FED Paus EN månad eller bestående?

Pessimisterna där ute tror att inflation och FED möte i veckan kan förstöra den molnfria börshimlen. Jag tror det är sannolikt med en svag inflationssiffra och en relativt duvig FED. Något som skulle få marknaderna att skjuta i höjden ytterligare. DOCK tror jag i så fall att detta är sista pushen upp, där vi får en rätt typisk situation där Bullsen tar ner garden och känner sig oövervinnerliga, och Bearsen känner kapitulation och pain. Dock kan både en hög inflationssiffra, och en hökig FED som mot alla odds höjer, eller guidar för ytterligare höjningar i sitt DOT plot diagram. Viktig vecka är det iallafall.

I veckan har vi även inflation från Sverige, US PPI, Empire FED, Räntebesked från ECB, Retail sales, Philly FED, Michigan samt Inflation från EU… en rejäl kompott!

Anledning till att jag är negativ… well det finns många skäl, men de viktigaste är fortfarande 1, superoattraktiv värdering OCH 2, räntornas inverkan på konjunktur pga av vikande konsumtion (räntekostnadernas squezze out) och investeringar (oattraktiva IRR kalkyler) samt 3, stark Dollar (som antingen betyder Risk Off eller Hawkish Regime, båda negativa för börsen SAMT 4, Real räntan har varit negativ länge men den kommer röra sig uppåt närmaste året. (negativ är bra för börs, positiv är dåligt). Men dessvärre säger inte detta något om den kortsiktiga utvecklingen.

Vad beträffar FEDs paus är inte detta stora grejen för mig. Jag tror ju på sämre tider, och därför är det bara en tidsfråga innan FED är klara, om de inte är klara redan. För mig är det ingen biggy om de stannar på 5% eller 6%. Skadan är redan skedd.

Många där ute verkar stå i valet och kvalet mellan två case. Ett där Large tech börjar falla, och övriga aktier med dom. Baisse! Eller där Tech planar ut, och övriga börjar gå starkt så marknaden totalt sett går bra. Bull! Även här anser jag att det finns en mellan variant, där Tech initialt vänder ner och övriga går starkt, dvs rotation, som kan innebära att index håller sig totalt sett, för att sen rulla över i baisse när båda går dåligt.

Ha en fin vecka!

————— måndag

Många är förvånade över styrkan i bostadsmarknaden, och jag är en av dom. Jag trodde länge på en större sättning i bostadsmarknaden, i storleksordningen 25-30% från toppen. Men den ser ut att stannat vid cirka 10%. Frågan är om hur det ser ut framöver, och jag har gjort en liten beräkning och måste säga att jag numera inte är lika NEGATIV. Nedan är härledningen:

Jag kommer visa på uppställningen för LÅNELÖFTEN under 2007, 2017 och 2023.

Ex Lånelöfte 2007:

Medelinkomst (ej median) Sverige: 27,000kr/mån

Hushåll med två vuxna: 27,000 X 2 X 12mån=650,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 15,000kr/mån

Dito för hela hushållet: 15,000 X 2 X 12mån= 360,000kr

Budget för Räntekostnader: 650,000 – 360,000= 290,000kr

Bostadsobligation: 4,5%

Kalkylränta: 4,5% + 5% påslag = 9,5%

Lånelöfte: 290,000kr / 9,5% = 3,000,000kr

Ex Lånelöfte 2017:

Under den här 10 års perioden steg Bostadspriserna i Sthlm innerstad med c120%. Detta går att härleda till lånelöften enligt följande.

Medelinkomst (ej median) Sverige: 33,000kr/mån (har ökat med 2% om året i 10 år)

Hushåll med två vuxna: 33,000 X 2 X 12mån=792,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 17,500kr/mån (har ökat med 1,5% om året i 10 år)

Dito för hela hushållet: 17,500 X 2 X 12mån= 420,000kr

Budget för Räntekostnader: 792,000 – 420,000= 372,000kr

Bostadsobligation: 0,5%

Kalkylränta: 0,5% + 5% påslag = 5,5%

Lånelöfte: 372,000kr / 5,5% = 6,700,000kr

Lånelöftet ökade under den här perioden med 120% (från 3mkr till 6,7mkr). Lika mycket som prisuppgången på bostadspriser var i Sthlm. Det är ingen tillfällighet.

Cirka 30% av uppgången förklaras av större budget för räntekostnader, vilket i sin tur handlar om att inkomsterna steg snabbare än inflation för omkostnader i livet. Medan 90% av uppgången förklaras av räntenedgången.

Ex Lånelöfte 2023:

Fast forward till idag. Priserna mellan 2017 och 2023 har för stockholm varit ganska oförändrade under senaste 6 åren. Egentligen satte sig priserna något under 2018, gick sidledes under 2019-början av 2020, rallade under 2020/2021, och sen har fallit tillbaka under 2022.

Därför är det intressant att se vad lånelöftena motiverar.

Medelinkomst (ej median) Sverige: 38,000kr/mån (har ökat med 2,5% om året senaste 6 åren)

Hushåll med två vuxna: 38,000 X 2 X 12mån=912,000kr

Belopp att leva på före räntekostnaderna: 21,000kr/mån (har ökat med 3% om året i 6 år)

Dito för hela hushållet: 21,000 X 2 X 12mån= 504,000kr

Budget för Räntekostnader: 912,000 – 504,000= 408,000kr

Bostadsobligation: 3,7%

Här räknar jag annorlunda, än ovan då jag är intresserad av att bryta ut kalkylräntan:

Kalkylränta: Budgeträntekostnader 408,000 / 6,700,000 (oförändtat lånelöfte mot 2017)=6,1%

Bostadsobligation idag: 3,7%

Påslag: 6,1 – 3,7 = 2,4%

Budget för räntekostnader är upp c10% jämfört med för 6 år sedan. Detta har bidragit positivt. Detta kompenseras av att kalkylräntan gått upp från c5,5 till 6,1%.

Men den starka marknaden förklaras av att man sänkt påslaget. Bostadsoblisen är idag nästan i nivå med 2007. Men då låg kalkylräntorna upp mot 9-10%. Idag 6%.

Det är detta som förklarar de starka priserna i marknaden.

För att förstå priserna måste man förstå alla delar här, och den framtida kalkylräntan är den viktigaste. Jag har ingen stark uppfattning om den kommer ligga kvar på 6% eller röra sig upp mot 7%. Det skulle i så fall slå på priserna med 10-15%.

