Tillbaks i hetluften

och då syftar jag inte bara på vädret!

Turerna kring ett 3e program för Grekland fortsätter och min tro, och troligtvis marknadens, är att vi får till stånd ett nytt program innan den 20e då drygt 3mdr EUR i betalningar till ECB förfaller. Lyckades man lösa dryga 7 mdr, dvs juni och juli betalningarna till IMF och ECB, så lyckad man nog ännu en gång. Det som är intressant är att det är Greklands sista förfall till ECB för det här året. Resterande betalningarna är till IMF. 1,4mdr i september, 0,4mdr i oktober och 1,4 i december. Resten är räntor. Hösten ser alltså ganska lugn ut i termer av betalningar, dvs rullningar. Kan vi få ett 3e program på plats så kanske marknaden för första gången på ca 1 år kan släppa Grekland för en liten stund. Brasklappen är att man fortsätter att diskutera en avskrivning av lånen under hösten.

Personligen tycker jag en låg fastspikad ränta under MYCKET lång tid ger samma effekter som en skuld/av/nedskrivning. Dvs betalar man 5% ränta på 40%/BNP skuld, så belastar det budget med 2,0%… Det är samma som att betala 1% räntan på 200% skuld. Det senare är till och med gynnsammare om man finansierar budgetunderskottet med lån då:

Ex.

Ett land har 40%/BNP skuld måste växa med 5% för att skulden ska vara intakt.

Tänk er 40 skuld, BNP 100. Budgetunderskott 2% som finansieras med lån. Skuld ökar till 42. BNP måste växa till 105, dvs växa med 5% (42/105=40%) för att skuldkvoten ska vara intakt.

För landet med 200% skuld, 200 skuld, 100 BNP, ska vara samma gäller, 202 skuld, BNP 101, dvs en ökning med 1%. (202/101=200%)

Så skuldavskrivning är inte så relevant om inte räntan kan cementeras på låga nivåer.

De enda länderna som kan strunta i om räntan är hög eller låg är dem med en statskuld under 50%, typ Sverige. Idag har vi en statsskuld på ca 35%. Det spelar ingen roll idag, men knappast i framtiden heller. Tyskland har ju nästan 100% statsskuld, men betalar typ noll i ränta idag (blandade löptider etc). Därför är de lika oberörda som vi, IDAG. Skulle däremot räntan i framtiden ligga på 5%, så måste Tyskland köra ett primärt budgetsaldo på +5% (dvs klart åtstramande finanspolitik) om de inte vill låna upp mellanskillnaden. Sverige däremot behöver bara köra ett primärt budgetsaldo på plus 1,75%. Dvs en mindre åtstramande finanspolitik.

Detta får ytterligare effekter på skuldkvoten. Man kan tänka sig att ett land som kör 5%+ primärt budgetsaldo, allt annat lika växer MINDRE än ett land som kör 1,75%. Dvs ett land som kör mer stimulativ finanspolitik växer mer. Därför minskar också skuldkvoten (skuld/BNP%) snabbare för ett land med låg skuld om tillväxten är högre. Man kan, i ett ytterligare steg, även tänka sig att marknaden premierar ett land som 1, växer snabbare 2, har fallande/lägre skuldkvot, genom att pressa ner statslåneräntorna (då det är mer troligt att tyskland får betala högre ränta än Sverige, allt annat lika) vilket gör belastningen från räntekostnader, och därmed krav på stort primärsaldo, mindre. Vilket i sin tur gör tillväxtförutsättningarna ännu bättre för Sverige vs Tyskland. And so it goes…. allt annat lika alltså.

Så låg skuld är såklart bra, men låg ränta ännu bättre. Det bästa är en kombination såklart. Oftast ger en låg skuld en låg räntan, och en hög (och svårfinansierad får man väl tillägga) skuld ger oftast högre räntor….

Grekland är ett special case där man kan få särskilt utlåning från ECB. Japan får också anses vara speciellt med så hög skuld och låga räntor. Det har i sin tur att göra med att Statsskulden ägs av folket. Dvs den åldrade japanska befolkningen har pengarna på banken. Likvida banker lånar i sin tur inte ut pengar, utan köper statsobligationer för dem. Det finns mer att säga om Japan, men inte just nu!

Men som sagt, detta resonemang blir mer aktuellt vid högre räntor. Det är liksom då högt belånade stater ställs på prov. Därför tycker jag att det är viktigare för Grekerna att kunna låsa räntan på sin skuld på 1% de kommande 20 åren, och garantera att långivarna rullar över skuld som förfaller till samma ränta…. än att man amorterar ner/skriver ner, eller skriver av den från 185% till 85% av BNP. Det är ändå bara Europeiska skattebetalare som får ta smällen. Å andra sidan, och detta fattar väldigt få, så är det få stater som amorterar ner sin skuld. De växer ifrån den, och på så sätt ser sin skuldkvot minska. Problemet är när skulden blir för hög. Då går det oftast inte att växa ifrån den då hög tillväxt oftast ger höga räntor, någon den skuldsatta nationen inte klarar utan att bromsen slår in. Så visst spelar skuld roll, men inte på samma sätt som när man jämför med ett hushåll. Låg ränta är det klart viktigaste parametern för Grekland. Näst viktigaste är att återskapa förtroende i alla led och därmed skapa tillväxt.

