Kortsikt's Blog

Den kinesiska valutan CNY stod i 6,97 mot dollarn den 7e november. Sedan dess har den faktiskt bara blivit svagare. Dvs synen på en handelsuppgörelse peakade för en knapp månad sedan. Det som primärt har drivit marknaderna sedan dess är ren optimism kring konjunkturen. Om knappt två veckor så har Trump lovat att införa nya tullar. Det börjar dra ihop sig!

I helgen kom inköpschefsdata från Kina. Den var stark. Synnerligen stark med tanke på tullarna. Det officiella Mfg PMI kom in på 50,2 mot väntat 49,5 och fg 49,3. Non-Mfg kom in på 54,4 mot fg 52,8. Starkt. Därefter kom Caixins Mfg PMI in på 51,8 mot väntat 51,4 och fg 51,7. Också positivt! Jag frågar mig, vad händer med PMI om vi får en uppgörelse som landar i en CNY på 6,70?

På onsdag kommer PMI för tjänstesektorn. Fortfarande viktigt att se hur kopplingen mellan lågkonjan i tillverkningssektorn (pga minskad handel) och högkonja i tjänstesektorn (till följd av låga räntekostnader) fortskrider. På fredag har vi US jobbdata.

Min syn är fortsatt att en handelsuppgörelse kan ge en sista push uppåt på 7-10% beroende på vilken marknad man väljer, och att en topp under första två veckorna i januari inte är omöjlig. Därefter blir det lite profit taking och konsoliderande marknad under en tid.

OMX target 1,916ish

Men redan idag kommer PMIs från Europa och USA…. återkommer

Tyska Mfg PMI kom precis in på 44,1 mot flash 43,8 och fg 42,1. Den Europeiska motsvarigheten kom in på 46,9 mot flash 46,6 och fg 45,9. Jag var superpositiv redan vid flash datan. Detta är ännu bättre. Detta UTAN hjälp från en svag euro, detta utan handelsavtal, stark CNY och uptick i världshandeln. Vad händer med Europa om vi dessutom får detta nästa år? Hur påverkas Sverige? Vad händer med PMIs då? BNP tillväxt, Top line growth, vinsttillväxt…. hur ställer vi detta mot räntor och aktievärderingar!!! Pirrar lite lätt i magen faktiskt! På ett bra sätt!

US Mfg PMI kom precis in på 52,6 mot flash 52,2 och fg 51,3. Otroligt starkt och pekar i samma riktning som datan i morse.

Men sen kom ISM in på 48,1 mot väntat 49,2 och fg 48,3. New Order 47,2 mot fg 49,1. Hmm lite klent och lite märkligt faktiskt. Det är egentligen bara Chicago som lirar med ISM nu. Philly, Empire och US PMI och alla de andra pekar i en annan riktning. Okej, 48,1 betyder inte trendskifte och att allt går åt skogen. Det ser fortsatt ut som en bottenformation, men givet övrig data så borde den kommit in bättre än sist. Amerikanska ekonomin växer fortfarande med knappa 2% och skapar cirka 150,000 nya jobb i månaden…. men givet den starka marknadsutvecklingen så är såklart marknaden känslig för dåliga nyheter. Nu vill man gärna se hur vi växlar upp…. och dagens siffra får säkert en och annan att ta hem vinsten.

Varför är det skillnad mellan ISM och de andra? Jag hörde en förklaring att eftersom ISM korrelerar så bra med den svaga Cicago siffran som i sin tur präglas av GE strejken så skulle det vara GE som påverkar. Den förklaringen känns sådär faktiskt.

Nej det handlar nog mer om att ISM tar tempen på stora företag, inte sällan med stor export, medan ex PMI tar tempen på mindre bolag. Det skulle då rent logiskt betyda att PMI mer fångar den inhemska bilden, medan ISM är känsligare för hur det går i omvärlden.

Detta leder oss in på tre viktiga frågor,

1, kommer ISM svaghet att spilla över på PMI… varpå sen båda spiller över på tjänstesektorn. Eller är det kanske styrkan i tjänstesektorn som spiller över på PMI som i sin tur spiller över på ISM. Jag tror på senare. Jag tror på styrkan i tjänstesektorn och den inhemska tillv sektorn har hjälpt den mer exportbeorende. ISM hade kunnat vara ännu sämre om det inte vore för låga räntor, nya jobb och glada konsumenter. Det är alltså inte ISM på 48 som ska dra med sig tjänstesektorn och de andra till 48, utan det är tack vare att tjänstesektorn och de andra är så starka som ISM ”bara” är på 48 och inte 44.

2, om nu omvärlden har bäring på ISM… vad kan man vänta sig framöver? Ja ser vi till bottenkänningen i europa och asien så är risken för nedställ i ISM väldigt liten. Jag tror det är en missuppfattning att står Tyskland i 44 så ska ISM till 44. Tysklands 44 speglar deras noll tillväxt. Men det handlar inte om nivå, utan riktning. Så om Tyskland rör på sig uppåt härifrån så är det troligt att stora Amerikanska exportbolag, som ingår i ISM, gynnas av detta.

3, ISM svaghet är den som stör marknaden just nu. Men om den är så påverkad av omvärlden, särskilt relativt övrig us data, så är det också den som kommer påverkas mest positivt av ett handelsavtal. Jag räknar kallt med ett hopp över 50 vid avtal. Sen behöver man inte vara einstein för att räkna ut hur marknaden kommer tolka in detta. Sen ska det sägas att SPX redan prisar in nivåer över 50. Drar marknaden 7-10% på nyheter om avtal så diskar detta ISM nivåer upp mot 57-60. Så då är det dags att sälja. Den dagen ISM klättrar mot 60 behöver inte vara förenligt med bra börs. Nej snarare tvärtom.

————————

Mayday mayday!

Trump säger att han tänker höja tullarna den 15e och har inga problem att vänta med ett avtal förrän efter valet nästa höst. Marknaden hickar till, CNY stiger och US10yrs faller kraftigt. Risk off kan man säga, och med all rätt om det blir så här.

Men kommer det att bli så? Det vet förstås inte jag eller någon annan heller. Men vad jag vet är att när man förhandlade i maj så var man nära en uppgörelse när kineserna gav Trump fingret. Det har han inte glömt, därför vill han också sitta i förarsätet denna gång, vilket han gör när han sätter ner foten så här mindre än två veckor innan deadline. Jag tror han är stenallvarlig, dvs han kommer göra exakt detta om inte kineserna ger med sig.

Det är vad det handlar om. Inte Trump utan kineserna. Eftersom vi inte känner till innehållet i Phase1 så vet vi inte heller vad som ligger i vågskålen.

Ur ett marknadsperspektiv är det enkelt. Om kineserna ger med sig innan den 15e så blir det rally… om inte… räkna med 10% nedsida!

Kineserna känner av handelskriget. Det vill man nog slippa. Men till vilket pris?

Your guess is as good as mine!

I grunden är jag positiv…. och nästa år kan ändå bli hyfsat med fortsatta avtal. Men faller samtalen nu så finns det fallhöjd. Tänk på vad som hände i maj senast.

Trump är såklart den som har minst att förlora.

1, tullintäkter

2, ekonomin går rätt bra ändå

3, en FED som inte kan bi hökig vilket håller räntorna på plats. Bra för konsumtion, och bra för räntekostnaden på statsskulden

4, börserna hade gillat handelsavtal, och amerikanerna gillar en stark börs

För att nämna det viktigaste, MEN

1, ISM Mfg visar att de stora bolagen ändå känner av att omvärlden har det lite jobbigare. Ett handelsavtal stärker CNY vilket får fart på världshandeln, vilket trots allt påverkar USA

2, Tror han tycker det är rätt skönt att kunna gå till val utan handelsbråk. Dels för att kunna fokusera på valet. Dels för att kunna använda handelsavtalet som en fjäder i hatten i valrörelsen.

——————

Såg förresten att ett antal fondbolag har gått samman och råder PPM att stoppa steg två för fondtorget. Skälet är att man tror det är ett misstag att begränsa spararnas valmöjligheter.

Ibland blir jag lite äcklad av finansbranschen.

Att man städade upp inom PPM för att bli kvitt aktörer som Allra och Falcon var bra. De borde inte släppts in från första början. Jag tror att man fått bort de flesta av de här typerna. Men man lyckades också rensa bort en massa andra fonder. Vissa dåliga, andra inte.

Tror ni på fullt allvar att alla bra fonder har minst 3 års historik, och alla dåliga har mindre än 3 år? Nej då, de finns på bägge sidor.

Tror ni på fullt allvar att alla bra fonder har max 50% av fondens förmögenhet i PPM och resten utanför, och alla dåliga fonder har mer än 50%? Nej då, de finns på bägge sidor.

Tror ni på fullt allvar att alla bra fonder har minst 500mkr i förvaltat kapital, medan alla med mindre kapital är dåliga fonder. Nej då, de finns på bägge sidor.

Men om man inte uppfyllde de kraven så åkte man ut. Vilka gynnades av detta? Jo såklart de stora etablerade och mycket lönsamma aktörerna. De är kvar i värmen och tjänar fina pengar på detta.

Har jag något emot att någon är stor och lönsam? Såklart inte. Men vet ni vad problemet är. Nu i andra rundan vill PPM göra fondtorget ännu bättre. Avarterna har redan fått lämna. De som är kvar har rent mjöl i påsen. Men nu kommer man granska avkastning och avgifter istället. Det är inte olagligt att ta bra betalt eller leverera svag avkastning, eller negativ alfa som det så fint heter. Men är det okej? Nej det är det inte. Har alla fonder som är kvar positivt alfa och låg avgift? Nej det har dem inte och det är själva problemet. De som är kvar i värmen och myser är rädda för att åka ut i kylan tillsammans med de andra. De bryr sig inte om fondspararnas valfrihet. I så fall borde de gastat tidigare när bra och hederliga fonder åkte ut. Men det gjorde dem inte, för det var inte deras fonder. Nu när de själva riskerar att åka ut. Då samlar till uppror, för andelsägarnas skull. Bull shit…. säg som det är. ”vi är oroliga för att vissa av våra fonder inte är tillräckligt bra och vi vill inte tappa intäkter”. Men som vanligt så ljuger alla och talar i egen sak. Det är sorgligt.

Det hade varit mycket coolare om de sa, ”bra fonder med låga avgifter ska vara kvar, och därför är det bra att torget ställer ännu högre kvar. Vi tänker kämpa för att vara kvar. Det är vårt jobb”. Men så funkar det inte! Tyvärr!!!!

——————————

CNY drar till 7,09 på handelsoron. Men jag tycker ändå marknaderna står emot rätt bra. Stänger OMX över 1745 väntar 1887. Tror fortfarande på ett rätt binärt läge där inställda tullar (kanske viktigare än själva avtalet) ger rally till januari på 7-10% beroende på vad man tittar på medan påförda tullar ger nästan lika stor nedsida.