Men man skulle behöva fråga bankerna vad de tycker, och framförallt skulle man behöva fråga Finansinspektionen vad de tycker.

Personligen är jag inte emot en hyggligt låg kalkylränta. Det konstiga är när den kan flyttas ner i en räntenedgång men i princip stå stilla när räntorna stiger.

Jag anser att priserna bör följa inkomsterna, inte räntan.

Vad gäller framtida bostadspriser så tror jag att base case ligger på 10-15% nedgång härifrån inom 12 månader. Dels för att jag tror att kalkylräntan kan röra sig uppåt mot 7%, och dels för att jag tror på dåliga tider och dels för att viljan att låna lika mycket vid 5% bolåneräntan avtagit. Börjar folk bli av med jobbet så ökar den faktorn ännu mer.

Risken är att prisnedgången uteblir. Den risken är inte särskilt LITEN måste jag medge.

Så kontentan är, jag är fortsatt negativ, men inte lika high conviction. Risken är att vare sig bankerna eller Finansen tycker det är någon fara med en kalkylränta på 6% trots att bolåneräntan ligger på 5%. Det skulle krävas ännu högre ränteläget i världen för att trycka den uppåt, och det är inte sannolikt. Åtminstone inte på ett års sikt. Då är det snarare sannolikt med räntesänkningar. Detta är kanske den viktigaste slutsatsen, dvs om bolåneräntorna toppar ur strax under 5% så kommer det att ”visa sig” att 6% kalkylränta ”räckte” mot för 16 år sedan när man var uppe på 9-10%. Men om bolåneräntorna skulle fortsätta upp…. då kommer 6% snabbt vara för lågt.

———————————————–

Tisdag och inflationsdag. Ser man till ISMs underkomponent Prices… så bör inte CPI sticka ut nämnvärt idag. Core CPI väntas bli 0,4% MoM och jag tror den borde komma in där alternativt 0,3. Något marknaden borde ta emot positivt. 0,2 blir extreeemt postivt, 0,5 väldigt negativt. Imorgon kommer FED som bekräftar paus, mot bakgrund av att de ser disinflation pressure där ute och väntar sig att det kommer att fortsätta i takt med att räntorna får genomslag. DOCK kommer man lyfta ett varningens finger för styrkan i arbetsmarknaden, (nya jobb X löneökningar) som måste komma ner för att de ska känna sig trygga med inflationsprognosen, då dessa kostnader i annat fall vältras över på priserna. Detta gör att de inte kan utesluta ytterligare höjningar.

Detta sammantaget, gör att jag tror marknaden kommer uppfatta detta som någorlunda positivt. Men givet senaste tidens uppgång, VIX nivå, Sentiment på greed nivå,…. så är detta till stor del inprisat och vi står inför en topp formation… Buy the rumours (end of inflation, end of high rates, but w sustained earnings), and sell on news… tror jag väldigt mycket på. Men det har varit extremt svårt att pensla ut nivå och tajming. Som vanligt. OPEX på fredag spelar också in. Det stora institutionella kapitalet ligger till stor del utanför aktiemarknaden, och istället fulltankade på bonds och cash, men har svårt att se hur de tvingar in sig i marknaden igen. Gällande FED imorgon, så väntar man sig en paus, men sannolikt en höjning med 25-50 i juli. Visar de upp en duvig sida så kommer detta uppfattas som postivt. Men som sagt, vi är i slutskedet av det här.

På kort sikt kan som sagt allt hända. Men jag ser ingen anledning, för jag ser inga tecken och bevis, på att vi är i nåt annat än samma situation som under våren 2008, där det fanns gott om negativa makro tecken, fast där marknaden andades optimism. Jag tror alltjämnt på en riktigt stökig höst konjunkturellt, där vi rullar över i recession under nästa år. Precis som under 2009. Något som triggar fram räntesänkningar och bottenformation på börsen. Många var optimister då, precis som nu. Men jag förstår inte hur dom får ihop matten kring räntornas squezze out effekt på konsumtion och investeringar. Något som till slut reflekteras av bolagsvinster och värdering, och därmed till slut börsen.

US core Cpi kom in 0,4% MoM mot väntat 0,4 och fg 0,4. Inline och marknaden borde ta det med ro. 0,4 indikerar en inflationstakt på nästan 5% på årsbasis, 4-4,5% för core pce och lite högre för lönerna. Inget som borde göra Fed särskilt glada. Men inte heller överaskade. Head line siffran kom in på 0,1 mot väntat 0,2 och fg 0,4 men det handlar enbart om volatila energipriser. Något man inte ska fästa för mycket vikt vid. Det finns ett disinflatoriskt tryck där ute som handlar om lägre efterfrågan i kombination med att supply issues inte längre stökar. Men vad Fed har nämnt flera gånger är att nytekryteringar och löner driver upp kostnaden för företag och givet att efterfrågan är god så lämpas detta över på priserna mot kund. Den dagen efterfrågan viker väljer man att säga upp folk istället. Därför är det så viktigt för Fed att råntorna dödar efterfrågan. Det är enda såttet att strukturellt få ner inflationen…

——————- onsdag

FED möte dag!

Från Sverige kom det inflation för maj. Tack vare låga energi priser kom KPIF in på 0,1% MoM samt 6,7% YoY. Men energi priser är en som sagt en ointressant swing faktor. Den viktiga är KPIF en Energi. Den kom in på mycket höga 0,7% MoM och 8,2% YoY. Hotell och restaurang priser var dock starkt bidragande, och högt bokning läge driver på. Avtar detta, vilket det kommer att göra när räntekostnader driver bort den här typen av konsumtion, så kommer den ner. Hotell och Restaurang bidrog med 0,3 till månadssiffran, så rensat där låg den på 0,4% vilket indikerar att den underliggande inflationstakten ligger på c5% i årstakt. Den tar typ höjd för lönetrycket i ekonomin skulle jag säga. Siffran lär inte göra Riksbanken särskilt nöjd, och en höjning från 3,50 till 3,75 i juni i är kassaskåpssäker för att:

1, inflationstakten är för hög

2, kronan är svag

3, för att ECB kommer att höja till 3,50 i veckan

4, för att räntorna ännu inte biter tillräckligt, vilket handlar om att svenskarna band sina lån under 2020/2021 (men de löper ut i snabb takt). Det har dessutom varit en tröghet i omprisningen av rörliga bolån. (pga att bankerna har kunnat tjäna pengar på inlånade medel, dvs våra ”lönekonton”)

5, Tillväxt är stark, sysselsättning är stark, konsumtion är för stark

Jag tror även man tvingas guida för ytterligare en höjning med 25 punkter i september. Sen kommer det rinna mycket vatten under den bron innan det är dags.

