Inflation var god dröj

Är rekylen över i OMX? Ja det kan den nog vara så länge som vi inte stänger under 1650. Men det är mycket data som ska rullas ut i veckan…. så vi får se!

Lönestatistik från SCB visade på löneökningar om 2,6% YoY i augusti. För hela perioden januari-augusti ligger de också på 2,6% YoY. Verkar som om Riksbanken ligger ganska rätt i sin prognos på 2,7% för helåret 2017. 2,7% är lågt ur ett historiskt perspektiv. Det rimmar med en kärninflation på ca 1,7%.

https://www.di.se/nyheter/medlingsinstitutet-lonerna-upp-26-procent-i-ar/

Analysen är entydig. Sveriges inflationstryck står INTE inför en uppgång till följd av lönerna på kort och medellång sikt.

Till alla er som pratar om högkonjunktur, positivt BNP gap, tajt arbetsmarknad, stigande inflationstryck, att Riksbanken är behind the curve osv…. tycker ni inte det är besvärande att läsa svenska lönerapporter? Det hade jag tyckt!!!!

Core PCE kom in på 1,3% YoY mot 1,3 väntat och fg 1,3. Lågt. Men inget som hindrar FED från att höja i december då Core PCE kommer röra sig upp mot 1,7-1,8% inom närmaste halvåret. Det vet både dem och marknaden om!

Svensson är ute och sågar förslaget om utökat amorteringskrav

Höga bostadspriser och ökande skulder inget skäl för skärpt amorteringskrav

Han menar att priserna på bostäder borde vara en funktion av kostnaden för boendet. Men då kostnader för boende (inklusive räntekostnader) har minskat som andel av disponibelinkomst så är inte priserna fel. Därmed är inte utlåningen för hög heller. Den förklarande faktorn är att räntorna har gått ner. Sambandet, dvs fallande ränta ger ökad utlåning och därmed priser, säger jag inget om. Det stämmer. Men det är också det som är problemet. Jag anser inte att priserna, dvs lånen, ska vara en funktion av räntan. Utan inkomster. Anledningen är att sjunker räntan så kan vi ta mer lån. Men stiger räntan så kan vi inte justera ner lånen annat än genom marginell amortering. Det gör att svensk ekonomi riskerar att bli kraftigt lidande om räntorna stiger för mycket. Vissa hushåll kanske till och med inte klarar serva sina lån, och tvingas flytta, eller ännu värre defaultar på sin skuld. Därför är inte räntan en önskvärd parameter. Svensson & Co har tidigare påpekat att detta är inga problem då räntan sjunker vid kristider, vilket gör att problemet med för höga räntekostnader sjunker tillbaks. Det blir ett självreglerande system. I teorin lockar tanken. I praktiken har han fel. Tidigare kriser visar att ekonomin inte repar sig linjärt trots att räntan faller. Det handlar i sin tur om att företag inte återanställer alla som varslats kort därpå. Det handlar om att lån som defaultar, inte ”re-defaultas” så fort räntan blir låg igen. Skadan, med dess följdeffekter är redan skedd. Consumer Confidence tenderar också att inte repa sig linjärt utan etablerar sig på en ny lägre nivå, och det tar tid innan den repar sig trots att den kanske på ”pappret” borde göra det. Detta är bara några aspekter till varför stimulativ penningpolitik och finanspolitik inte biter direkt på en svag konjunktur utan som bäst bromsar fallet, och att det krävs många år innan ekonomin är återställd igen. Mycket av detta kan jag tycka Svensson missar!!! En kommentar där han säger att räntorna troligtvis kommer vara låga länge är rent ut sagt korkad. Det handlar inte om att räntorna väntas stiga. Det handlar om vad konsekvenserna blir OM räntorna stiger. Vi behöver inte ens försöka motivera när och varför de ska göra det. Det räcker att bara slå fast vad som händer om de skulle göra det! Att inte förstå den ansatsen är både korkat och oansvarigt!

Vad väldigt få verkar fatta är att hade priserna och lånen varit en tiondels så höga som de är idag så hade fortfarande alla lägenheter och villor varit bebodda precis som idag. Den enda skillnaden hade varit att EK hade varit lägre, och lånen. Oavsett var räntan ligger så kan vi väl vara överrens om att lite lån är bättre än mycket lån allt annat lika. Man kan göra andra saker än att betala räntekostnader. Men någon säger då; ”amen lånen är ju stora för att räntan är liten”. NEJ, och åter NEJ. Det hade inte behövs vara så. Om vi hade lagt ett skuldkvotstak på säg 1X (bara för att illustrera ett exempel) så hade lönen styrt hur mycket du fått låna. Priserna hade varit därefter, pga att lånelöftena varit så mycket mindre. Men var tror ni räntan hade varit? Superhög eftersom priserna hade varit superlåga? FEL! Räntan är en funktion av inflation, som är och har varit låg pga svag löneutveckling, globalt inflationstryck och konjunktur, globaliserings effekter, digitalisering etc etc…. ALLTSÅ, vi hade visst kunnat bo där vi bor, haft avsevärt mycket lägre lån, och betalat samma låga ränta som idag. Nybyggnationen hade inte existerat såklart för det finns ett golv vad det kostar att bygga, och når inte priserna upp till det golvet så blir det inte mycket byggt. Men 95% av alla bostäder där ute byggdes innan år 2000. Så det är ingen stor grej egentligen. Det är inte så att vi byggt bort bostadsproblemen idag direkt.