US PMIs från tjänstesektorn i eftermiddag… tjänstesektorn i europa, ink Sverige, är rätt ointressant. De följer tillverkningssektorn (då vi är en nettoexporterande region) som i sin tur kommer vara beroende på utvecklingen i Asien och USA.

——————–

Inköpschefsindex för tjänste/service näringen i USA kom precis.

ISM non-mfg kom in på 53,9 mot väntat 54,5 och fg 54,7. Sämre än väntat, sämre än sist, fast fortsatt hygglig nivå. US Service PMI kom in på 51,6 mot flash 51,6 och fg 50,6. Bättre!

Analysen är lite som Mfg tidigare i veckan. ISM tar tempen på större bolag och de är mer exponerade mot omvärlden, som har det tuffare, alltså orkar man inte. Småbolag och inhemsk verksamhet verkar inte påverkas.

Om vi zoomar ut lite kan man säga att den generella nivån i service näringen är god. Inte så konstigt med tanke på hyfsad tillväxt, nya jobb, lönetillväxt och låga räntor. Samt högt confidence mot bakgrund av höga bostadspriser och börser. Nivån är bra. Men handelskonflikten har ändå på marginalen viss bäring, i synnerhet på stora bolag med utländsk exponering. Men att det skulle spilla över att dra ner amerikanska ekonomin till 0-1% tillväxt nästa år, med fallande vinster och obefintligt jobbskapande…. det köper jag inte alls.

Men hur ska börsen förhålla sig…. jag tror det är lugnt om man bara ser till de här siffrorna. Caset finns kvar.

Stora hotet mot börsen är sentimentsrelaterat…. och det är 100% kopplat till tullarna den 15e. Plain and simple!!!

På fredag är det jobbdata…. om USA växer med 2%ish så skapas 1% nya jobb sett till rullande 12m. Givet USAs nästan 160 miljoner knegare så är det 1,6m nya jobb. Dvs ca 130k nya jobb i månaden. Den tillåts flukturera, men allt inom 100-160k bekräftar 2% tillväxt takt om ni frågar mig. På fredag väntas 180k nya jobb och 3% lönetillväxt…. to be cont.

—————-

Hålll i hatten!!!

NFP kom precis in på 266k!!!!!!! mot väntat 180k och fg 156k, uppreviderat från 128k. Superstark data som visar att Amerikanska ekonomin mår hur jävla bra som helst. Trots att de importerar viss svaghet från omvärlden. Man kan ju undra hur stark den varit utan omvärldens inbromsning? Den visar kraften i vad som händer när hushåll och företag får se sina räntekostnader sjunka, samtidigt som de har en relativt positiv syn på tillvaron. Det är powerful! Jag ser inte hur världen ska trilla in i något recessionsliknande tillstånd a la 2009 under de här förutsättningarna.

Detta borde vara positivt för börsen…. Nån kanske oroar sig över att dagens data borde göra Trump ännu kaxigare, och är kineserna nu hard to get, så kanske han tänker, skitsamma, då får de smaka på tullar nästa söndag. Det skulle i så fall få börsen att trilla ner igen. Vi får se….

Lönerna kom in på 3,1% mot väntat 3,0 och fg 3,2 (uppreviderat från 3,0). Det är nog ingen mer än jag som bryr sig om detta idag. Men faktum kvarstår. Styrkan i lönerna är ovanligt stark och förklaringen ligger såklart i att arbetsmarknaden där borta är tajt. Om de taktar kring 3,1% efter ett sånt här år. Vad taktar de efter ett valår med kanske 3% tillväxt? Som sagt tidigare, har vi två starka år framför oss, vilket jag tror, så lär inte lönerna ligga kvar på 3,1% i december 2021. Om de ligger på säg 4%, då har företagen sannolikt höjt priserna för att kompensera, och då har vi sannolikt högre inflation, och då har vi sannolikt även en hökig FED som höjer räntorna….. och höjer de upp mot 3% eller högre, vilket inte är omöjligt med 4% lönetakt. Då kommer sannolikt recessionen, och då är det tack och hej. Vi är inte där än, och marknaden skiter i detta idag…. but just sayin´

Nedan chart är intressant.

Den visar lönerna för låg, medel och höginkomsttagare i USA. Min analys är följande. Hög inkomsttagarna driver ingen inflation. Deras löner är kopplade till hur lönsamma bolagen är. Som under senaste tiden när lönsamheten planat ut. Då stannar deras löner. Låginkomsttagarnas löner borde teoretiskt vara inflationsdrivande, då det bara är tajtheten i deras A-marknad som driver dem. Men eftersom lönerna totalt sett är små så är de inga stora kostadsdrivare i företagen och därför är de inte heller inflationsdrivande. Därför har de kunnat stiga sedan 2013 utan att de påverkat inflation, och räntor så mycket. Nyckeln är Mid-lönerna. De flesta ingår i den här kategorin, och de utgör den stora kostadsposten bland företagen. Det var dem som till slut tryckte upp inflationen och räntorna vid förra krisen.

Mid lönerna taktar 2,75%. De har stigit sen 2018. Jag skulle säga att när de passerar 3,50%…. då är det kört för då kulminerar inflation och sätter fart på räntorna. Det skulle inte förvåna mig om mid lönerna når 3,5% i slutet av 2021/början av 2022…. och det kommer sammanfalla med en börstopp.

Men det är inget vi behöver oroa oss för nu!

Nedan chart har ni nog sett varianter på senaste åren. Inte minst idag efter den starka datan

Tror ni det är låg arbetslöshet som skapar recessioner? Något i stil med att om arbetslösheten är extremt låg så kan inte fler få jobb, och skapas det inga nya jobb så dör konjunkturen och slår över i recession? Många tror det. Men det är fel. Anledningen till att recession oftast inträffar när det är låg arbetslöshet är följande: När arbetslösheten blir tillräckligt låg så blir arbetsmarknaden tajt. Det innebär att man inte hittar nån arbetslöshet på gatan utan är tvingad att anställa någon som redan har jobb. För att locka över denna person måste man höja lönen. Denna löneuppgång sprider sig sen bland dem som inte byter jobb. Lönerna stiger. Eftersom det är ett företags största fasta kostnadspost så stiger kostnaderna. För att försvara vinsterna höjer företagen priserna på sina varor och tjänster. Det är initialt inget problem för att folk tjänar mer. Men när priserna stiger så stiger den uppmätta inflationen. Eftersom centralbanker har ett inflationsmål blir oroliga för framtida överhettning. De höjer räntan, och alla hushåll och företag med lån får se sina räntekostnader stiga. Det är egentligen inget problem i sig, men eftersom lånen generellt är större än inkomsterna så ökar till slut räntekostnaderna snabbare än inkomsterna. Disponibelinkomsterna efter räntekostnader vänder ner och konsumtionen tvingas ner. Med den vänder tillväxt och konjunktur ner. Tillgångspriser reflekterar denna nedgång och hjulen är satta i snurrning, mot recession.

Så det är högkonja och låg arbetslöshet som är recessionens moder… men den kickar inte in förrän löner, inflation och räntor är tillräckligt höga…. där defintitionen av hög är när räntan urholkar konsumtion och tillväxt. Vi kommer dit en vacker dag…. men inte ännu, trots att arbetslösheten är låg!

Så nu vet ni!

Trevlig helg!

FEDs Beige book kommer på onsdag. Den kommer säga att FED känner sig konfortabla med de ekonomiska utsikterna, och att det inte blir någon räntesänkning i december.

På fredag är det Black Friday. Den dag på året där det handlas mest i USA. Många är nervösa. Det är inte jag. Den kommer bli bra. Varför. Jo för att den styrs av två saker, hur mycket har hushållen på fickan och hur gärna vill de handla. Den första styrs av jobbskapande + löneinflation minus räntekostnader. Jobbskapandet har saktat in i år jämfört med förra, men löner har legat kvar hyggligt, men den stora game changern är såklart räntekostnaderna som är väsentligt lägre. De har gott om pengar på fickan. Men vill de shoppa? Det handlar om consumer confidence, och där visar de bägge mätningarna Michigan och Conference Board på goda nivåer. Siffran lär bli bra på fredag.

Sen är det thanks giving i veckan…. så det blir en lugn avslutning på november.

IFO kom precis in på 95,0 mot väntat 95,0 och fg 94,6. Inte lika pigg som flash PMI, men helt okej ändå!

Senare i veckan har vi Case Shiller bostadspriser, Core PCE samt Chicago PMI. Inga kioskvältare som ni förstår. Återkommer…

OMX mfl har tagit tillfället i akt att rekylera lite på höstens uppgång. Man skyller på handelssamtal, dvs CNY och US10yrs. Men egentligen har det bara varit en anledning att pysa ut lite överköpthet. Är rekylen klar? Många gånger består en rekyl av tre ben, och vi skulle i så fall vara inne i andra benet nu och det kommer en runda till på nedsidan. Å andra sidan är det en uppåtgående marknad och då funkar det inte alltid. Att vara girig får en många gånger att missa tåget. Min grundposition är att man ska ha aktier.

Den stora grejen är egentligen tullarna den 15e dec. Det finns 3 möjliga outcomes. Inget avtal – påförda tullar. Detta skulle leda till kraftfull nedgång. Avtal – inga tullar. Detta skulle trigga year end rally. Inget avtal – men senarelagda tullar. Svagt positiv marknadsreaktion. Vad det blir? Your guess is as good as mine…..

Håll koll på CNY/Us10yrs…. det är allt jag har att säga.

——————-

Tittade lite på SPX, nu när det börjar komma in rapporter över de olika finanshusens syn på 2020. SPX handlas till 19X vinsterna i år. För nästa år så ligger konsensus på 17,6. Dvs ca 8% vinsttillväxt. Om man räknar med att 10-åringen kan gå till 2,5% och en ERP på c2,7% (som vi noterade vid senaste toppen under 2018) så går det att motivera ett PE på c19,4. Det skulle betyda att SPX har cirka 10% uppsida här ifrån, dvs 3,440. Ser man till den nivån så är det intressant ur Fib38% nivå dessutom. Nu pratar vi en väldigt försiktig värdering i det korta perspektivet. Når vi inte 3,440 i januari, så lär vi göra det i april. Sen ser jag ytterligare 10%+10% uppsida, både sett till multipelexpansion och ytterligare vinstökningar, men vi tar ett steg i taget.

10% uppsida i det korta perspektivet med andra ord. Tittar jag på OMX så är det vad jag ser där också. Ligger man i rätt sektor, faktor eller marknad, så borde man rätt enkelt kunna squezza ut 15%. Är man skicklig stockpicker pratar vi 20%+ i det korta perspektivet.