Vi har även US PPI idag…

——— torsdag

FED skippade att höja och lämnade styrräntan på 5%, men flaggade för ytterligare två höjningar 25+25 i år. Man är inte nöjd med kärninflation och stark arbetsmarknad. Samtidigt säger dom att dagens räntenivåer på sikt borde ge lägre inflation. I sak har dom rätt, 5% ränta på skuldkvoterna för amerikansk stat, hushåll pch företag borde ge en undanträngande effekt på köpkraft, och därmed lägre konsumtion och investeringar, sämre arbetsmarknad, lägre lönetryck, och i slutändan lägre inflation. Då spelar det inte så stor roll om de ligger på 5 eller 5,5%. Jag skulle säg att det inte är räntan det är fel på. Det enda som krävs är tid och tålamod. Då kommer till slut räntan göra jobbet.

Det finns inte mycket som pekar på att datan radikalt kommer att ändras till juli mötet, och därför ligger en höjning till 5,25% i korten där. Hur det blir i september alt november beror på hur datan trillar in. Jag tror ju att datan skulle bli sur, men det trodde jag redan i början av året också. Fel av mig. Så jag är ödmjuk med tajming aspekten. Men fortsätter datan som nu, då blir det höjningar. Å andra sidan börjar ISM New Orders se riktigt risig ut, så frågan är inte om hösten kan bli smutsig.

Men det mest intressanta av detta är att de som trodde på räntesänkningar, och lägre räntor under andra halvåret, Kan glömma det, om inte ekonomin totalt kapsejsar. Men då har vi andra problem.

Marknaden måste räkna med räntor runt 4-5%, och då är det frågan hur aktiemarknadens PE20 (earningsyield 5%) kan locka?

Jag anser att gårdagens möte borde lett till negativa börsreaktioner, men högt uppe i en positiv trend är det inte ovanligt att alla nyheter tolkas bra.

För svensk del då…. ja idag höjer ECB till 3,50 och hade FED varit rejält duviga nu så hade man kunnat stanna där, men man lär nog tvingas guida för ytterligare en höjning mot 3,75%. Detta i sin tur kan tvinga upp Riksbanken mot 4% target. Detta i sin tur gör att våra rörliga bolåneräntor kommer röra sig mot 5%+. Så det paradoxala är att den ihärdiga inflationen i USA slår mot Svenska hushåll.

US PPI kom också igår, -0,3% MoM mot väntat -0,1 och fg +0,2. Deflation eller? Njae, det var svaga energi priser som slog genom. Core PPI kom in på +0,2 mot väntat 0,2 och fg 0,2. Steady as a rock, och konsitent med 2-3% inflation i producent ledet. Detta är i linje med pristrycket 2010-2019. Vi har alltså vare sig delfation eller någon direkt inflation i detta led. Vilket är helt väntat då vi vet att varu-tillverkningssektorn har parkerat sig i en soft patch mode i likhet med åren 2010-2019. Vi kommer ligga här framöver om inget oväntat sker. Denna faktor vare sig driver driver deflation eller inflation längre.

I eftermiddag har vi Retail Sales, Philly och Empire samt ECB räntemöte.

—————- fredag

Sommar, sol och hausse på börsen.

Philly kom in på -13,7 mot väntat -14,0 och fg -10,4…. fortsatt svagt alltså, i linje med ISM kring 45 och visar på inbromsning men inte outright recession. Vi börjar bli vana vid den här typen av data.

Empire, den mer volatila och mer opålitliga av dom, kom in på +6,6 mot väntat -15,1 och fg -31,8. Starkt! Men jag börjar bli mer skeptisk till den här, då den ena månaden pekar på recession och månaden efter hyfsat goda tider, för att sen peka på recession igen. Tror det var någon på Twitter som sa, ”hur många tillverkande industrier finns det i New York området nu för tiden, två företag typ”. Hursomhelst, den har inte varit att lita på i år. Vare sig på upp- eller nedsidan.

Retail Sales kom in på +0,3 MoM mot väntat +0,1 och fg +0,4. Ex Autos kom den in på +0,1 mot väntat 0,1. Ingen siffra som sticker ut. Amerikanska konsumenten har spenderat ungefär lika mycket pengar varje månad senaste året. I nominella termer. Sen har priserna gått upp på många varor så hon får mindre i volym, mindre realt. Å andra sidan har behovet av varor inte varit lika stort pga överkonsumtion under 2020/2021 så det är kanske inte hela världen. Grejen är att konsumenten har också i genomsnitt haft mer pengar pga löneökningar och nya jobb. Men den ökningen har framförallt konsumerats på service och tjänster. Det intressanta är att FEDs räntor INTE haft något större genomslag på den här kalkylen. Hade dom haft det, samtidigt som konsumenten prioriterat service och tjänster, då borde Detaljhandeln gått ner i nominella termer. Detta har ännu inte skett.

