Kortsikt's Blog

http://www.di.se/artiklar/2015/10/30/chefsekonomen-darfor-har-riksbanken-fel-om-lonerna/

Det är Danskes chefsekonom som slår fast att Riksbanken och Konjinsitutet mfl är fel på banan när de talar om hur välmående svensk ekonomi är. Anledningen till att vi uppvisat högre tillväxt än våra grannar de senaste åren beror enkom på högre inhemsk konsumtion. Den handlar inte så värst mycket om att fler kommit i arbete eller lönerna stigit, något man kunde vänta sig om ekonomin i grunden är stark. Nej konsumtionstillväxten går istället att härleda till jobbskatteavdragen och räntesänkningarna. Finans- och penningpolitik.

Hade vi inte haft jobbskatteavdragen, eller bolåneräntorna legat på 3-4%, då hade tillståndet i Svensk ekonomi varit väsentligt sämre.

Investeringar är låga, jobbskapande är lågt, produktivitetsförbättringar och konkurrenskraft imponerar inte, exporten imponerar inte……… är inte det märkligt om ekonomin mår så bra?

Framöver, med tanke på flyktingsituationen, och med en vänster regering så är det inte troligt med expansiv finanspolitik.

Det enda som är mer troligt är fortsatt expansiv penningpolitik. Ingves prognoser är visserligen helt uppåt väggarna. Men samtidigt är han insiktsfull och förstår att ekonomin inte är särskilt stark, och den behöver de låga räntorna. Han förstår effekterna om vi rycker tusenlappar från de belånade hushållen. Men samtidigt är han orolig för om de låga räntorna gör att folk tar för stora lån. JAg förstår honom. Begränsa låneutrymmet NU, detta utan att rycka tusenlappar från hushållen. Det är enda vägen!

I morse kom Mfg PMI från Kina, 48,3 mot väntat 47,6 och fg 47,2. Nivån är låg, men det är old news. Att det vänder upp och är bättre än väntat är mumma för marknaden. Från Europa kom det också Mfg PMIs. Den tyska kom in på 52,1 mot väntat 51,6 och fg 51,6. Eurozonen kom in på 52,3 mot väntat 52,0 och fg 52,0. Det här är bra!!!

I eftermiddag kommer ISM/PMI. I veckan kommer lite blandad data, men det viktigaste är på fredag då vi får amerikanska jobbdata, NFP.

Buy on dips med target 1,545ish….. givet att marknaden inte väntar sig räntehöjning i december. Det är den korta versionen. Jag står dock tekniskt utanför, trots att jag är positiv. Tyvärr. Tycker väl marknaden behöver komma ner lite, främst Eurostoxx 600 samt SPX, innan det ska dra vidare. Men det är en seg väntan 🙂

ps. Jag slog ett slag för Turkiet för en 1,5 månad sedan.

Urstoppad och rapport från DB

Sedan dess är Turkiska marknaden upp ca 30% i SEK. Med tanke på valutgången var extremt marknadsvänlig så kan det säkert fortsätta upp 10-20% till, men den som suttit med tar hem en del av vinsten redan nu.

ds.

Idag kom Q3 ECI, den siffran som Yellen anser bäst beskriver löneinflationen i USA. Eftersom den fångar Q3, juli-sep, så hade vi en aning var det barkade med tanke på att NFP timlöner varit svaga.

ECI kom in på 0,6% QoQ vs väntat 0,6 och fg 0,2. I årstakt, som är det intressanta, kom den in på 2,0% YoY. Lönetakten under Q2 låg också på 2,0% YoY. Steady as a rock. Lönernas översättning på Kärninflation är ECI minus 1% cirkus… vilket alltså pekar på 1%.

Därför var det ju lämpligt att även Core PCE kom in idag. Den kom in på 1,3% YoY mot väntat 1,4 och fg 1,4.

Alltså Yellen kanske inte är så orolig över Kina längre, men någon inflation i USA behöver hon inte oroa sig över.