Kvarstår gör frågan om effekterna av att hushållen har ett maffigt EK idag. EK hade i den här världen varit precis som lån och priser mycket mycket MINDRE. Vi kan alltid diskutera effekterna av ett stort EK i väggarna, men Ni vet var jag står!!! :-). Jag lever lite rikare idag än för fem år sedan. Men det är för att min räntekostnad tynat bort vilket frigjort kapital till annat. Det är inte för att villan är värd Xmkr mer, vilket gör att mitt EK är Xmkr större. Men det kanske bara är jag som resonerar så?

Have a nice one!

ps. Kärninflationen i Europa kom nyss in på 0,9% YoY, ner från 1,1%. Ser man till arbetslöshet och löneutveckling och slacket i arbetsmarknaden är det inte så konstigt. Draghi kör på med 30mdr i QE till sep-18. Helt logiskt! Hur det blir därefter beror på Fed, inflation och konjan i Europa. Ränte höjningar ligger idag långt långt borta. Om Ingves går för fort fram så stärks kronan. Det talar för att han inte gör det! Ds

 

Annonser

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Inflation var god dröj

  1. Håkan Granbohm skriver:

    Du har helt rätt att den enda den låga räntan gjort, är att pressa upp bostadspriserna. Tyvärr finns det många som tror att om räntan inte varit så låg, eller räntebidraget funnits, så hade de aldrig haft råd med boende. Problemet är ju att alla andra fick lika mycket råd.
    Sedan tror jag du har fel om nybyggnation; byggpriserna hade bara varit lägre. Idag är det väl priset på begagnade bostäder som sätter byggpriserna. (vilken bygger säljer under marknadspris ?)

    Nu byter jag ämne : räntan. Det kan faktiskt bli så, att räntan inte kommer gå att höja i framtiden. Ju fler som lånar, och ju mindre som görs mot skuldtillväxten, desto omöjligare blir det för riksbanken att höja räntan. Tillsist har vi dagens ränta, som normalränta, och dagens bostadspriser som fullt rimliga priser. Visserligen kommer riksbanken vilja dämpa inflationen när den väl ökar men med stora skulder hos befolkningen och en lika stor del av befolkningen som räknat in frivärdet på sina bostäder som pensionssparande, kanske det behövs en väldigt liten ränteökning , för att uppnå den dämpning i inflationen som man är ute efter. Och när folk inser det, kommer lånefesten fortsätta. Och varför skall några grupper stängas ute från festen ?

    • GaStan skriver:

      Tack för svar,

      Nybyggnationen innan 2013 var väldigt liten. Priserna var för låga för att det skulle vara intressant…

      Vad gäller räntan har du delvis rätt. Skuldsättningen fungerar över tid som en inbygd broms!

      Men du missar en annan aspekt. Kronan. Om vi låter bli att höja, samtidigt som ex Europa gör det, så kommer det innebära att kronan försvagas kraftigt. Detta ställer till problem längre fram, bla kommer det trycka upp marknadsräntorna oavsett vad Rix gör…och i förlängningen tvinga in oss i recession.

      Så resonemanget som många för att ”pga av hushållens lån, kan Riksbanken aldrig höja…. det håller inte hela vägen”

      • Patrick Bateman skriver:

        Mmm exakt de som kan ställa till problem är om kronan blir för svag. Jag tror den största risken ligger där. Håll koll på valutan är mitt tips om man ska kolla på längre sikt…

        Annars så kan vi ju ha de här låga räntorna och alla är glada. Men om vi får kraftigt svagare krona kommer inflation att stiga , riks blir tvungna att höja…sen rullar kraschen igång…

      • Patrick Bateman skriver:

        En stor anledning varför de inte byggs mer är pga att byggbolagen får avslag på sina ansökningar för bygglov.

        Jag skulle uppskatta att 70-80 procent beror på detta

        Det är politkernas fel och inte ekonomin. Allt annat är bullshit

      • GaStan skriver:

        Men att de överhuvudtaget skickar in en bygglovsansökan beror ju på att de VILL bygga, vilket i sin tur bygger på att de tror att de kan bygga lönsamt.