Men man kan tänka så här, konsumenten hade tidigare 200 dollar varav 100 dollar spenderades på varor, och andra hälften tjänster. Varorna kostade 1 dollar styck, då fick man 100 varor. Då var det högtryck i Mfg sektorn, ISM Mfg stod i över 60. Sen steg priset på varan till 1,20usd. Samtidigt som inkomsten ökade till 220. Men man spenderade bara 100 dollar på varor, och fick bara 83 stycken. ISM sjönk till 50. Men klarar sig hyfsat då man fortfarande säljer för 100 dollar. 120 dollar spenderades på tjänster, vars ISM steg mot 60. Tanken framöver var att lönerna lugnar ner sig och kanske stiger till 230, fast där ökade räntekostnader trycker ner inkomsten mot 200. Nu kostar varan 1,30usd. Man spenderar fortfarande 100, och det säljs 77 i volym. ISM pressas ner ytterligare. Tjänster går från 120 till 100, samtidigt som priserna där höjts rejält, så volym tappet blir stort. Bland tjänstebolagen är den stora kostnadsposten löner, och eftersom man inte kan höja pris när efterfrågan faller, så skär man i kostnader, dvs man slutar först anställa, sen avskedar man , och recessions bollen är i gungning. Kontentan av allt detta är att FEDs räntor biter, och beviset är inte primärt att CPI kommer ner, utan det slutas skapa jobb (NFP går mot noll). Detta har ännu inte hänt, och frågan jag och många ställer sig, hur är det med mekanismen Ränta Vs Tillväxt. Både i tid (hur lång tid tar genomslaget) och styrka (hur ser relationen ut mellan att höja 25 punkter och negativ tillväxt). Båda jag, FED och många andra, har haft fel här. Vissa optimister menar att FEDs räntehöjning knappt har någon inverkan alls. Då brukar jag fråga om FED då lika gärna kan höja till 100% styrränta. Njae, det går ju inte svarar man då. Men om det är negativt att höja 100% så måste det även vara negativt att höja med 25 punkter. Relationen mellan tillväxt och räntan fungerar fortfarande. Problemet är att fastställa tid och styrka. Vi har hittills överskattat båda. Sen finns det en dubbel effekt inblandad också. Eftersom räntorna inte viljat slå genom så har tillväxten legat kvar, och då har det kunnat fortsätta skapas jobb och höjas lön. Dom här pengarna hittar ut i ekonomin direkt och bidrar till ytterligare tillväxt. Räntan ska bryta denna spiral effekt, men har ännu inte gjort det, och det är också därför som FED flaggar för ytterligare höjningar. Deras mål är att knäcka ekonomin och jobbskapandet. Men det har visat sig vara svårt. Till och med I Sverige med så stora rörliga lån, har det visat sig vara svårt.

ECB höjde med 25 punkter till 3,50%. Man är fortsatt bekymrad över inflationstrycket och aviserar för ytterligare en höjning till 3,75. Detta är ju i linje med FED och dom andra. Det var ett hökigt budskap som egentligen inte är så konstigt. I Europa handlar inflationen mindre om löner, och mer om Supply faktorer som mat och energi. Inflationen kommer gå i backen, men ECB är den centralbank som alltid ligger mest behind the curve, så deras hökighet är inte oväntad. ECB höjning tvingar Riksbanken till att höja mot 3,75% vid nästa möte den 29 juni. Detta för kronans skull. Det är inte sannolikt att den stärks av detta, men den hade blivit ännu svagare om man inte gör detta. Å andra sidan så slår detta mot svensk ekonomi, genom skuldsatta hushåll och fastighetsbolag, så det är inte bra för kronan heller. Sanningen är att det spelar ingen roll vad Riks gör… kronan kommer vara svag oavsett. Det bästa för Sverige hade varit om USA gick in i recession. Vissa menar att det är bättre om Riks inte höjer alls, om oavsett agerande leder till svag krona. Detta för hushållens skull. Men den håller inte. För slutar dom höja samtidigt som ECB fortsätter så kommer kronan snart stå i 15kr, och då kommer inte hushållen må bra ändå. Så för hushållens del är det också Dåligt eller Dåligt att välja på. Precis som för kronan. Om ECB höjer till 3,75% så är det troligt att Riks tvingas till 4%. Å andra sidan så ligger det så långt ut att datan kan ha ändrats till centralbankernas fördel. Som bolånetagare kan man kallt räkna med 5% bolåneräntor. För någon som tidigare låg på 50/50 bundet rörligt och 5mkr i lån, har fått se sin månadskostnad gå från 5,000kr till 11,000kr. Nu inleds nästa resa från 11,000kr till 21,000kr. Svenskarnas största problem just nu är att förstå mekanismen mellan FEDs ränta och tillväxt, och be till gudarna att den ska börja fungera lite bättre än vad den gjort hittills.

Dollarn stärktes tidigare från 1,11eur till 1,06. En motreaktion var väntad. Men inte riktigt så här svag. Vilket är märkligt då datan + FED inte riktigt motiverar denna rörelse. Jag är snarare mer inne på att det handlar om ECB igår, och deras relativa hökighet (fanns nog många som hoppades på att de skulle signalera slutet på höjningarna mot bakgrund av goda utsikter för inflationen) varpå Euron stärktes. Normalt sett är en svag dollar bra för börsklimatet. Men jag är lite skeptisk till senaste rörelsen här. Nu är dollarn översåld och kommer studsa tillbaka. Men därefter är det viktigt att den inte går vidare mot 1,11+ om man tror på svag börs, som jag. Jag vill se hur den jobbar sig mot 1,05eur

Idag har vi 4xOPEX. Det är sannolikt därför som marknaderna är så starka. SPX klart över mitt tekniska målområde. Styrkan har slagit mina mest stretchad förväntningar.

Min fundamentala syn kvarstår. Jag är negativ till konjunktur och tror inte vinstestimaten kommer att hålla. Har inte sett några trovärdiga bevis på motsatsen. Men på kort sikt kan alltid allt hända.

Marknaden är överköpt och vi kommer få viss andhämtning med början i nästa vecka. Antingen blir det en kort paus, som i sin tur bygger på att dollarn fortsätter att svagas, vilket i sin tur bygger på att marknaden tror att FED har fel, dvs inflationen är inte sticky utan kommer att komma ner snabbt, och att FED inte behöver höja räntan mer utan kan mot slutet av året snarare sänka och normaliserad den, utan att det får några större effekter på vare sig konjunktur eller vinster.

ELLER

sätter vi toppen, marknaden kommer ner lite, men orkar inte komma tillbaka och sätta nya toppar, utan börjar röra sig nedåt parallellt med en dollar som blir allt starkare, vilket bygger på sämre tider och/eller sticky inflation.

Jag kan inte säga vad det blir, men en sak vet jag. Risk / Reward är inte kul nu. Typ motsatsen från oktober 2022. Då var det inte många som ville köpa. Nu är det inte många som vill sälja.

Prel Michigan och Final EU Inflation senare idag…

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

50 kommentarer till FED Paus EN månad eller bestående?

  1. Pingback: FED Paus EN månad eller bestående? - Finansfeed

  2. Tim skriver:

    Inför veckan…
    Jag skriver till alla gäster på bloggen! Låt oss fortsätta hålla denna blogg städad och kvalitativ. Detta inlägg som jag nu skriver ska jag inte skriva men jag har svårt att hålla mig så det får bli ETT undantag!

