Kortsikt's Blog

Idag.

Senaste lönesiffran låg på 2,5%. Core PCE låg på 1,3% YoY

FED styrränta 0%

US 2yrs Treasury bond, dvs korta räntan, ligger på 0,89%
US 10yrs Treasury Bond, dvs långa räntan, ligger på 2,26%
Spread 137 bips

Year END 2016.

Lönerna tagit sig upp till 3%, Core PCE närmar sig 2%.

FED styrränta 1%, man har höjt med 25 punkter i kvartalet

US 2yrs Treasury bond, dvs korta räntan, ligger på 1,50%
US 10yrs Treasury Bond, dvs långa räntan, ligger på 2,5-3,0%
Spread 100-150 bips

Year END 2017

Lönerna har stabiliserats kring 3-4%, Core PCE kring 2%. Detta för att räntehöjningarna biter.

FED styrränta 2%, man har höjt med 25 punkter i kvartalet. Nu är penningpolitiken balanserad.

US 2yrs Treasury bond, dvs korta räntan, ligger på 2,5%
US 10yrs Treasury Bond, dvs långa räntan, ligger på 3,5-4,0%
Spread 100-150 bips

Inom 5 år.

FED slutar att rulla över MBS och Treasuries som förfaller. Därmed börjar the real EXIT.

Jag tror att realräntorna stiger med 100-150 punkter.

US 2yrs Treasury bond, dvs korta räntan, ligger på 3,5-4,0%
US 10yrs Treasury Bond, dvs långa räntan, ligger på 4,5-5,5%
Spread 100-150 bips

Konklusionen av detta är att Svenska bolåneräntor, typ de korta 3 månaders räntorna, kommer att stiga med ca 3%, till mellan 4-5% om detta blir verklighet inom en 5 års period.

Är Svensk ekonomi och svenska hushåll rustade för detta? Det borde finnas en lag som tvingar alla svenska låntagare att räkna på om de klarar 5% ränta på sin samlade skuld.

Skuld är en sak. Tillgången en annan. Idag ligger många svenskars pengar parkerade i räntefonder av olika slag. Även bland- och allokeringsfonder har varit poppis. Idag är statspapper negativa, bostadspapper negativa, IG bonds får du 20-150 punkter över Stibor. HY, ja där är variationen stor.

Men jag frågar er, vad ska räntor och krediter yielda om den Amerikanska 10 åringen når upp till 5% inom en 5 års period. Vad får det för inverkan på priserna på de instrumenten. Jag vågar mig inte på någon prognos över defaults, låt oss anta att den är noll. Bara för att göra saker lite lättare. Men om du sitter på en ränteportfölj som ger mellan Stibor och Stibor +200 med snitt duration på 3-4 år. Då kommer din avkastning, efter avgifter, i princip vara noll över en 4 års period.

Är noll % avkastning över en 4 års period bra? Nej inte i absoluta termer. Jämfört med aktier är det mer tveksamt. Bara för att räntor går dåligt behöver inte aktier gå bra. Så där vågar jag mig inte på en prognos. Jag ivll bara att man ska ha klart för sig att om man sitter på ett bostadslån, så kanske man helt plötsligt får betala 4-5% ränta om året, samtidigt som sparandet står stilla. konklusion. Har du lån, och en räntefond. Sälj den och amortera! IDAG

Det är framförallt korta räntor som kommer att lyfta vid en räntehöjarcykel

Dock gäller det inte för Europa, då korta räntor bör stiga, men ändå spreada isär mot USA. Samtidigt som Europeiska långräntor borde stiga ganska kraftigt. Se nedan. Europa repar sig mycket snabbare än USA. Detta borde göra att räntespreaden mellan bund och us bond borde minska. Minskar den stärks Euron… alt försvagas dollarn. Hur man nu vill se det.

Sverige är en funktion av Europa. Får jag gissa friskt, så tror jag att Tyska 2 års bunden kan gå till +0,5, från -0,4 och 10-åringen till 2,0% från +0,5. Givet att vi slutar prata om recovery i Europa, och den de facto infinner sig på allt sätt. Svenska statspapper korrelerar med Bunden, och bostadspapper korrelerar med statspapper. Räkna med att 3m boräntan stiger till 2,5% nästa år!

Vi ska vara medvetna om att vid tidigare tillfällen den amerikanska arbetslösheten passerat 5%, så har lönerna ökar rätt kraftigt. Vilket slår direkt mot Core PCE. Dock är vi mer dollar och räntekänsliga idag, och Output gap, såväl i USA och Globalt är mer negativt. Någon hyperinflation baserad på löner, räknar jag inte med!

UBS har tittat på realräntan och QE. I mitten 2008, innan QE, så låg FEDs andel av alla utestående treasuries på 10%. Idag ligger den på 20%. Detta pressade ner realräntorna från att ha varit positiva till negativa. Som mest negativa var de sent 2012. Dvs några månader innan Bernanke började tala om tapering, och andelen treasuries peakade. Därefter har realräntan stigit. UBS gör bedömningen att FEDs QE politik tryckt ner realräntorna med ca 150 punkter. En del har redan gått tillbaks, men som sagt, det är minst 100 punkter kvar. Ovan har jag ändå räknat med 150 punkter.

För att avsluta lite positivt. Den dagens 10 åringen ligger på 5%… och alla andra räntor åkt upp, så är det en belastning på alla skuldsatta i världen. Får vi då en återgång i konjunkturen, så kommer det vara ett finfint läge, som det brukar vara historiskt när räntorna är höga och konjunkturen vänder ner, att köpa en portfölj med långa räntor, och enjoy the ride medan risky assets, som aktier kraschar. Så att man kan sälja portföljen med vinst lagom till att man köper aktier billigt. Klassiskt. Dilemmat är att det ligger så långt borta att vi väl har glömt hur man ska agera, NÄR man ska agera.

Visst, jag är jätteorolig över vad en FED höjning, om den kommer i december, kan föra med sig på aktiemarknaden, vilket i sin tur är en funktion av hur räntemarknader kommer reagera, dvs hur mycket kommer räntorna att dra för att prisa in framtiden. När Bernanke pratade tapering våren 2013 drog räntorna 100 punkterna på en månad. Det känns inte orimligt även denna gång. Give and take så borde 2 åringen dra mot 1,5%. Hur aktier kommer ta emot detta är svårt att säga. Spontant skulle jag säga negativt. Faktum är att marknaden redan har gett oss ett smakprov på hur den ställer sig till högre räntor med tanke på den svaga marknaden sedan jobbsiffran för en dryg vecka sen. Men jag är som sagt Fundamentalt och strategiskt negativ, och varit det under en längre tid. I detta tar jag höjd för en normalisering av räntorna. Taktiskt tekniskt däremot så känns det som att rekylen kan vara på väg mot sitt slit och jag köper spekulativt idag. SL stängning under 1,441.