        Hade de inte trott att de kan bygga under lönsamhet, ja då kommer de inte ens söka bygglov.

        Lönsamheten handlar delvis om vad det kostar att bygga, men primärt vad det går att sälja för, vilket bygger på vad kunderna klarar betala, vilket bygger hur mycket de får låna….

        bygglov JA, men utan stora lån…. ingen business!

  2. Farbror Barbro skriver:

    Jag är inte så säker på att en svag valuta driver upp inflationen (om det var caset). Priset på importerade varor är inte det som driver, utan lönerna. Varför skulle ett konsultföretag, som exempel, höja lönerna vid en svag krona? Visst kan den långa spiralen som bygger på lägre relativpriser på exporterade tjänster och varor driva upp efterfrågan hos bolagen, vilket gör att de börjar slåss om personal med hjälp av löneglidning. Dessutom med högre vinster i bagaget. Som i sin tur ger inflation. Men det känns rätt långt borta just nu.

    • GaStan skriver:

      Det finns två varianter av svag valuta, stigande inflation.

      1, Den första som alla tror är den som gäller, fast som inte är den Riksbanken fiskar efter

      Svag valuta, dyrare importpriser, högre priser… högre inflation

      Allt annat lika innebär detta bara att köpkraften äts upp. Detta är bara negativt. Högre importpriser gynnar den vi importerar av, dvs ett annat land, och dess tillväxt och sysselsättning.

      2, Den äkta relationen som Riksbanken vill åt

      Svag valuta, gynnad export, missgynnad import, ökat handelsnetto, högre tillväxt (då ”export minus import” ingår i BNP snurran), ökad tillväxt ger fler jobb, fler jobb ger tajtare arbetsmarknad, tajt arbetsmarknad ger ökade löner, ökade löner ger högre inflation.

      • Patrick Bateman skriver:

        Tack för ett bra svar gällande valutan kontra inflation 🙂

        Det som jag blir så irriterad på är bostadsmarknaden. Det är verkligen en politisk fråga mer än ekonomisk. När kommunerna ger avslag på avslag på byggplaner. Kommunerna måste sälja marken till ett rimligt pris. Hur ska vi annars kunna bygga bostäder?

        Bygg på höjden?

        Gör vad som krävs. Folk måste ju ha någonstans att bo. Bostadsmarknaden har spårat ur totalt. 15 – 20 års kötid för HR.

        Det har verkligen blivit ett klassamhälle mellan den som lyckades ta sig in på marknaden och de som blir plågade med hyreshöjningar varje år.

        Svårt att se hur situationen ska lösas på ett bra sätt?

      • GaStan skriver:

        nej det är knepigt,

        Det byggs bostadsrätter till priser som inte efterfrågas…. där kommunerna är medbrottslingar då de säljer mark till högstbjudande

        och hyresrätter byggs det av för lite pga hyresregleringen som gör att det är svårt att ta ut marknadsmässiga hyror (kanske inte i sthlm) och därmed är det inte lönsamt att bygga!

  3. Farbror Barbro skriver:

    Och för att byta ämne. Där jag tror att Svensson traskar rejält fel är att han fokar på räntan och inte på spreadarna. Det vi såg i senaste riktiga lågkonjan -08/-09 var att olika spreadar drog isär ( vissa länder kontra andra, bostadspapper vs statspapper osv). Eftersom den stora skräcken i vår del av världen inte är inflation utan att olika aktörer inte kan serva sin skuld, så tror jag att spreadar blir problemet i taskiga konjunkturer framöver, och då spelar det mindre roll att tyska 10-åringen, som ett exempel ligger lågt.

    • GaStan skriver:

      Håller helt med, pratas alldeles för lite om spreadarna. Men så länge som det är business as ususal så lär de inte förändras. Utan det krävs nåt nytt…..

      Idag ser sambandet mellan Riksbanken och en 5 årig bolåneränta ut så här:

      Styrränta -0,5%
      2 år statsobligation -0,75% (pga QE och att riksgälden inte emiterar några papper)
      5 år statsobligaiton -0,13% (normal spread mot fg ligger på ca 50bp)
      5 år bostadsoblis 0,46% (normal spread mot fg ligger på ca 50bp)
      5 år bolån 1,96% (såklart lite beroende på vem du frågar, men ca 150bp marginal)

      spread mellan bolån och styrränta 250 punkter

      ”Imorgon” efter Riksbanken slopat QE och höjt med 100 bp

      Styrränta +0,5%
      2 år statsobligation 1,0% (normal spread på 50 bp mot styrränta)
      5 år statsobligaiton 1,5% (normal spread mot fg ligger på ca 50bp)
      5 år bostadsoblis 2,0% (normal spread mot fg ligger på ca 50bp)
      5 år bolån 3,50% (såklart lite beroende på vem du frågar, men ca 150bp marginal)