    Detta är en blogg som vi läsare är inbjudna att besöka. Jag ser den som mycket värdefull inspiration och jag får möjlighet att sparras med det stora material (Jonas tankar och takes) som varje vecka generöst producerar.

    Jag upplever sista halvåret att kommit visst motstånd och kritik mot Jonas. Först och främst är Jonas man nog att svara själv. Ibland är den kritiken mindre kvalitativt utformad och det är inte super frekvent men ändå. Eftersom vi är gäster på hans blogg är det också gruppens ansvar att städa inom gruppens besökare….

    1. Det är bra att få motstånd och kritik. Det är till och med nödvändigt för att upprätthålla kvalitet och utveckling. Det bör fortsätta!!

    2. Tillvägagångssätt (bakom alias), språkbruk eller tonen och eller kombinationen av dem gemensamt kan man också fundera kring.

    3. Orimligt att Jonas ska skriva eller påminna om någon slags töntig DISCLAIMER – det är inte det forumet och det är ”ingen” som väljer att läsa bloggen som vill läsa sådana disclaimers till varje inlägg. Självklart ska han uttrycka sina takes och convictions fritt och självklart ska alla fråga och ifrågasätta. Jag är säker på att det hans önskan!!

    4. Jag håller inte med om allt Jonas skriver och så klart faller allt eller delar inte heller ut som Jonas målat ut caset/en – eller för tidigt, sent eller aldrig. Min utgångspunkt i all form av investering – Alla är ansvariga för sina egna handlingar. Och jag tror alla ska ha höga men rimliga förväntningar på bloggen, det är en hobby.

    5. Jonas är inte ett orakel.

    Avslutningvis,
    till den trasiga klockan…. Kin up.

    Man brukar säga att gå sin egna väg och ha sina convictions oavsett andra eller gå emot crowden och vara contraian är ofta nyckeln till alpha. Ibland blir man länge dessutom utskrattad längs med vägen! Vi läser och lyssnar mycket till några stora ”visemän” som call.ade 2008… de var grovt uträknade och hånade innan eventet.

    Nog om detta, happy Monday! Tack.

    • Robert skriver:

      Mycket bra skrivet!

    • GaStan skriver:

      Tack Tim, Håller med om det mesta. Särskilt det om god ton. Diskussion är alltid välkommen, men man bör komma väl förberedd med sakliga argument!

    • Lars skriver:

      Tack Tim för en väl formulerat inlägg.
      Jag blir ledsen över vissa inlägg som kommit på senare tid, när jag tänker på hur mycket kunskap Jonas bjuder på helt gratis. Inte bara ledsen, utan även rädd att vår fantastiska bloggare ska ta så illa vid sig, att lusten till att informera om dessa komplicerade ting som rör makro, skall tyna bort. Så ni som gått bort er på börsen, sluta med era påhopp för bövelen! Vi är många som följer den här bloggen och värdesätter det som skrivs här. Försök att respektera detta!

    • Östergren skriver:

      Bra Tim. Det har varit märkliga påståenden från diverse skribenter sista halvåret som inte alls lirar med verkligheten. Vette fan vad de är ute efter förutom att tjafsa .

    • Hampus skriver:

      Hear hear! Skrivit liknande tidigare, uppskattar Jonas tankar enormt mycket. Får en att verkligen tänka till själv. Skulle vara en stor förlust för mig och många andra tror jag, om Jonas skulle sluta skriva. Ovärderliga tankar för mig personligen, är inte flera gånger per dag och ser om något nytt dykt upp. Skulle fortsätta även om det skulle visa sig att Jonas ”har fel” hundra gånger om, det är inte poängen. Det är hur Jonas motiverar sina ställningstaganden som är det viktiga för mig, och dom jag väger mot mina egna tankar och förväntningar. Tack för allt!

      • GaStan skriver:

        Tusen tack till alla för stödet. Jag tar det inte så särskilt allvarligt. De flesta uppfattar bloggen på rätt sätt, och inte ser det som något köp/sälj system. Det är nog rätt få som gör, och de tröttnar nog till slut.

        Sen gällande om man har rätt eller fel…. har man varit med tillräckligt länge i marknaden så vet man att ha fel är en del av spelet. Jag har fel om mycket, hela tiden. Men även rätt. Det är resonemangen som är det väsentliga. Sen ibland har man rätt, men väldigt fel med tajmingen. Tajming är helt klart min stora akilles häl…. men det är inte heller hela världen, för det är resonemangen som är det väsentliga.

        Tack än en gång, det är en förmån att skriva för så många initierade och kloka följare. Utan er hade det inte varit lika roligt!

    • Christer skriver:

      Mycket bra skrivet – mycket tacksam för att Jonas delar med sig av sina tankar och så ledsamt när det kommer trista kommentarer.

    • Markus skriver:

      Hallå Jonas och övriga
      Mycket prat om att inflationen, och därmed räntehöjningar, borde knäcka börsen. Men kan det inte lika väl vara så att folk kommer dra ner på sitt sparande då prioriteringarna ligger på att betala sin mat, räkningar mm. Så om folk slutar månadsspara i sina fonder mm finns mindre pengar som trycks in i börsen? Därmed faller den av sig självt? /Markus

      • GaStan skriver:

        Det låter logiskt men jag är tveksam. Sparkvoten i de flesta utvecklade länder handlar om de pengar som sätts av till pension, och är inte något man ändrar på till konsumtion på nåt enkelt sätt.

        De allra flesta människor gör i princip av med sin lön fram till den 24e i månaden. Det lilla sparande som görs är oftast är inplanerad semester eller insats till en bil eller liknande.

        Med andra ord, det finns inget sparande att styra om mot konsumtion.

        Sen finns det såklart enskilda individer som kan göra detta, men i aggregerad form ser jag inte den möjligheten.

        Kom ihåg också vad räntorna innebär i pengar. I Sverige kommer en familj som tidigare hade 5,000kr/mån i räntekostnader gå till nästan 20,000kr när alla lån lagts om. Det är 15,000 mer i månaden, 180,000kr om året. Det finns inget sparande som fixar detta.

        I andra länder är de antingen inte lika belånade och har mer bunden struktur, så Sverige ser värst ut i klassen, men ändå. Funktionen är densamma!

  3. Anton skriver:

    Du har ju länge pratat om att det är först nu den stora stocken bundna lån börjar förfalla. Jag kan inte komma ifrån att det måste ha en avkylande effekt på bostadspriserna även om kalkylräntan stannar på 6%.

