Är rekylen över, eller har den precis börjat?

Jaha, då var vi inne i rekylen, och de flesta frågar sig om den bara har börjat, eller detta kanske är sista chansen att köpa innan vi når väsentligt högre nivåer senare i år.

Låt oss börja med det positiva. För SPX har EMA21 dagars precis letat sig över SMA200 dagars. Det har tidigare varit en ganska god indikator om att man ska ligga i marknaden om trenden håller i sig. Ovanpå det har RSI kommit ner och vi har inte längre överköpta nivåer, vilket också är en fin signal givet att trenden är intakt. Jag vill ju gärna tro på trenden givet den fundamentala bilden. Dollarn, sett till DXY, är också uppe på motståndsnivåer där den vänt ner tidigare. Den 10-åriga statsobligationen är nere på nivåer där den vänt upp tidigare. Stigande räntor och svagare dollar… det är samma sak som Risk On och inte förenligt med mer rekyl. Ser man det ur det här perspektivet så ska det snarare studsa härifrån.

Samtidigt är korrektionen osedvanligt klen i storlek sett till hela rörelsen från i julas. Korrektioner i stigande trend ska ju helst landa kring Fib38%och då har vi långt kvar. Fortsätter dollarn att stärkas och/eller räntorna att falla…. då är risken stor att det fortsätter längre söderut.

Låt oss kika på OMX istället. Det tidigare så viktiga motståndet 1550ish är numera ett stöd, som testades och höll idag. Ska bli intressant att se om den håller imorgon. Kan vara värt ett speckköp med tajt stop för den snabbfotade. En mer klassisk korrektion, och där jag definitivt är köpare, är snarare Fib50% 1488, Pivot 1500ish, Fib38% 1514. Hela det intervallet är köpvärt, och måste hålla för att jag ska tro på högre nivåer längre fram. Håller inte det kan vi lika gärna testa 1380 från i julas, och troligtvis passera den. Då har jag även fel fundamentalt såklart. Brott av 1600 visar att korrektionen är över (såklart). Så ja, man kan speckköpa här men risken är att vi ska testa 1488-1514 intervallet. Använd stoploss. Även om jag oftast fokuserar på OMX, håll koll på SPX. Den sätter agendan. Inte Stockholm.

Jag kan tänka mig 4 instegsstrategier här, lite beroende på hur risk avert man är

1, Man köper allt nu

2, Man köper hälften nu, och hälften kring 1488-1514, når vi inte den senare köper man vid 1600

3, Man köper allt kring 1488-1514, når vi inte den köper man vid 1600

4, Man väntar och köper allt vid brott 1600

Stopp om vi stänger under 1488 oavsett val

Vem är du? Jag gillar tvåan… ni vet det där med att fasa in och ut!

I veckan kom PMI för tjänstesektorn i USA. ISM non-Mfg kom in på 59,7 mot väntat 57,3 och fg 56,7. Snorstark både sett till förväntningar och i absoluta termer. US Service PMI kom in på 56,0 mot flash 56,2 och fg 54,2. Också starkt. Det är i tjänstesektorn jobben skapas och den står för 70% av Amerikanska ekonomin. Betyder det att soft patch är över framåt sommaren? Inte omöjligt. Samtidigt var förförra ISM Mfg siffran stark, men föll tillbaks i förra veckan. ISM non-mfg har tidigare haft en tendens att lagga Mfg siffran. Är datan från tjänstesektorn dopad av FED optimismen från i januari? Kanske? Jag skulle nog vilja se nästa siffra också innan jag drar slutsatsen att soft patch endast är begränsad till 1H19 och att vi skulle vara i recovery mode redan i höst. Inte omöjligt… men vi behöver mer på fötterna. Datan var bra i alla fall. Det kommer man inte ifrån.

Den Amerikanska jobbdatan NFP kom precis. Det skapades, hör och häpna, 20k jobb förra månaden mot väntat 180k och fg 311k (uppreviderat från 304k). Soooooooooffftttt Patch. Dessutom föll Kinesisk export med 20% i februari mot +10% månaden innan. Jag har inte studerat datan för outliers eller base effects, men om vi tar den för vad den är så skriker den soft patch. Detta borgar för ett avtal i mars. Ska man tänka lite positivt så kan man säga att jobbdatan kan vara skakig i USA och då är det bättre att titta på 3m genomsnitt, och då ser det inte lika illa ut. Men det är lek med statistik. Point being. I höstas flaggade vi för soft patch. Nu är vi där. Det är skit samma. Frågan är vad som kommer efteråt. Jag tror på recovery. Fed och handelsavtal spelar huvudrollerna.

