntor. Detta kan till slut tvinga upp lönerna mot 4% vilket resulterar i ett stigande inflationstryck upp mot 3%. Detta kommer tvinga FED att vända i sin politik. Jag tror inte att man höjer vare sig under våren eller sommaren. Under hösten är det val och då brukar man inte vilja störa marknaden. Nästa höjning, från 1,50 till 1,75 kommer troligtvis i december 2020. Därefter är risken stor att vi kommer få se en serie höjningar med 25 punkter i kvartalet. Extrapolerar man detta hamnar man på 3% under våren 2022. Detta skulle troligtvis tvinga in USA i recession ett år senare. Dvs under 2023. Börsen toppar ett år innan. Våren 2022. Då skulle det vara fint med höga multiplar, en tioåring på nästan 4%, och en aktieriskpremie under 1%. Givet att recession lurar runt hörnet så har vi ett klassiskt recept för en börskrasch. Men det behöver vi inte oroa oss för idag då vi först ska ha två års börsuppgång, minst.

Från Europa kom det också BNP data för Q3 som visade att man växer med 1,1% mot väntat 1,1 och fg 1,2. Helt i linje med PMIs. Ingen överraskning. Europa kan nog i kölvattnet av en uppryckning i USA och Asien växla upp mot 2% under 2H20. Alltså kan vi vänta oss en ljummen konja i Sverige under åtminstone ett halvår till. Sen kommer det se bättre ut, främst påhejat av exportindustrin. Hur bra det blir handlar till stor del om kronan. Det blir liksom lite tvärtemot vad det varit på sistone. Då har vi egentligen haft ”svaga kunder” i kombination med svag krona, så det har ändå blivit okej. I nästa fas blir det starkare kunder fast med starkare krona. Svårt att exakt veta hur stor skillnaden blir.

Från Kina kom ytterligare PMI som visade 51,7 mot väntat 51,0 och fg 51,4. Den visar på en muntrare bild än den offficiella siffran tidigare. Min tolkning är att stora statligt kontrollerade bolag, som utgör en större del i officiella PMI, går sämre än små och medelstora i privata sektorn. Det är positivt, det hade varit sämre om det var tvärtom. När det kommer till Kina så vill jag ha en trade deal och en Yuan under 7. Allt annat är sekundärt. Så länge som fastighetsmarknaden inte kraschar så kommer vi inte få en kris där.

Från Sverige kom lönedata som visade på en ökningstakt om 2,6% i augusti samt för årets första 8 månader. Lirar med 1,6 kärninflation. Avtalsrörelsen börjar varva upp nu. Sidorna måste säga vad de måste säga, dvs där den ena motiverar för höga löner medan den andra gör motsatsen. Lönerna kommer till slut att landa där de gjorde senast. Det betyder att Sverige under kommande år lär ha löner kring 2,5% och inflation kring 1,5%. Det i sin tur innebär att recession bara kan skapas på två sätt. Antingen att Ingves höjer för mycket. Jag har räknat ut att vi landar i recession om han höjer till 1,5%. Den risken får anses vara liten, då inhemsk inflation inte kommer tvinga honom till detta. Det skulle vara att Lagarde/ECB höjer till 2-3%. Den risken är typ obefintlig. Vi får se när Fed”s styrränta ligger på 3%. Nej största risken är importerad recession likt den vi hade 2009. Främst importerar vi recession av Europa. Men Europa i sin tur är beroende av Usa och Kina. Detta är den verkliga recessionsrisken. Inte egentillverkad med höga löner och räntekostnader…. vilket egentligen är rätt positiva nyheter.

I nästa vecka har vi PMIs från Europa samt Tjänstesektorn. Q3orna rullar fortfarande in med kvartalsperioden har liksom slagit an tonen. Det mesta är rätt positivt, särskilt nu när en del av överköptheten har pyst ut. Visserligen har vi några störiga gap, men fokus handlar trots allt om handelsavtalet. Många kanske störs av att många index ligger på ATH. Jag säger så här. SPX handlas till 19X årets vinst. Jag tror på 10% vinsttillväxt nästa år. Då handlas den på 17X. Det ger en earningsyield på 1/17=5,9%. 10-åringen ligger på 1,7%. Det ger en aktieriskpremie på 4,2%. Det är inte dyrt, tvärtom. Vet ni vad pricken över i:et är? Tidigare när index stått högt, typ under 2015, tror ni aktieriskpremien var lika hög? Nope! Pris är en sak, värde är en annan!

Trevlig helg!

Det surras positivt kring handelsavtalen, men med tanke på att Yuan ligger fortsatt kring 7,06 så är det min slutsats att marknaden INTE har diskat en uppgörelse ännu. Den 15e december blir en viktig datum då Trump sagt att han ska tullbelägga varor för c300mdr.

Den Amerikanska 10-åringen ligger på 1,83% och har alltså börjar röra sig uppåt igen. Min tolkning är att marknaden börjar oroa sig mindre för den amerikanska konjunkturen under nästa år. Detta är positivt för aktiemarknaden.

På onsdag är det räntebesked i USA och FED väntas sänka till 1,50(1,75). Det intressanta är huruvida de kommer flagga för att det är sista sänkningen eller de är inställda på att sänka även i december. Beroende på utfall säger lite om deras syn på den amerikanska konjunkturen. Hur mycket Insurance Cuts behöver den egentligen.

Q3orna rullar vidare, och hittills verkar det som om marknaden generellt har haft för låga förväntningar. Detta skulle jag säga är den stora drivkraften just nu till den starka börsen. Mer än handelskonflikt och recovery2020 faktiskt. Men det är de två sistnämnda som ändå måste infinna sig för att det ska kunna fortsätta upp.

På datafronten kommer PMIs från USA och Kina. ISM new order kommer bli spännande. Även jobbdata och lönedata i form av ECI är viktiga. Inflation från USA samt bostadspriser. Q3 BNP data från USA och Europa är egentligen inte viktiga, men kan få bäring på sentimentet vid större avvikelser än förväntningarna.

I’ll keep you posted!

Börsen är överköpt, vilket egentligen är ett styrketecken, men kan innebära en dag eller två återhämtning. Men the big Picture? Vi har varit uppe och tafsat på de här nivåerna förut de senast åren. Då skulle man sålt. Eller är det precis så, att börsen varit flat sedan 2015 och detta är utbrottet som tar oss in i nästa våg uppåt. Jag tror på det senare.

