Kortsikt's Blog

Det var längesedan vi egentligen pratade om aktiemarknaden ur ett strategiskt och fundamentalt perspektiv. Det var närmare bestämt den 22 oktober 2013 jag blev negativ och har varit det sedan dess. Det är om en månad exakt 2 år sedan. Tekniskt/taktiskt har man svajat ut och in.

Tack för kaffet, SÄLJ!

Efter senaste nedgången är det många som undrar om det inte börjar se intressant ut igen?

För det första så vill jag se 15-20% uppsida i aktiemarknaden för att jag ska tycka det är värt att ta risken. Den uppsidan uppstår oftast när värderingen kommer ner, men kan också uppstå om den framtida vinsttillväxten ser ut att komma in väsentligt mycket bättre än vad som är inprisat, och därmed kan man tänka sig att aktier kommer gå starkt till följd av kommande revideringar. Det vanligaste är dock en låg värdering.

För det andra ser jag inte räntorna som en del av värderingen. Det är något vi har stött och blött här på bloggen. Förklaringen är att en korvkiosk som tjänat samma pengar på sista raden senaste åren, och som väntas göra det kommande åren, INTE ska värderas till PE25 pga av låga räntor. Den ska trots låga räntor värderas till PE 8 (typ!!!). Om korvkiosken däremot skulle kunna växa sin vinst med 20% av året pga att han säljer mer korv, som är en effekt av låga räntor eller nåt annat. Då är det en annan femma. Men inte annars. Resonemanget är att värderingen ska tåla en normalisering av räntorna.

Sen kan man diskutera Om och När vi ska få en normalisering. Jag tror det. Det har att göra med att jag tror på en normalisering av inflationen, som i sin tur handlar om att världen växer, folk anställs och till slut kommer lönerna krypa uppåt. Valutaeffekterna klingar till slut av då det på global basis är ett nollsummespel… och slutligen, derivatan av importerad deflation till följd av globalisering/digitalisering kommer vara lägre än för 10 år sedan. Allt tar ut sin rätt. Jag tror inte på särskilt höga räntor, för jag tror inte på hög inflation… men jag tror på HÖGRE än idag.

Men vadå, spelar inte räntan nån roll. Jo rent taktiskt, som går in under tekniskt. Dvs det driver kurserna just idag och därför bör man ta hänsyn till det. Men den faller inte in under det fundamentala då jag inte vill betala Pe25 för en korvkiosk vars vinst inte växer.

Ok, jag hoppade av för 2 år sedan. Hur har Stockholm gått sedan dess?

OMX30 har sedan dess gått upp med 12%. Så då känns det ju inte så tokigt!!! Men tar man OMX30 inkl återinvesterade utdelningar så är den upp 21%. Tar man SIXPRX som är alla aktier, dessutom med traditionella fonders limiter så är vi upp 27%. Tar man dessutom i beaktning att man kunde suttit med fram till i våras då börsen toppade ur ca 17% högre…. så var det sammantaget ett riktigt dåligt beslut. I våras hade jag 20% i årsavkastning i två år. Den var fin, och den missade man fundamentalt. Punkt!

Men så funkar det. Fundamentalisten kommer ALLTID tycka marknaden blir för dyr långt innan den toppar. Chartisten, eller taktikern, kommer alltid sitta kvar med upp i trenden och skratta åt Fundamentalisten. Men sen vänder det ner, och han hoppar aldrig av på toppen (vilket läget idag bevisar, då inga chartister sålde i våras på 1,721… utan sitter fortfarande i marknaden till 18% lägre kurser, och frågar sig om långa trenden är bruten eller ej). Senare i nedgången kommer fundamentalisten av köpa långt innan chartisten för att han tycker det är billigt. Chartisten kommer inte hoppa på förrän långt efter botten, för han vill ha stöd av trenden… och då är det fundamentalisten som skrattar då han köpt billigt och redan tjänat en massa pengar när chartisten hoppar på. Ingen av dem är någon holy grail…. de kompletterar varandra, och inte ens när man använder båda teknikerna så blir det perfekt.

Men hur fel har jag haft….

Chartet ovan visar MSCI ACWI. All country World index. Det flesta känner till Msci World, men där ingår bara USA+Kanada, VästEuropa+Israel, Japan+Hongkong+Austrialien… dvs DM. I ACWI ingår även alla Utvecklingländer. De väger ca 10% tror jag.

Som ni ser av det högra grafen så har vinsterna varit flat sedan 2011 globalt sett. Sidledes vinster i över 4 år. Men ATH sattes i våras. Det betyder att det varit multipelexpansion i 4 år. Har nedgången sedan i våras gjort det billigt. Nej jag tycker inte det. Finns det skäl att tro att vinsterna under 2016 kommer stå 20% högre än nu, och att det bara är en tidsfråga innan vi får maffiga vinstrevideringar som driver kurserna? Nej tror inte det.