Dock tror jag ändå mars ligger risigt till med tanke på dollarns baseffekt. Fed funds rate prisar in 100% säkerhet i juni 2016. Men det handlar mer om att man inte tror på december, och lite mer på mars, än att man är väldigt säker på juni.

Det vi också måste börja diskutera är två saker. När Yellen ändå höjer så är det min absoluta tro att marknadsräntorna lyfter med ca 100 punkter. I likhet med vad de gjorde under våren 13 när man började prata tapering. Ännu mer säker blev jag efter onsdagens lite mer hökaktiga uttalande av FED…. bara lite tendenser fick 2-och 10åringen att lyfta.

I alla fall, min fråga är:

1. Hur kommer världskonjunkturen och jobben reagera på att X tusenlappar försvinner när räntorna stiger, om än väldigt lite. Tänk på att ditt bolån går från 1,5% till 2,5%. Det gör ändå 20,000kr på ett lån på 2mkr. Pengar som kunde gått till konsumtion. Tänk dig att alla belånade hushåll, företag och stater får X pengar mindre. Det måste ge en viss effekt på tillväxt eller? Vad händer med inflationsutsikterna då?

2. ECB, BoJ mfl står ju inte direkt i begrepp att höja räntor…. vad händer med dollarn när Yellen väl gör det. Den borde stärkas eller? Vad händer med tillväxt och importerad deflation då?

Yellen är i en svår sits. Hon hade behövt att det var lite bättre gas i omvärlden. Risken är stor att hon höjer, men som sagt, hon lär inte kunna höja så mycket.

Tyska IFO kom också i veckan, 108,2 mot väntat 107,8 och fg 108,5…. not too bad

EZ core inflation kom in på 1,0% YoY mot väntat 0,9 och fg 0,9. I linje med tillväxten skulle jag säga

Case Shiller huspriser kom också in. Den är viktig. Den kom in på 5,1% YoY mot väntat 5,1 och fg 5,0. Amerikanska huspriser är ca 10% från toppen 2006. På många ställen är de i nivå med topparna. Samtidigt är obligationspriserna höga, och SPX nästan på ATH. Jänkarnas balansräkningar har aldrig varit bättre. Men den tillväxten detta utmynnar i är faktiskt klenare i förhållande till detta kan jag tycka.

Kina oron har runnit ut i sanden…. för tillfälligt iallfall!

Det här visar varför det är så viktigt för Draghi med en svag Euro. Så fort den börjar bli lite stark, så kommer nedrevideringarna av top line sales för de europeiska företagen. Svag Euro är nyckeln för det export drivna Europa. Draghi har flaggar för förlängning av QE, Yellen lät lite mer hökaktig häromdagen. Kontentan är att eur/usd kan fortsätta mot par.

Tittar man på korrelationen mellan aktier så är den extremt hög på sistone. Av nån anledning brukar det leda growth/value traden… så kanske även denna gång. Om du ska köpa aktier, köp European Growth!!!!

Trevlig helg…

La ut en graf i våras över den svenska börsen.

Smartare pensionssparande?

Men tänkte att de skulle kunna vara intressant att se lite mer internationellt och under en längre tid om samma fenomen gäller. Det gör det!

Ovan graf, ursäkta dålig upplösning är den klassiska S&P500, SPX, sedan 1928. Dvs de senaste 87 åren!!!!

Det mest intressanta är lutningen på denna graf. Den ligger på 7% om året. Utdelningen ligger inte med men jag höftar den på 3%. Således borde lutningen ligga på ca 10%. Detta kan jämföras med Stockholm som legat på 11% sedan 1991. Så det är lite äpplen och päron.