Om ett år tror jag:
1, handelskonflikten är ”så 2019”
2, vinsterna har börjat stiga igen
3, BNP och jobbskapande återhämtat sig
4, Trump vinner valet
5, Räntorna har stigit en hel del
6, Svag dollar
7, FED har börjat inta en hökig attityd igen

och viktigast av allt

8, Börserna har gått starkt, där growth, cykliskt, europa och utvecklingsländer varit ”loken” i uppgången.

Väldigt annorlunda jämfört med hur det ser ut idag med andra ord. Sen är det aldrig en rak linje såklart…. men det visste ni redan!

/Jonas

——

FED sänkte ikväll från 1,75 (2,00) till 1,50 (1,75) helt enligt förväntningarna. Den stora grejen är att man flaggar för att detta var sista sänkningen. I december blir det inget. Man tror alltså att datan typ bottnat ur och kommer vända upp framöver, och framförallt peka på ett starkare 2020. Jag förstår dem. Reaktionen från aktiemarknaden tycker jag var rimlig, dvs den steg, som en reaktion på att FED tror på konjunkturen. Räntemarknaden reagerade lite konstigt däremot då den var svag. Räntorna har ju fallit sedan november 2018 som en följd av FEDs duvighet fram till början av oktober i år. Det ser jag som en botten och nu är vi på väg uppåt som ett resultat av att FED i första hand slutar sänka, och senare nästa år kommer börja prata om att höja, för att sen till slut höja. Att räntorna därför går tillbaka på dagens besked är märkligt. 2-åringen borde inleda sin resa mot 2% och 10-åringenn strax över. Till och med dollarn stärktes ju av beskedet. Jag räknar kallt med att räntorna ska upp under resten av året.

Från USA kom också BNP tillväxt under tredje kvartalet, 1,9% YoY mot 1,6 väntat och fg 2,0. Starkt och helt i linje med jobbtillväxten. Q4 kan nog bli i linje med Q3, men sen vänder det upp i Q1. Förstår att FED blir lite trött på marknaden när tidningsrubrikerna får det att låta som att tillväxten är -1,9% när den är +1,9%… något FED alltså tagit fasta på.

—–

Case Shiller Bostadspriser kom in på 2,0% YoY igår. Svagaste siffran sen krisen. Men sakta i backarna, priserna noterade samtidigt i absoluta termer ATH. Det är YoY takten som börjar klinga av. Samma med konsumentförtroendet, Michigan och Conference Board, då de inte heller stiger längre. Men de är på mycket höga nivåer. Jag tror att både bostadspriser och konsumentförtroende lär ligga högt närmaste året till följd av starkare konjunktur men fortsatt låga räntor. Men de kommer inte stiga i procent, men det gör inget.

Lite som när folk säger att det går åt helsike för Kina som bara växer med 6%. Tänk förr i världen när de växte med 12%. Ja tänk säger jag… då var ju ekonomin bara hälften så stor, alltså växer ekonomin lika fort idag i absoluta termer. Det gäller att ha perspektiv.

——

Njae, inte riktigt. Men visst, stockholmsbörsen har tangerat ett nytt ATH idag.

Vad handlar detta om? Jo dels är det en stark marknad. Stoxx och Dax har också gått bra. Men Stockholm har gått ännu bättre vilket handlar om starka rapporter. Starka i bemärkelsen bättre än väntat. Något som leder till upprevideringar av framtida vinster, vilket driver kurserna.

Är detta Risk on rally. Njae, kanske. Yuanen handlas på 7,08 och det är väl inte dåligt, men knappast markerar det nåt slut på handelskonflikten. US10yrs ligger på 1,79% och mina ögon så markerar det inte nåt slut på investerarnas konjunkturoro. Defensiva aktier har också gått bättre än Cycliska. Value har gått bättre än Growth. Detta har hittills inte varit nåt risk on rally. Men vi kanske är på väg dit och då har vi en väldigt bra bit kvar på uppsidan.

DOCK, är börserna rätt överköpta. Det brukar kortsiktigt va sådär, men långsiktigt bra. Dax har gap på 12,200 och SPX på 2,948. Just sayin’. Kanske lite överköpthet måste pysa ut först. RSI kring 50 brukar vara en bra entry Point. Därefter kan det bli bra igen. 1,780 på OMX är ingen orimlighet i första hand.

Triggers för nästa ben är såklart nyheter kring handelskonflikten. Alltså inte bara lösa twitter. En ISM siffra som vänder upp är också välkommet. I synnerhet New Order komponenten.

Alltså traden jag verkligen hoppas på är när marknaden börjar sälja trygga obligationer (varpå räntorna stiger) och tar pengarna och stoppar in i marknaden. Väl i marknaden går pengarna till growth/cykliskt samt att vi får en viss rotation tillbaks från Value/defensive in i Growth/cykliskt som pricken över i:et…. det är den verkligt stora rörelsen vi väntar på. När? Ingen aning.

I veckan har vi Flash PMIs från hela världen. Återkommer.

Vi har även Riksbanksmöte. Det står mellan oförändrat message om höjning, till att skrota december planen och peka på februari alternativt senare under våren istället. Inställd höjning helt alt börja prata om sänkning tror jag det är noll sannolikhet för.

I nästa vecka har vi FED möte, och allt pekar på en höjning faktiskt. Ändå lite märkligt att de avviker från sin rutt om att justera räntan kvartalsvis. Ett syfte skulle vara att de inte vill sänka i december, givet sin positiva tro på den amerikanska ekonomin, men att man ändå vill gå marknaden till mötes och då är det bättre att slå till med en sänkning till 1,50% nu i oktober. för att sen kunna avvakta i december.

Jag har skrivit om HM, Hennes och Mauritz, några gånger. Tycker den börjar kännas fullvärderad här kring 210kr. Därmed inte sagt att den vare sig kan gå upp eller ner. Kring 174kr blir jag köpsugen igen allt annat lika…

Have a nice one!

——————-

Riksbanken meddelar att man avser att höja i december. (Nästan) alla blir helt tagna på sängen. Svenska räntor lyfter, och med dem kronan. Tror vi är på väg mot 10,50kr mot euron nu.

Anledningen är precis som vanligt…. Svensk ekonomi växer med 1,0-1,5%. Viss inbromsning till följd av ett svagare Europa och byggsektor, men fortsatt helt okej. Inget som kräver en expansiv penningpolitik i varje fall. Inflationen fladdrar lite, men den håller sig runt lönetakten minus en procent. Det är som vanligt. Jobbskapandet har tappat i samklang med tillväxten, men det skapas fortfarande jobb sett till 3m YoY alternativt 12m YoY. Att då köra med negativa realräntor mätt som styrränta minus kärninflation är inte rimligt.