När den här uppgången är avklarad så blir det paus. Då kommer datan rulla in bättre än väntat och medierna trumpeta optimism. Men då har vi som sagt redan diskat detta och det är dags att ta en paus.

Jag tror det krävs lite mer handelsoptimism än bara random twitter…. men inställda tullar den 15e kan eventuellt räcka.

—————

I mitt förra jobb träffade jag Jonathan regelbundet. Då var han chefsstrateg på Credit Suisse… han är en av mina favoriter. Se nedan film… det är rätt mycket copy paste av mina tankar. Men ändå…

https://www.affarsvarlden.se/play/lat-oron-vanta-18-manader-6979824?source=carma&c_rid=63zl07n8019V3xnraDg1512444638%7C82829162&utm_custom%5Bcm%5D=302789963,33270&=

—–

Från USA kom core PCE in på 1,6% YoY mot väntat 1,7 och fg 1,7. Nej Inflationen är inga problem, och det hade jag inte väntat mig heller. Faktum är att inflationsdatan lär vara rätt ointressant närmaste halvåret…. därefter får vi se hur en pick up i tillväxt och löner kan ge för utslag på inflationen, och därmed tvinga FED till att börja fundera, och kommunicera, nästa steg. Men den tiden den sorgen…

Case Shiller kom in på 2,1% YoY mot väntat 2,1 och fg 2,0…. stabila bostadspriser kring ATH… som i Sverige typ. Bra för hushållens balansräkningar, bra för confidence… och så lär det bestå så länge som inte FED ändrar riktning……

————–

Chicago PMI kom på 46,3 mot väntat 47,0 och fg 43,2. Oktober präglades av strejken i GM, så uppryckningen var mer en normalisering. Chicago är intressant då den oftast ligger i linje med ISM. Inte minst för att de har samma mätperiod. Gårdagens siffra pekar på att nästa veckas ISM kanske inte blir så bra som många kanske innerst inne hoppas på…. men inget ras heller.

Det finstilta är ändå intressant eftersom marknaden gått starkt, och tål kanske inte dåliga nyheter. Detta leder oss in på den stora snackisen just nu: Buy on rumour – sell the news. Dvs att marknaden håller på att prisa in ett handelsavtal, och när det väl kommer så säljer man, och då skulle uppgången vara över… detta är min analys:

1, Uppgången har varit driven av de som spekulativt varit beredda att ta risk, och betta på en uppgörelse. När uppgörelsen slår in, så säljer dem.

2, men sen i maj har utflödet ur aktiemarknaden varit stort, då många inte vågat positionera sig med oro för konjunktur och vad Trump kan tänkas hitta på. Detta är riktigt stora pengar. De har oftast en mer långsiktig syn. Om vi får en uppgörselse så kommer de snegla på 2020 och känna sig rätt positiva. De är beredda att positionera sig i aktier igen.

3. Yuan handlas ovan 7,0…. den prisar INTE in en uppgörelse, och det är många som inte är beredda att positionera sig förrän den pekar på detta… då världshandeln inte kan repa sig ordentligt förrän den svingar tillbaks.

4, US10 yrs ligger på 1,74%. Hade en handelsuppgörsele varit inprisad så hade den obligations ägare sålt den, och pressat den till 2,0%, samtidigt som de riktat om pengarna till aktier.

Jag vill också lägga till att uppgången av räntorna även kommer leda till en kraftig faktor rotation, där value och defensives, som gått bra på sistone, kommer fullständigt att dödas av den högre räntan, och där pengarna går tillbaks till cykliskt och growth, som är en förutsättning för att uppgången ska kunna fortsätta. Att en Bull market leds av Value Defensives är inte trovärdigt. Men det är alltså dem som haft pole position på sistone. Med andra ord…. man kommer sälja Fastighetsaktier och köpa ”FAANG”.

5, SPX handlas till PE17-18 på nästa års vinster om vi får en recovery. Samtidigt som US10yrs är under 2%. Det är en ERP på runda 4%…. det är inte dyrt. Snarare visar det på att marknaden inte tror på recovery. Under 3%…. då kan vi börja snacka!

Med detta sagt, tror jag att marknaden kan dippa till nån procent under en dag eller två (då spekulanteran säljer)…. men att den därefter rätt snabbt repar sig rätt snabbt och klättrar vidare.

Sen är det ju inte säkert att det blir nån uppgörselse…. och då är vi rökta!

Target SPX 3,430

/Jonas

CNY handlas inte längre på 6,97 utan har försvagats till 7,04. US 10yrs handlas inte på 1,96 utan köparna har pressat ner den mot 1,73. Valuta och räntemarknaden är oroliga. Ingen Phase1 i år, nya tullar i december… usa går trots allt hyfsat bra. Tillräckligt för att Trump inte ska känna sig tvingad att skriva på ett avtal som inte får honom att framstå som en vinnare. Kinesiska ekonomin går inte så dåligt heller faktiskt. De kanske inte heller känner sig pressade? Trump gillar dessutom tullintäkter och lägre räntor… det försvinner vid ett avtal! Uppsidan då? Tja vid ett avtal, och ett glatt sentiment, så tror man att världshandeln hittar tillbaks till pre trade war nivåer… och det borde kunna ge en global push på 0,5-1,0% tillväxt. Det är inte så trist heller!! Särskilt inte för länder som Tyskland, Sydkorea och även Sverige. Kul även för USA…. men minst kul för dem. De är den största relativ vinnaren av handelskonflikten. Det omvända gäller på andra hållet.

Aktiemarknaden handlas nära topparna. Hoppet är det sista som överger en. Börsen gillar att tänka positivt i en stigande trend, och tvärtom i en fallande. Ibland blir det rätt, ibland fel.

Ingen har facit!

Börsen har 10% nedsida om avtal uteblir och tullar införs. Den kan mycket väl ha samma uppsida om det blir tvärtom….

Jag tror jag är naiv optimist…inte så rationellt kanske.

Många smarta är pessimister. Smarta har inte alltid rätt. Inte naiva heller.

Ur ett trading perspektiv så hade det varit bra om CNY 7,05 och US10yrs 1,70% nivåerna höll här, och vi kunde få till en studs. Får vi det, så lär det vända upp härifrån… annars inte.

Flash PMIs etc är på väg in… återkommer!

————.

Philly Fed kom in på 10,4 mot väntat 7,0 och 5,6. Bättre. Pekar på ISM över 50. Underkomponenterna var inte superbra, å andra sidan var de starka när siffran var svagare. Kontentan är densamma. Regionala index pekar på bättre ISM.

För mig är det rätt enkelt. Låga räntor ger en push till ekonomin, tillgångsvärden genom TINA och allmänt confidence, som fångas upp av stigande PMIs och börs. Vinster, tillväxt och jobb kommer med fördröjning. När det väl kickar in stiger räntorna som alltså ger motsatt effekt. Jokern är handelskonflikten. Den har dels en real påverkan genom världshandeln, och dels påverkar den sentimentet.

———.

Tyska Mfg Flash PMI kom in på 43,8 mot väntat 42,9 och fg 42,1. Klart bättre. Botten är nådd. Europeiska motsvarigheten kom in på 46,6 mot väntat 46,4 och fg 45,9. Bättre, botten är nådd.

Det första som ska sägas är att jag inte räknar med att Europa ska repa sig innan USA och Asien gör det. Men när Europa väl börjar repa sig, så är swingfaktorn, i synnerhet för Tyskland, stor. Dvs Europa kan ju gå från knappt 1% tillväxt till dryga 2%. Detta beror på att vi gynnas mest av att världshandeln återgår till pre trade war nivåer, och det gynnar Europa mer än USA, samt att man kan tänka sig att vissa investeringar och inköp skjutits på framtiden under handelskriget och att det kan finnas ett pent up demand. Tänk dig att du har en gammal bil som du var på väg att byta, men du avstod då det kändes osäkert. Den får rulla några mil till. När väl confidence och sentiment återkommer. Då går byter du direkt. Detta ovanpå alla andra som byter bil som vanligt.

Någon undrar såklart om detta är inprisat. Ja till viss del är det så. STOXX har ju gått väldigt bra. Samtidigt är den flat sett till senaste 4 åren. Så hur ska man se på det. Jo, titta på fwd PE, Div% över korta räntan, samt Equity risk premium (inversen av PE minus lång räntan). Det är inte dyrt. Det är billigt. Men om vi har recession nästa år och negativ vinsttillväxt, då ska det vara billigt och kan bli billigare. Men kan Europa växa med 2% och vinsterna stiger med 10%…. då har vi ett starkt case för att bryta 2015-2019 konsolideringen och ta ett rejält kliv uppåt. Huruvida det blir så är inte upp till Europa…. det beror på Asien, som beror på USA. You know the story!

——————-

Slutligen rullade det in US Mfg Flash PMI som visade på 52,2 mot väntat 51,5 och fg 51,3. Non-Mfg kom in på 51,6 mot väntat 51,0 och fg 50,6. Samma som europa innan idag. Botten är nådd! Inga konstigheter. Känns bra där faktiskt.

Givet att räntorna bottnade i september och nu stigit sen dess så räknar jag med att räntornas fulla positiva effekt kickar in 6 månader senare, dvs i mars nästa år. Detta borde innebära att datan har goda chanser att överraska ett tag till.

Sen hur bra…. ja det beror på om vi kan få ett handelsavtal eller ej. Nu surras det om att vi måste vänta till nästa år. MEN, att man skjuter på december tullarna. Att vi undviker tullarna är såklart bra, det är ju en av anledningarna till att vi vill få till ett avtal. Men den där sentimentspushen tror jag uteblir. Så nöjd är jag inte.

Trevlig helg!

/Jonas

HOX Valuegard kom med data över bostadspriserna som visar att de stiger.

Men även räntan på den femåriga bostadsobligaitonen stiger sedan en tid. Januari är säsnongsmässigt den enskilt starkaste månaden. Egentligen är hela våren fram till maj säsongsmässigt stark. My take är att priserna toppar ur i januari 2020. Därefter tror jag de håller sig hyfsat fram till sommaren. Först efter sommaren börjar de så smått glida ner igen. Allt detta händer parallellt med att konjunkturutsikterna ser allt bättre ut. Såväl i Sverige som utomlands. Jobbskapandet korrelerar med konjunkturen.

Så för att vara helt konkret i ett försök att indexera svenska bostadspriser, tänk så här:

Idag: Priserna är 100
Q1 2020: 105
Sommaren 2020: 100-105
December 2021: 90

Detta i sin tur bygger på att Ingves höjer 25 punkter i dec19, och 25 punkter till i dec20, dvs till +0,25%. Det i sin tur bygger på att 5-åriga statsobligationen letar sig upp mot 0,75%ish och dito bostadsobligationen 1,25%. Är det något av detta som avviker, så ändras förutsättningarna.