I förra veckan hade vi lite blandad data från USA,

Importpriser kom in på -10,5% YoY mot 9,4 väntat och fg -10,7… dollareffekten håller sig. Januari kommer bli intressant

Core PPI kom in på 0,1% YoY mot väntat 0,5 och fg 0,8… svagt

Retail sales kom in 0,1 MoM mot väntat 0,3 och fg 0,1… svagt över hela linjen. Vi får se vad julhandeln landar någonstans

Slutligen Michigan, 93,1 mot väntat 91,5 och fg 90,0…. som alltså har vänt upp i spåren av stark börs hoppas jag. Ska bli intressant att följa konsument förtroendet nästa år när deras bolånekostnaden så sakterliga vänder upp….. jag menar det är en intressant coctail av starka huspriser (stark balansräkning) och bra börs och sjunkande arbetslöshet å ena sidan…. och stigande räntor och dyrare boendekostnader å andra sidan….

I veckan kommer Core CPI från både USA och Europa, samt NAHB index från USA. Inga game changers.

CS konstaterar att vi är i speciellt läge. Å ena sidan har ECB och BoJ flaggat för mer QE, å andra sidan ligger FED närmare sin räntehöjning än någonsin nu när lönerna till kanske börjar röra på sig. Det betyder bara en sak. Stark dollar, och svag Euro och alla andra. Stark dollar betyder svag olja, allt annat lika. Det har vi redan sett. Men det intressanta är att oljan historiskt varit korrelerad med inflationsförväntningarna i Europa…. där har de gått på skilda håll på sistone. Vissa hävdar att någon måste ge sig. Antingen att ECB misslyckas och inflationsförväntningarna faller tillbaks. Eller att dollarn toppar ur…. eller så är sambandet dömt att misslyckas?

Historiskt har dollarn stärkts fram till första räntehöjningen, och därefter haft en lugnare utveckling. Dvs Buy the Rumour – Sell on facts liksom. Jag tycker man ska vara försiktig med att jämföra med historien. Det är mycket som är nytt denna gång. Det är komplex materia där den svåraste tycker jag är kanske att räntehöjningar leder till stark dollar, men att stark dollar i sig håller nere tillväxt och inflation och de facto motarbetar räntehöjningar…. så det är lite hönan ägget Catch 22 problematik.

Hursomhelst, en svag euro är mumma för de europeiska företagen. Så man förstår ju Draghis argumentation.

En annan sak som jag tänkt på mycket är konsensus resonemanget kring räntehöjningarna. De allra flesta säger att när höjningarna kommer så är de små och långsamt tempo. visst det kan mycket väl bli så. Men det låter som om de är FED som bestämmer detta, och liksom har 100% kontroll över detta. De har de inte. Åtminstone inte till 100%. Låt mig ta ett exempel. Om det visar sig att kärninflationen i december 2017, mätt som Core PCE, letat sig upp till 2,8% så har FED under de närmast 2 åren blivit tvingade att höja långt mycket mer än om det visar sig att inflationen segat sig upp till 1,8%. Visst, man måste även se till dollarns utveckling, tillväxt och jobbskapande i den amerikanska ekonomin, men enkelt uttryckt kan man säga att 2,8% kommer tvinga FED till en betydligt mer hökaktig penningpolitik, än om inflationen är 1,8% om två år. Den senare skulle faktiskt ge dem utrymme att fortfarande vara smått duvviga.

Dvs styrräntan skulle i första fallet med enkelhet kunna ligga på 3%, medan den i senare exemplet kan ligga på 1,5%. Det blir jävligt stora konsekvenser beroende på vilken bana man väljer…. eller ska jag säga tvingas välja.

Så det handlar alltså INTE om att FED VILL höja lite och sakta, utan inflationens utveckling de närmaste åren. Den är naturligtvis väldigt intressant att diskutera. Men man ska vara ödmjuk, oavsett om det är FED eller Riksbanken, Nordea eller Morgan Stanley som satt sina skarpaste hjärnor på att prognostisera inflationen senaste åren, så har du haft större chans att pricka rätt om du sagt att senaste siffran, är framtida siffran… eller kanske kasta pil? Det är helt enkelt väldigt svårt, för att inte säga omöjligt att pricka rätt på Core PCE i december 2017. Det är synd för det är en helt avgörande siffra för ditt sparande.

I USA är Q3 typ slut. Verkar som om den kom in rätt inline. I Q3 tjänade SPX bolagen 30usd per aktie, dvs in line med förra året. Lite gäsp. För helåret tror man att SPX ger en EPS på 120, dvs PE15 på 16,8. Det är högre än historiska snittet. Å andra sidan är räntorna lägre, å andra sidan är vinsttillväxten lägre. Å andra sidan kan vinsterna stiga om Sales tar fart, å andra sidan kan löner och kostnader stiga också…. men viktigast av allt, Är PE-talet för högt om räntorna börjar stiga? Det beror på hur högt de stiger. Svårt att säga. nästa år tror man på EPS på 128. Dvs PE 15,8. Det är ju fair, å andra sidan har marknaden kroniskt haft fel varje år vid den här tiden gällande nästkommande års vinsttillväxt.

Ett är säkert, EPS 2007 låg på 92usd. I år blir den 120usd (den hade kunnat vara 136usd om det inte vore för att den starka dollarn medfört att  energibolagens vinster krympt pga oljan och där vinster som SPX företag tjänat utomlands är mindre värda). Det är 30% vinsttillväxt sedan dess… eller med 3,5% om året. Det är klent. Klent på många sätt:

Klent om man ser till historiska 8-års perioder

Klent om man ser till senaste 85årsens genomsnittliga vinsttillväxt på 7%

Klent om man ser till historiska recovery faser.

Och då är ändå USA de som anses har repat sig bäst sedan Lehman. Europa och Japan är mycket sämre.

Måttlig vinsttillväxt trots allt! Börsen har gått desto bättre. Det handlar om multipelexpansion.

Jag tror SPX är känsligt för stigande räntor.

Jag tror marginalerna är känsliga för stigande lönekostnader.

Jag tror Sales tillväxten har potential om USA går in i ett mer normalt konjunktur scenario, då kan vinsterna öka igen, i absoluta termer.

Jag tycker PE 18 är högt om det inte finns vinsttillväxt, OAVSETT var räntorna är.

Jag tycker alltid PE under 14 är intressant, OAVSETT VAR räntorna är.

P/BV eller P/EK är ett trubbigt mått, men jag tycker alltid man ska vara skeptisk när en marknad handlas 1 standardavvikelse över historiska genomsnittet. Detta trots att fwd ROE, dvs vinsterna sett till EK, är på en hög nivå. Det omvända gäller också, man ska vara open-minded när P/BV handlas under 1 standardavvikelse under historiska genomsnittet.

Varför? Jo dels för att aktiesparande bör ses på lång sikt. På lång sikt är det inte troligt med vare sig Noll inflation eller Hyper inflation. Om räntor dopar eller antidopar värderingarna så är det temporärt och bör mean revert.