Många ser en höjning som en Åtstramningsåtgärd, vilket skulle vara ett policymisstag i en inbromsande ekonomi. Detta är fel analys. En höjning från -0,25% till 0,00% är att gå från extremt expansiv penningpolitik till NÅGOT MINDRE expansiv penningpolitik. Banka in detta!

Sen har vi det här med utsikterna. Ingen har facit såklart, men att göra nulägesanalys och sen extrapolera den är bara korkat. Inte för att framtiden inte kan bli som nuläget. Bara att framtiden blir inte som nuläget bara för att nuläget ser ut som det gör. Framtiden skiter i nuläget.

Men apropå framtiden så är Riksbanken positiv. Jag tror på 2-2,5% tillväxt nästa år. Så positiv är inte Riksbanken. Riksbanken tror på 2,8% löner nästa år, nedreviderat från 2,9%. Jag tror på flat löner jmf med i år. Anledningen är att avtalsrörelsen kommer präglas av nuläget. Därför tror inte jag på stigande inflation heller, utan riktmärket är löner minus 1%. Dvs ca1,6%. Sen tror jag att kronan kan gå mot 10eur. Det gör att kärninflationen kan pressas ner en bit under 1,6%. Detta trots att vi går mot recovery.

Men som sagt, allt pekar på att han höjer i december. Jag förstår honom. Jag hade gjort samma sak. Enkelt när kronan nästan står i 11kr dessutom.

Man säger även att man inte kan säga när nästa räntehöjning kommer. Jag förstår honom. Det hade jag också sagt. Personligen tror jag ändå att den kommer ett år senare, i december 2020. Då höjer han till +0,25%. Bakgrund… starkare konjunktur. Det tror han också på…. men han kan inte riktigt säga det i dagsläget för att prognosen är för osäker givet nuvarande marknadsoro.

—————————

Det har även kommit Flash PMIs. För Europa kom flash mfg Pmi in på 45,7 mot väntat 46,0 och fg 45,7. För Tyskland kom den in på 41,9 mot väntat 42,0 och fg 41,7. Bägge visar på att läget är fortsatt dåligt, dvs Tyskland ligger på svagt negativ tillväxt, och Europa någonstans kring 0,5-1,0. Men det blir inte sämre. Det är bra. Om de ska vända upp så är det USA och Kinas förtjänst. Men för detta krävs ett handelsavtal (stark Yuan, ökad kinesisk import osv…) samt att de lägre räntekostnaderna i USA börjar göra avtryck på konsumtionen. Gärna i kombination. Fram tills dess är Europa fast där man är. Så även Sverige skulle jag säga. Ingen recession… men väl ett ljummet läge som inte skapar några jobb och där vinsterna är svagt negativa.

US PMis kom precis… Viktig föråkare till ISM.

US Mfg Flash PMI 51,5 mot väntat 50,7 och fg 51,1

US Non-Mfg Flash PMI 51,0 mot väntat 51,0 och fg 50,9

Okej, jag skulle säga att de indikerar tillväxt strax under 2% i årstakt, eller en jobbtakt mellan 100′-150′ i månaden. Jag skulle säga att de här siffrorna ligger mellan ISM och de Empire/Philly mfl. Det intressanta är att räntemarknaden tagit rygg på ISM, medan aktiemarknaden mer tagit rygg på de mer optimistiska lokala indexen. Ni vet var jag står!

———————-

Ska ni lyssna på poddar ska ni lyssna på Börssnack med Hansen och Olavi. Men ska ni lyssna på nåt annat avsnitt så kan jag varmt rekommendera Penserpodden där de intervjuar Pär Sandå från fd Pan Capital. Bortsett från hans ljuva skånska så är det helt enkelt brilliant.

https://poddtoppen.se/podcast/1478350710/penserpodden/avsnitt-10-hur-blir-man-varldens-basta-trader

———————

Tre saker jag hörde på lunchen häromdagen…

1, (De flesta) köper efter en aktie gått upp och säljer efter den gått ner.

Men jag hörde också…

2, (De flesta) säljer aktier som går bra, och behåller och/eller köper dem som går dåligt.

Detta skulle då vara en av många anledningar till att många har så svag avkastning. Tänker man inte efter så låter det ju spontant som att det ligger nog nåt i detta.

MEN, Första uttrycket säger ju att många köper EFTER nåt gått upp, medan det andra uttrycket säger att många säljer det som gått bra. Hmmm. Första uttrycket säger att många säljer när nåt gått ner, medan det andra uttrycket säger att många behåller eller köper, i varje fall inte säljer, nåt som gått dåligt. Hmmm. Rätt snurrigt ellerhur?

Bägge uttrycken verkar också peka på att alla gör samma sak, men om jag inte är felunderrättad så finns det en köpare varje såld aktie, och en säljare bakom varje köpt aktie.

Vad är sanningen. Jo, Det är inte fel att vare sig köpa eller sälja en aktie som gått upp eller ner. Det beror på värdering och vinstutsikter vid varje enskilt tillfälle. Men i varje affär finns en köpare och en säljare. Den ene kommer att ha rätt om vinstutsikter/värdering, och den andra kommer att ha fel. Det har inget att göra om aktien gått upp eller ner. Det kan vara rätt att både sälja och köpa, och det finns även där både en köpare och säljare bakom varje affär. Men bara en kommer att ha rätt.

Konklusionen är att båda uttrycken är rätt, och fel. Det beror på hur värdering och vinster utvecklas.

Reglerna är för förenklade. Den som köper EFTER uppgång kan göra rätt om aktien ser billigare och bättre ut än någonsin. Gör den inte det är det fel. Den som säljer en aktie som gått ner gör rätt om underliggande ser svagare ut och försämras. Har de inte gjort det är det ett misstag. Det är inte fel att sälja en aktie som gått upp om den är fullvärderad. Är den inte det är det fel. Det är inte fel att köpa eller behålla en aktie som gått dåligt om den blivit billig, men har den inte blivit det så är det fel. Men oavsett finns det en säljare och köpare bakom varje affär, och bara en vinnare.

Många tumregler är bra, men inte alla.

Den om värdering är bra, köp billigt, sälj dyrt. Problemet med den regeln är inte att den inte är bra. Problemet med den är att veta vad som är billigt och dyrt.

—————————-

Tyska IFO kom in på 94,6 mot väntat 94,5 och fg 94,6. Förväntanskomponenten var positiv. Inte så mycket att bråka om, samma analys som Flash PMI ovan…

———

Sedan bottenläget 08/09 så har svenska fastighetssektorn på börsen, även kallad för SX8600, gått upp med c754% under 11 år. Det är cirka 21% om året i effektiv årlig avkastning. Då har jag inte räknat in utdelningarna. OMXSPI har under samma period gått upp med 12% om året, exklusive utdelningar. Lägger man tillbaks utdelningarna så blir det bättre, för båda. Skillnaden är enorm.