NAHB index som leder amerikanska bostadspriser kom in på 70 mot väntat 71 och fg 71. Högt och stabilt. Ser bra ut. Det är inte förrän FED börjar bli hökig igen… typ mot slutet av nästa år som den kommer att börjar hacka om du frågar mig!

Julklapp är kanske att ta i, men givet min syn på både det ena och det andra så tänkte jag sammanfatta det i någon typ av scenario. För många er frekventa läsare blir det stora delar repetition, men jag känner att jag behöver sammanfatta och skriva av mig.

Notera att detta ett scenario. Ingen prognos. Det är för många rörliga delar som kan gå fel, så att säga att det är en prognos är inte seriöst. Ett scenario är mer intressant egentligen då det belyser hur olika delar hänger ihop. Logiken helt enkelt. Behållningen är att man förstår logiken bakom, det gör också att man bättre förstår vad som händer när verkligheten visar vägen.

Jag tror som sagt att Amerikanska konjunkturen vänder upp nästa år. Främst till följd av låga räntor och avslutad QT vilket ger en stimulerande effekt när minskade räntekostnader ökar köpkraften. Ungefär som att höjda räntor drog ner köpkraften. Men även till följd av konsekvenserna (mjuka=bättre sentiment och hårda=ökad världshandel) av en handelsuppgörelse och expansiv finanspolitik (valfläsk).

USA kan då växla upp tillväxtmässigt till c3%, jobbskapande i snitt 250,000/m. Detta för med sig vinsttillväxt på minst 10%.

Skapas det 3m jobb nästa år så glider arbetslösheten ner ytterligare från en redan låg nivå. Lönerna som ligger strax under 3% kommer med en rätt stor fördröjning av börja röra sig uppåt igen. Det innebär att inflationen, nu strax under 2%, också kommer röra sig uppåt, med en fördröjning. Sambandet mellan inflation = Löner minus 1% håller även framöver.

FED kommer under andra halvåret inse att konjunkturen är på fötter ordentligt igen. Men kommer inte kunna höja förrän tidigast i december 2020 från 1,5 (1,75) till 1,75 (2,0). De höjer aldrig strax innan eller under valet av tradition. Särskilt inte nu, när Trump är president dessutom.

Eftersom räntorna är låga när vi rullar in i 2021 så kommer konjunkturen inte stjälpas av stigande räntekostnader, utan hålla i sig. Detta gör att tillväxt och jobbskapande kommer att hålla i sig, vilket troligtvis sätter ännu större press på löner, och med fördröjning inflation. Att lönerna under det här 2020/2021 scenariot, med kanske 6 miljoner nya jobb, kan röra sig upp mot 4% från dagens 3% ser jag som ganska sannolikt. Detta kommer högst sannolikt att driva upp inflationen mot minst 2,5 troligtvis 3% mätt som core PCE. Vid de nivåerna kommer FED agera enligt sin regelbok.

Därför tror jag FED fortsätter sina höjningar till 2,0% under våren 2021, 2,25% under sommaren, 2,50% under hösten och 2,75% under vintern och 3,0% (3,25) under våren 2022. Trots inflation över målet lär man gå långsamt fram, då de lärt sig en läxa sist vid de nio höjningarna (från 0% till 2,25%) som visade sig vara några för mycket. Konjunkturen, jobbskapande och vinster håller i sig under hela 2021 då räntehöjningarnas negativa effekt kommer med en fördröjning. Ungefär som att 2019 har hackat till följd av räntehöjningar som gjorts fram till december 2018. 2020 OCH 2021 blir strålande år.

Jag har tidigare räknat på vilken ränta som krävs för att amerikanska hushållens disponibelinkomst inte ska belastas av 10% räntekostnader som andel av inkomsterna, och den ligger på ca 3-3,5%. 10% gränsen har också visat sig historiskt vara en skiljelinje för när konjunkturen tippar över, och senare rullar över i recession.

Under detta scenario så kan alltså USA ha

under 2020: 3% tillväxt, 10% vinsttillväxt, 1,75% styrränta vid årets utgång
under 2021: 3% tillväxt, 10% vinsttillväxt, 2,75% styrränta vid årets utgång
under 2022: 2%ish tillväxt, räntorna börjar bita, flat vinstutveckling.

Om historien får guida, så är landet i recession 1 ÅR efter räntan nåt en kritisk punkt. Dvs under våren 2023 givet att räntan på 3,0 (3,25) under våren 2022 knäcker konjunkturen.

2023 är nya 2009.

2022 kommer vara skakigt, då marknadssentimentet kommer vara positivt präglat av två starka börs och konjunktur-år. Att tillväxten bara bromsar in från höga nivåer, och man kommer dra paralleller till 2019 då recessionsivrarna fick fel…..

Men skillnaden denna gång är att vi är på väg in i recession, då räntekostnaderna denna gång blev för höga… de blev det för att inflationen till slut tog fart, och den tog fart för att till slut blev arbetsmarknaden så pass tajt att den i kombination med stark tillväxt inte kunde stå emot löneinflationen.

2022 kommer vara lite 2008. Mycket frågetecken i början av året. Inga frågetecken i slutet på året. Men då var det för sent för att sälja.

Om recession råder under 2023, så är det då börsen bottnar. Det är då man köper. Alltså borde börsen toppa ur minst ett år innan. Jag skulle säga senast våren 2022. Kanske redan under hösten 2021.

Detta innebär Hausse från idag fram till hösten21/våren22. Sista benet upp i rörelsen sen 2009.

Vad är potentialen kursmässigt? Idag handlas börsen till 17X 2020 vinster, och 15X 2021. Givet styrräntan och en 10-åring som under den här två års perioden borde röra sig mot max 4% så skulle jag säga att potentialen ligger på c20% vinsttillväxt, och ca 10-20% multipelexpansion. Räntorna är trots allt fortsatt låga. Det ger en potential på SPX på 30-40% inom en 2-2,5 års period. Target SPX 4000-4300 Typ.

Når vi detta target kan man tillämpa två strategier: Sälj och/eller Sätt upp en teknisk säljtrigger. Typ om trenden bryts eller nåt. Det som talar för att sätta upp en tekniskt säljfunktion är ju att vi inte vet om börsen stiger till 5,000 mitt i all euforism. Sätt upp ett glidande medelvärde, håll koll på stödnivåer osv. Men tänk på att när det vänder ner kommer man mentalt känna sig köpsugen. Alla kommer vara rätt positiva. Korrektion i stigande trend och allt sånt. Här gäller det att vara sten konsekvent.

Ska man äga SPX? Njae, jag tror under den här perioden att tillväxt som faktor kommer fortsätta att gå bra. Value tror jag inte på då underliggande styrka i ekonomin inte gynnar value bolag vars vinster inte rör sig. Samtidigt som räntan segar sig uppåt. Growth faktorn kan man hitta lite här och där… inom vissa sektorer, inom vissa marknader och regioner, och snarare små- och medelstora bolag än stora. Ni fattar.

Om SPX går 15-20% om året de närmast 2-2,5 åren, så kan man genom att välja rätt kanske göra 30% om året. Väljer man rätt förvaltare eller är duktig stockpicker så kan man göra 40%. Har man dessutom tur-faktorn med sig kan man nog dubbla sina besparingar under den här tiden.

Men när target är uppnåt, eller vi får trendbrytande säljsignaler. Stig för helvete av…. för då, mitt i all optimism, nån gång under hösten 2021 till våren 2022, är det dags för baisse…. och den här gången är det på riktigt. Då ska SPX MINST halveras. MINST!

Anledningen är att SPX kommer typ handlas till PE20 på en vinst på ex 100. Vid riktiga recessioner tappar aggregerade vinster med ca 25-30%. Från 100 till 70. Sätt sedan ett PE 12-15X på den nya vinsten och du kan motivera tappet på 50-60%.

Under den här tiden vill du stoppa in pengarna i långa obligationer som stiger i värde när räntorna faller pga recession och räntesänkningar. Du vill också sitta på ohedgade dollar obligationer då dollarn kommer stärkas när det blir flight to safety. Under det här dryga året, fram till botten våren 2023 kan du göra 20-30% på en fond som köper långa US statspapper, utan valutasäkring. Leta fram den produkten redan idag.

Mitt i recessionen, ett år efter FED höjde sista gången…. när allt kraschat och alla bara vill ha dollaroblisar, något du redan tjänat pengar på under ett år, så säljer du dem här och petar in alla pengarna på aktiemarknaden igen. Trots att det känns helt fel. Trots att du känner dig som stans största idiot. 3 år senare har du förmodligen dubblat pengarna. Inte för att konjunkturen måste se så bra ut. Nej för att vi har kravlat oss ur recession (även den här gången), och du köpte mer eller mindre när det såg som mörkast ut. Nu är året 2026. Folk börjar så smått bli intresserade av aktier igen. Du funderar på om du ska sälja dina aktier till alla ”nya” aktieintresserade.

Alltså kan du göra först 100% fram till 2022, sen 25% på ytterligare ett år, sen ytterligare 100% på 3 år.

100kr blir 200kr
som blir 250kr
som blir 500kr

Detta på 7 år. Det är 27% årlig avkastning.

Jag vet att detta är storytelling….. man måste verkligen ta det med en nypa salt… men rätt kul scenario ändå. Ellerhur? Faktum är att det är inte helt olikt hur det gått till historiskt. Det svåra är att veta när konjunturläge och arbetsmarknadsläge triggar löneinflation. Men jag tänker att kan lönerna växla upp från 2% till 3% i årstakt när arbetslösheten går från 10% till 3,5%…. så borde de kunna nå 4% om arbetslösheten går under 2%. Time will tell

Vi får väl se… ett Phase 1 avtal och en ISM som går över 50 är en bra början. Det slutar kanske som i maj. Att parterna lämnar bordet utan avtal. Då ska vi ner 10%+ på kort tid. Då vill jag inte sitta på growth och cykliskt… inte value defensives heller.

Trevlig kväll!

Senaste veckornas hausse har tryckt tillbaka mycket pengar i marknaden. Hausseindikatorer visar höga värden, och i dem lägena så är inte tvådagarsrekyler ovanliga. En stor del av Q3orna har passerat och SPX handlas till drygt 19X årets vinster. Vad blir vinsttillväxten nästa år? Ja tror man som jag på att det blir klassisk ”valårs konja” med upp mot kanske 3% tillväxt, så kan nog vinsterna kommer in minst 10% högre, dvs PE 17X. Den här tiden på året fram till första/andra veckan i januari brukar dessutom vara riktigt stark… och en Phase1 kan komma närsomhelst. Jag vågar inte stå utanför.