Man ska INTE tolka grafen som att aktier även i fortsättningen kommer stiga med stöd av den här linjen UTAN att lutningen på den här linjen är en funktion av Vinsttillväxt. Så om man tror att den här linjen går att dra ut ytterligare 80 år, så måste alltså det argumentet bygga på att man tror att vinsterna i snitt kommer växa med 10% om åren. För att de ska göra det kommer det att krävas en försäljningstillväxt i de underliggande bolagen, och för detta kommer det krävas en nominell tillväxt i ekonomin som går i samklang. Så det är egentligen den senare du bör fundera över!

Poängen är att man kan anta att vinsterna i SPX har ökat med 10% om året de senaste 87 åren. Nu har jag inte facit så jag vet inte. Men om vinsterna ökat med 5% då skulle SPX värdering till slut inta en hockey stick formation. Om vinsttillväxten legat på 15% så hade det blivit samma sak åt andra hållet.

Den andra intressant saken är att genomsnitts PE talet för SPX ligger på ca 16. Det är ingen slump. Bygger du en enkel DCF snurra, där vinsterna får växa med 10% om året så kommer du fram till ett Fair value som ligger just på PE16 sett till dagens vinst. Detta sett till normaliserade räntor, som bygger på genomsnittlig inflation. Alltså PE16 reflekterar väldigt väl ett företag vars långsiktiga vinsttillväxt ligger på 10%. Tror du på 5% tillväxt framöver. Ja då kan du inte heller räkna med PE16 på den framtida vinsten.

Effekten blir alltså dubbel. För att tydligöra

ex1. Vinst idag 10kr, värdering idag 17ggr, Mcap 170. Vinst om 10 år vid 10% vinsttillväxt = 10 X 1,10^10=26. Vi antar PE16 om 10 år. Detta ger target Mcap om 10 år till 16 X 26=416. Jämfört med idag 416/170=145% uppsida. Eller ca 9% om året…. not too bad.

ex2. Vinst idag 10kr, värdering idag 17ggr, Macap 170. Vinst om 10 år vid 5% vinsttillväxt = 10 X 1,05^10=16. Vi kan inte antal PE 16, utan låt säga PE 12, präglat av låg tillväxt. 12 X 16 = 192. Jämfört med idag 192/170=13% uppsida. Eller ca 1% om året. Very bad.

Jag har inte svaret vad vinsttillväxten kommer att bli. Visst, jag kan också måla fan på väggen, men jag tror att oavsett vem och när du frågat historiskt så har man nog underskattat den. Det som talar för god tillväxt närmaste 10,20,30 åren är att jordens samlade medelklass är fler än någonsin pga globalisering och utvecklingsländernas framfart. Det som talar emot är att public debt/gdp är större än någonsin. Det tvingar länder att balansera sina budget över tid. Under 1900-talet så växte statskulden, expansiv finanspolitik har varit regel, detta gäller inte längre. På många håll, men inte överallt så gäller detta även för hushållens skuldsättning. Om vare sig hushåll eller stater kommer ta lån i samma utsträckning så kommer det hålla tillbaks aggregerad tillväxt. Det finns andra viktiga grejor, men de här är viktigast.

Hur agera? Jo det gäller att köpa när det är billigt, köp när det kraschar, Buy and Glöm funkar inte som taktik. Detta skyddar dig om vinsttillväxten blir låg. Blir den inte det, ja då kan det ju inte vara fel att köpa billigt och sälja dyrt ändå.

Så om vi suttit med en påse pengar 1928 och vetat att vinsterna ökar men 10% om året sett på lång sikt, då blir din uppgift egentligen bara att köpa när marknaden är hyggligt värderad. Eller kanske snarare undvika marknaden när den är tokigt värderad. Frågan är om analysen stämmer idag. Dvs kommer vinsterna i genomsnitt växa med 10% om året de kommande 87 åren. Eller de kommer bara växa med 5%? Svårt att säga. Ingen har facit.

Men för en pensionssparare räcker det nästan att anta att vinsten för OMX eller SPX är väsentligt högre om 10 år. Då kan man göra det lätt för sig.