För det första ska väl sägas att detta förvånar ingen. Alla kan ”caset”, alla vet vad som hänt. För det andra kan väl sägas, nu förstår ni varför många svenska småbolagsfonder gått starkt.

Har man varit svensk börsspekulant som fokuserat på fastighetssektorn senaste decenniet, och dessutom varit hyggligt framgångsrik i sin stock picking så har man gjort enormt fina resultat. Säg att man gjort 30% årligen mha lyckad stockpicking och utdelningar. Då har en miljon blivit 18mkr. Detta förutsätter att man inte blivit greedy och hoppat av på vägen och hela tiden varit fullinvesterad. Men ändå! Nu är dem kanske inte så många. Vi andra dödliga gläds förmodligen med att värdet på vår bostad, givet att vi äger den, har sprungit i väg fortare än lånen, och därmed bättrat på vårt Egna Kapital. Där känner nog fler igen sig.

Detta inlägg kommer inte handla om våra bostäder. Det skriver jag tillräckligt ofta om. Detta handlar om fastighetssektorn. Men självklart kan man dra paralleller till bostadsmarknaden.

Detta inlägg handlar inte heller om att jag är negativ till fastighetssektorn, eller tror att den ska gå dåligt. Bara belysa dynamiken i sektorn, och måla upp ett potentiellt scenario i framtiden som står i kontrast till den uppgång vi sett hittills.

Jag hävdar att den svenska fastighetssektorn har befunnit sig i en fenomenal sweet spot de senaste 10 åren. En typ av Nirvana tillstånd. Den har nämligen lyckats placera sig precis mitt i mellan två tillstånd som jag anser hade gett en helt annat avkastning än de 21% om året ex utdelningar som är det faktiska resultatet.

Två tillstånd.

På ena sidan har vi lyckats undvika recession. Dvs fallande BNP YoY%, negativt jobbskapande, dvs stigande arbetslöshet, kraftigt minskad aggregerad försäljning bland företag och konkurser. Detta tillstånd har historiskt, både i Sverige och utomlands, fört med sig stigande vakanser. Dvs fastighetsbolag har det mest uthyrt, fram till det blir recession, då kommer vakanserna som en ketchup effekt. Anledningen är enkel, hyresgästerna kan inte betala hyran av olika skäl eller är inte i behov av lokalerna. Att man sitter i ett tryggt hyresavtal brukar vara en klen tröst. Vem processar mot någon som ändå inte kan betala. Då är det bättre att fylla lokalen med en ny gäst. I bästa fall hittar man en som förhandlar ner hyran kraftigt. I sämsta fall hittar man ingen gäst alls. Många ser fastighetsbolag som trygga, och det är dem. Gästerna är diversifierade. Fastigheterna är diversifierade. Gästerna hedrar oftast hyresavtal. Men när en äkta recession slår till…. då är det andra bullar. I ett sånt läge brukar oftast långivarna bli oroliga. Ibland för att de tycker att de lånat ut för mycket i förhållande till säkerheternas uppskattade värde, eller för att man är rädd för att driftsnettot inte ska täcka räntorna. Eller både och. Många marknaden upplevde den här situationen under Great Recession. Sverige hackade till lite men jag skulle säga att man får leta sig tillbaks till tidigt 90-tal för att hitta en liknande situation. Recession har vi i varje fall undvikit senaste 10 åren.

Vilket leder oss in på det andra tillståndet. Hyfsad konjunktur, fast med ihållande låga räntor. Även där har de senaste 10 åren varit unika. Normalt sett leder många år av positiv BNP tillväxt och jobbskapande, till att arbetsmarknaden blir tajt vilket i kombination med stark konjunktur lyfter lönerna. Företag, som är rationella, höjer priserna för att kompensera för de stigande lönekostnaderna, och vips börjar inflationen ta fart. Centralbanken som har ett inflationsmål börjar höja räntan. Eftersom hyresintäkterna är relativt stabila, och därmed hela driftsnettot, så blir räntekostnaden på lånen en viktig faktor för vinsterna. Visst, hyrorna regleras med inflationen, men eftersom skulden oftast är 5X större än hyresintäkterna, samtidigt som kostnaderna att förvalta fastigheterna också stiger, så krymper vinsten med stigande räntor. En annan faktor är att stigande räntor gör att fastighetsbolag kan låna mindre, och därmed blir priserna också mindre. En stark konjunktur som för med sig stigande räntor är alltså inte heller bra för fastighetsbolag då det primärt pressar vinsterna, men även fastighetsvärdena. Det finns såklart även en koppling mellan fastighetsvärdena och vinsterna. Som alltså har samma koppling som förhållandet mellan räntorna och fastighetsvärdena. Den här typen av starka räntedrivande konjunktur har man också lyckats undvika.

Snacka om att ligga precis rätt!!!

Nu ska jag måla om ett scenario för er. Det är inte en prognos. Skillnaden är att en prognos är något ”man tror ska hända” medan ett scenario är något ”som skulle kunna hända”.

De närmast åren händer följande. Vi hamnar inte i recession. För många har jobb och lön den 25e. Räntekostnaderna är för små. De har för mycket pengar kvar i plånboken. Vilja att konsumera pengarna finns där för att confidence finns där. Confidence finns där för att asset prices är höga. Men USA har 3,4% arbetslöshet och c3% löneinflation och strax under 2% kärninflation. I nästa konjunkturella uppgång så skapas det ytterligare 3m jobb om året (250,000 X 12) vilket tillsammans med en rätt tajt arbetsmarknad och hög tillväxt till slut får löner och inflation att lyfta. Detta lyfter även räntorna. Inte bara där, utan även till slut i Europa och Sverige.

Exempel på ett fastighetsbolag i Sverige kan se ut så här. Fastigheter värda 1 mdr kronor. Skulder på 500mkr (50%). Driftsnetto 50mkr (c5%, hyresintäkter minus förvaltningskostnader). Räntekostnader 10mkr (2% ränta på 500mkr). Vinst före skatt 40. Vinst e skatt 30mkr. (PE c30X). Inga konstigheter.