Trump har ju lyckats rigga festen rätt ordentligt:

1, Hushållen har cirka 200-250mdr dollar mer att konsumera för efter räntenedgången
2, Räntan på statsskulden har kommit ner rejält, säg ca 100mdr lågt räknat
3, Även om vi får en handelsuppgörelse mellan Kina och USA så inkasserar USA x dollar i tullintäkter varje månad. Något som inte hushållen känner av egentligen då kinesiska varor blivit billigare tack vare valutaförsvagningen.
4, Har är redan överrens med kongressen om skuldtak och budgetunderskott.

Om SPX står i 3,600-4,000 nån gång innan maj nästa år så är jag inte ett dugg förvånad!!!

Datamässigt är det en lugn vecka.

Inflation från USA och Sverige. Detaljhandel och Empire FED från USA.

Stay tuned!

—————–

Trump ska snacka för nån klubb i New York… vissa hoppas att han ska säga nåt om att han kan tänka sig att backa från vissa redan påförda tullar… i syfte att möte kineserna, och därmed kunna sluta ett avtal. Det är inte prisat av marknaden skulle jag säga…. säger han det så är det positivt. Därmed klart osäkert att han gör det.

På torsdag ska Powell (FED) prata…. man undrar om de här ”icke QE” pengarna på 60mdr i månaden är beständigt, eller det kommer dras tillbaka snart? Marknaden gillar QE, det är ett som är säkert!

————

Från Sverige kom det precis inflationsdata som visade på 1,7% kärninflation, CPIF ex energi, vilket var i linje med marknadens förväntningar men under Riksbanken som gissat på 1,8%. Förra siffran låg på 1,6%. Lite gäsp faktiskt. Lönerna taktar ju på 2,6% så givet detta ska inflationen ligga på ca 1,6%. Någon tiondel hit eller dit beror på kronan som varit YoY är svag, så 1,7% är inte orimligt. 1,8% som Riksbanken trodde på är inte orimligt heller.

Givet att lönerna inte tar fart, pga svagare jobbskapande och tillväxt, och givet att kronan ligger kvar där den gör, så lär också kärninflationen ligga kvar här en bra tid framöver.

1-1,5% Tillväxt, löner på 2,6%, Kärninflation på 1,7% och ett jobbskapande på 0-25,000/år. Det är vad svensk ekonomi levererar nu. Omvärlden, typ Europa mår sämre, men ingen recession heller. Ingen högkonja, ingen recession.

Detta kräver en neutral till svagt expansiv penningpolitik. -0,25% styrränta när det är 1,7% inflation, är alltså realt nästan MINUS 2%. Det är en politik som är lämplig vid stark recession skulle jag säga. Jag förstår om Ingves höjer i december. Hade kronan stått i 9,50eur så hade det inte gått… men nu finns det att ta av. Hade styrräntan legat på 1%, då hade inte heller en höjning varit aktuell. Nu finns det att ta av. En höjning är INTE åtstramningspolitik, det är att gå från starkt expansiv politik, till något mindre starkt expansiv politik.

Om jag får rätt, dvs att USA tar på sig ledartröjan nästa år, vilket får Asien, Tyskland mfl att pigga på sig, så kan Svensk tillväxt stiga från 1-1,5% 2019, till kanske 1,5% under 1H20, och 2-2,5% under 2H20, vilket gör att helåret kan bli 1,75-2% vilket gör att jobbskapandet stiger från 0-25,000i år till c50,000 nästa år. OM detta skulle hända, så kommer en styrränta på 0% inte kännas så konstigt. Tvärtom kommer den kännas för stimulativ i förhållande till styrkan i ekonomin. Det i sin tur kan leda till att vi få en höjning till i december 2020. Ungefär samtidigt som FED höjer från 1,50 till 1,75 efter ett starkt valår med Trump som återvald president.

—————————–

Från usa har core cpi kommit in på 2,3% mot väntat 2,4 och fg 2,4. Den brukar ligga en halv procent under lönetakten så det är rätt stabilt. Inflationen kommer vara ganska stabil ett tag, men när den väl börjar lyfta mot bakgrund av högre löner och starkare tillväxt. Då ligger Fed lite lågt på 1,5% och kommer tvingas agera. Men vi är inte där närmaste kvartalen.

—————

Citi ser hur fortsatt uppgång kan stöttas av flöden till aktiemarknaden, som varit negativa sen 4q18 oron… men framförallt accelererade i maj i år efter strandade handelssamtal

———-

Avslutningsvis kom data från USA. Empire kom in på 2,9 mot väntat 5,0 och fg 4,0…. sådär, men i linje med ISM över 50.

Retail Sales kom in på 2,9% YoY mot väntat 5,0 och fg 4,0…… sämre men fortsatt inom den range vi sett sedan 2011. Inbromsning i tillverkningssektorn spiller inte över till privatkonsumtionen. Vissa tror det ska komma…. kanske det gör, bara att hittills ha de fel.

————–

I nästa vecka fokuserar vi på Philly FED, Flash PMIs, NAHB index samt Svenska bostadspriser i form av HOX/Valuegard.

Trevlig helg!

OMX har knallat i väg nästan 20% sedan mitten på augusti, och även om många har en rätt okej syn på nästa år, och lyckas undvika en deppig nulägesanalys, så kliar det i säljfingret. Som så ofta när börsen ligger på ATH och det är svarta siffror på depån. Jag tror dock att sälja här kan vara ett stort misstag. Jag tror vi kan få ett Phase1 avtal precis när som helst som triggar ett year end rally på 5-10%. Först i Q1 kommer korrektionen, typ av Fib38% karaktär. Gärna i samklang med att ISM tar sig över 50 igen, och annan data visar på förbättring. Bra data, dålig börs liksom. It’s a Classic.

CNY ligger i skrivande stund på 7,02….. det bubblar liksom. Skulle den å andra sidan vända upp med kraft, då är det nåt som hackar i förhandlingarna, och då grusas Year end rally scenariot såklart. Att den amerikanska 10-åringen tuggar på mot 2% är också i linje med det här.

Europa Mfg PMI kom precis in på 45,9 mot flash 45,7 och fg 45,7. Tyska motsvarigheten kom in på 42,1 mot flash 41,9 och fg 41,7. Stabilt. Det blir not inte värre än så här. Svagt negativ tillväxt för Tyskland och kring 1% för Europa. PMI datan pekar på att Q1 rent konjunkturellt också kommer vara svagt, och även om PMI datan snart börjar röra på sig uppåt så lär även Q2 vara det. Därför kommer konjunkturen i Europa i absoluta termer vara klen även under 1H20. Något som baissare och nulägesanalytiker kommer lyfta fram. Vad de missar i så fall är att börsen prisar in framtiden, och det är deltat i PMI som räknas här.

Rent tillväxtmässigt så tror jag alltså att Europa växer med 1% i årstakt både under Q4 och Q1 nästa år. Nån tiondel högre under Q2 för att sen ta sig upp mot 2% i årstakt under 2H20. Tyskland, och även Sverige för den delen, är svårare att sia om då de har en stor ”swingfaktor” mot Global Trade som lär repa sig. Därför skulle liksom Tyskland kunna ta sig upp mot 3% under 2H20 på ren glädje av att Global Trade vänder upp. Det är ingen prognos såklart utan handlar mer om förståelse. Att Europa växer med 2% under andra halvan och Global Trade tar fart skulle påverka Sverige positivt såklart…

Det är ganska tragikomiskt att avtalsrörelsen tar fart nu, när Nulägesanalysens deppighet dominerar. Hade den dragit igång om ETT år, så hade förutsättningarna kunnat vara helt annorlunda, vilket utmynnat i högre löner.

Senare i veckan kommer PMI för US tjänstesektorn. Annars ganska lugnt. Allt fokus på Phase1… den kan både hjälpa och stjälpa.

————–

Tisdag.

Börserna fortsätter att gå starkt, men det är inte allmän risk-on där cykliskt och growth tar täten, utan än så länge är det value och defensives som stiger i en rotation som grundar sig i det gamla värderingsgapet. Är man konjunkturoptimist så borde uppgången fortsätta fast där vi får en rotation tillbaks till det gamla. Är man inte optimist så ska man inte ha cykliskt, growth etc. Man ska inte ha value och defensives heller. Yuanen har dippat under 7…. men det är trots allt ingen risk on.

—————

Det tjafsas en del om PPM systemets framtida utformning. Jag har skrivit mycket om det tidigare och ska inte älta, men jag vill klargöra en sak.

Det är, aggregerat och rensat för avgifter, ingen skillnad mellan passiva index fonder och aktiva fonder.

Tänk er en marknad där det finns två aktier, indexfonden köper båda, två aktiva fonder köper en var. Den ena aktien går bättre än den andra. Den ena aktiva fonden slår den andra. Om man rensar bort avgifter så går summan av aktiva fonder ungefär som index. Om aktiva fonder hade haft samma avgift som indexfonder så hade de bägge grupperna aggregerat haft samma avkastning. Då hade det inte gått att säga att aktiva fonder är sämre. Inom gruppen aktiva fonder så finns det alltid en grupp som går bättre, och en grupp som går sämre än marknaden. Det leder oss in på den enda relevanta frågan, nämligen: Går det att på förhand veta vilken aktiv fond som kommer utvecklas bättre än index? Svaret är inte givet. Många tror säkert att ”den fond som överpresterat i många år måste ha en rätt skicklig förvaltare och investeringsstrategi, och lär därför fortsätta att göra det”. Det är en frestande slutsats, men forskning visar att många förvaltare har ett faktor bias som gör att de levererar så länge som faktorn levererar. Vem minns inte Skagen fonder, eller Didner&Gerge. Klassiska Value och Contrarian förvaltare. Men så fort momentum och Growth tog över taktpinne för några år sedan fick dem det jobbigare. Det finns många exempel på det. Det är svårt att veta vilken förvaltare som kommer att slå index. Tro inget annat. Det leder oss in på nästa fråga? Går det att sia vilken faktor som kommer slå index? Growth el Value, Cykliskt el Defensivt, Storbolag el småbolag, Stark balansräkning och utdelning eller inte. Högbeta eller lågbeta osv….. Nej det är svårt att veta.

Jag skulle säga så här: Det går att testa Growth vs VAlue. Dels genom en relativ prisgraf, och dels med en överlappande värderingsgraf, så rel fwd PE. När den ene gått bättre än den andra under en tid, och värderingsskillnaden känns stretchad, leta upp en Aktiv förvaltare som visat sig vara skicklig historiskt genom just den faktorexponeringen.

Rent konkret nu…. Value har presterat bättre än Growth och värderingsgapet är stängt. Growth börjar bli intressant igen. Leta då upp en Aktiv Global förvaltare som levererade sist growth var på modet. Köp den fonden, och sitt på den fram till pris och värderingsgapet säger att du ska sälja. En sån strategi tror jag har goda chanser att slå index. Dock inte utan risk.