Varför? Jo för att jag skulle aldrig betala PE20 för en korvkiosk med flat earnings…. trots att någon säger att du kan låna i stort sett gratis!

Jag vet också att man inte kan titta på PE talet ensamt för att lyckas i marknaden.PE talet varnade aldrig 2007. Faktum är att PE talet sällan varnar för krasch, utan varnar oftast för mindre sättningar. De som varit med ett tag förstår vad jag menar!

Mvh

Det har kommit en hel del data från Kina, men innan jag rapporterar den, vill jag lyfta fram en sak.

Det har skett en paradigmskifte i Sverige. Tidigare, så kunde man vara FÖR och EMOT invandring. Så fort någon sa: Jag är för en solidarisk invandringspolitik, men INTE till vilket pris som helst, då var man per automatik EMOT invandring. Man kunde välja mellan att vara FÖR @ any cost, om inte, så var man per automatik EMOT. Var man EMOT så var man dessutom rasist.

Inom politiken fanns det samma jargong. Antingen var man FÖR en solidariskt invandring @ any cost, eller var man med SD. Inget mellanläge. Det var denna jargong som möjliggjorde DÖ. Syftet med DÖ var att stänga ute SD. Bieffekter javisst, men det primära målet var uppnått.

Ebba Busch Thor och hennes KD är faktiskt ansvariga för att detta synsett bröts tycker jag.

De kastade in handduken och sa att DÖ är vansinnigt

Det ledde till att alla andra hoppade av DÖ

Det möjliggjorde friare spelregler. Man kunde återigen sätta press på regeringen och tycka fritt.

Moderaterna uttalade sig kritiskt till den nuvarande flykting politiken, trots att man hade en uppgörelse.

Sossarna stänger gränserna IDAG.

SOLIDARITETEN hade tydligen ett pris. Money talks, som alltid

Jag är inte hundra på siffrorna, så ni får ta dem med en nypa salt.

Men i årets budget tror jag man satt av 17mdr till Migration. 40mdr var avsatt till bistånd. Enligt OECD får man tydligen ta upp till 40% av biståndsbudgeten. (Vet inte hur det här fungerar, men man har väl åtagit sig vissa skyldigheter på nåt sätt). Det betyder att vi kan ta 16mdr därifrån. Vi byter extern solidaritet mot intern solidaritet. Ingen verkar bry sig. Det betyder att vi har 16+17=33mdr att lägga på nyanlända flyktingar. Jag har hört att notan i år kommer landa på ca 50-60mdr.

Det är nu pengarna vs solidaritet kommer in på allvar. Det saknas alltså 17-27mdr. Säg 23mdr. Men det är inte hela sanningen. Då den Svenska räntedopade ekonomin faktiskt har accelererat efter sommaren så kommer Skatteintäkterna per automatik att bli högre än man räknat med. Det gör att det är inte riktigt 23mdr som saknas, utan betydligt mindre. Men låt oss för saken skull ändå säga att det saknas pengar. Vad göra?

Vi har 3 möjligheter:

1, Att dra ner på andra kostnader, dvs försämra välfärden
2, Höja skatterna
3, Låna pengar, genom att man tillåter budgetunderskott, vilket alltså blir resultatet om man inte väljer vare sig punkt 1 eller 2.

I efterhand kan man konstatera att det var LÄTT att vara SOLIDARISK @ any cost, SÅ LÄNGE SOM PUNKT 1-3 åtgärder inte var aktuella. Nu behöver vi välja mellan 1-3 och då blir det svårare. Således är vi nu inte länge SOLIDARISKA @ any cost. Taket för vår solidaritet sträckte sig alltså till att kostnaden inte triggade 1-3. Solidariteten hade ett pris tydligen 🙂

Maggan ska tydligen komma med en ny budget idag. Vi får se om hon väljer punkt 1 eller punkt 3, eller en kombo av de här. Att höja skatterna är nog inget altenativ. Det är inte så populärt att höja skatterna för att finansiera nyanlända flyktingar. Det är som att tvinga folk att vara solidariska, och det gillar ju inte alla. Särskilt inte de osolidariska. Till och med någon som är Solidarisk, kanske tvekar när hon får mindre över i plånboken nästa månad. Så skattehöjningarna känns långt borta. Det vinner man inga röster på. Solidariteten har fått ett pris. Men det var kanske ändå bara en tidsfråga?

Ska man vara lite kritisk så har flyktingfrågan INTE varit särskilt viktig ur ett statsfinansiellt hänseende, och är det inte nu heller. Rent finansiellt hade vi kunnat ta betydligt fler flyktingar givet hur bra det går nu. Men det finns såklart ett kapacitetstak hur många som kan erbjudas kost och logi till vettigt pris. Det taket verkar vi ha uppnått. Dessutom måste vi ju i framtiden erbjuda skola, sjukvård etc och då blir det kanske inte lika enkelt. Sverige går ju bra just nu…. men vi kanske inte gör det 2017, det får man också ta i beaktning.

Kina.

CPI kom in på 1,3% YoY mot 1,5 väntat och fg 1,6.. klent, men öppnar upp för stimulus
PPI kom in på -5,9 mot -5,9 väntat och fg -5,9… gäsp

Retail sales kom in på 11,0% YoY mot väntat 10,9 och fg 10,9… gäsp
IP kom in på 3,6 mot väntat 5,8 och fg 5,7… svagt
FAI kom in på 10,2 mot väntat 10,2 och fg 10,3.. gäsp

M2 kom in på 13,5 mot 13,2 och fg 13,1… hmmm lite bra eller, särskilt om man ser realt.

Nya lån kom in på 514mdr mot 800 väntat och fg 1,050… klent

totalt sett en rätt blandad skörd, fast inte med jätteavvikelser, vilket totalt sett borde innebära att tillväxten i Q4 tuggar på i nivå med Q3. Marknaden verkar ta det med en axelryckning, då börserna knappt rör sig. Så här långt så är Kina vare sig en med- eller motvindsfaktor ur ett aktieperspektiv.

I Sverige kom det inflationssiffror på morgonen. Kärninflationen kom in på 1,1% mot 1,1 väntat och fg 1,0. Det är kul för Ingves. Detta tillsammans med en räntehöjning från USA i december skulle betyda att han kan vila på hanen. Å andra sidan så blir det svårt för honom att sitta still om Draghi brassar på med mer stimulanser. Å andra sidan kanske Draghi väntar för att se om FED höjer, och effekterna på dollarn efter det.

Jag fick ett mail av en läsare som frågade om jag fortfarande stod fast vid att Svensk ekonomi går dåligt ur ett historiskt perspektiv. Svaret på den frågan är NEJ. Särskilt nu under senhösten har Svensk ekonomi växlat upp, tillväxten kan bli 3,5% vilket inte ärr så pjåkigt ur ett historiskt perspektiv. Även jobbskapandet har växlat upp. Visst, vi är inte riktigt på den nivån som historiskt varit förenligt med högkonjunktur, men inte så långt därifrån heller. Fortsätter vi alltså att växa så här och inflationen INTE fortsätter att stiga. Då kan vi ha en diskussion kring inflationsmålet. Men nu verkar det ju faktiskt som priserna följer med upp. Å andra sidan står jag fast vid att Sverige är ordentligt räntedopat, mer än någonsin. Så den här glädjen kan få ett abrupt slut i händelse av stigande räntor.