Det man behöver är att titta var i ovan grafer vi befinner oss. Över eller under den gröna linjen. Är det över tänds varningslampan. Nu räcker inte detta utan man behöver även komplettera med PE och en ROE/PBV analys. Faktum är att PE är rätt dålig på att larma om höga nivåer då vinsterna oftast också är höga högt upp i en konjunktur och börscykel. På samma sätt är PE oftast inte så låga i botten av en börscykel då vinsterna är låga. Däremot fångar ROE analysen om vinstnivåerna är höga eller ej, och PBV analysen visar om börsen värderar dagens vinstnivåer högt eller inte. Så ta ovan chart, och komplettera det med PBV och ROE analysen. Det är inte så svårt.

Det svåra är att ha is i magen och vara långsiktig. Det är alltså ditt eget psyke som är största hotet.

Grejen är att du med denna trubbiga analys kan ligga fel under 2-3 år, för att sen därefter börja få lite rätt. För att göra en adekvat utvärdering så behöver du nästan en horisont på 10 år. Det är många som har den i sitt sparande, men knappast när det gäller att utvärdera en investeringsstrategi.

Det är därför banker och rådgivare inte säljer det här heller, även om de vet att det förmodligen hade varit det bästa. En rådgivare kan inte säga, nu kör vi på det här… men räkna med att du ligger fel i några år, men skit i det, utan vi utvärderar 2025!!! Du hade knappast nappat!

Var är vi nu?

Det verkar som om vi är lite i ett mellanläge, både sett till kurvan som är mitt på gröna linjen, och värderingsmässigt. En sista våg uppåt på en 20% skulle förmodligen ge en fin ”stå utanför och invänta krasch” signal. Rätt kul när man ser till OMX chartet från i våras. Det var ju på rätt höga nivåer. Å andra sidan så vet jag inte hur höga de är om man hade kunnat dra ut kurvan 50 år till….

Trevlig helg!

Med anledning av min och Freddes diskussion

Förklaring efterlyses!

Så har jag räknat lite på vad jag anser är rimligt.

Två varianter, ett där låntagaren är en person, och ett där dem är två som lånar.

Antaganden:

Maxtak är 6ggr årlig bruttolån.
Räknat med en rimlig slant att leva på varje månad. Räntan ska kunna gå upp utan att man måsta äta nudlar
5% kalkylränta
Rätt lån, således ingen amortering. (sen kanske folk gör det ändå som en sätt att spara)
Har inte blandat in ränteavdrag

Det enda sätt att öka låneutrymmet är att öka EK och/eller Lönen. Bra va!

Vad tycker ni? För högt eller lågt? Ligger bankerna högre eller lägre? Andel av alla låntagare som ligger inom limiterna, 99% eller 69%?

Hur kan var femte låntagare säga så här, om bankerna är så restriktiva i sin utlåning.

http://www.privataaffarer.se/bostad/sa-manga-skulle-inte-klara-av-normal-boranta-811900

Är det KALP beloppet som är orealistiskt?

4,5% boränta, innebär 3,5% Stibor. Jag gissar att det innebär en styrränta på ca 3%. Då ska alltså inflationen vara en bit över 2%. Rimligt? Ja om man tror att Europa och övriga världen repar sig och återgår till nån form av klassisk högkonjunktur samtidit som FED och senare ECB lägger sig i en räntehöjarcykel…. ja då är det inte omöjligt.

Men stora frågan är, hur har banken räknat?

Kan någon vänligt sinnad och intelligent person redogöra för bankens kalkyl i siffror,

Ta gärna två exempel, ett hushåll med en samlad inkomst på 70,000kr/mån före skatt, och ett hushåll med 120,000kr/mån före skatt.

Min gissning är att bankerna inte är så restriktiva om man skulle få verkliga siffror.

Problemet är inte dagens låga räntor. Problemet är att bankerna har för vidlyftiga lånelöften och lånar ut för mycket.