    Även jag är en av dem som alltid tyckt att bostadspriserna är jättehöga men den här gången kommer jag fan bli rejält förvånad om de inte går når en 25% från toppen iaf.

    Min bästa gissning om nuvarande priser är att det är många som avvaktat transaktioner länge nu och tappat tålamodet och möter säljare samt att en del hakar på den trenden men att den borde va övergående i takt med att räntekostnaderna börjar bita på riktigt och det kommer en sista våg ner, lägre än botten i början på året.

    • GaStan skriver:

      Förstår vad du menar, men det är inte när lån läggs om som styr priserna, utan lånelöften som i sin tur styrs av bostadsobligationerna.

      55% av bolånen är redan omprisade, medan 20-25 prisas om under andra halvåret, och bulken av övriga under nästa år. Detta får negativ inverkan på svensk ekonomi som skapar arbetslöshet som oftast inte är bra för bostadspriserna initialt, men som leder till räntesänkningar och uppgång av priserna i förlängningen.

      Så du kan mycket väl få rätt, jag är ju själv inne på 10-15% härifrån vilket är nästan 25% fr toppen. Men min poäng är att priserna styrs av lånelöften, och inte vad bolån kostar.

    • Östergren skriver:

      Är kluven till att bostadspriserna ska ner med tanke på att aktiemarknaden varit så stark under 2023. Vänder däremot aktiemarknaden ner borde bostäder följa efter.

      • GaStan skriver:

        Jag är också kluven…

        Har följt den marknaden i minst 15 år och den har lirat så fint med obligationsräntan… till och med de nya amorteringsreglerna kunde knappt påverka sambandet… men nu har det brutit samman, och jag vet inte om det kommer återupptas. Marknadsräntorna stack, men kalkylräntorna stod stilla…. den såg inte jag komma, så helt klart fel av mig.

        JAg skulle gärna vilja se Finansinspektionens syn på detta. Det är den enda instansen som kan göra nåt åt det. Men det har varit rätt tyst, så jag undrar om de inte är nöjda med att modellen ändå håller marknaden under vingarna….

        anyhow, skulle räntorna fortsätta upp…. då kommer kalkylräntan att pressas upp. Den kommer aldrig kunna vara lägre än långa bolåneräntor.

  4. Jonken skriver:

    Sedan dec 22 räknar Nordea på 6,5% kalkylränta. Kanske går att pressa om man förhandlar, vet inte riktigt hur sånt funkar, men 6,5% är vad som kommuniceras iaf! Kan säkert hitta historik om det är av intresse.

    • GaStan skriver:

      det intressanta är vad alla sätter aggregerat. sen är det en sak vad de kommunicerar, och en sak vad de använder. man får lätt intrycket att de jobat statiskt med en ränta, men hade de gjort det så hade inte priserna rört sig så linjärt med räntan utan varit mer korrelerade till inkomster, och så har inte varit fallet. åtminstone inte historiskt.

      • Bo skriver:

        Finansinspektionen kanske tar mer samhällsansvar (hjälper riksbanken) än tänkt och om priserna bibehålls så hjälper ökade räntekostnader till att sänka konsumtionen och därmed pressar det inflationen.

        Personligen tror jag dock att folk ser mer till hur mkt dom har kvar än om huruvida de får lånelöfte. Dom som nu köper är de som sålt och måste köpa, det ”bevisas” i de få avsluten. Vet en villaägare (bra skick) i Järfälla som inte ens får skambud, nu sänker dom priset med 1Mkr (-15%) mot i januari-23. En kompis son är mäklare med större delen lön i provision , han får knappt fått lön nu i vår pga få avslut trots många objekt i portföljen.

      • GaStan skriver:

        Inte helt säker på att jag förstår vad du menar.

        Nettoutlåningen bland banker har typ fallit ner till noll, så prissättningen bidrar inte som jag ser det.

        Skulle priserna falla med 20%, så har ju folk fortfarande sina lån kvar och betalar höga räntekostnader i vanlig ordning.

        Som det är nu så tror jag verkligen folk ser till vad de har kvar när de tar lån. Men det är väldigt få som tar nya lån. Nästa alla affärer bygger på att man har sålt, och sitter med ett lånelöfte, så det är bara att tuta att köra.

        De som refinansierar sina bundna lån har inget annat alternativ än att börja betala den nya höga räntan, och anpassa konsumtion efter det.

        Transaktionsvolymerna har ju fallit en hel del. Objekt som inte faller marknaden i smaken förblir osålda. Det är tufft där ute. Men en del av marknaden förbli stark.

  5. Novis skriver:

    Tycker inte det har varit några elaka kritiska kommentarer mot Bloggen.

    Däremot har det framförts viss (rättfärdig?) kritik mot att bloggen så sent som i februari 2023 trodde att vinsterna i Q2 skulle falla 30 % på SPX trots att visibiliteten i industrin då var mycket tydlig med att vinsterna som nu kommer i Q2 kommer lega på ATH, dvs öka istället för att falla 30 %. Volvo/Tratons band har aldrig snurrat snabbare, bankernas marginaler och avkastning på eget kapital har aldrig varit större. Kritiken tog sin utgångspunkt att Kortsikt var alldeles för tidig på bollen att spå vinstfall i Q2 trots inga tydliga tecken på detta. Det var en förenklad analys att i februari 2023 spå vinstfall i Q2 om 30 %, när vi nu vet att Q2 kommer komma in på ATH-nivåer för marginaler och omsättning. SP står därför i 4300 istället för 3600 som ju var prognosen för Q2 i Jan/feb.

    Jag tror att Kortsikt var alltför tidig men nu finns vissa tecken på mjuknande orderingång varvid Q4-Q1 2024 faktiskt kan bli svettiga.

    Dock störs jag lite av historiens vindslag och det glada 1920-talet. Världen kom då liksom idag ut ur en pandemi och världskrig vilket parat med teknikoptimism (bilar/radio) ledde till den största börsuppgången någonsin. Frågan är om vi ser något likande nu där spekulationer om AI och köplust efter pandemin under 2023-2028 kan driva ett rally som inte setts sedan 1920-talet. Inflationen ser ju under kontroll ut, kan vi få ett tema kring snabb tillväxt och låginflation kring AI så kan ju de kommande åren driva index till nya höjder relaterat till teknikoptimism som får 1999 att blekna.