Det är ju ett rätt intressant faktum att Svensk ekonomi inte har varit så stark sedan 2007 (om man bortser från 2010 som bara var en studs från 2009) samtidigt som vi har den största flyktingkatastrofen någonsin. Är inte det bra lyckosamt????? Vad är oddsen liksom! Som att vinna på Lotto samma dag som man får sparken!!!

Ha en bra dag!

Marknaden e ju lite lustig. Jobb siffran kom i fredags eftermiddags, men det hände inte ett skit i marknaden. Alla satt och tittade på varandra utan att göra nåt kändes det som. Sen fick man sova på saken över helgen. Sen toppade vi ur igår på 1,537. Vi nådde inte riktigt target 1,545. Nu är det rekyl! Snacka om att vara seg i startblocket. Jag var nyfiken på vad som skulle hända kring gapet 1,508. Men köparna lös med sin frånvaro. Nu ligger vi och harvar vid ytterligare en stödnivå, 1,485. Jag skulle gärna vilja säga att jag är positiv och köpa, men USA och Europa indexen e fortfarande rätt överköpta och har gap att täppa till. Jag vill se styrka där först. Annars kanske de ska ner en bit till.

Nästa viktiga stödnivå ligger på 1,441-1,453. Problemet är inte OMX i sig, problemet är att de känns i ofas med Europa och USA.

Nåväl, marknaden tog ett rejält kliv efter fredagens siffra. Från att prisa in räntehöjning nästa sommar, till att ligga på 75% sannolikhet i december. I början av december får vi en jobbsiffra till. Den måste bekräfta att vi är på G, och förra fredagen inte var något undantag. Annars tror jag FED väntar till Mars.

Men hursomhelst, går vi mot höjning i december så tror DB att Europeiska aktier ha ca 5% nedsida, vilket förklaras av realräntans utveckling. Som rule of thumb skulle man kunna säga att man kan förvänta sig en Fib50% korrektion av den uppgång vi sett sedan slutet på september i så fall. Givet att räntorna fortsätter att stiga…. 2 åringen i första hand borde klättra vidare över 1% i sin strävan att nå 1,5%. Givet att vi får en höjning alltså.

Var på middag i helgen, och föga förvånande så var samtalsämnet nummer ett, Flyktingfrågan. Bör vi ta emot eller ej. Om vi tar emot, hur många osv. Alla har en ganska klar åsikt, och det blir gärna ganska temperamentsfullt.

Nu vill jag göra klart för alla att den här bloggen handlar om ekonomi, och ska under inga omständigheter smutsas ner av någon politisk debatt. Jag kommer att ta mig friheten av radera samtliga kommentarer, oavsett ståndpunkt, om de syftar till att driva opinion.  Det finns tusen andra forum där man kan skriva av sig.

Med detta sagt åter till helgens ”debatt”. Det som jag tyckte var rätt kul är att kvinnan som stod för hög solidaritet och i stort sett obegränsat flykting mottagande även tyckte det var för jäkligt att man pratade om att höja pensionsåldern. Hon tycker att 65 år snarare är för högt. Vidare tyckte hon att man borde förkorta arbetsveckan. 30 timmar till oförändrad lön borde räcka. Mannen som tyckte att vi borde stänga gränserna för länge sedan, han tyckte däremot att jobbskatteavdragen som gjorde under Reinfeldt var galna och borde ändras tillbaka ögonaböj. Han ville även införa fastighetsskatt. Det tyckte inte hon.

Låt oss slå fast, Att vara solidarisk kostar pengar i det korta och medellånga perspektivet. På lång sikt är det kanske en vinst affär?

Men låt oss fundera på det korta perspektivet, då det är detta som ska finansieras nu, IDAG. Om man förespråkar en hög nivå av solidaritet så borde man även ta konsekvenserna av detta. Dvs i samma andetag som man säger att man är solidarisk, så borde man säga att man är beredd att höja inkomstskatten (dvs få mindre över i plånboken varje månad) och jobba till man är 67år minst. Man kan inte säga antingen eller. På samma sätt borde alla som vill sänka skatterna eller lägga mer pengar på välfärden osv inse att de per automatik är Osolidariska då deras önskemål inte går att kombinera med att ta emot flyktingar.

För det är nämligen så att staten har sina inkomster, och sina kostnader (välfärden), och ett netto av de här båda. Det nettot kan vara plus, minus eller noll, vilket innebär att en stat behöver ta upp lån, amortera på statskulden, eller inget avdera. I högt belånade ekonomier så bör det vara positivt, dvs de bör göra ett överskott så de kan amortera. Sverige är lågt belånat, så i vårt fall finns egentligen bara alternativet Noll och negativt. Ta upp lån eller inte.

Det ger ett antal möjligheter

1. Intäkter minus kostnader = 0. Ta INTE upp lån och INTE öka statsskuld
2. Intäkter minus kostnader = minus, Ta upp lån och öka statskuld.

De flesta verkar vara ganska överrens om att ta upp lån är en dålig idé om det inte går till Investeringar som ex järnväg eller vägar. Eller nåt annat som är beständigt och får positiva effekter på tillväxten på lång sikt. Låg skuldsättning är en styrka som man har väldigt lite nytta av i goda tider, men väldigt stor nytta av i dåliga tider. Det finns gott om bevis för detta.

Det gör att alt 1 är det enda tänkbara för de allra flesta Svenskar. Balanserad budget med bibehållen statsskuld. Jag har på känn, oavsett vilken politik man håller på, så finns det brett stöd för detta.

Om nu kostnaderna ökar i samband flyktingmottagandet, så har man två möjligheter. Antingen, som nu, minskar man andra kostnader. Idag tar vi av budgeterade biståndsmedel. Mer till flyktingmottagande, mindre till bistånd. Löfven rosas av Junker och Merkel, men får ta skit av FN och Jimmy som vill att pengarna gåt till tält i Libanon. Typ. Frågan är om detta är uthålligt. Jag vet inte. Men om det inte är det, så ställs vi inför dilemmat, Tulla på kvaliten på välfärd, eller öka intäkterna. De flesta verkar tycka välfärden inte riktigt håller måttet, så majoriteten vill inte sänka kostnaderna för den. Vi vill helt enkelt inte ha sämre vägar, skola, hälsovård osv på bekostnad av flyktingmottagandet. Snarare tvärtom.

Då kvarstår skattehöjningar. Slopade jobbskatteavdrag, jobba mer och längre, högre skatt på inkomster osv.