Lösningen på dagens problem hade varit om bankerna lånat ut mindre, och sen skulle hushållen haft en fair bolåneränta på Upplåning + 100 punkter, dvs ca 0,75%.

Men det kanske är önsketänkande. Varför? Jo för att det hade gynnat alla utom bankerna!

Verkar inte bara vara jag som är skeptisk till amorteringskravet

http://www.di.se/artiklar/2015/10/27/inte-bara-kammarratten-som-ger-regeringen-baklaxa/

Jag säger så här: bättre att låna rätt belopp och sen är det valfritt att amortera, än att låna för mycket och tvingas till att amortera. Amorteringstakten är ändå så låg att det kommer inte rädda vare sig de överbelånade hushållen eller svensk ekonomi den dagen räntorna drar.

Sen om den dagen kommer när alla har rätt storlek på sina lån…

Låt oss tala om sundheten i att spara regelbundet, och där amortering ska ses som ett sunt sparande till en högre ränta än den som erbjuds på bankkontot.

De flesta vet nog var jag står!

Men jag konstaterar följande:

1, Det är dumt att rycka pengar ur folks plånböcker när konjunkturen inte är tillräckligt stark och det inte finns någon löneinflation att tala om. Det skadar bara de med tajtast marginaler, dvs låginkomsttagarna… och det slår mot folks vilja att konsumera, ELLER amortera.

2, De rika gynnas mest då de har störst lån? Tja de betalar också garanterat högst skatter på kapitalvinster från ränteinkomster, reavinster fr aktier mm. Om ränteavdraget är så jävla fel, så måste ju skatt på ränteinkomster också vara lika fel… ELLER

3, Om vi vill ta bort ränteavdraget för att få folk att låna mindre, så finns det bättre sätt. Det är tveksamt om kopplingen finns då bankerna när de beviljar lånelöfte aldrig bakar in ränteavdraget i kalkylen. Det är alltså tveksamt om ränteavdraget driver priser om det inte har haft någon påverkan på lånets storlek. Undersökningar visar också att nya låntagare inte räknar med ränteavdraget när de kalkylerar på sitt bostadsköp. Folk är rationellare än man tror. Reglera lånelöftesprinciperna så att storleken på lånet inte alls styrs av ränta, avdrag eller nåt annat.

4, Ränteavdraget är inte så stort idag. När räntan stod 5%, då var ränteavdraget 30%X5=1,5% av lånet. Idag är det 1,5%X30=0,5%. Det är förvisso ett skäl att fasa ut det just nu, dvs när det påverkar minst.

5, Ränteavdraget handlar ju inte om att folk får pengar, utan att de får betala lite mindre. Men visst, nettokostnaden blir lägre så visst är det positivt.

Såg ni att Kina sänker räntan och sänker k-kraven på bankerna…. det kommer gillas av marknaden!

http://www.di.se/artiklar/2015/10/23/kina-sanker-styrrantan/

I förmiddags kom även lite prel PMI. EMU Mfg PMI kom in på 52,0 mot 51,7 väntat och fg 52,0. För Servicenäringen kom den in på 54,2 mot 53,5 och fg 52,0. STARKT. Mfg PMI i Tyskland kom in på 51,6 mot 51,7 väntat och fg 52,3. lite klenare men på en hyfsad nivå. USA prel PMI kom in på 54,0 mot 52,7 väntat och fg 53,1… jag kan riktigt se hur surpriseindex drar tjohoooo

Börsen är överköpt, SPX har ett gap att fylla, men visst kan det fortsätta. OMX målnivå sätter jag till 1,540-1,550…. sen om vi når dit nu, eller först rekyl vet jag ej. Marknaden har varit lurig sedan i somras. Så fort det känns bra i magen skulle man sålt. Så fort det känns dåligt skulle man köpt. Jag står fortfarande utanför…. vilket kanske är fel (man kom ju in rätt på 1,380 men stoppade dessvärre ur sig)… men ska detta vidare måste SPX förr eller senare ner och hämta kraft och troligtvis täppa sitt gap. Det har den inte gjort ännu!!!!