Men vi har ett potentiellt orosmoln. Löneinflationen kom in på 3,4% mot väntat 3,3 och fg 3,1 (nedreviderat från 3,2). Detta är högt! För högt faktiskt! Den enkla analysen låter så här: 3,4% löneinflation lirar med core pce om 2,4%…. klart över FEDs mål. Vilket gör att även om de VILL ligga stilla, så kan de bli Tvingade att möta den stigande inflationen. Detta skulle i så fall vara ett effektivt sätt att döda recoverien på och därmed börsuppgången. NOT GOOOD! Men det finns även en ytterligare nyans av den här analysen. Lönerna kommer mot bakgrund av tajt arbetsmarknad OCH stark tillväxt. Dvs ett resultat av det som hände förra året. Eftersom vi nu rullat in i soft patch finns det fog för att lönerna inte kommer vare sig fortsätta att stiga, eller ligga kvar. Det finns snarare potential på nedsidan. En siffra är ingen siffra, utan man måste se till den genomsnittliga nivån, och den snittar inte 3,4 utan en bra bit lägre ner. Det skulle betyda att inflationen kanske inte har ork att dra över 2% trots allt. Tittar man på ISM, PMI och de andra regionala indexen så har de en underkomponent som heter ”prices”. Dvs vad inköpscheferna tror på priserna ut mot kund. De har senaste månaderna börjat peka nedåt. Dvs inköpscheferna sitter inte och ser hur köpkraften ökar i ekonomin med stigande löner ELLER ser hur lönekostnaderna stiger i sitt företag och tar tillfället i akt och höjer priserna. Snarare befinner de sig i soft patch, också fullt medvetna om att de högre lönekostnaderna äts upp av stigande räntekostnader, och för att möta sämre efterfrågan samtidigt som konkurrensen är hög, så avstår de att höja priser eller rent utav sänker. Detta sammantaget skulle borga för att core PCE inte kommer ta fart från dagens 1,9 till 2,4… utan snarare ligga kvar som den gör. Det är snarare lönerna som kommer att mjukna när soft patch får grepp om läget. Det är detta vad jag tror. Men jag börjar också tro på en annan sak. Det är att lönerna har nu visat att de faktiskt kan ta fart mot bakgrund av tajt arbetsmarknad och stark tillväxt (förra året) och att Philips ändå har viss bäring på verkligheten. När vi i ett senare läge glider ur soft patch in i lite bättre tider…. då är det sannolikt att vi faktiskt får problem med löner och tillväxt på ett sätt som till slut tvingar FED att fortsätta att höja…. och ni vet nog vid det här laget vad jag anser om det!!!!! ”recession 2021” känns mer sannolikt än osannolikt ur det här perspektivet. Going forward är jag MYCKET nyfiken att höra hur FED och Powell ställer sig till de här löneinflationsnivåerna. Ur ett historiskt perspektiv har de nämligen satt ganska hård press på FED….. Marknadens reaktion har inte hittills inte varit stigande räntor mot bakgrund av lönerna, utan räntorna snarare dippade till på den svaga jobbsiffran. Man är alltså mer oroad över soft patch, än stigande inflation. Det är positivt ur ett börsperspektiv.

ECB ”överraskar” idag med ett mjukt besked. Man skjuter upp första räntehöjningen. Det blir ingen i år, vilket vi har vetat länge. Om inte ens FED tänker höja så…. Man skriver ner tillväxten i år till 1,1% och inflationen till 1,2%. Det är ju gammal skåpmat, det har vi ju vetat i ett halvår. Men man skickar även ut ett nytt rabatterat lånepaket TLTRO till de europeiska bankerna. Det har man gjort innan. Det är lite av en QE-light. Det är ju inte direkt köp av obligationer. Lånet löper under 2 år, sen förfaller det och ska betalas tillbaka. Jag hade inte väntat mig detta då jag trodde att de skulle avvakta effekterna av en handelsuppgörelse, svag CNY och övriga kinesiska stimulanser. Men det kanske var svårt för Draghi att presentera de nya sura prognoserna och sen inte göra nåt alls…

Europeiska räntor faller, och med dem Svenska statspapper. Den uppgång som pågått senaste veckorna är utraderad. Ska bli intressant att se hur våra kära bostadspapper tar emot detta. Hänger de med ner, eller vidgas spreadarna?

Men vad händer nu? Jo här har jag lite tankar som jag tror sticker ut lite.