När vi talar om att vara Solidarisk eller Osolidarisk, så skulle man lika gärna kunna tala om höjda inkomstskatter eller bibehållna. Det är samma sak. Enkelt uttryckt. En ”solidar” kan säga, jag är beredd att ge upp 5% av min lön för att ta X flyktingar. En osolidar kan säga, jag vill inte ha högre inkomstskatter, därför måste vi stänga gränserna. Enkelt uttryckt så handlar det om detta. Sen kan man bråka om detaljerna men i stora drag kommer det fungera så här.

Om man är för ett obegränsat flyktingmottagande, så måste man vara för att jobba till man är 70 år och/eller betala betydligt mer skatt på lönen. Det går inte att tycka på ett annat sätt. Gillar man inte skattehöjningar då tillhör man per automatik de osolidariska.

Det är ju faktiskt det verkliga kvittot på solidaritet. Dvs om man kan säga ”Jag tycker Sverige bör vara solidariska och ta emot behövande som söker hjälp här, och DÄRFÖR MÅSTE jag avsäga mig X kr i månaden vilket gör att jag inte kan bo lika bra, äta lite sämre, semestra lite mer sällan osv.”Eller ”Jag vill inte försaka X kr av min lön varje månad. Jag har det tajt som jag har det, och den livsstil jag har vill jag behålla. Därför anser jag inte att Sverige har råd att vara solidariska”.

Jag skulle respektera bådas åsikt.

Men jag blir trött på dem som säger, ”Sverige är så pass rikt, att vi måste ta vårt solidariska ansvar” Ja, vi är rika, sett till din lönenivå jämfört med lönenivåer i omvärlden, eller den välfärd varje medborgare får eller har rätt till i genomsnitt. Då har vi det jättebra. Men vi är inte rika i den benämningen att staten har en kassakista att ösa ur. Alla pengar som kommer in, de går också ut. Varje år! Så när du säger att vi är rika, och har råd att vara solidariska så måste man förstå att det handlar om att vi klarar att reducera kvaliten på välfärden (vilket skulle vara okej för att den är så bra jmf omvärlden), dvs vi tar av nåt annat och lägger det på flyktingmottagandet. Alternativt beskattar befolkningen hårdare då de ändå har det så pass bra med befintliga löner. Då kan vi kan lösa finansieringen.

På samma sätt är det tröttsamt att höra flyktingmotståndare säga, nu kommer det gå åt helvete, gränsen är nådd, Sverige klarar inte det här, nu blir det kris. Gränsen är nådd. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det inte så. Ni har fel. Vi kan på rätt många sätt frigöra 100mdr kronor. Frågan är om vi är beredda att göra det. De Osolidariska är inte det.

Sverige har en extremt låg statsskuld och Ex flykting kostnaderna en hyfsat balanserad budget. Vi kan både dra ner på välfärd och öka beskattningen på medborgarna och finansiera det här om vi vill. Visst, vi får det sämre i termer av lägre disponibel inkomst och/eller sämre välfärd.

Jag har inte räknat på det exakt men skulle vi dra in 10% mer i inkomstrelaterade skatter så ger det ca 100mdr kr.

Ex.

Din Bruttolön är 30,000kr
Inkomstskatt ca 9,000kr
Netto 21,000kr du får ut.
Arbetsgivaravdgifter etc, ca 9,000.

Staten få in ca 18,000 kr.

Hade man kunnat öka den med ca 10%, dvs 2,000kr så får staten in 100mdr allt annat lika.

Dvs du får ut 19,000kr.

Det är kärnan av att vara solidarisk.

(med reservation för fel räkning)

Ett alternativ välfärden, dvs kostnaderna som stat, landsting och kommuner har med ca 6%.. Det ger också ca 100mdr. 6% rakt över hela linjen. (Också ett trubbigt ex för det handlar till stor del om uppsägningar vilket leder till ökad kostnad för ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter. Men vi pratar om förenkling)

Faktum är att Sverige skulle utan problem kunna sälja 100 miljarder i 10 åriga statsobligationer till nästan noll i ränta utan problem, och ta pengarna och lägga på att hjälpa flyktingar. Den årliga kostnaden närmaste 10 åren är i princip noll, och först om 10 år ska pengarna betalas tillbaka, och då rullar man över dem i en ny skuld till ny ränta. Detta är inte något man rekommenderar såklart, men det är fullt möjligt.

Om man räknar på det så är allt möjligt, men väldigt smärtsamt. Men jag antar att det är det som kännetecknar solidaritet. Hade det inte känts så hade det inte varit så svårt att vara solidarisk.

Men det stör mig att ingen sätter siffror på det. Varför kan så få solidariska människor svara på vilket belopp som krävs av varje svensk för att kunna ta emot flyktingar? De borde ju i sin analys tänka, jo men det här beloppet tycker jag är hanterbart… Jag är för en solidarisk flyktingpolitik. På samma sätt borde de osolidariska tänka tvärtom, dvs det här beloppet per svensk och månad är orimligt högt. Jag väljer att köra på den osolidarisk linjen. Men väldigt få, oavsett grupp, verkar veta.

Många pessimister har också fel när de säger att tillväxten skulle bromsa in om vi lägger mer medel på flyktingar. Det är nämligen ingen skillnad samhällsekonomiskt om vi anlitar Skanska för att bygga flykting boenden eller bygga nåt annat. Pengarna går ut i ekonomin. Det spelar inte heller nån roll i strikt ekonomisk mening om du ger 100kr till en invandrare som går till ICA och handlar upp den, eller om du ger pengarna till en arbetslös svensk som handlar upp samma 100kr på ICA.

Jag säger inte vad som är rätt eller fel. Det finns många aspekter av det.

Men enligt min mening så går det att vara Solidarisk. Sverige går inte under, det går att lösa finansieringen, men förstår verkligen alla vad priset är? Är man beredd av försaka det? Jag säger så här:

Hur många tusen kronor är du beredd att släppa av din lön varje månad, så ska jag tala om för dig hur många flyktingar vi har råd att ta emot.

Min förbryllning kvarstår, hur kan så många vara så övertygade utan att veta kostnaden för flyktingmottagandet?

Oavsett vem du träffar,

Tillhör de solidariska lägret fråga:

Så du tror på obegränsad invandring. Vet du hur mycket skatten på din inkomst kommer öka de närmaste åren till följd av detta? Hur mycket mindre i lön är du beredd att ta för att det ska vara ok med obegränsad invandring?

Tillhör dem det osolidariska lägret fråga:

Så du tror på att stänga gränserna för att vi inte har råd. Hur mycket mer hade du behövt betala i skatt varje månad för att finansiera en obegränsad invandring?

Många solidariska firar just nu när Sverige har tagit på sig ledartröjan. Hur kan ni göra det när allt finansieras genom att man tar pengar från biståndsbudgeten? Vi ökar solidariteten på hemmaplan, men minskar den lika mycket i kronor räknat på bortaplan. Nettoökningen i kronor som går till solidaritet är noll enligt mig. Det borde få de solidariska att snarare deppa, och de osolidariska att fira. Nästan!