Trevlig helg!

Fler och fler Investment banker börjar tro på stark börs kommande 6 månader. Varför?

1. Värderingarna har kommit ner sedan april 15. Vinstestimaten 16 har inte förändrats radikalt. Det är inte billigt, men det är mindre dyrt!

2. FED kommer inte höja räntan, åtminstone inte innan mars16

3. Pessimismen kring Kina är solid, de kommer tvärtom överraska positivt framöver RELATIVT förväntningarna.. många indikatorer som M1 och Fastighetsindex har studsat

4. Säsongsmässig svag period april-okt… säsongsmässigt stark okt-april

5. Förlängda stimulanser av ECB

6. Surpriseindex ser ut att studsa från låga nivåer

7. Taktiska indikatorer som flöden och positioner, bull minus bear osv… pekar på djup pessimism

Det är inte omöjligt faktiskt!

Rent tekniskt så drar CreditSuisse paralleller med 2011 när de tittar på SPX. Dvs vi kanske ska ner en runda och samla kraft. Typ täppa gapet på 1951…. och sen drar vi vidare 🙂

Det skulle kunna innebära att OMX kan droppa till 1,400ish och sen är det party time…

Time will tell!

Man talar gärna om hur extrema räntorna är idag.

Men tittar man ex 10 resp 20 år tillbaks i tiden så verkar de inte vara det.

Den korta 3m statsskuldväxeln förhåller sig till Riksbankens styrränta på ungefär samma nivå.

Stibor, som alltså är vad bankerna lånar till varandra, och som ligger till grund för de korta bostadslånen förhåller sig rätt normalt till växeln med samma löptid.

Tittar man på långa papper, ex 5åriga Statsobligationen så diffar inte den heller så mycket. Komihåg att den kan spreada isär ordentligt mot korta papper om konjunktur- och inflationsförväntningarna förändras. Men den verkar vara rätt normal.

Slutligen den långa bostadsupplåningen verkar inte heller vara onormal.

Vad är det som är extremt då?

Tja Riksbanken förhåller sig till inflationen och förväntningarna om hur den ska utvecklas.

Tittar man på olika inflationsmått, där inget egentligen är helt normalt så var penningpolitiken inte lika expansiv för 10 år sedan, trots att inflationen då låg 1, under målet och 2, inflationen var inte så värst mycket högre än idag. Att vi tvingas vara så expansiva idag har nog att göra med att ECB är det, och ECB skyller i sin tur på Boj och FED.

För 20 år sedan låg inflationen över ¨målet och vi bedrev en KRAFTIGT bromsande penningpolitik för att få ner inflationen. Vilket med facit i hand vi lyckades med.

Så vad är extremt idag?

Tja inflationsnivån på mellan 0-1% är lågt ur ett historiskt perspektiv. Men det är inte extremt.

Det som är rätt extremt är den expansiva penningpolitiken, dvs nivån på realräntorna. Dvs att räntorna är negativa. Det är extremt. Men det finns ett syfte som vi skrivit om tusen gånger.

Det som egentligen var extremt, det var för 10 år sedan. Då låg inflationen också UNDER målet. Men RB valde ändå att ligga på en ränta som gjorde att realräntorna var positiva. Dvs trots att vi låg under målet, så låg ändå RB med en bromsande penningpolitik. Det verkar ju lite konstigt. Visst, inflationen bottnade redan tidigt 2004 och var på väg upp, så de noterade kanske trenden. Så helt fel var det ju inte. Sen under 2007 så skulle inflationen ta sig över 2%, och sen bedrev de en klart inflationsbekämpande politik fram till Lehman, då alla räntor nollades världen över. Men helt klart var att man hade en mer hökaktig syn idag. Det förklaras såklart av att Europa och global penningpolitik ser annorlunda ut idag. så det är inte Ingves eget påhitt.