Kommer ni ihåg Sverige i början av 90-talet. Persson tog över ett land med stora underskott och hög statsskuld. Han myntade ”när du är i skuld är du icke fri” och sanerade svensk ekonomi. Men kanske inte som alla tror, dvs genom att amortera, nej den stora insatsen handlade om att få balans i resultat räkningen, dvs budgeten. Han skar ner på kostnaderna och gjorde ett helt fantastiskt jobb i att få en budget i balans. Jag kommer inte ihåg exakt hur statsskulden i absoluta termer utvecklades men jag kan tänka mig att den var relativt flat. SEN började vi att växa, och skulden krympte sett som skuld/BNP%. Ett land som 1, växer med 2, hyfsat balanserad budget… är ett sunt land som får se sin skuld falla. Även om man inte amorterar på den i absoluta termer. Jag skulle till och med tro att skulden idag är högre än vad den var tidigt 90-tal… trots att skulden sett till BNP% är dramatiskt mycket längre. Hursomhelst, jag hoppas Reinfeldt och Borg har tackat Persson, åtminstone inofficiellt, för att han lämnade över ekonomin i sånt fint skick. Sen hade de vänligheten att inte sjabbla bort det som många högerregeringar gjort förr. Man kan säga att sen Persson fick makten har Sverige bedrivit en väldigt sund och ansvarsfull ekonomisk politik. Det är därför vi har det som vi har det idag. Därför kan jag bli sur på Schyman, FI representanter och miljöpartister när de pratar om att fokus borde ligga på ideologi och annat. Det är ju jäkligt lätt att pratat visionärt när man har en sund ekonomi…. hade vi inte haft det hade ni inte haft en scen att stå på. Vi har nu en ekonomisk tradition vi ska vara väldigt rädda om och inte slarva bort. Synd att alla inte fattar det!

Apropå det där med ”skuld är du icke fri”. Det är ett intressant uttryck. Vad är ”fri”? Ja om du har en skuld, så måste du betala ränta på den, och som privatperson eller företag amortera. Alltså måste du ha en inkomst. För en stat måste de kunna beskatta sin befolkning för att kunna betala ränta. Alltså måste alla jobba. Det man alltså syftar på med ”fri” är att om du är skuldsatt så måste du jobba och ha en inkomst annars funkar det inte. Så friheten handlar om ditt arbete. Friheten att INTE arbeta. Har du ingen skuld, så måste du inte ha någon inkomst, alltså behöver du inte jobba. Frihet från att jobba. Skuld=Tvingas att gå till jobbet. Skuldfri=Frihet att kunna löka på sofflocket. Men det var aldrig riktigt det Persson menade. Är Lökandet ett alternativ? Hur ska du få mat på bordet? Betala elräkningen? Då kokar det ner till självhushåll, dvs bo på landet och odla din egen mat. Är det målet i livet för dig? Ja då ska du nog inte sitta på lån. Men är du OK med att jobba, ja då är inte skuldsättning så farligt. FEL nivå på skuldsättning däremot kan vara livsfarligt.

Reaktionen på NFP datan i förra veckan var konstig. Först var SPX ner och räntorna upp. Man sa att datan ger FED stöd att höja! Jag tycker det är konstigt. Om FED höjer pga av att arbetsmarknaden är stark, så borde de höjt för länge länge sedan. Anledningen till att dem INTE höjt är inte att arbetsmarknaden varit svag, tvärtom, utan för att löneinflationen inte finns där. Det finns den inte idag heller. Men den är säkert på G. Men frågan är om den kommer visa sig på 3, 6 eller 18 månader? Jag vet inte. Räntorna vände i varje fall nedåt framåt kvällen…. så alla i marknaden verkar inte tro på någon räntehöjning i september……

Vad kan trigga ett rally härifrån? Jo en kombination av att 1, Grek frossan släpper helt (måttstock är att grekiska 10 åringen går under 10%) och 2, marknaden fattar att det inte blir någon räntehöjning i september. Bägge de här faktorerna har rätt goda odds att kicka in faktiskt!

På torsdag kommer data över Svensk inflation….. är alltid intressant, inte minst för att Ingves beteende är en funktion av detta! Svag krona, ganska stark tillväxt under 2q15 samt en kärninflation som inte trendar ner…… jag tror Ingves är hyfsat nöjd just nu!

En som inte är så säker på närstående räntehöjningar….

http://video.cnbc.com/gallery/?video=3000405122

Stay tuned!

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.