2014 var ett normalt år. Då la vi 3ggr så mycket på bistånd som migration. Det finns att ta av om vi börjar tänka i termer av inhemskt bistånd.

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-utgifter/

Som sagt, alla kommentarer är välkomna, men är de inte sakliga och finansiellt förankrade så tar jag mig friheten att radera. No offense. Den här bloggen driver inte opinion!

Förra veckans jobbsiffra fick marknaden att ändra uppfattning om utsikterna för räntehöjning av FED i december. 2,5% löneinflation är den högsta på många år. Även om den i sig inte indikerar 2% kärninflation, så kanske den indikerar att vi kan vara på väg dit…. dvs att NAIRU i USA de facto ligger på 5,0%. Dvs den nivå på arbetslöshet som triggar löneglidning. Där har många kört fel i många år, vilket även har påverkat oss här hemma. FED har tillgång till en jobbsiffra till innan mötet. Kommer även den in i samma härad så är risken hög för höjning. Yellen har flera gånger sagt att vi höjer ”när vi ser att datan pekar på att inflationen med relativt hög sannolikhet är på väg mot målet om 2%”. Det är detta vi nu ser.

SPX i fredags var varken bu eller bä skulle jag säga. Det verkar liksom inte riktigt ha bestämt sig vad den tycker om det här. Valuta och räntemarknaden är mer bestämd. Både korta och långa räntor handlades upp och rent tekniskt borde den amerikanska 10-åringen kunna fortsätta mot 2,5%. Även dollarn var stark som ett led i detta. De flesta verkar nu tro på att den återigen kan vara på väg mot par mot Euron, dvs 1,00ish. Usd/Sek ser också tekniskt jättespännande ut. Ska den bryta upp och gå mot 9,3ish? Jag tror det, givet att december höjningen får allt större acceptans. tittar man på Fed funds rate så drog den i väg efter NFP siffran. Dock är man inte 100% på höjning ännu. Skulle nästa NFP siffra trilla in på 2,2% då är vi ju tillbaks på ruta ett.

OMX har ju motstånd kring 1,545ish, och sen kommer fallande trenden lite högre upp. Frågan är, fick vi en äkta köpsignal i förra veckan i samband med att vi stängde högre 1,510? Vi har ju ett gap kring 1,508. Det borde täppas till och sen är det viktigt att köparna tittar in. Andra tekniska indikatorer pekar på uppgång på några månader sikt, dessutom är det en säsongsmässigt stark period.

Frågan är var vi är på väg. Om lönerna nu är på väg upp mot bakgrund att NAIRU ligger på 5%, och dollarns baseffekt från och med januari, så borde räntorna stiga. 10-åringen mot 3% och 2 åringen mot 1,5%. Detta borde sätta press på multiplarna allt annat lika. Så frågan är om optimismen är uthållig. Jag är skeptisk. Men än så länge är det tekniskt köpvärt. När vi ändå har nämnt dollarn så är det ju viktigt att påpeka att dollarn stärks, som sagt, av att ekonomin är stark, inflationen kan vara på antågande och räntorna går upp….. men en stark dollar har också effekten av bromsa tillväxt och importera deflation. Så i förlängnigen får den ju inte bli för stark för då leder den till motsatt effekt. Där är vi dock inte än!

Från Kina har det trillar in lite data.

FX reserver kom in på 3,525 mot väntat 3,465 och fg 3,514…. Oj, den sjunker inte längre

Export kom in på -6,9% YoY mot väntat -3,2 och fg -3,7
Import -18,8% YoY mot väntat -15,2 och fg -20,4…. inte så kul men det viktiga är att den bottnat.

Totalt sett not too bad. I veckan kommer Money Supply, Nya lån, CPI/PPI, Retail, IP och FAI från Kina. Det viktiga är att datan är så pass stabil att Yellen inte blir orolig 🙂

Från USA kommer Retail sales, PPI och Michigan index.

Stay tuned.

Ja, det är inte omöjligt nu!

NFP kom precis in på 271k mot 185k väntat och fg 137k (nedreviderat fr 142k)

Mycket bra siffra, som pekar på att USA bara varit inne i en soft patch men nu är på banan igen.

Detta kombinerat med minskad Kina oro borde få Yellen att omvärdera läget…

Men jag vill också att alla ska ha klart för sig att 270k inte på nåt sätt är en extrem siffra. Den har varit där uppe många gånger senaste åren. Inte heller en beat om 100k har varit så unikt egentligen. Men visst är det en bra siffra.

MEN DET ALLRA VIKTIGASTE

Timlönerna kom in på 2,5% i årstakt mot väntat 2,3 och fg 2,2….. Detta kanske inte låter så extremt, men Oh my God, detta är den högsta siffran sedan 2009…. dvs på 6 år!!!!

Är Löneinflationen till slut i antågande? Jag tror risken är överhängande. sen indikerar den inte att core inflation kommer slå i Feds mål om 2% imorgon, men vi kan ha börjat ta de första staplande stegen.

Räntemarknaden verkar också tycka det för den amerikanska 2 åringen, som varit konstigt stark på sistone (inte så konstigt nu med tanke på siffran idag) spikade rakt upp till 0,95…… och nu skulle jag säga att man prisar in en höjning i december.

Vad tror jag? Risken för en höjning i december är mycket stor. Kommer NFP siffran i december in på 2,5 eller högre så är det väldigt väldigt troligt. Om det inte blir i december så är det 100% i mars, då även dollarns baseffekt borde kicka in då!!!!

Börsen då? Ja sedan många år så betyder låga räntor höga multiplar. Stigande räntor borde betyda lägre multiplar. Alltså lägre kurser. Detta kan förvisso kompenseras av uppjusterade vinster, men de brukar inte kicka in lika snabbt.

Så rent logiskt borde börsen gå ner på detta. särskilt mot bakgrund hur stark den varit senaste månaden. Å andra sidan skulle man kunna hävda att börsen varit svag senaste halvåret och därmed tagit höjd för högre räntor. Så är glaset halvtomt eller halvfullt? Har börsen sedan i april prisat in räntehöjningar och vad vi egentligen har är en Sell on rumours (dvs man började sälja i april och framåt med rädsla för räntehöjnignar) och nu gäller Buy on facts…. Njae, jag har svårt att se hur aktiemultiplarna i USA skulle klara 200 punkters högre räntor. Känns inte så va? Detta handlar om min tro att 2 åringen borde så sakterliga ta sig mot 1,5%…. 10 åringen minst 3%…. och det känns väl inte som multiplarna tagit höjd för detta?

Stockholm reagera rakt upp först, men har nu lugnat ner sig. Vi får väl se hur USA stänger ikväll.

Måste jag betta så får det nog bli på lite rekyl ändå!!!

Men jag måste ändå skriva att det här är en mini historisk dag faktiskt. Alla andra gånger man har snackat om räntehöjningar så har jag tyckt det varit Bullshit. Datan har aldrig stöttat någon sådan. Nu börjar det rycka i datan, och då är det kanske ett nytt ballgame.