För det första tror jag inte lånepaketet spelar så stor roll. ”du kan leda hästen till vatten, men du kan inte tvinga den att dricka”. Jag menar, problemen i Europa är inte europeiska. Det är US/China. Då spelar lånen en mindre roll. Det är inte billiga pengar som saknas, det är kunder och en tillräckligt billig valuta. Jag tror att vi får en handelsuppgörelse snart, och med den en del optimism. Jag tror vidare på en recovery efter soft patch. Detta kommer till slut att ge Europa luft under vingarna. Men inte av egen kraft, utan pga omvärlden. Lånepaket eller inte. Europa växer mycket riktigt med ca 1% nu, men kommer i nästa skede att växla upp mot kanske 2%. Draghi tror på 1,6% nästa år. Det tror jag är för lite.

Chartet nedan visar löneutvecklingen i Europa. Förra året låg lönerna på c2% vilket har lirat med 1% kärninflation, men de har på senare tid letat sig upp mot c2,5%.

Håller detta i sig så kommer även kärninflationen att leta sig upp mot 1,5%. Kanske samtidigt som tillväxten letar sig upp mot 2%. Har du då även recovery mode i omvärlden….. ja då är det fog för Draghi att ge sig på en första höjning under 2020. Troligtvis under andra halvan.

Recovery 2%+1,5% kärninflation+Draghi höjer till 0,25%….. Idag ligger en 5-årig Eurobond på -0,4%. I den nya miljön borde den ligga på 0,75-1,25%. Kanske mer ett 2020 case än ett 2019, men ändå, Just sayin´. Allt annat lika finns det ett medellångt case för en väsentligt starkare Euro…. mitt i dagens konsensus baisse! Jag förstår om ni inte orkar lyssna på detta, men kom ihåg att marknaden oftast prisar in framtiden.

Vad innebär detta för Ingves? Jo dels fattar han detta jag skriver om just nu. Därför tror jag han höjer till 0% under Q4 i år. Amen herregud, Varenda ledamot har ju sagt att Riksbanken kan höja trots att dagens inflation inte borgar för det. Hur övertydliga kan de vara? Fatta, de vill lägga sig på samma nivå som Europa. Dessutom blir det ÄNNU lättare att höja nu när kronan är så svag. Punkt. Sen är det upp till Draghi, och höjer han en första gång under 2H20, så lär Ingves också göra det. Då har vi 0,25% styrränta vid utgången 2020. Vad som händer sen vet jag inte. Det beror på om recoverien triggar igång recession eller ej. Det är för tidigt att säga. Det beror vad som händer med löner/core PCE.

Men vad kronan inte prisar in just nu, är just en höjning i höst, och sen höjning en gång till nästa år. Man fokuserar på Europas (och Sveriges) svaghet just nu, och ser inte hur vi börjar lägga grunden till recoverien. Något som vi lär se tecken på i höst, eller rent utav ännu tidigare.  När marknaden börjar ta in detta så kommer kronan att stärkas, särskilt mot dollarn. Just nu råder sån jäkla konsensus kring kronans svaghet. Se upp för det! Den speglar nuet, men marknaden prisar in framtiden.

Nedan chart gjorde mig väldigt glad. Amerikanska börsbolag har senaste åren varit väldigt aggressiva i att dela ut pengar till sina aktieägare och köpa tillbaka och makulera aktier. En del av detta har skett med vinstmedel, men mycket har gjorts med nya lån, varpå skuldsättningen har ökar. Vilket jag har rapporterat om tidigare. Men nedan chart visar att skuldsättningen är en sektor fråga.

Skuldsättning kring 2X är inte alls så farligt faktiskt. Jag menar om vinsten faller med 30% i recession, vilket inte är ovanligt, så skulle skuldsättningen ändå ligga under 3X. Det är ändå positivt ur ett default och kreditbetyg perspektiv. För kraft- och fastighetssektorn är skuldsättningen hög… såklart. Men det är inte så konstigt för dels är deras intäkter stabilare, och dels har de säkerheter på balansräkningen som de andra inte har. Det är faktiskt ganska uppmuntrande

Jag såg även nedan chart från SEB som visar den genomsnittliga EBIT marginalen för ett gäng stora Nordiska industribolag.

Rätt intressant det där med 14% topmarginal och 6% lågmarginal.

Tänk er idag där snittbolaget har en:

Försäljning på 100

Kostnad sålda varor 50 (50% av försäljning)

Bruttovinst 50

Fasta kostnader 36

EBIT 14

Skatt och räntor 5

Vinst 9

Men så ska EBIT ner till 6% i en donwturn… hur blir det?