    • Hampus skriver:

      Tror snarare folk reagerar på den lite dryga ”gotcha” tonen som jag tycker mig skönja i flera av de kritiska texterna. Jag vet att sådant är svårt att tyda i text, men då tycker jag man kan vara lite försiktig i hur man uttrycker sig. Det känns som vissa sitter och hoppas på något ”fel” och sen hoppar in för att kritisera, dock inträffar sällan motsatsen med beröm.

  6. b2 skriver:

    Hej, jag tänker att den verkliga ”justeringen” sker i reala belopp. Och där är faktiskt priserna ned med 20% resp 25% (BRF vs småhus).

    Oklart hur långt ned realt vi ska, men jag tänker 5-10% till. Sen fortsätter nog tvärstoppet på nybyggen något längre än justeringen.

  7. Mikael skriver:

    Mycket talar för att vi hade recenssionen under de 2 negativa kvartalen (q1 o q2) 2022 av BNP i USA.
    Inflationen faller på bred front där vissa länder ( Spanien ,Danmark mm) sticker ut.
    Jag tror vi ser SP500 upp mot 5000 nivån i år.

    Sedan har vi kriget i Ukraina som skapar tillväxt.

    • Bourgis skriver:

      ”Mycket talar för…”: Utveckla?

    • GaStan skriver:

      jag gillar inte definitions måttet med bnp, för mig är recessionen lika med negativt jobbskapande. Där är vi inte ännu, men de flesta ledande signaler pekar på att vi är på väg dit. Aldrig någonsin har företagen lyckats bibehålla sina vinster när ekonomin tappar jobb. Väldigt sällan har börsen orkat stiga när vinsterna faller.

      Sen är jag nyfiken på hur du räknar hem SPX 5,000.. utveckla gärna

  8. Daniel skriver:

    Lyssnade på ett nytt avsnitt från Placerapodden igår.

    De intervjuade en chefstrateg på Blackrock ang börs klimatet osv.

    Han pratade en del om att inflationen är här för att stanna och inte kommer gå under 3% på väldigt länge, vilket i sin tur kommer leda FED till att behålla nuvarande räntenivåer. Han tror att FED i långa loppet kommer vara tvungna att acceptera en inflation på runt 3%. Det här kommer skapa stor ”economic pain” och ja de säger sig väl självt vart det kommer sluta för börsen osv.

    Vidare diskuterades det en del om AI hysterin och huruvida vi ser 1996 eller 1999 talet spelas upp igen nu.

    • GaStan skriver:

      Jag tror han har fel… framförallt är han ”nutids biased” vilket inte är en helt ovanlig egenskap…

      Men anledningen till att jag tror han har fel är att dagens räntenivåer får två konsekvenser… 1, räntekostnaderna trycker undan konsumtion 2, räntenivåerna gör IRR kalkyler för alla typer av investeringar svaga. Därmed trycks konsumtion och investeringar ner, vilket alltså slår mot tillväxt. Svag tillväxt gör till slut att det slutas skapas jobb, och lönetakten avtar, det i sin tur försämrar köpkraften, som gör tillväxten ännu sämre. Detta leder till att jobbskapandet slår om till negativt, dvs arbetslösheten ökar, och lönetillväxten avtar ännu mer. Då pressas vi in i recession. Då slutar företagen att höja priserna, eftersom deras efterfrågan inte finns där. Det enda sättet att hantera resultaträkningen på, när man inte säljer vare sig volym eller kan påverka pris, är kostnadssidan, och det är genom att säga upp folk.

      I ett sånt läge ligger inte inflationen kvar på 3%, utan faller kraftigt.

      I första skede tror jag FED egentligen bara vill sänka ner mot 2%, och ligga kvar där.

      Men håller det negativa jobbskapandet i sig kommer de tvingas till att sänka ytterligare…

      Därför tror jag han har fel!

  9. Emil skriver:

    Tack för otrolig blogg som vanligt! Skrev följande till en kollega idag:

    Frågan är om detta inte är en riktig “hawkish pause” alltså. Förväntningen är att FED inte höjer tillräckligt snabbt för att krossa det finansiella systemet – effekten: Förväntningar om “higher for longer” i praktiken realiseras. En paus åstadkommer alltså en starkare effekt än en höjning i detta läge.

    Powell använder dot-plotten mästerligt. Nu guidar han för 50p höjningar till årsslutet. Vi har alltså en icke-realiserad förväntning om höjningar som han kan dra på i princip hur länge som helst. Hans främsta mål är att få marknaden att förstå: han är stark nog att hålla i nuvarande räntenivå.

    Jag tror detta är en långsam insikt som kommer att leda till en droppande och långsam nedtrappning av bull-run, till långsamt nedställ, till hård krasch när recessionen väl slår till (när det nu blir)

    • GaStan skriver:

      Det låter faktiskt hyfsat trovärdigt.

      Mitt bear case att börsen ska till 2800/3000 bygger ju i första hand på att vinsterna ska ner 25-30%, dvs recession, och visst finns det ett bull tes så länge som det inte inträffar.

      Värderingsmässigt håller det ändå inte… PE20 på fortsatt höga räntor går inte…

      MEN när det kommer till värderingsfaktorn så vill jag säga två saker, på lång sikt har den alltid 100% rätt. Men på kortare sikt skiter oftast marknaden i den.

  10. AnMm skriver:

    Hej o ännu en gång tack för otrolig blogg, undrar vad tycker du om denna: https://truflation.com

    • GaStan skriver:

      Hört om den ett par gånger… varför är metodiken så överlägsen?

      Historiskt har kärninflationen följt lönerna med 1% skillnad. Dvs har lönerna taktat 2,5% på rullande 12m så ligger oftast inflationen på 1,5% på rullande 12.

      Nu ligger lönektakten på c4-5%, vilket alltså är i linje med inflation strax därunder. Den tycker jag nästan är den bästa mätaren. De andra kan man trixa med….

  11. Novis skriver:

    SP500 passerade just med god marginal 4.400 och fortsätter rakt uppåt.

    Nu lämnar jag bloggen för gott då den är kontraproduktiv. Bloggens prognos var att vinsterna skulle falla 30 % och SP500 skulle gå ned till 3600-3800 i Q2. Jag kräver ingen haverikommission men gärna ett inlägg om vad som gick fel i bloggens prognoser.