Men i detta scenario med räntor så höjer Riksbanken med 1%. Alla andra räntor åker upp med 1%. Enkelt uttryckt. I Fastighetsbolagetsfall från 2% till 3%. Men två saker till händer i denna starka konjunktur. Spreadar mellan korta papper (mindre än ett år) och långa (mer än ett år) börjar normaliseras så smått igen. Även kreditriskspreadarna börjar vidga sig, dvs att en bostadsobligation ger mer än motsvarande statsobligation. Att en företagsobligationer ger mer än en bostadsoblis och så vidare. Så räntan för fastighetsbolaget stiger inte bara till 3% utan 4%. Visserligen justeras hyresintäkterna upp med inflationen, så även förvaltningskostnaderna, så det rör sig max om nån miljon. Vi kan nästan bortse från detta. Men räntekostnaderna för skulden går från 10 till 20mkr. Vinst f skatt 30, efter skatt 20. PE-tal går från 30 till 50. Fastighetsvärdena har kanske börjat sjunka något trots att det är god konjunktur och låga vakanser. Stiger räntan mer så sjunker vinsten ännu mer. PE-talet ännu högre. Utdelning ställs in eller slopas. Fastighetsvärden sjunker.

Det är fortfarande goda tider. MEN, fastighetssektorn kan med stor sannolikhet vara out of favor. Aktierna har börjat gå sämre. Riktigt dåligt till och med! Trots stark konja, trots stark börs.

De höga räntorna lyfter räntekostnadernas andel av hushållens disponibelinkomster, som till slut triggar recession. Även i Sverige.

Riksbanken nollar räntorna som sjunker tillbaks.

Men recessionssnöbollen är kastad. Folk blir av med jobben, företag kursar. Börsen har redan kraschat långt innan recessionen är ett faktum. Det gör den alltid. Fastigheter har gått dåligt ett tag. Folk känner inte längre konfidens med sin balansräkning pga bostadens värde och lån. Företag lämnar lokaler. Vakanserna stiger, hyresintäkterna uteblir.

Visserligen är räntekostnaderna låga, men med fallande driftsnetton och långivare som är oroliga för säkerheternas värde relativt lånen så kanske det ändå inte ser så bra ut. Kom ihåg att värdet på en fastighet inte är något annat än senast betalt för ”grannens hus”. Hur brukar dem priserna vara i en sån här miljö där det bara är forcerade säljare som väljer att sälja till dåliga priser som kanske inte ens täcker deras lån? Nej, just det, låga priser. Men likförbaskat referenspriser för alla andra kåkar. Även dem som inte är till salu.

Jag målar upp ett svart scenario, men det är också bara ett scenario. Jag ser inte att det ska hända just nu. Men om USA skulle växa med i snitt 3% om året kommande två åren. Vilket ingen tror, men som jag finner inte helt osannolikt så är det inte omöjligt att det kan få lönetakten i USA att röra sig mot 4%….. och då vete tusan om jag inte börjar se ovan som en potentiell prognos istället.

Några detaljer. Fastighetsbolag med Hyresrätter, bostäder, eller kommuner som hyresgäst kommer klara sig bättre än de med kommersiella ytor. De med mindre lån klarar sig bättre än de med höga. De med bundna klarar sig bättre än de med rörliga (en tid i varje fall)… osv. Det finns en massa aspekter. Detta var bara en generell syn på sektorn.

Anledningen till att jag drar upp det här är för att jag misstänker att det finns många där ute, både ägare av fastighetsaktier som sin bostad, som känner sig skottsäkra efter 10 år av supermarknad. Ni bör känna till uttrycket ”När den upplevda risken känns hög, så är den faktiska sällan särskilt hög. När den upplevda risken känns låg, är den faktiska rätt ofta väldigt mycket högre”

Många hänger säkert upp sig på att största risken just nu är inte återhämtning och höga räntor, utan snarare recession i stora delar av världen. Något vi i Sverige, som liten och öppen ekonomi, troligtvis importerar problemen av. Fine! Jag fattar, även om jag inte håller med. Men låt säga att det händer ändå…… vad händer med fastighetssektorn då? Tja, min gissning är att den klarar sig helt utmärkt. En importerad kris kommer förmodligen gå över rätt snabbt. Ännu snabbare än 08/09. Sektorn kommer kanske hacka till, men rätt snart vara på benen igen. Det är ovan scenario jag är riktigt rädd för. Rädd för att den inte bara drabbar de som äger fastighetsaktier, utan för att utvecklingen kommer vara förenligt med en full blown finans- och fastighetskris i Sverige, lång och svår lågkonjunktur som slår mot alla. Även de som inte äger vare sig aktier eller bostad.

Det enda vi kommer kunna hålla i handen då är vår låga statsskuld (kommunskuld inräknad). Vi kommer nämligen att behöva låna i takt med att vi kör budgetunderskott. Inte för att spenderar mer än innan. Nej då. Utan för att vi spenderar lika mycket som tidigare för att bibehålla välfärd, samtidigt som skatteintäkterna sinar i tandem med arbetslöshet och negativ tillväxt. Som de alltid gör. Det kan ju alla fundera på som ropar efter snabbtåg och expansiv finanspolitik. Under Obamas år, 2008-2013, satte man sprätt på c6% i budgetunderskott om året. Det är 6 X 6 = 36% i samlade underskott, ökad statsskuld. Det är så man hanterar en riktig kris om man har marknadens förtroende och möjlighet att låna/köra underskott. Har man inte det, får man återanvända skolböcker och skicka hem sjuksyrror och spara i ren allmänhet. Det är inte bara jobbigare. Lågkonjan blir både djupare och längre. Det gjorde vi på 90-talet. Göran Persson, när du är satt i skuld är du icke fri, vet vad jag pratar om. Vi ska vara jävligt rädda om vår lilla statsskuld. Den kan komma att svälla av andra skäl en vacker dag.

Trevlig kväll!

ps.

När vi ändå håller på. Hox Valuegard kom in med data över de svenska bostadspriserna idag. De var upp i september. Ser man till 5yrs bostadsoblisen så fortsätter den att stiga i tandem med övriga räntor i världen. Om man tittar i mitt chart så finns det nån procent till att ge på uppsidan för Bostadsrätter i Sthlm, men nån gång i december-februari så borde toppa ur. Hade inte det varit väldigt passande om de gjorde det samtidigt som Ingves höjer? Nu finns det ju en stor risk att han inte gör det…. men ändå, rent chart mässigt hade det varit vackert!

ds

Först något positivt. CNH/Yuan stärks och handlas på 7,06 mot 7,17 för en vecka sen. US10-yrs lyfter till 1,75 istället för 1,50 för en vecka sen. Enkelt uttryckt kan man säga att fortsätter den här rörelsen så är det positivt för börsen. Hade fredagens möte utmynnat i 7,20CNY och US10yrs på 1,50% så hade börsen stått lägre. Punkt.