Ska man vara lite petig så började ju räntemarknaden dra redan innan, faktiskt den 28 oktober. Den dagen var det FED möte…. och Yellen var synnerligen hökaktig, vilket var rätt anmärkningsvärt för att hon som så sent som i september var väldigt duvvig. Det svänger snabbt kan man säga 🙂

Trevlig helg

Det är ju många som diskuterar detta. DB ekonomer menar att USA ångar på som vanligt i stort sett.

Anledning, Servicenäringen ångar på och de står för 85% av jobben

The data this week for manufacturing ISM and nonmanufacturing ISM continues to show that the service sector in the US economy is in good shape, see chart below. And with the service sector making up 85% of total US employment, the broader economy should still be fine. Combined with ADP for October at 182k we continue to see little spillover of the problems in the manufacturing and energy sectors to the rest of the economy. Put differently, if nonfarm payrolls on Friday come in around 180k then it will be a strong sign that the modest slowdown in employment growth in August and September was temporary, and likely driven by the China-associated turbulence seen in markets in August. With S&P500 and VIX back at pre-August levels we should continue to see solid economic data going into the December FOMC meeting. For more discussion see also my monthly chart book I sent out yesterday.

Men analysen blir fel tycker jag…. för han tror på räntehöjning i december, just av den anledningen att USA går fortsatt bra.

Men det är där jag tycker många kört fel länge. Alla tittar på jobbskapandet….. och det har ju trots allt tuggat på under många år. Men har Yellen höjt? Nej, varför inte. Jo för att det handlar inte om antal jobb, utan vad som händer med lönen. Det är när lönerna börjar klättra som det blir en press uppåt i efterfrågan vilket kan göra att priserna börjar röra sig i allmänhet, och det kallas för äkta inflation. Detta tvingar henne att höja räntan. Att ytterligare 200k pers får jobb ökar inte den aggregerade inkomsten i landet så mycket. Men om alla får 4% mer i lön jämfört med knappa 2% tidigare… då pratar vi summor. Men lönerna kommer inte med antal jobb, utan slacket i marknaden. Detta innebär att jobbskapandet skulle faktiskt kunna falla en hel del, men att vi trots detta tar oss över gränsen för NAIRU vilket kickar igång löneinflationen. Så dåligt jobbskapande innebär inte alltid stillastående löner, och TVÄRTOM. I den klassiska konjunkturcykeln, som jag undrar hur aktuell den är idag, så kom löneinflationen väldigt starkt i slutet av cykeln, när jobbskapandet faktiskt avtog kraftigt. Det kunde till och med vara negativt jobbskapande, och ändå stigande löner. Just för att man var under NAIRU. Precis som du kan ha exceptionellt starkt jobbskapande från en låg nivå i början av cykeln, men NOLL i lönedriv.

Så antal jobb tar visserligen tempen på den amerikanska konjunkturen. Inte nivån, men hastigheten. Medan lönerna snarare visar vilken nivå, vilken temperatur som råder. Yellen tittar på båda, men den sista är viktigast.

Jag har noterat en grej. Det är att inför FEDs möte i september så var aktiemarknaden så jävla nervig över räntehöjning. Räntemarknaden däremot hade en rätt lugn utveckling, åtminstone fram till dagarna innan. Räntemarknaden fick mest rätt, eller minst fel. Nu går aktier starkt, och även om FED inte har sagt ”aldrig december” så verkar det ju inte som om aktiemarknaden verkar tro på högre räntor direkt. Samtidigt har räntemarknaden, sett till 2- och 10åringen, tagit ett jävla kliv uppför de senaste 2 veckorna. something is cookin´? Vad tror dem…. ett hack uppåt på timlönerna. Den första på många många år?????

Skulle vi se tecken på löneinflation, då borde räntorna dra vidare, och till slut trillar nog även poletten ner för aktiemarknaden som borde rekylera i ett sånt scenario.

Imorgon kommer NFP, då vet vi!!

Stay tuned!

Det är Fredde som vanligt är snabb på bollen och tipsar. TACK

http://www.dn.se/debatt/begransa-bolanen-till-max-sex-ganger-arsinkomsten/

Om jag var ledsen innan är jag betydligt gladare nu 🙂

För det första är jag glad att det kommer vettiga synpunkter från den som verkligen kan och ska reglera bankerna. Nya Chefen för Fi. Välkommen in i matchen, du verkar tänka sunda saker Erik! Det har varit tyst väldigt länge därifrån, vilket man kanske kan förstå med tanke på personalomsättningen. Men jag inser också att trots att det är du som inför regleringarna så måste mandatet komma från regering och riksdag. Hoppas de har förnuftet att inse detta….. och inte är helt upptagna av flyktingkatastrof och annat jox.

Äntligen någon som lyfter fram skuldkvotstaket.

Men rätt utformat så behöver vi inte tvinga folk till att amortera. Amorteringskravet gör bara att låntagare får det ännu tajtare i en miljö där räntorna stiger. Fokusera på att alla ska ha rätt nivå på lånen istället. Sen får amortering bli en frivillig grej som baseras på folks intention att konsumera idag, eller konsumera imorgon (dvs spara, dvs amortera).

Skuldkvotstaket är lösningen till 99%. Varför inte 100%?

Jo för att ett hushåll som består av 2 personer, och tjänar brutto 25,000 X 2 = 50,000 i månaden så blir max lån = 6 X Nettoårslön en rätt hög skuldsättning. Samtidigt är 6 gånger lönen inga större problem för hushållet som tjänar 100,000kr i månaden brutto. Vid 5% bolåneränta har det första hushållet över 23,000kr att leva på i månaden. Vilket kan bli lite tajt för en familj om 2 vuxna, 2 barn. Medan höginkomsttagaren har över ca 45,000kr. Kanske därför ska ett skuldkvotstak kompletteras med ett minimum KALP belopp? Sen kan man alltid diskutera om den ska vara 600%, högre eller lägre. Den bör i alla fall ställas ihop med KALP kalkylen. But it´s a start!

Ett annat problem är BEFINTLIGA låntagare. Alla åtgärder, bra som dåliga, som diskuteras berör till stor del NYA låntagare. (fastighetsskatt och ränteavdrag berör förvisso de befintliga). Mycket pekar på att alltifrån 5-20% av alla låntagare idag klarar inte 5% ränta, utan kan behöva tvingas flytta. På nåt sätt måste vi även komma åt dem. Men jag är inte naiv. Jag fattar att bankerna idag kan inte ringa upp sina kunder och säga ”Jo hej, det är banken här. Vi lånade ju ut 6mkr till er för ett år sedan när ni köpte lägenhet innanför tullarna i Stockholm. Nu är det så att vi ångrar oss. Ni borde bara lånat 4mkr. Så vi undrar om vi kan fixa till detta? Varpå låntagaren svara, Oj, har ni inte fått ränteinbetalningen eller vad är det som strulat? banken svara: Nej nej, ni betalar jättefint, men vi tycker er betalningsförmåga vid ett högre ränteläge är svag så vi vill justera ner lånet. Låntagaren svarar: är du helt jävla dum i huvudet! Det var ju ni som tog fram lånelöftet och beviljade lånet! Banken: Jo vi vet, men vi räknar lite annorlunda nu” Lite skämt lite allvar, så funkar det inte. Men samtidigt måste alla låntagare idag blir medvetna om hur de ligger till.