Försäljning 82 (ner 18%)

Kostnad sålda varor 41 (fortsatt 50% bruttomarginal)

Bruttovinst 41

Fasta kostnader 36 (innan de hunnit lansera sparpaket)

EBIT 5    (6%)

Skatt och räntor  2

Vinst 3

När konjunkturen skiter sig, vill du inte sitta på cykliska nordiska aktier då vinsterna lär halveras. Minst! Ni som gillar utdelningar…. ni kan ju fundera på hur säkra dem är då.

Däremot ska man köpa de här aktierna när de har halverats….. men då gäller det att vara likvid. Just sayin´

Trevlig helg!!!

ps. Ett sista tips….. betta på John Lundvik i Mello…. han kommer ta hem hela skiten, 100% säkert! ds.

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Är rekylen över, eller har den precis börjat?

  1. patrik Bateman skriver:

    Kan de vara så att marknaden vet hur överbelånad bostadsmarknaden i Sverige är och marknaden räknar därmed att de blir svårt att höja RÄNTAN?

    • GaStan skriver:

      Jag tror marknaden har fel, jag tror man höjer i höst, senast december

      Men visst har du en väldigt viktig poäng.

      Den svenska 5-åriga statsobligationen föll igår för att de Europeiska motsvarigheterna föll…. men skit idet. En Svensk 5-åring ligger på -0,13%. Samtidigt som Ingves ligger på -0,25%. Det är helt sanslöst. MEN, hur stor är nedsidan egentligen? Skulle Ingves höja till 2% styrränta inom 5 år, ja då tar du en rätt stor prisrisk. Men marknaden gör såklart bedömningen, precis som jag, att det i princip är omöjligt, för givet skuldberget så landar vi i recession. Så det är alltså safe att köpa en 5-åring på 0% ränta.

      OM inte lönerna skulle börja dra, och tillsammans med hög tillväxt dra med sig inflationen som TVINGAR riksbanken att TEMPORÄRT höja…… vilket alltså skulle vara som att sätta hälarna i backen, tillväxten skulle tvärstanna, jobbskapandet tvärstanna, lönebildningen vända ner och med den inflationsförväntningarna….. men under en kort period skulle de där långa statspapperna kunna gå riktigt dåligt. För att sen vända upp med ett språng, för att Riksbanken kommer sätta in alla resurser i syfte att stötta ekonomin i ett recessionsläge.

      • patrik Bateman skriver:

        Ja frågan är hur lönerna kommer utvecklas i Sverige kommande år

        Ser inte riktigt någon faktor som skulle trycka upp de kraftigt vilket känns som de behövs för att normalisera förhållandet mellan inkomst vs skuld…

        Om staten skulle börja spendera mer för att stimulera i detta läge? kan dr vara nåt?

      • GaStan skriver:

        amerikanska löner kan få fart vid en recovery…

        Svenska högst tveksamt.

        jag är ingen stor supporter av expansiv penningpolitik när BNP är positiv. Då är det privata sektorn som ska driva förändring och vara expansiv. Politiskt ska man ägna sig åt reformer som gör det lättare för privata sektorn att driva utvecling.

        Sen en vacker dag kommer regnet, och recessionen, och det enda vi vet med 100% säkerhet är att det INTE är privata sektorn som satsar. Nej de krymper in under nå n sten i väntan på bättre väder.

        Vad som händer då är att statens skatteinkomster dyker linjärt med BNP. (80% av skatteinkomsterna kommer från inkomstskatt, sociala avgifter och moms). I detta läge blir recessionen etter värre om staten dessutom tvingas till att köra en balanserad budget…. dvs dra ner på spending i samma takt som skatteinkomsterna sinar. I det läget vill vi att pappa staten spänner musklerna och kör på med samma kostnadskostym som inget har hänt. Dvs accepterar budgetunderskott som skapas när kostnaderna är oförändrade och intäkterna sjunker undan. Men för att kunna köra stora budgetunderskott i nåt år el några år, så krävs det att man har balansräkningen i ordning. Särskilt om man är ett litet öppet land. Beroende av omvärldens förtroende, för att inte växelkurs och inflation ska gå i spin. Därför ska vi möta recession med låg statsskuld. Som idag. Och därmed köra hyggligt balanserad budget så länge som tillväxten är positiv. Eller för att vara lite teknisk, man kan köra ett underskott lika stort som tillväxten. Det är skuld/BNP% som vi vill ska vara oförändrad. Så är

        BNP 100
        Statskuld 40
        Skuld/BNP%: 40%

        Statens skatte-Intäkter ca47
        Statens utgifter ca47

        Men så växer BNP med 1% realt, och 2,5% nominellt, dvs från 100 till 102,5… om vi ska vidmakthålla 40% så kan vi öka skulden till 41. Dvs med 1,0.