Men jag vill bara att alla ska veta att räntenivåerna där ute inte på nåt sätt är extrema utan förhåller sig till Styrräntan på ett hyfsat normalt sätt.

Sen att styrräntan måste höjas kraftigt OM och NÄR inflationen hoppar upp, och det lär få alla andra räntorna att ta ett lika rejält kliv uppåt…. det är en annan femma.

Störta hotet mot västvärlden är hög inflation, tätt följd av djup lågkonjunktur. Fast där det är samma sak, då hög inflation och höga räntor troligtvis för med sig djup lågkonjunktur.

Med hög inflation menar jag 3%+. Risken att vi ska få det är dock extremt liten sett på nåt års sikt.

Jag blir också lite full i skratt när jag ser tillbaks på 1995. Nu satt jag i skolbänken då så jag vet inte riktigt hur diskussionen gick… men då har vi alltså en inflation som var strax över målet om 2%. Det måste ha stört RB något så vansinnigt mycket då man valde att ligga på en styrränta om nästan 9%. Dvs man körde realräntor om +6%. Snacka om åtstramande penningpolitik. Var det ingen som sa då, i likhet med idag, att 2% målet är fel. ”Höj målet till 3%, så vips ser allt bra ut, och vi kan köra en mer balanserad p-politik, och därmed sänka räntorna från 9% till 3% (3-3=0). Lika extrem RB är idag, var man ju minst sagt även då.

Nu var det ju inte så enkelt. Kronkursen spelade in, och arvet av fast växelkurs.

I början av 80 talet stod kronan i 4kr mot dollarn. Sen till -88 försvagades den till 10kr. Sen mellan 85-92 stärktes den till 5kr. Sen gick vi över till flytande växelkurs. Då försvagades den till 8,50kr på ett år. Sen var det dags att bedriva en politik som stärkte den, vilket den gör med höga realräntor, varpå den försvagades till 6,50 fram till 1995. Sen från 1995 så lättade inflationen, vi sänkte räntorna kraftigt och kronan försvagades till 11 kr 2001. Sen blev det kronförstärkning igen mot 6,50 till 2004.

Rejäla svängningar, och som en liten öppen ekonomi med hög andel export så är vår tillväxt och välmående i högsta grad beroende av växelkursen, som i sin tur sätter sin prägel på inflation och penningpolitik. Så har det alltid varit.

Egentligen hade det varit bättre att titta på D-marken men den har vi inte längre.

Över tid så måste Sveriges valuta vara 1, stabil mot sina handelspartners och 2, någorlunda fair värderad mot sina handelspartners. Den främsta handelspartnern är NOK och EUR. Eftersom Norges centralbank sneglar på ECB, så är det främst mot Euron vi måste vara stabil och korrekt värderad. Därför kan man tycka en massa om Ingves agerande, men kom ihåg att hans jobb till stor del är styrt av ECB agerande. Hacka mindre på Ingves och mer på Draghi om du tycker nåt är fel. Du vill inte att Ingves går på tvärs mot Draghi. Gör vi det kommer det kosta jobb och välstånd in the bitter end. Detta fattar kanske inte alla?

Ja då var det många som sa igår när man konstaterade hur mycket pengar bankerna tjänar. I vanlig ordning.

En och annan gav en liten mer nyanserad bild, och sa att det trots allt är bra att de tjänar pengar och har en stark balansräkning. Det har vi nytta av i sämre tider. Finanskriser brukar inte vara kul för nån. Men det är klart, varje vinstkrona går inte till att stärka kapitalbasen, utan en hel del delas ut. Till aktieägarna!!!

Det är för jäkligt att de ändå ska tjäna pengar på folket… stackars oss!!!!

Eller? Vilka är aktieägarna?

http://sebgroup.com/sv/investor-relations/aktien/de-storsta-aktieagarna

http://www.nordea.com/en/investor-relations/share/shareholders/

http://handelsbanken.se/shb/inet/icentsv.nsf/default/q3FCEE5D6C3AACA84C125697A003C2453

https://www.swedbank.se/om-swedbank/investor-relations/swedbanks-aktier/aktieagare/index.htm

Det är faktiskt, hör och häpna, vi själva!!!