Min tanke var att bankerna regleras att en gång om året göra en kontroll av låntagarnas totala skuld och senaste inkomst och sen skicka ut ett kuvert, kanske in någon annan färg än Orange 😉 där banken säger att det är Ok, dvs grönt, Ok men på gränsen, dvs gult, eller inte ok, dvs rött. Även om man får rött så kan ju inte banken tvinga låntagaren till något, men de kan alltid vänligt säga ”Om du är en RÖD kund så får du gärna boka en tid med en rådgivare där vi går igenom din situation”. Jag tror ingen vill år efter år få RÖDA kuvert. De här låntagarna kanske inte medvetna om sin höga belåning. De kanske går omkring i dagens lågräntemiljö och tänker att det här är ju lugnt. Alla har ju stora lån nu för tiden. Det röda kuvertet tvingar inte någon till något, men det ger en medvetenhet och troligtvis på sikt en del handling. Jag skulle inte vilja vara RÖD kund.

Dessutom kan vi med den här datan sluta prata om All annan hel värdelös data som ex aggregerad skuldkvot i landet, eller ännu värre hushållens skulder/BNP som inte säger ett skit. Det är ju bara en blandning mellan de som har för mycket, lagom och väldigt lite lån. Kriser har visar att det bara krävs några procent som får stora problem så räcker det för att utlösa problem. I samband med det här så kan Finansinspektionen följa utvecklingen av Andel Röda kunder, eller Andel röda lån av totalen, och se om det går i rätt riktning.

Vilket leder oss in på en annan grej. Den nye Fi chefen säger mycket bra saker, men han säger en riktigt korkad. På flera ställen dessutom. Han säger att lånen har stigit i takt med att priserna gått upp. Det är helt fel. Det är inte priserna som leder lånen utan tvärtom. Hade bankerna idag strypt all utlåning så hade priserna kraschat. Om alla banklån som ges ut idag och ett år framåt är dubbelt så stora, allt annat lika, som lånen varit senaste året, då kommer priserna att gå upp kraftigt närmaste året.

Priserna är en funktion av storleken på lånen. Punkt. Det trodde jag du fattade eftersom du lyfter fram skuldkvoten.

Den dagen vi har NOLL röda kunder, då vet vi också att priserna är korrekta. För då är skuldsättningen korrekt.

Bloggvännen Fredde tipsade om nedan artikel

http://www.di.se/artiklar/2015/11/3/var-fjarde-svensk-aningslos-om-smartgrans-for-borantan/

Jag blir så ledsen när jag läser detta, några snabba frågor till media och beslutsfattarna i vårt land:

1, Hur får ni ihop att bankerna använder sig av rigorösa kalkyler med generösa marginaler, och vad folk svarar?

2, Hur tror ni man avhjälper problemet genom att rycka pengar från de här hushållens plånböcker, genom att ex höja räntorna eller avskaffa ränteavdraget? De sänker bara deras redan svaga betalningsförmåga.

3, Finns det nåt skäl att inte reglera bankerna att minst en gång om året undersöka varje kunds skuldsättning, och informera dem hyr mycket de har över att leva på om ex räntan stiger till 5%?

4, Finns det nåt skäl att inte reglera bankernas max utlåning till låntagaren, baserat på sunda antaganden? Detta utan att inför regler som rycker pengar från kunden. Vilket skulle tvinga banker att konkurrera om lägsta räntan och inte den som lånar ut mest?

5, Amorteringskravet tvingar nya kunder att ta mindre lån. Det är väl bra. Men om räntorna drar så får kunderna ändå det tajt för att de tvingas amortera varje månad. Är det så smart med ett statiskt krav? Är amortering så bra egentligen, är det inte bättre med en sund nivå på lånet och lite eller ingen amortering, än en hög nivå på lånet med mycket och tvingande amortering?

6, Bulken av problemet ligger hos redan befintliga låntagare. Inte de nya kunderna. Finns det någon föreslagen reglering som åtgärdar problemet hos dem som redan har förmycket lån?

7, Är det här ett resultat av giriga banker? Eller gör våra bankdirektörer bara sitt jobb? Dvs de har fått styrelsens mandat att tjäna pengar åt banken. Styrelsen har fått sitt uppdrag, som är att tjäna pengar, av aktieägarna, och aktieägarna är vi själva. Men det fattar vi inte för att vi e så dumma!

8, Eller är det låntagarna som är dumma i huvudet för att de tar för stora lån för att vi inte kan räkna? Får de skylla sig själva when the shit hits the fan eller ligger det på statens bord att lösa problemet i så fall?

9, Om det i grunden är folkets fel, men folket fattar inte när de gör fel. Vem bör gripa in då?

10, Varför gör våra politiker inget åt saken?

11, Många tycker inte man behöver vara så orolig då många har små lån i förhållande till värdet på bostaden. Är det någon som på allvar tror att en låg lån/värde kvot räddar dem om de inte kan betala räntorna?

Jag bara undrar?

Personligen så hade jag inte haft något emot om jag hade fått ett kuvert hem från min bank varje år där det visar hur mycket jag har över i månaden om räntan drar till 5%, givet senaste taxerade inkomst mot mina samlade lån.

Sen skulle man kunna ett system med rött, gult eller grönt ljus givet bankens syn på den ekonomiska situationen och betalningsförmågan. Skulle inte många låntagare uppskatta att få ett grönt besked varje år? Skulle inte många röda kunder börja fundera. Skulle inte banken vilja få ner sin andel röda kunder över tid? Skulle inte nya låntagare kunder vilja ta så mycket lån att de fick åtminstone gult ljus, helst grönt? Skulle inte röda eller gula kunder uppskatta vad som krävs för att nå grönt ljus? Kanske förslag på en amorteringsplan för att nå dit? Skulle inte vi alla uppskatta om en undersökning gjordes, liknande den som publicerades ovan, där samtliga svarade att de har kontroll över sin ekonomiska situation och vet med bestämdhet att de klarar högre räntor.

Den här regleringen skulle inte, i motsats till alla de andra förslagen, ge sig på våra plånböcker Direkt. Indirekt gör den det för de överbelånade, givet att det vidtas åtgärder. Men då blir det åtgärder som BARA slår mot de med RÖTT ljus, inte alla som åtgärdersförslagen är utformade idag. Så varför ska vi sätta in åtgärder mot ALLA, även de som har rätt nivå på belåning. Det är ju bara onödigt och påverkar ekonomin negativt. Det är ju bara de RÖDA som man behöver åtgärda för att lösa problemet!

Eller har jag missat nåt?

Tack Fredde