Nej av fundamentala skäl, om man vill ha 15% säker uppsida, så är inte aktier tillräckligt billiga.

Men av taktiska skäl, dvs att räntorna kan hållas låga till mars 2016, eller kanske ännu lägre, gör marknaden intressant…. och visst börjar det klia i fingrarna här kring 1375-1,405!!!!

Fingret på köpknappen eller?

När blir det tillräckligt billigt för att köpa fundamentalt? Tja, kring OMX1,275.. som också sammanfaller med 2009trendlinjen, 2011Fib50, samt 2009Fib38 samt oktober14 Pivot, kan man nog börja prata om att aktier ser billiga ut baserat på 16 prognoser…. men vi är inte där än!

My base case har hela tiden varit att när FED har höjt till minst 1%, fast helst 2%… eller mittimellan, då har det riktiga fundamentala köpläget skapats… och troligtvis även ett taktiskt/tekniskt när det bottnat ur… vilket skulle, nu spekulerar jag, kunna inträffa under 2016.

USA går ju rätt bra, men det ger inte FED någon anledning att höja. Se nedan!

Lägg handen för de hackade prognoserna… och du ser en klar skillnad i pre and post Lehman. Vilket kokar ner till skillnaden i penningpolitik, pre lehman kunder man motivera en balanserad till åtstramande politik…. att vi post Lehman har kört, och kör en expansiv politik, dvs neg realräntor, är fullt logiskt!

USA klarar uppenbarligen högre tillväxt, och mer jobbskapande utan att det hade varit skadligt. Om marknaden verkligen hade misstrott FED, inflation osv…. då hade räntorna tagit fart utan att FED gjort nåt, och dollarn hade försvagats betänkligt. Nu är det inte så!

Marknaden verkar tveksam till en höjning i december. FEDs duvaktighet vid senaste mötet fick marknaden att tveka. Däremot är man tvärsäker på höjning i mars. Jag är faktiskt nästa beredd att hålla med. Dollareffekten klingar av helt i januari, och kan arbetslösheten gå under 5% fram tills dess så kan lönedatan börja röra sig. Detta sammantaget kan få Core PCE att börja stiga… och då hade det varit rätt lämpligt att FED gör nåt i mars. Visst, sen har vi Kina komponenten… där vet inte jag mer än någon annan. Tyvärr

Europeiska aktier har fått en del smörj på sistone. Detta skulle kunna vara förenligt med 1, stigande räntor i Euroområdet och/eller 2, avtagande tillväxt. Jag tror faktiskt inte på endera närmast månaderna vilket borde utgöra ett köpläge. Tekniskt är det ju fortfarande lite baissigt. Särskilt Europa, Japan och USA indexen skulle må bra av en köpsignal…. där är vi inte ännu, vilket innebär att vi inte heller kan vara säkra på att augusti botten verkligen var botten….. säsongsmässigt är det en svag period några veckor till… sen väntar, säsongsmässigt en väldigt stark period. Den tänker jag inte missa om den infinner sig!

Är du en av dem som tycker det är trist med nollränta på bankkontot?

Som tycker det är trist att aktieägarna prioriteras genom att alltid kunna plocka ut 15% ROE på sitt insatta kapital?

Eller som inte vill köpa ”Ebberödsbank produkter”, vilket det egentligen är när din banksäljare frågar ”Eftersom vi har 0% ränta på inlåningskontot så kan du väl köpa vår korträntefond?” (fast där han glömmer att säga att de tjänar pengar på fondavgiften, och där räntan efter avgift är negativ)

Jag har länge sagt, det spelar ingen roll om du byter bank, alla jobbar likadant. Så det där rådet, byt bank, hjälper föga.

Sätt dig i samma båt som aktieägarna, köp aktien.

Men en aktie kan som bekant falla en hel del, och det är många som inte trivs med detta.

Då skulle jag vilja slå ett slag för bankernas obligationer. Alltså inte de säkerställda som ger 50 punkter över Stibor utan deras At1, sk CoCos. De ger ca 3% om året.

Ta Nordea, SSAB och LF bank. De är emiterade i SEK, har BBB, dvs är Investmentgrade rejtade.

Ok, kursar Nordea så är du smoked. Så det är inte en obligation i vanlig bemärkelse. Då är det lika tryggt som att sitta på aktien. Men hur stor är den risken?

Enda problemet är att privatpersoner har svårt att köpa dem då man måste hosta upp en del pengar… men likförbaskat är det en bra idé!