      Dvs styrräntan stiger med 100 punkter, men bolånet blir 150 punkter dyrare. Spread 300 punkter mellan bolån och styrränta

      ”I övermorgon” när vi får en distressed situation

      Styrränta +0,5%
      2 år statsobligation 1,0% (spread håller sig för staten är en trygg hamn)
      5 år statsobligaiton 1,5% (spread håller sig för staten är en trygg hamn)
      5 år bostadsoblis 3,0% (utlandet dumpar bostadsoblisar pga ökad risk och spread ökar fr 50bp till 150)
      5 år bolån 4,50% (såklart lite beroende på vem du frågar, men ca 150bp marginal)

      Skakig sits gör att bolånet spredar 400 punkter mot styrränta, jämfört med 250 idag.

      ”Distressed Fas2”

      Styrränta -0,5% (Riksbanken sänker 100 punkter)
      2 år statsobligation 0% (spread håller sig för staten är en trygg hamn)
      5 år statsobligaiton 0,5% (spread håller sig för staten är en trygg hamn)
      5 år bostadsoblis 2,0% (utlandet dumpar bostadsoblisar pga ökad risk och spread ökar fr 50bp till 150)
      5 år bolån 3,50% (såklart lite beroende på vem du frågar, men ca 150bp marginal)

      Trots att riksbanken sänker för att ”hjälpa” marknaden så ligger spreadarna kvar, dvs 400 punkter. Riksbanken lyckas inte få ner bolåneräntorna.

      Vi kan hamna i en situation där Riksbanken kör negativa styrränta som idag, fast där bolåneräntorna är väsentligt högre än idag!!

  4. Farbror Barbro skriver:

    Hoppas du inte får rätt på det sista caset, givet vad alla svarar om vilken ränta de klarar, i diverse undersökningar. 🙂
    Sedan tror jag iofs att frågan har ställts otydligt, och många har fyllt i resten själva. Frågan jag tror många egentligen har svarat på är ” Viken ränta klarar du givet att du har (ungefär) lika kul som idag”. Frågan som borde ha ställts är ”Vilken ränta klara du givet att du drar ner på all lyxkonsumtion som restaurangbesök, resor mm”. Och då tror jag svaret blir: betydligt högre ränta, eftersom det är en sådan situation KALP beräkningen försöker fånga.
    Sen kan alltid tillväxt och därmed jobbskapande påverkas när alla lever på KALP. Men jag tror mindre än vad som känns intuitivt. Många branscher lever på global/regional efterfrågan. Visst kommer tex designföretaget som lever på nyöppnade restauranger få det tufft. Och antalet beställda lastbilar minska på marginalen. Men bulken av efterfrågan styrs av utlandet. Men det kanske är något vi borde rota i; hur påverkas jobbskapande i en helt hemmasnickrad lågkonja?
    Sen kan ju alltid riks gå in och köpa bostadspapper, för att få ner just spreadarna……..

    • GaStan skriver:

      Det är en intressant aspekt att Rix går in och köper bostadspapper, för det lär dem göra i sådan situation.

      Vad gäller undersökningar tror jag också vissa av dem ställer frågan fel… lite som att ”får du det sämre med en högre räntan”. Ja det tro fan det.

      Man borde snarare ställa frågan, kommer du klara betala räntorna på lånet om räntan går upp kraftigt?

      De flesta svara nog JA där. Sen handlar det om hur mycket räntan stiger såklart.

      Det jag är rädd för är att den negativa inverkan på ekonomin ändå blir långt mycket kraftigare än när vi tidigare hade mindre lån. Lågkonjunkturen gör att arbetslösheten stiger, och då finns det risk att folk med lite för stora bolån mister jobbet. Då räcker det inte att dra in på på Thailands resan.

      Stigande räntorna sänker inte bara konsumtionen genom stigande räntekostnader. Stigande räntor slår ju mot lånelöften som slår mot priser, och där fallande priser slår mot konsumentförtroendet. Som oftast slår mot konsumtionen.

      Så ekonomin kan få på käften från två håll…. båda orsakade av stigande ränta.

      Ungeför som nu…. där förtroendet är högt pga höga priser, men också gör optimismen möjlig att omsätta i pengar då vi betalar små räntekostnader.

      Sen är det frågan hur högt räntan stiger den dagen den gör det. Vid X% ränta så ger det Y inverkan på ekonomin och Z får problem med sina lån. Vid en annan räntan blir effekten annorlunda.

      Detta är ju själva problemet, vi vet inte hur högt räntan kan stiga. Vi vet inte heller när.

      Men det spelar inte så stor roll… vi vet att OM den stiger kan det föra med sig problem. Alltså måste vi ha ett system som är riggat för stigande räntor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s