Tullarna på 12,5mdr som skulle träda i kraft som imorgon blir det inget med. Övriga tullar ligger kvar. Planerade tullar, ligger också kvar.

Man säger att man gått in i Fas1 i ett stegvis handelsavtal. Något som ska sättas på pränt kommande 4 veckor. Ja vi får se helt enkelt. Seeing is believing. Jag vet inget. Jag tror inget. Den som säger nåt annat bevisar sin oförståelse. Men visst är anslaget positivt….

SPX gick starkt men lämnade ett gap bakom sig på 2,948. Stor risk för att det ska fyllas även om vi ska fortsätta upp! Stoxx och Dags har också gap.

OMX har motstånd kring 1660-1670 som jag tror håller vid första test. Bryts det tar jag sikte på 1790ish. Detta måste såklart matchas av andra faktorer.

Michigan kom i fredags. Ingen brydde sig, men den kom in på 96 mot väntat 92 och fg 93,2. Intressant hur stark den var givet oron att Tjänstesektorn kan smittas av Tillverkningssektorn. Då borde inte konsumenterna varit så positiva. Låga räntekostnader väger tyngre? Vi har Retail Sales i veckan på samma spår… vi har även NAHB som leder bostadspriserna. Jag vet vad jag tror….

Från Kina kom svaga import siffror nu på morgonen. Laggande siffra, men den visar såklart hur den svaga Yuan slår mot import, som alltså slår mot Kinas handelspartners. Jag tänker på Europa och övriga Sydostasien. Det är det verkliga lidandet av handelskonflikten.

I veckan har vi Philly och Empire. Alltid intressant att se om de pekar på högre ISM. Men samtidigt är mätperioden inte så intressant, med tanke på hur handelsdispyten kan utvecklas kommande veckor.

Q3:orna står inför dörren. Rätt ointressant faktiskt. Q3 var ett svagt kvartal. VD:ar är oftast duktiga på NUlägesanalys, även om de tror att de siar framtiden. De är duktiga på extrapolering med andra ord.

FED-möte i oktober. Kommer man sänka? Mindre troligt än för en vecka sen, men jag tänker att sänker man nu så sänker man inte i december. Sänker man inte nu är risken stor att man sänker i december. Hursomhelst så ser jag inte att man sänker mer än till 1,50%, dvs en gång till, givet de ekonomiska utsikterna som jag alltså ser som rätt positiva. Jag tycker även det finns ett case för noll sänkningar. På onsdag kommer Beige book…. som ger en vink.

FED kommer köra igång en likviditetsoperation genom att köpa T-bills för 60mdr i månaden i 6 månader. Är detta avslut på QT, eller påbörjan av ny QE diskuteras vilt. Ett är säkert. Bankreserves kommer börja öka igen. Ökad supply av dollar, brukar ge en svag dollar. Detta är mitt huvudcase även denna gång. Samtidigt stundar bättre tider nästa år.

Min konklusion är given: Svag dollar, stigande räntor och stark börs. Det är base case kommande 12.

Snabb recap. FEDs QT tog ner Bank Reserves på skuldsidan med ca1,000mdr. (nu återför man upp till 360mdr). Tillgångssidan minskade med lika mycket. Detta matchades av att Bank reserves på bankernas tillångsida krympte lika mycket. Detta i sin tur matchades av att deposits på bankernas skuldsida minskade lika mycket. Konklusion: FED rullade inte över statspapper som förföll, utan makulerade pengarna. Privata sidan var tvungen att ta cash och köpa nyemiterade statspapper. Likviditets drain. Nu gör man tvärtom…. sen kan man kalla det vad man vill! Visst det finns en aspekt. Man köper T-bills, dvs papper med kort löp tid. Dvs även om man kör QE med 360mdr kommande 6 månader, så kan det om FED vill, innebära att de kör QT av samma belopp året efter. Dvs om de bara låter samma papper förfalla och makulera pengarna.

Men enkelt kan man säga att den imbromsning vi sett i USA handlar till 90% om 1, nio räntehöjningar från 0% till 2,25% samt 2, att QT reducerade likviditeten med c1,000mdr dollar. Inbromsningen i övriga världen handlar mycket mer om handelskrig, försvagad Yuan, och försämrad handel, vilket ger sämre industrikonjunktur. Hur ett land påverkas styrs av hur stor den är, och spil over effects till hushåll och tjänstenäring. MEn visst, viss spill over effect, dvs övriga 10%, ser vi nog nu i den amerikanska tillverkningssektorn. Men den ska nog inte överdrivas. Det intressanta med USA nu är ju att QT är no longer, istället vankas ökade bank reserves samtidigt som man sänkt 2ggr samtidigt som räntemarknaden fullständigt kapsejsat på ett sätt som snarare prisat in 6 sänkningar. Den reala effekten på ekonomin styrs av marknadsräntorna. Säg att FED sänker en gång till och sen säger att det räcker, då innebär det ju implicit att man sänkt 3ggr samtidigt som marknaden prisar 6ggr. Då borde reaktionen kunna bli en ränteuppgång på 75punkter. Det är i förlängningen negativt. Men vi är inte där ännu. Den initiala effekten av en sån signal är nog snarare positiv då den signalerar att FED tror på konjunkturen, vilket marknaden lär uppskatta. Dvs marknaden väljer hellre god konjunktur och stigande räntor från låg nivå, än svag konjunktur och fallande räntor från en redan låg nivå.

To be cont.

——————————

New York Empire FED kom in på 4 mot väntat 1 och fg 2. Klart bättre, och indikerar ISM Mfg en bit över 50. Bara ett regionalt index förvisso, men ändå!!

—-

US Retail sales kom in precis på 4,1% YoY mot fg 4,4. Även klart sämre än väntat, men här gäller det att zooma ut. 4,1% är väl i linje med den tillväxt vi sett sedan great recession. Under 2008/09 när det surnade till rejält så var den negativ. Som lägst sedan 2010 har den varit nere på 1,4%. Här kan man argumentera följande. 1, Den ska vara bra, för att jobbskapande X löneutveckling minus räntekostnader är på en god nivå som borgar för hyggliga siffror. Men man kan även säga att 2, om omvärldens inbromsning ger effekt på USA och om spill over effects från Tillverkningssektorn ger negativ effekt så borde det synas här ändå. Åtmistone skulle oron kunna trycka upp sparkvoterna vilket skulle slå mot konsumtion. Men det verkar alltså inte hända… so far!