———————-

Industri facken meddelade att man kräver 3% löneökning, jämfört med 2,8% som man krävde 2017. Min gissning är att förhandlingen till slut landar där den gjorde sist. Kanske 0,1% högre. Detta gör att lönerna inte kommer växa med mer än 2,5%ish i Sverige även framöver. Därmed kommer inte kärninflationen vara högre än 1,5%. Detta vet Riksbanken, men de kan inte säga det för det vore att erkänna att man inte kommer nå målet.

I Sverige finns det cirka 375,000 arbetslösa. När landet växer med 2-2,5% skapas cirka 50-70,000 jobb. Om vi rent teoretiskt växer så utan avbrott i 5 år så går arbetslösheten mot i princip noll (givet att det inte tillkommer några nya ”netto” till arbetskraften). Då hade det varit själva fanken om det inte utmynnade i lite löneinflation…. eller vad tror ni? Vad skulle löneinflationen ligga på om vi hade typ noll i arbetslöshet? Som idag? Dubbelt så hög? Svaret är inte helt enkelt.

En stor förklaring till varför de 375,000 inte har jobb handlar inte bara om styrka i ekonomin, utan om matchningsproblem. Så även om vi växer med 2% i fem år, så är det osäkert hur många av dem som får jobb. Men ur samma perspektiv så skulle man kunna se marknaden som att den var i full sysselsättning REDAN NU. typ. Då kan man fråga sig varför lönerna biter sig kvar kring 2,5%. Det leder till en annan fråga… det kanske inte spelar nån roll hur tajt arbetsmarknaden är för löneutvecklingen? Kanske kan man ha noll arbetslöshet utan att lönerna rör sig om faktorer som globalisering, digitalisering, svag nominell tillväxt i världen väger tyngre. I så fall skulle det gå att motivera att lönerna aldrig tar fart, och då kommer inflationen aldrig ta fart rent strukturellt…. och då kommer vi ha låga räntor för alltid. Eller åtminstone fram till att globaliseringen eller någon av de andra krafterna klingar av…. om sådär 30 år…. det blir lätt filosofiskt det här, men det är en intressant diskussion. USAs löner har rört sig från c2% till c3% samtidigt som arbetslösheten föll från 10% till 3,4%. Detta trots pågående globalisering och digitalisering etc. Så helt opåverkbara är inte lönerna på vissa ställen för en tajthet i arbetsmarknaden….

———–

Pratas även om överskottsmål, finanspolitik etc. Jag vill belysa tre saker:

1, Förra året gjorde vi ett överskott på 80mdr i Sveriges finanser. Vissa tycker det är för jäkligt när ekonomin behöver stimuleras. Statskulden är dessutom liten. I budgeten satte kommunerna sprätt på c750mdr kr. MEN det räckte inte. De tog upp lån på c50mdr, och satte alltså sprätt på 800mdr. Men det syns inte på budgetsaldot. Hade de äskat pengar från mamma och inte tagit några lån så hade saldot för riken landat på 30mdr. Nu är detta en känslig fråga då vi vet vilka kommuner som lånar mest och varför. Hade det fått pengar av mamma, så hade hela befolkningen varit med och betalat för Malmös stigande kostnader. Istället får de ta lån själva och pröjsa sin egen nota. Nu är detta ju inga problem då de lånar till samma pris som Riket, och får betalt för att låna, dvs negativ ränta, så det är ju inte så farligt. Skulle de defaulta på sina skulder i framtiden kommer ändå mamma Sverige till undsättning. Det är också därför det finns riskvilligt kapital såklart.

Men poängen kvarstår. Sverige har möjligtvis kört en rätt stram finanspolitik senaste åren. Men kommunskulderna har vuxit till 650mdr kr. Det är inga problem i sig. Men det borde läggas till de samlade budgetöverskotten. Då är inte finanspolitiken lika restriktiv längre.

2, Förra året betalade Sverige c10mdr el nåt i räntor på statskulden på 1,070 miljarder. Dvs peanuts.

Budgetsaldot är uppbyggt på skatteintäkter, cirka 2,100mdr (där inkomstskatt, social avgifter och moms står för 1,700) minus utgifter (transfereringar och välfärd) minus räntekostnader.

Det finns nåt som heter Primary balance. Det är budgetsaldo innan räntekostnader. Dvs ett land som har ett budgetunderskott på 100mdr kan anses vara MINDRE stimulativt än ett land med 0mdr i budgetsaldo. Men om det första landet betalar 200mdr i räntor, så bedriver de en finanspolitik som egnetigen är hämnande för tillväxt, då intäkter minus kostnader summerar till +100, fast där det slutliga saldot är -100 efter räntekostnader. Min poäng är att även om Sverige kört hyggligt balanserade budgetar i många år, så har räntekostnaderna krympt under samma tid. Dels pga lägre räntor, och dels pga lägre statskuld. Alltså har den primära balansen blivit alltmer stimulativ.

3, 80% av skatteintäkterna kommer från lönerna (soc avg och inkomstskatt) och var man spenderar lönen (moms). Om fler jobbar och får högre lön, så ökar skatteinkomsterna allt annat lika. Eftersom jobbskapandet är lika med BNP% minus 1%, och löneutvecklingen är lika med inflation plus 1%, så är utvecklingen av de aggregerade lönerna lika med nominell tillväxt över tid. Eftersom skatterna är korrelerade med lönerna, så kan man säga att skatteintäkterna korrelerar med nominell BNP. Allt annat lika.

När man ser till statens skulder så finansieras dess ränta av skatteintäkterna. Om skatteintäkterna skulle dubblas från ett år till ett annat, så klarar vi alltså dubbelt så höga räntekostnader allt annat lika. Enkelt uttryckt så klarar vi därför dubbelt så höga lån.

Därför tittar man på statskulden som dess relation till BNP%. Inte hur stor den är i absoluta termer.

Om Sveriges BNP är 4,500mdr, och statsskulden är på 1,000mdr. Så är den 22%. Om Sverige växer med 3% till 4500 X 1,03 4,635mdr så krymper statskulden till 21,6%. Men om vi är okej med 22% så hade man kunnat låta den växa till 1,020mdr. Dvs 20 miljarder mer. Dvs landet hade kunnat köra ett budgetunderskott på 20mdr, UTAN ATT ÖKA STATSSKULDEN. Det tror jag hade varit ett bra resonemang.

Debatten idag är för grund!

För att förstå finanspolitiken senaste åren bör man lägga tillbaks kommunernas upplåning och se till den primära saldot då räntekostnaderna minskat drastiskt. Då är det mer expansivt än vad ni tror.

——————————-

ISM non-mfg kom precis in på 54,7 mot väntat 53,5 och fg 52,6. US Service PMI kom in på 50,6 mot flash 51,0 och fg 50,9. Visst PMI är inte superstark, men ISM… HALLÅ!!!! Vad jag inte kan förstå är varför inte fler försöker räkna på vad lägre räntekostnader innebär i ökat konsumtionsutrymme för de amerikanska hushållen? Det är ju en superkraft av guds nåde för världsekonomin.

Alltså det är så enkelt….

Ta: (Antal knegare i USA X Timlön X Arbetade timmar i veckan) MINUS (Hushållens skulder X Ränta). Lägg upp den indexserien som YoY%. Den kommer visa varför det gick åt helvete 2007/2008, nämligen för att den kurvan slog om till negativ. Dels pga negativt jobbskapande, dels för kraftigt stigande räntekostnader. Köpkraften bara rann ut i sanden. 2 år innan Lehman!

Tar man nu på sistone har jobbskapandet gått ner senaste året…. men samtidigt har löneutvecklingen varit stark samtidigt som räntekostnaderna minskat kraftigt. Personligen har jag mycket svårt att tro på recession, och ett aggregerat vinstfall på 20%+, utan att den kurvan först vänt ner. Jag ser liksom inte logiken.

Jag ska göra det enkelt för er. Jag har nämligen räknat på det. Amerikanska räntor har fallit med cirka 150 punkter från Nov18 till Sep19. Visst, det är skillnad mellan ett kort och långt bolån, stidielån och billån, men nedgången är densamma. Typ. 150 punkter på deras samlade hushållsskuld i lägre ränta. I USA finns ca 158 miljoner knegare. Om vi för enkelheten skull säger att det bara är folk som jobbat som har lån så har deras räntekostnad MINSKAT med cirka 1,000kr i månaden IDAG, jämfört med för ett år sedan. Tusen spänn i månaden för ALLA som jobbar. 99% av alla som jobbar gör att med sin lön fram till den 25e. Oavsett om man har tusen kronor mer eller mindre i plånboken. Jag har även räknat på vad det ger effekt på BNP tillväxten, om alla spenderar den här tusenlappen. Cirka 1%. Dvs om USA växer med 2% i år, och alla spenderar de här pengarna nästa år, så borde BNP tillväxten alla annat lika landa på 3%. Visst, detta blir lite mycket hypotetiskt resonerande…. men ni fattar galoppen!

——————

Torsdag

Är det någon mer än jag som noterat att CNY handlas på 6,97. Det är alltså inte bara tullarna i december som man inte räknar med, utan nu börjar man även ta höjd för att man kommer backa på redan införda tullar. Starkare Yuan kommer innebära ökad import från Kina vilket gynnar världshandeln, som i sin tur gynnar industriproduktionen globalt. Sverige har ett finger med i det spelet kan man säga. Vår export har trots minskad världshandel klarat sig hyfsat bra tack vare den svaga kronan. Nu kanske den kan tillta ytterligare av det enkla skälet att kunderna ser ökad aktivitet. Det är inget som kommer att synas på kort sikt… men om man zoomar ut lite. Anledningen är förstås marknadens syn på handelskriget. Man väntar sig ett avtal i december. Det gör jag med. Visst, jag är fullt medveten om att vi gjorde det i maj också, och det gick i stöpet. Kineserna drog sig ur. Kommer de att göra det igen? Fullt möjligt, ingen aning. Men man kan tycka att parterna borde tagit sig en bit på vägen. Att de inte verkar få till ett avtal i november, utan att det skjuts på till december ser jag som positivt. Man menar allvar med att komma i land. Men det går även att tolka som negativt att de fortfarande står en bit från varandra i vissa frågor. Det innebär såklart en risk. Den 15e december så tänker Trump höja tarifferna på varor värda 300mdr. Innan dess borde vi veta hur det blir. ISM mfl borde reagera positivt på rådande utvecklingen. Ännu bättre om vi får till ett avtal. Det gör att FED inte sänker i december. Skulle förhandlingarna stranda, vi får tullhöjningar i december, så lär CNY försvagas kraftigt, ISM mfl vända ner och FED kommer troligtvis tvingas till sänkning. Givet börsens starka utveckling på sistone så finns det stor nedsida vid ett sånt scenario. Samtidigt som det finns fortsatt uppsida vid en Phase1 agreement, både med tanke på vinsterna nästa år, att räntenivåerna är låga och att multiplarna inte är obscena. Ganska binärt med andra ord. Recessionrisk? Njae, de fallande räntekostnaderna i USA är en rejäl morot för världskonjan nästa år, men går allt annat åt skogen så vete tusan. Det blir en svår netto diskussion. Börsen lär gå dåligt vid strandade förhandlingar, den lär fortsätta upp en bit vid ett avtal. Det är min slutsats.