        Staten har 47 i intäkter förra året. Men de väntas växa med nominell BNP, dvs 2,5%, till 48,175.
        Eftersom vi accepterar att skulden växer med 1,0. Så kan vi spendera 48,175+1,0=49,175

        Budgetunderskott 49,175-48,175=1,0

        Men som sagt, vi kan öka spending från 47 till 49,175….. dvs en ökning med 4,6% UTAN att statsskulden ökar i % av BNP

  2. Jacob skriver:

    Med hänsyn till din kommentar ovan, vore kul o höra dina tankar kring Modern Monetary Theory, MMT? När man lyssnar på de som förespråkar det känns det rätt rimligt men sen ekar Göran Perssons ”Den som är satt i skuld är icke fri”.

    • GaStan skriver:

      Det var ett tag sedan jag höll på att argumentera för ”skolorna” men det är klart att jag är mer pro MMT än Keynes idag….

      Läs gärna

      https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1905625

      Några viktiga punkter med MMT

      1, En belånad stat, är inte samma sak som ett belånat hushåll el företag. DE kan inte få likviditets eller solvens problem. De kan få problem med räntor och inflation, således valutan. Så nej, skulden i sig spelar ingen roll… men ändå gör den det. Länders valutor kan bli värdelösa om förtroendet tappas bort…

      2, Keynes & CO säger att inflation är samma sak som monetära basen. KPI och de andra måtten är bara hittepå. När man lanserade QE och ökade penningmängden var det samma sak som att öka inflationen, och då var det många som trodde att detta skulle pressa upp räntorna, vilket tillsammans med de stora skulderna, skulle knäcka ekonomin. JA det blev inte så höga räntor. Men det kanske det blir en vacker dag… MEn många flydde till guld för de var rädda att centralbankerna inflaterade bort allt…. och de fick fel. Så här långt.

      3, MMT har också en approach för FIAT currency regime som verkar fungera men som inte alla riktigt förstår.

      Tittar man på många FIAT regimer så ser man att jobbskapande + löneutveckling = real bnp + inflation = Money in circulation

      Dvs lägger man de här 3 graferna över varandra så går de över tid rätt hand i hand. Money in circulation kan man säga är den normalt sett stora posten på en centralbanks skuldsida. Den motsvaras av statspapper på tillgångssidan. Så visst finns det en koppling mellan växande statskuld, växande pengar i omlopp, växane nominell BNP, nya jobb + löneförändring.

      Dock får jag inte riktigt ihop detta när det kommer till Sverige.

      Det som jag hade svårt för var teorin om att staten bromsar eller ökar tillväxt i ekonomin genom budgetunderskott/överskott och statskulden. Sverige har ju ”i princip” kört balanserad budget i minst 25 år, och statsskulden är rekordlåg. Ändå har vi vuxit i snitt med c3%: Ekonomin är ju nästan dubbelt så stor… det får inte jag ihop faktiskt. Men det finns kanske en förklaring. Men jag vet inte vad det är.

      I ovan ska man inte blanda in QE. QE är alltså statspapper o dyl på tillgångssidan hos centralbanken, vilket matchas av en post på skuldsidan som heter BAnk Reserves. Den posten matchas av en tillgångspost i det privata banksystemet som också heter Bank Reserves. Den matchas i sin tur av privata deposits på skuldsidan. SÅ enkelt uttryckt kan man säga att QE är statspapper på ena sidan, och cash hos privata sektorn på andra. När ”QE obligationer” förfaller, och centralbanken inte rullar över i nya, dvs QT, så tar de pengar från privata sektorn och makulerar dem. Alla poster på alla sidor av balansräkningen faller lika mycket. Det som händer är att utbudet av pengar minskar. Men QE, som bygger på QT är ett system där pengar tryckts, för att sen makuleras. Money in circulation däremot är en post som växer med nominell tillväxt, och som alltså inte ska amorteras bort. Men många ser det felaktigt som en växande skuld.

      Var det någon annan mer specifik fråga du hade?

      Sorry om jag är lite ringrostig, men det var ca 10 år sedan jag höll på mycket med sånt här! Kul och viktigt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.