——

NAHB, som leder bostadpriserna kom in på 71 mot väntat 68 och fg 68. Sinnesjukt starkt och i linje med hösten 2017, och dessförinnan toppen 05/06. Vad handlar detta om? Såklart att räntenedgången dragit med sig bolåneräntorna och dess obligationer. Detta ger frikostiga lån och höga priser, och en pigg bostadsmarknad. Är detta intressant? Ja det är det. Jag vil dra en parallell till Sverige. Svensk tillväxt har tappat från 2,5/3% till 1,0/1,5 och dragit med sig jobbskapandet söderöver. Svag omvärld, läs Tyskland, och en byggsektor som bromsat in är huvudförklaringen. MEN vi har trillat ner i avgrunden och det tror jag handlar om tre saker i kombination. 1, räntekostnaderna på lånen är låga, 2, bostadspriserna är höga och stigande och 3, det skapas inte värst många jobb, men det försvinner sannerligen inga heller. Lönen tickar in den 25e. Det gör att confidence hos det enskilda hushållet är rätt högt. Jargongen är bland många, det ser skakigt och dåligt ut där ute, men när det kommer till mina egna finanser så är det rätt stabilt. Det gör att vi inte drar ner på spending, och det gör att hjulen ändå snurrar på rätt bra. Åter till USA. Hushållen noterar också en oro där, men sett till tjänstesektorn och konsumtion rullar det fortfarande på rätt bra. Dvs faktorerna i den positiva vågskålen väger fortfarande rätt tungt, TROTS att det finns faktorer i den negativa vågskålen. Jag lovar er, om det hade varit tvärtom, dvs den globala industrikonjunkturen hade ångat på okej, men räntorna sabbade både fastighetspriserna som disponibelinkomster efter räntekostnader är dragna…. så hade det varit sju resor värre..

——-

Utöver detta noterar jag att börsen letar sig uppåt, men det är inte de gamla vinnarna, cykliskt el growth som leder uppgången. Det är snarare value och defensiv karaktär. Detta i sin tur handlar om marknaden inte litar på Trump och att konjunkturen blir okej nästa år. Ska vi få en bred och mer långvarig uppgång…. då måste marknadens syn på konjunkturen och förtroendet för handelskrisen vända. I min värld får gärna 10yrs gå mot 2% och CNY under 7. Då blir det party! Fram tills dess är uppgången bräcklig. Eller har jag missat nåt?

——————

Philly Fed kom precis in på 5,6 mot väntat 8,0 och fg 12,0. Sämre. Fast i nivå med en ISM kring 50 skulle jag säga. Glädjande var att många av de ledande underkomponenterna som 6m Outlook, new order osv var starka. Å andra sidan har de varit svaga tidigare när headline siffran varit rätt stark. Så man kanske inte ska dra på för stora växlar för den saken skull.

————–

På lördag höjer USA tullarna på Kinesiska varor värda 250mdr dollar. Från 25 till 30 procent. Så det är tariffer på 0,05*250=12,5mdr. Ingen kioskvältare i sig…. men det är inte vad marknaden vill ha. Marknaden vill ha nån typ av uppgörelse innan dess. Vad blir det? Sorry, ingen vet! Rent statistiskt pekar det på höjda tullar. Vilket ger svagare Yuan, vilket ger fortsatt svag världshandel, vilket ger svag industriproduktion. Europa mår sämst av detta. I synnerhet Tyskland. Kina lite bättre, och bäst mår nog USA, även om deras tillverkningssektor också hackar. Ljuset så här långt är tjänstesektorn, så väl i USA som övriga världen. Även utvecklingen av Aggregerade disponibelinkomster (som styrs av jobbskapande X löneutveckling) minus räntekostnader (som styrs av räntorna, såklart) ser bra ut. Det finns pengar att shoppa för. Än så länge!

Från Sverige kom det inflation idag. Kärninflationen, dvs KPIF ex energi kom in på 1,6 mot väntat 1,5 och fg 1,6. Gäsp lönetakten ligger på 2,6% så inflationen är exakt där den borde vara. Nej vi är inte på målet, men är vi i recession? Nope. Vi växer med 1-1,5% och skapar jobb på rullande 12m på cirka 25,000/m. Jobbskapandet under 2010-2019 har legat på i snitt 70,000m. Det är en ekonomi som känner av inbromsningen i Europa samt en sämre byggkonja, men i övrigt helt okej. Men tar det fart i Europa, så kommer det att ta fart här. Faller Europa in i recession, inte bara Tyskland, så är risken stor att vi gör det. Men det blir en importerad recession som vi allt annat lika kommer klara bättre än om vi skapat den själva genom en finans- och fastighetskris. Jämfört 90-talet med Lehman typ.

Ingves då? Ja trillar Europa in i recession så kommer han inte kunna höja. Sänka gör ingen skillnad heller. Då blir det expansiv finanspolitik för hela slanten. Vilket många felaktigt tror är att öka spenderbyxorna. Men det är inte så det fungerar. Skatteintäkterna faller med BNP för att folk blir av med jobbet, och då slutar inkomstskatter och sociala avgifter att trilla in i skatte kistan. ÄVen moms, för att folk handlar mindre. Men i detta läget bibehåller man välförden. Dvs man skickar in hem sjuksyrror, dagisfröknar eller poliser. För de behövs även i dåliga tider. Kontentan är budgetunderskott. Skolboksexempel för Expansiv finanspolitik. Men får vi inte recession i Sverige, vilket jag inte tror. Utan att läget är som nu ett tag till, för att sen vända upp med Europa nån gång nästa år. Behövs verkligen real räntor på minus 1,85% (Styrräntan -0,25 minus kärninflation på 1,6)???? Nej absolut inte. Så om vi lyckas undkomma recession, vilket alltså i mångt och mycket är en fråga om hur handelskrisen fortskrider och dess biverkningar, så borde Ingves egentligen höja. Sen kan man alltid diskutera tajmingen…. och där är det allt troligare att han bör invänta mer positiva nyheter som stärker caset……

Från USA kom core CPI in på 2,4% yoy mot väntat 2,4 och fg 2,4. Lirar med core PCE om 1,9 och löner på c2,9%. Ungefär där de ligger. USA ligger på inflationsmålet, och lär fortsätta göra det om de växer med 1,5-2% då det skapar 100-150k nya jobb i månaden, vilket tillsammans med tajtheten i arbetsmarknaden utmynnar i c3% löneinflation, vilket alltså lirar med 2% inflation. Ingen överhettning, ingen kris. Någonstans mittimellan vilket alltså fordrar en neutral styrränta, vilket är när styrräntan ligger i paritet med kärninflation…. ungefär som nu! Inga konstigheter.