Stay tuned!

/J

Chicago PMI kom in extremt svagt igår på 43,2. Empire och Philly visar upp en annan bild. Så var det dags för siffrornas siffra. ISM Mfg kom in på 48,3 mot väntat 48,9 och fg 47,8. New Order vände från 47,3 till 49,1. Min tolkning är att det har vänt. Jag tror att de låga räntornas lättnad på folks plånböcker i kombination med någon typ av handelsavtal kommer få igång det här, och det är inte omöjligt med ISM över 50 innan årets slut. US PMI kom in på 51,3 mot flash 51,5 och fg 51,1. Stabilt.

Vi hade även jobbdata idag. NFP kom in på 128k mot väntat 89k och fg 180k (uppreviderat från 136k). Starkt. Lirar med 2% tillväxt.

Timlönerna kom in på 3,0% mot väntat 3,0 och fg 2,9. Stabilt. Igår kom den stora lönedatan i form av ECI som visade att lönerna växte med 2,8% YoY under Q3, upp från 2,7% YoY under Q2. Lönerna ligger alltså kring 2,8-3,0% vilket lirar med en inflationstakt om 1,8-2,0%. Med tanke på att core PCE kom in på 1,7 mot väntat 1,7 och fg 1,8 så får man säga att löner och inflation lirar rätt hyggligt, och ligger där man kan vänta sig av en hyggligt tajt arbetsmarknad och 2%ish tillväxt. Jag förstår FED när de säger att de är klara med räntesänkningarna.

Inför nästa år är jag rädd att tillväxten tar fart mot 3% tillväxt mot bakgrund av handelsavtal, valfläsk och låga räntor. Detta kan till slut tvinga upp lönerna mot 4% vilket resulterar i ett stigande inflationstryck upp mot 3%. Detta kommer tvinga FED att vända i sin politik. Jag tror inte att man höjer vare sig under våren eller sommaren. Under hösten är det val och då brukar man inte vilja störa marknaden. Nästa höjning, från 1,50 till 1,75 kommer troligtvis i december 2020. Därefter är risken stor att vi kommer få se en serie höjningar med 25 punkter i kvartalet. Extrapolerar man detta hamnar man på 3% under våren 2022. Detta skulle troligtvis tvinga in USA i recession ett år senare. Dvs under 2023. Börsen toppar ett år innan. Våren 2022. Då skulle det vara fint med höga multiplar, en tioåring på nästan 4%, och en aktieriskpremie under 1%. Givet att recession lurar runt hörnet så har vi ett klassiskt recept för en börskrasch. Men det behöver vi inte oroa oss för idag då vi först ska ha två års börsuppgång, minst.

Från Europa kom det också BNP data för Q3 som visade att man växer med 1,1% mot väntat 1,1 och fg 1,2. Helt i linje med PMIs. Ingen överraskning. Europa kan nog i kölvattnet av en uppryckning i USA och Asien växla upp mot 2% under 2H20. Alltså kan vi vänta oss en ljummen konja i Sverige under åtminstone ett halvår till. Sen kommer det se bättre ut, främst påhejat av exportindustrin. Hur bra det blir handlar till stor del om kronan. Det blir liksom lite tvärtemot vad det varit på sistone. Då har vi egentligen haft ”svaga kunder” i kombination med svag krona, så det har ändå blivit okej. I nästa fas blir det starkare kunder fast med starkare krona. Svårt att exakt veta hur stor skillnaden blir.

Från Kina kom ytterligare PMI som visade 51,7 mot väntat 51,0 och fg 51,4. Den visar på en muntrare bild än den offficiella siffran tidigare. Min tolkning är att stora statligt kontrollerade bolag, som utgör en större del i officiella PMI, går sämre än små och medelstora i privata sektorn. Det är positivt, det hade varit sämre om det var tvärtom. När det kommer till Kina så vill jag ha en trade deal och en Yuan under 7. Allt annat är sekundärt. Så länge som fastighetsmarknaden inte kraschar så kommer vi inte få en kris där.

Från Sverige kom lönedata som visade på en ökningstakt om 2,6% i augusti samt för årets första 8 månader. Lirar med 1,6 kärninflation. Avtalsrörelsen börjar varva upp nu. Sidorna måste säga vad de måste säga, dvs där den ena motiverar för höga löner medan den andra gör motsatsen. Lönerna kommer till slut att landa där de gjorde senast. Det betyder att Sverige under kommande år lär ha löner kring 2,5% och inflation kring 1,5%. Det i sin tur innebär att recession bara kan skapas på två sätt. Antingen att Ingves höjer för mycket. Jag har räknat ut att vi landar i recession om han höjer till 1,5%. Den risken får anses vara liten, då inhemsk inflation inte kommer tvinga honom till detta. Det skulle vara att Lagarde/ECB höjer till 2-3%. Den risken är typ obefintlig. Vi får se när Fed”s styrränta ligger på 3%. Nej största risken är importerad recession likt den vi hade 2009. Främst importerar vi recession av Europa. Men Europa i sin tur är beroende av Usa och Kina. Detta är den verkliga recessionsrisken. Inte egentillverkad med höga löner och räntekostnader…. vilket egentligen är rätt positiva nyheter.

I nästa vecka har vi PMIs från Europa samt Tjänstesektorn. Q3orna rullar fortfarande in med kvartalsperioden har liksom slagit an tonen. Det mesta är rätt positivt, särskilt nu när en del av överköptheten har pyst ut. Visserligen har vi några störiga gap, men fokus handlar trots allt om handelsavtalet. Många kanske störs av att många index ligger på ATH. Jag säger så här. SPX handlas till 19X årets vinst. Jag tror på 10% vinsttillväxt nästa år. Då handlas den på 17X. Det ger en earningsyield på 1/17=5,9%. 10-åringen ligger på 1,7%. Det ger en aktieriskpremie på 4,2%. Det är inte dyrt, tvärtom. Vet ni vad pricken över i:et är? Tidigare när index stått högt, typ under 2015, tror ni aktieriskpremien var lika hög? Nope! Pris är en sak, värde är en annan!

Trevlig helg!

Det surras positivt kring handelsavtalen, men med tanke på att Yuan ligger fortsatt kring 7,06 så är det min slutsats att marknaden INTE har diskat en uppgörelse ännu. Den 15e december blir en viktig datum då Trump sagt att han ska tullbelägga varor för c300mdr.

Den Amerikanska 10-åringen ligger på 1,83% och har alltså börjar röra sig uppåt igen. Min tolkning är att marknaden börjar oroa sig mindre för den amerikanska konjunkturen under nästa år. Detta är positivt för aktiemarknaden.

På onsdag är det räntebesked i USA och FED väntas sänka till 1,50(1,75). Det intressanta är huruvida de kommer flagga för att det är sista sänkningen eller de är inställda på att sänka även i december. Beroende på utfall säger lite om deras syn på den amerikanska konjunkturen. Hur mycket Insurance Cuts behöver den egentligen.

Q3orna rullar vidare, och hittills verkar det som om marknaden generellt har haft för låga förväntningar. Detta skulle jag säga är den stora drivkraften just nu till den starka börsen. Mer än handelskonflikt och recovery2020 faktiskt. Men det är de två sistnämnda som ändå måste infinna sig för att det ska kunna fortsätta upp.

På datafronten kommer PMIs från USA och Kina. ISM new order kommer bli spännande. Även jobbdata och lönedata i form av ECI är viktiga. Inflation från USA samt bostadspriser. Q3 BNP data från USA och Europa är egentligen inte viktiga, men kan få bäring på sentimentet vid större avvikelser än förväntningarna.

I’ll keep you posted!

Börsen är överköpt, vilket egentligen är ett styrketecken, men kan innebära en dag eller två återhämtning. Men the big Picture? Vi har varit uppe och tafsat på de här nivåerna förut de senast åren. Då skulle man sålt. Eller är det precis så, att börsen varit flat sedan 2015 och detta är utbrottet som tar oss in i nästa våg uppåt. Jag tror på det senare.

Om ett år tror jag:
1, handelskonflikten är ”så 2019”
2, vinsterna har börjat stiga igen
3, BNP och jobbskapande återhämtat sig
4, Trump vinner valet
5, Räntorna har stigit en hel del
6, Svag dollar
7, FED har börjat inta en hökig attityd igen

och viktigast av allt

8, Börserna har gått starkt, där growth, cykliskt, europa och utvecklingsländer varit ”loken” i uppgången.

Väldigt annorlunda jämfört med hur det ser ut idag med andra ord. Sen är det aldrig en rak linje såklart…. men det visste ni redan!

/Jonas

——

FED sänkte ikväll från 1,75 (2,00) till 1,50 (1,75) helt enligt förväntningarna. Den stora grejen är att man flaggar för att detta var sista sänkningen. I december blir det inget. Man tror alltså att datan typ bottnat ur och kommer vända upp framöver, och framförallt peka på ett starkare 2020. Jag förstår dem. Reaktionen från aktiemarknaden tycker jag var rimlig, dvs den steg, som en reaktion på att FED tror på konjunkturen. Räntemarknaden reagerade lite konstigt däremot då den var svag. Räntorna har ju fallit sedan november 2018 som en följd av FEDs duvighet fram till början av oktober i år. Det ser jag som en botten och nu är vi på väg uppåt som ett resultat av att FED i första hand slutar sänka, och senare nästa år kommer börja prata om att höja, för att sen till slut höja. Att räntorna därför går tillbaka på dagens besked är märkligt. 2-åringen borde inleda sin resa mot 2% och 10-åringenn strax över. Till och med dollarn stärktes ju av beskedet. Jag räknar kallt med att räntorna ska upp under resten av året.

Från USA kom också BNP tillväxt under tredje kvartalet, 1,9% YoY mot 1,6 väntat och fg 2,0. Starkt och helt i linje med jobbtillväxten. Q4 kan nog bli i linje med Q3, men sen vänder det upp i Q1. Förstår att FED blir lite trött på marknaden när tidningsrubrikerna får det att låta som att tillväxten är -1,9% när den är +1,9%… något FED alltså tagit fasta på.