    Det ser ut som att 1920-talet upprepar sig, vi kommer ut ur pandemi och ut ur ett krig/inflation rakt in i en teknikoptimism med AI som kan lägga grunden till en mångårig Bullmarket fram till 2028.

    Inflationen ledde i övrigt till att företagen kunde höja sina priser och därmed marginaler, samtidigt som folk köpte allt mer då sakerna ändå skulle kosta mer nästa månad pga inflationen vilket ledde till rekordhöga marginaler parat med rekordhög omsättning.

    • GaStan skriver:

      Förväntningarna om nedgång av vinsterna bygger på räntornas genomslag med 6-12 månaders fördröjning, vilket skulle innebära att vinsterna prassas ner i storleksordningen C25% sett över ett år, och sen fördelades detta på mindre första halvåret, och mer andra halvåret. Och sen delades upp kvartalsvis. tajming är svårt.

      Dvs även om man får rätt att vinsterna ska ner 25%, fördelat på -20% under första två kvartalen, och -30% andra kvartalet. Därutöver -10 under första och minus 30 under andra, för att få -20 på 6 månader….. så är det svårt att veta exakt NÄR de här kvartalen inträffar. Det är mer en räkneövning än prognos.

      Jag tror fortfarande på att vinsterna ska ner 30% i årstakt från peak earnings, och detta pga av räntans genomslag. MEn att säga när är i extremt svårt.

      Diskussionen borde handla om varför ränte mekanismen inte verkat som den brukar. Det är kärnfrågan.

      Hur ser du på räntans effekter på konsumtion och investeringar?

  12. Förbryllad skriver:

    Igår steg amerikanska börsen igen med ca 1,5% vardera.
    Nasdaq är upp nästan 40%, SP500 upp 13%.

    Flertalet börsanalytiker har varit inne på att vi SP500 ska till 3200 i H2 2023.
    Vad har vi missat i analysen och står du fortfarande kvar i din analys?

    Tack för bra blogg.

    • GaStan skriver:

      DEt gör jag… också överraskad av uppgången. Kanske inte SPX så mycket, men absolut NDX.

      Det som gått fel är att mekanismen mellan ränta och effekter på kosnumtion/investeringar inte fungerat som vanligt. Dock har den funkat till viss del.

      Min tro är att den kommer att funka, och därför är jag negativ… men jag är väldigt ödmjuk i att kunna spika tid och styrka. Något som kändes väldigt säkert innan, men som visade sig bli fel.

      Styrkan i ekonomin är alltså ett fel steg

      Men även om jag prickat den rätt, så hade jag haft svårt att tro på denna uppgång då PE multiplarna inte borde vara så höga givet dagens räntor.

      Marknaden prisar alltså in att inflationen kommer ner rejält under andra halvåret, och det här med FED och räntor inte är något problem alls.

      Jag tror visserligen marknaden kan ha rätt, men det är inte ofta den går mot marknaden så radikalt som denna gång.

      Det säger sig själv, för att Köpa SPX på PE 20, earningsyield 5%… så måste du tänka dig en värld där räntorna inte är i närheten av dagens nivåer.

      Så jag hade oavsett analys legat fel positionerad.

      • Östergren skriver:

        Gissar på att Nasdaq 100 gått jävligt bra (+40% YTD) på att Apple med flera är skuldfria (räntorna biter inte på deras rörelse internt)
        Dow Jones som är mer kapitalkrävande business är (+4% YTD). Räntorna biter (förenklat till max som vanligt).

        Fast gissningen är ju ganska kass när man tittar på Sverige.
        Svenska börsen är långt ifrån skuldfri, ända rallar den (OMX30GI +17%).
        Köptrycket är dock massivt från retail/månadssparare som har drabbats av FOMO i hela kroppen.

  13. Mikael skriver:

    Vill börja med att säga att jag är en amatör på makro. Därför jag tar hjälp av denna duktiga bloggare.
    Men om man tittar på flera index nu så ser det väldigt bullish ut. Många index är i ” stage 2” ( pris > ma200, 150d > 200d , 200d stiger)
    XLK är i steg 2 där 73,4% av aktierna är i upptrend tex! Vi har DAX40 och Apple på Ath också osv.
    Tittar man på optionsflöden på SP500 tex så pekar det på att den kommer gå till 4600 utan större rekyl.

    Jag gissar att många kommer bränna sig rejält på korta positioner detta år.

  14. AnMa skriver:

    Tycker om att läsa bullarnas frustation…Jackson Hole kommer i år igen 🙂 önskar att vi kan se 4650 på SPX…

    • GaStan skriver:

      Sentiment och flöden kan alltid driva börsen både starkare och längre än vad som är fundamentalt motiverat, dvs vinster och värdering, men över tid kommer börsen alltid att möta upp fundamenta.

      • Mikael skriver:

        Hur man få dig bullish till börsen?
        Kan du nämna saker i världen som är bra/positivt?
        JP Morgan på årshögsta? Usa största bank..

      • GaStan skriver:

        Hehe det är enkelt, måla upp en bild med ihållande stark konjunktur, där vinstnivåerna upprätthålls eller stiger samtidigt som inflationen sjunker ner mot noll, och där centralbankerna normaliserar styräntorna ner mot 1-2%… då är jag game

        Sen prisar marknaden in framtdem, så jag struntat i nuläget… men måla upp denna bild för 2024….

        Grejen är att jag är fundamental och bygger på makro mässiga scenarior… that said, börsen kan ju stiga 10% nästa månad även om det är fundametalt oberättigat på lång sikt

        Och som en sista passus… jag var strukturellt bullish under hela perioden 2010 (när jag borjade blogga, så egwntligen från våren 2009) och fick ta en del skit för att jag anaågs vara ”perma bull” och nu får man ta skit för man upplevs vara en ”perma bear”

        Var det svar på din fråga?

      • GaStan skriver:

        Yes they can

  15. Pelle skriver:

    Skulle så gärna vilja få en fördjupad förklaring på 4xOPEX.
    När, var och hur?
    Hur kan man själv följa den och när på fredagen är brytpunkten?

    Tack på förhand🌟

  16. Bourgis skriver:

    Den här dök upp i mitt Twitter-flöde. Lite annan vinkel, annan typ av makro kan man väl säga… Tyckte iallafall hela artikeln var intressant med sina resonemang och grafer så postar länken istället för att göra utklipp. Den är inte särskilt lång ändå.

    https://seekingalpha.com/article/4612163-bear-market-may-make-surprise-return

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.