Njae, det är kanske är en överdrift, och jag har inte analyserat datan närmare, men ackumulerat tror jag 4 typer av ägare dominerar.

1. Indirekt Svenska folket, genom pensionsfonder, fondkapital, Investor (som i sin tur till stor del ägs av fonder)
2, Direkt Svenska folket. Individuella aktiesparare som i regel har en rätt liten aktiepost.
3. Personalen (som ex Oktagonen i Handelsbanken)
4. Utlandet. Egentligen samma som 1, fast fonderna är utländska och deras sparare är kreti och pleti i resp land.

Så den här bilden att det sitter ett gäng krösusar som slickar i sig sina sockrade räntenettomarginaler… det stämmer inte riktigt. Ok, Wallenbergarna går inte lottlösa, och kanske inte Nalle Wahlroos och Fredrik Lundberg heller…. men de utgör som andel av kapitalet en liten del.

Nu har jag som sagt inte analyserat datan i detalj men sannolikheten är stor att vinsterna till stor del går tillbaks till Svenska folket.

Om det nu är så….. varför säger ingen det i media?

Sen tycker jag ändå man kan föra en debatt över vad som är rimlig intjäning osv.

De pratade även i media igår om kundernas ansvar. Dvs att det ligger på oss att ställa krav på banken, förhandla och byta bank om nödvändigt. Den diskussion är jag så trött på!!

Javisst, om man drar det till sin spets kan man få några punkter billigare på sitt bolån. Men faktum är att det är oligopol, och det vet dem om.

Beviset:

Historiskt har de tjänat 100 punkter på sitt bolån. Givet att 3m Stibor ligger på -0,30% så borde de rörliga bolånet ligga på +0,70%. Visst bankerna hävdar att nollräntan på inlåningskontona kostar. Det är sant. Men i proportion utgör dem pengarna än skrämmande liten del. Om man höftar skulle bolånet kunna ligga några punkter högre och helt kompensera för denna kostnad.

Vad jag menar är att du kan hårdförhandla med din bank, eller byta bank, och komma ner några punkter billigare än din granne och arbetskollega, givet att ni har samma ekonomiska bild. Men du kommer inte ner till 0,70%. För där sätter oligopol situationen stopp.

Det är klart att vi kunder ska ställa krav. Men på en skala från 1-100 så kommer vi bara halvvägs.

Å andra sidan är vi ju indirekt de största ägarna av bankerna så pengarna tillfaller ju oss till slut!!!

Det är kanske en klen tröst?

http://www.di.se/artiklar/2015/10/21/riksbanken-foreslar-andrade-villkor-for-sakerheter-for-lan/

Jag vet inte om jag uppfattat det rätt, men vilkoren förslås att ändras. Som jag tolkar det kan inte bostadsinstituten och bankerna deponera obligationer hos Riksbanken i samma utsträckning.

Idag är spreadarna mellan statsräntorna och räntorna på bostadspapper och bankpapper extremt små. Just därför att Riksbanken godkänner dem som säkerhet, och därför försvinner defaultrisken, då Riksbanken går in och garanterar dem. Därmed är en bostadsobligation lika riskfylld som en statsobligation. Så är det idag.

Om detta ändras så är dem inte det, och därmed borde spreadarna öka, dvs bolånepapperna gå upp, alltså borde bolåneräntorna öka.

Är det detta Ingves egentligen vill komma åt måntro?

Det blir ju lite av att slå två flugor i en smäll för honom.

Fredde, har du mer info om detta? Vi har ju diskuterat det tidigare!

Anledningen till att detta troligtvis inte blir någon medial grej, är för att de flesta inte riktigt fattar. Knappt jag själv heller!!!