—–

Case Shiller Bostadspriser kom in på 2,0% YoY igår. Svagaste siffran sen krisen. Men sakta i backarna, priserna noterade samtidigt i absoluta termer ATH. Det är YoY takten som börjar klinga av. Samma med konsumentförtroendet, Michigan och Conference Board, då de inte heller stiger längre. Men de är på mycket höga nivåer. Jag tror att både bostadspriser och konsumentförtroende lär ligga högt närmaste året till följd av starkare konjunktur men fortsatt låga räntor. Men de kommer inte stiga i procent, men det gör inget.

Lite som när folk säger att det går åt helsike för Kina som bara växer med 6%. Tänk förr i världen när de växte med 12%. Ja tänk säger jag… då var ju ekonomin bara hälften så stor, alltså växer ekonomin lika fort idag i absoluta termer. Det gäller att ha perspektiv.

——

Njae, inte riktigt. Men visst, stockholmsbörsen har tangerat ett nytt ATH idag.

Vad handlar detta om? Jo dels är det en stark marknad. Stoxx och Dax har också gått bra. Men Stockholm har gått ännu bättre vilket handlar om starka rapporter. Starka i bemärkelsen bättre än väntat. Något som leder till upprevideringar av framtida vinster, vilket driver kurserna.

Är detta Risk on rally. Njae, kanske. Yuanen handlas på 7,08 och det är väl inte dåligt, men knappast markerar det nåt slut på handelskonflikten. US10yrs ligger på 1,79% och mina ögon så markerar det inte nåt slut på investerarnas konjunkturoro. Defensiva aktier har också gått bättre än Cycliska. Value har gått bättre än Growth. Detta har hittills inte varit nåt risk on rally. Men vi kanske är på väg dit och då har vi en väldigt bra bit kvar på uppsidan.

DOCK, är börserna rätt överköpta. Det brukar kortsiktigt va sådär, men långsiktigt bra. Dax har gap på 12,200 och SPX på 2,948. Just sayin’. Kanske lite överköpthet måste pysa ut först. RSI kring 50 brukar vara en bra entry Point. Därefter kan det bli bra igen. 1,780 på OMX är ingen orimlighet i första hand.

Triggers för nästa ben är såklart nyheter kring handelskonflikten. Alltså inte bara lösa twitter. En ISM siffra som vänder upp är också välkommet. I synnerhet New Order komponenten.

Alltså traden jag verkligen hoppas på är när marknaden börjar sälja trygga obligationer (varpå räntorna stiger) och tar pengarna och stoppar in i marknaden. Väl i marknaden går pengarna till growth/cykliskt samt att vi får en viss rotation tillbaks från Value/defensive in i Growth/cykliskt som pricken över i:et…. det är den verkligt stora rörelsen vi väntar på. När? Ingen aning.

I veckan har vi Flash PMIs från hela världen. Återkommer.

Vi har även Riksbanksmöte. Det står mellan oförändrat message om höjning, till att skrota december planen och peka på februari alternativt senare under våren istället. Inställd höjning helt alt börja prata om sänkning tror jag det är noll sannolikhet för.

I nästa vecka har vi FED möte, och allt pekar på en höjning faktiskt. Ändå lite märkligt att de avviker från sin rutt om att justera räntan kvartalsvis. Ett syfte skulle vara att de inte vill sänka i december, givet sin positiva tro på den amerikanska ekonomin, men att man ändå vill gå marknaden till mötes och då är det bättre att slå till med en sänkning till 1,50% nu i oktober. för att sen kunna avvakta i december.

Jag har skrivit om HM, Hennes och Mauritz, några gånger. Tycker den börjar kännas fullvärderad här kring 210kr. Därmed inte sagt att den vare sig kan gå upp eller ner. Kring 174kr blir jag köpsugen igen allt annat lika…

Have a nice one!

——————-

Riksbanken meddelar att man avser att höja i december. (Nästan) alla blir helt tagna på sängen. Svenska räntor lyfter, och med dem kronan. Tror vi är på väg mot 10,50kr mot euron nu.

Anledningen är precis som vanligt…. Svensk ekonomi växer med 1,0-1,5%. Viss inbromsning till följd av ett svagare Europa och byggsektor, men fortsatt helt okej. Inget som kräver en expansiv penningpolitik i varje fall. Inflationen fladdrar lite, men den håller sig runt lönetakten minus en procent. Det är som vanligt. Jobbskapandet har tappat i samklang med tillväxten, men det skapas fortfarande jobb sett till 3m YoY alternativt 12m YoY. Att då köra med negativa realräntor mätt som styrränta minus kärninflation är inte rimligt.

Många ser en höjning som en Åtstramningsåtgärd, vilket skulle vara ett policymisstag i en inbromsande ekonomi. Detta är fel analys. En höjning från -0,25% till 0,00% är att gå från extremt expansiv penningpolitik till NÅGOT MINDRE expansiv penningpolitik. Banka in detta!

Sen har vi det här med utsikterna. Ingen har facit såklart, men att göra nulägesanalys och sen extrapolera den är bara korkat. Inte för att framtiden inte kan bli som nuläget. Bara att framtiden blir inte som nuläget bara för att nuläget ser ut som det gör. Framtiden skiter i nuläget.

Men apropå framtiden så är Riksbanken positiv. Jag tror på 2-2,5% tillväxt nästa år. Så positiv är inte Riksbanken. Riksbanken tror på 2,8% löner nästa år, nedreviderat från 2,9%. Jag tror på flat löner jmf med i år. Anledningen är att avtalsrörelsen kommer präglas av nuläget. Därför tror inte jag på stigande inflation heller, utan riktmärket är löner minus 1%. Dvs ca1,6%. Sen tror jag att kronan kan gå mot 10eur. Det gör att kärninflationen kan pressas ner en bit under 1,6%. Detta trots att vi går mot recovery.

Men som sagt, allt pekar på att han höjer i december. Jag förstår honom. Jag hade gjort samma sak. Enkelt när kronan nästan står i 11kr dessutom.

Man säger även att man inte kan säga när nästa räntehöjning kommer. Jag förstår honom. Det hade jag också sagt. Personligen tror jag ändå att den kommer ett år senare, i december 2020. Då höjer han till +0,25%. Bakgrund… starkare konjunktur. Det tror han också på…. men han kan inte riktigt säga det i dagsläget för att prognosen är för osäker givet nuvarande marknadsoro.

—————————

Det har även kommit Flash PMIs. För Europa kom flash mfg Pmi in på 45,7 mot väntat 46,0 och fg 45,7. För Tyskland kom den in på 41,9 mot väntat 42,0 och fg 41,7. Bägge visar på att läget är fortsatt dåligt, dvs Tyskland ligger på svagt negativ tillväxt, och Europa någonstans kring 0,5-1,0. Men det blir inte sämre. Det är bra. Om de ska vända upp så är det USA och Kinas förtjänst. Men för detta krävs ett handelsavtal (stark Yuan, ökad kinesisk import osv…) samt att de lägre räntekostnaderna i USA börjar göra avtryck på konsumtionen. Gärna i kombination. Fram tills dess är Europa fast där man är. Så även Sverige skulle jag säga. Ingen recession… men väl ett ljummet läge som inte skapar några jobb och där vinsterna är svagt negativa.

US PMis kom precis… Viktig föråkare till ISM.

US Mfg Flash PMI 51,5 mot väntat 50,7 och fg 51,1

US Non-Mfg Flash PMI 51,0 mot väntat 51,0 och fg 50,9

Okej, jag skulle säga att de indikerar tillväxt strax under 2% i årstakt, eller en jobbtakt mellan 100′-150′ i månaden. Jag skulle säga att de här siffrorna ligger mellan ISM och de Empire/Philly mfl. Det intressanta är att räntemarknaden tagit rygg på ISM, medan aktiemarknaden mer tagit rygg på de mer optimistiska lokala indexen. Ni vet var jag står!

———————-

Ska ni lyssna på poddar ska ni lyssna på Börssnack med Hansen och Olavi. Men ska ni lyssna på nåt annat avsnitt så kan jag varmt rekommendera Penserpodden där de intervjuar Pär Sandå från fd Pan Capital. Bortsett från hans ljuva skånska så är det helt enkelt brilliant.

https://poddtoppen.se/podcast/1478350710/penserpodden/avsnitt-10-hur-blir-man-varldens-basta-trader

———————

Tre saker jag hörde på lunchen häromdagen…

1, (De flesta) köper efter en aktie gått upp och säljer efter den gått ner.

Men jag hörde också…

2, (De flesta) säljer aktier som går bra, och behåller och/eller köper dem som går dåligt.

Detta skulle då vara en av många anledningar till att många har så svag avkastning. Tänker man inte efter så låter det ju spontant som att det ligger nog nåt i detta.

MEN, Första uttrycket säger ju att många köper EFTER nåt gått upp, medan det andra uttrycket säger att många säljer det som gått bra. Hmmm. Första uttrycket säger att många säljer när nåt gått ner, medan det andra uttrycket säger att många behåller eller köper, i varje fall inte säljer, nåt som gått dåligt. Hmmm. Rätt snurrigt ellerhur?

Bägge uttrycken verkar också peka på att alla gör samma sak, men om jag inte är felunderrättad så finns det en köpare varje såld aktie, och en säljare bakom varje köpt aktie.

Vad är sanningen. Jo, Det är inte fel att vare sig köpa eller sälja en aktie som gått upp eller ner. Det beror på värdering och vinstutsikter vid varje enskilt tillfälle. Men i varje affär finns en köpare och en säljare. Den ene kommer att ha rätt om vinstutsikter/värdering, och den andra kommer att ha fel. Det har inget att göra om aktien gått upp eller ner. Det kan vara rätt att både sälja och köpa, och det finns även där både en köpare och säljare bakom varje affär. Men bara en kommer att ha rätt.

Konklusionen är att båda uttrycken är rätt, och fel. Det beror på hur värdering och vinster utvecklas.

Reglerna är för förenklade. Den som köper EFTER uppgång kan göra rätt om aktien ser billigare och bättre ut än någonsin. Gör den inte det är det fel. Den som säljer en aktie som gått ner gör rätt om underliggande ser svagare ut och försämras. Har de inte gjort det är det ett misstag. Det är inte fel att sälja en aktie som gått upp om den är fullvärderad. Är den inte det är det fel. Det är inte fel att köpa eller behålla en aktie som gått dåligt om den blivit billig, men har den inte blivit det så är det fel. Men oavsett finns det en säljare och köpare bakom varje affär, och bara en vinnare.

Många tumregler är bra, men inte alla.

Den om värdering är bra, köp billigt, sälj dyrt. Problemet med den regeln är inte att den inte är bra. Problemet med den är att veta vad som är billigt och dyrt.

—————————-

Tyska IFO kom in på 94,6 mot väntat 94,5 och fg 94,6. Förväntanskomponenten var positiv. Inte så mycket att bråka om, samma analys som Flash PMI ovan…

———