Men det är klart, tvingar handelskonflikten in oss i recession nästa år….. negativ BNP tillväxt YoY samt negativt jobbskapande 12m rullande genomsnitt. Ja då kommer bilden förändras… och då kommer FED tids nog nolla styrräntan. Detta tror inte jag på. Men det går såklart inte att utesluta.

Rent tekniskt…. SPX har inga öppna gap bakom sig. Allt är stängt. Vilket gör mig lite nervös. Just sayin´. Det är inte osannolikt att handelssamtalen slutar i en axelryckning av marknaden, men om det INTE gör det så räknar jag med OMX 1700 vid en positiv reaktion på kort sikt, och 1480/1500 vid en negativ reaktion. En partiellt avtal som gör att marknaden inte ser ytterligare tullar inom ett år, tror jag kommer tas emot positivt. Ett möte som inte slutar med nåt, samt införda tullar på lördag, föranleder en negativ reaktion. Om jag får gissa….

Trevlig kväll!

OMX stämde av Fib50% igår. Får se om den håller eller vi även ska testa 1550ish. Köp med stop!

SPX har stängt sina gap på nedsidan, men skapat ett nytt på ovansidan 2939 som lär stängas i nästa rekyl.

ISM non-mfg kom in på 52,6 mot väntat 55,0 och fg 56,4. Mycket svagt. US Service PMI kom in på 50,9 mot flash 50,9 och fg 50,7. Bättre.

Vad är mina takings:

1, De amerikanska bostadsräntorna hade kommit ner en bra bit från nov18 till mars19, och borde idag, sex månader senare, börja ge en rätt så stimulerande effekt. Det ser vi inte här, vilket skulle kunna tolkas som om trade war väger tyngre än räntenedgången. Det är negativt!!! Det skulle också betyda att datan framöver inte behöver lyfta trots att räntenedgången kommer ge en allt starkare påverkan åtminstone fram till våren 2020.

2, Tittar man på ISM mfg och non-mfg så handlas de i nivå med 2012 och 2016. Ingen recession, men väl soft patch. Att tro att börsen ska krascha förutsätter kraftiga vinstfall. Det kräver betydligt svagare tillväxt än vad ISM indikerar idag.

3, I exemplet jan16 så vände marknaden upp när ISM bottnade. Men att den bottnade där visste vi först i efterhand. Detta sagt, det intressanta är inte dagens data egentligen, utan om ISM står i 40 eller 60 om ett år. Det enda dagens siffra säger är att Q4 kommer vara konjunkturellt svagt. Liksom vinsterna. Men det säger inget om konjunktur och vinster 2020. Att siffran är svag idag betyder inte att den måste vara svag under hela nästa år. Men det betyder inte att den måste vara stark heller.

4, Datan har ökat sannolikheten för räntesänkningar i såväl oktober som december. Detta sätter indirekt press på ECB, som sätter press på Ingves. December höjningen känns avlägsen nu, trots att jag tycker att hab borde höja.

5, Jag noterar att marknaden också har ett negativt bias. Dvs man lyfter gärna fram den svaga datan, eller svaga underkomponenter. Men man lyfter inte fram att datan stabiliserats i Asien och Europa. Att vissa lokala PMIs, som empire och Philly, pekar på högre nivåer. Eller att New order komponenten höll sig samtidigt som Inventories är låga. Jag bara säger att negativa tolkningar har företräde, och historiskt har det varit smart att vara motvallskärring i sådana lägen. Dock är det ingen naturlag.

Min konklusion, givet den svaga datan, är att marknaden måste få en fingervisning på nåt sätt att det kommer bli bättre, innan det förmodade rallyt kan inledas. Betyder det att marknaden kommer fortsätta att falla om det inte kommer nån ”fingervisning”? Kanske, kanske inte. så länge som 1550 håller så finns det anledning att vara positiv. Det säger jag för att jag inte tror att Trump kan vinna valet med 1% BNP tillväxt. Men även här kan man ju ha fel.

—–

Jobbdatan NFP kom in på 136k mot väntat 145k och fg 168k (uppreviderat från 130k). Starkt tycker jag. Snitt på c150k återspeglar att ekonomin växer med c2% i årstakt. Börjar divergera med ISM helt klart. ISM är framåtblickande, det är inte jobbdatan. Å andra sidan är jobbdatan riktig data, medan ISM är enkät undersökningar. Fler jobb, betyder ökad köpkraft…. det är ju inte negativt. Tvärtom! Detta lär FED ta in i det positiva lägret. Vi får se hur räntemarknaden reagerar idag.

Lönerna kom in på 2,9% mot väntat 3,2 och fg 3,2. Lite av en skräll faktiskt. Konvergerar med ECI, som kommer den siste oktober. Väldigt intressant det här. Lirar med 1,9% kärninflation. Lönerna är juy laggande då de är en effekt av tillväxt, och nu verkar det som om årets inbromsning börjar märkas. Ur ett FED perspektiv så betyder det att de inte behöver oroa sig över inflationstrycket. De kan agera rätt så fritt.

Ni som följt mig vet att jag anser att lönetakten är helt avgörande på lång sikt. Dvs jag har väldigt svårt att se hur vi kan undslippa recession med lönetakt på 4% och högre. Då detta pressar upp inflation och räntor vilket stjälper konjunkturen. Men på samma sätt har jag svårt att tro att vi landar i recession UTAN att lönerna dragit iväg mot 4%+. Nej då tror jag de senaste 10 åren tjänat som guide, dvs vi har många gånger stått inför kriser, Fukushima 2011, Eurokris 2012, Kina/olja/highyield 2015/2016 osv… och visst har de gett negativt avtryck i tillväxt, och rejäla börsfall på upp mot 20%…. men recesion… icke sa nicke! Detta är ju jävligt avgörande, då de som ropat Buy on dips har outperformat såväl Buy and Holds samt de som sålt pga recession fears. Den sistnämnda är faktiskt den stora förlorarkategorin, inte sällan uppbackad av smarta människor.

Totalt sett borde jobbsiffran ändå stå lite i kontrast till allt negativt som varit på sistone!

——-

I nästa vecka ska USA och Kina träffas. Ser man till Yuan/Us10yrs så skvallrar de inte om något positivt. Om det blir pannkaka av mötet så är risken stor att FED tvingas sänka i oktober. Trots att jobbdatan indikerar en ”2%-ekonomi” som verkligen inte fordrar en expansiv penningpolitik. Alltså skulle en sänkning i oktober handla om att FED är rädd att ”2%-ekonomin” inte är uthållig….

Trevlig helg!