Om du vill lära dig mer, läs

Klicka för att komma åt r_qt1309f.pdf

Vilket man får säga var precis enligt marknadens förväntningar…

Konstigt? Inte alls! Trots hyfsad tillväxt, dock lägre än vid historiska uppgångar, och hyfsat jobbskapande så är

1, inflation en bra bit under målet

och

2, visar inga tecken på att börja stiga

3, utöver det noterar de oron runt om i världen, främst Kina. Vilket kanske inte påverkar dem handelsmässigt så mycket, men genom dollar och räntor.

det betyder bara en sak. Amerikanska ekonomin klarar ett högre tempo utan att det är ohälsosamt, och fordrar åtstramning.

nu tror alla på höjning i december.

Jag säger som jag sagt innan: händer inget med datan så lär vi inte så någon höjning då heller!

Se Fed egna prognoser (inte för att de brukar stämma men ändå)

Klicka för att komma åt fomcprojtabl20150917.pdf

Klicka för att komma åt DB_DataFlash_2015-09-17_GDPBD00000284702.pdf

Jag skulle säga att den primära signalen är om Core PCE tar sig över 1,5%. Det är då dem med ”tillfredställande stor säkerhet” kan säga att den underliggande inflationstakten ”är på väg mot 2%”… och därmed är det en signal att gradvis gå från en stimulativ penningpolitik, dvs negativa realräntor, till en mer balanserad, dvs neutrala realräntor. Det finns TVÅ indirekt ledande indikatorer till Core PCE, som FED fäster väldigt stor vikt vid. Dels är det lönerna, och 1,5% Core PCE matchas någorlunda av 2,5% lönetakt. Det finns två mått. ECI (som kommer den siste oktober) samt timlöner i NFP som kommer varje månad. Det viktade snittet bör vara ca 2,5% för att det ska vara en hygglig signal. Den andra faktorn är dollarn och importpriser. En svag dollar driver upp Core PCE. Den är mer osäker, men givet att dollarn håller sig så borde importpriserna YoY börja stabiliseras from januari. Jag är inte säker på höjning i december, det beror på datan. Men risken för höjning i mars16 måste ses som stor då dollareffekten med stor sannolikhet kommer börja påverka Core PCE åt andra hållet.

Många tycker det är synd att det inte blev någon höjning. Kan inte fatta det. Varför ska man dra ner på tillväxt och jobbskapande om det inte behövs?

Räntorna borde hålla sig på mattan vilket är bra för multiplarna…. Vi får se men efter augustis sättning borde det finnas förutsättningar för bra börs…problemet är väl att till och med FED ser utvecklingen i kina som ett potentiellt problem för Amerikanska och Global tillväxt…. det gör marknaden orolig och agerar som motvikt till de låga räntorna!

Kina är verkligt jobbigt måste jag säga. Grekland var också problematiskt när det var som värst, då utfallen inte var riktigt prognosbara, men fördelen med Grekland är att det är en liten och oviktig ekonomi. Det är sannerligen inte Kina.

Time will tell!

Trevlig helg

ps. Jag slog ett slag för Turkietfonder för den riskvillige. Är det någon som tittat på Japan…. börjar också se rätt spännande ut!

Notera att det är optionslösen idag… så man kanske inte kan lita fullt ut på rörelserna

Makro på sistone?

Core CPI kom från USA, 1,8% YoY mot väntat 1,9 och fg 1,8…. gäsp

NAHD kom in på 62 mot 61 väntat och fg 61… us property marknad håller ställningarna, viktigt!

Tog en titt på Kina datan senaste 2 veckorna (kollar den sporadiskt då och då)

FAI, dvs Fixed asset Investment, IP, Retail, Import, PMI, FX Reserves… ja allt som sägs ta pulsen på ekonomin har trendat ner senaste 3 åren, och är runt 3 års lägsta nivåer nu. Mer handfasta grejor som Elkonsumtion, bilförsäljning etc visar samma sak. Den enda som vänt upp är fastighetsmarknaden som verkar göra lite av ett trendbrott. Hursomhelst känner jag mig skeptisk till att Kina är en 7% ekonomi… snarare 5%. Men detta måste ju alla se….. det kan jag ju inte vara ensam om att tycka?

19 oktober kommer 3QBNP från Kina…. den lär många fästa stor vikt vid trots allt!!!

tittar man tekniskt så sammanfaller Fib38% av 2011 trenden, och stigande trendlinjen från 2011 kring 1,380 den 13-15 oktober….. många TA baissare hade nogg tyckt att det varit najs och stämma av den….

Först några snabba iakttagelser:

1, Fed funds rate prisar in 30% sannolikhet för höjning; dvs NEJ

2, Undersökningar bland ekonomer och strateger visar 50/50: dvs VET EJ

3, Men jag såg precis att den Amerikanska 2-åringen tog ett skutt i tisdags (ledsen att jag inte uppmärksammar detta förrän nu!!). Jag har använt den som Proxy för vad marknaden tror om framtida styrränta, genom att ta den minus 50 punkter. Den har pendlat mellan 0,40 och 0,75 hela året och visat, trots ibland envisa rapporter om räntehöjningar, om att marknaden faktiskt inte tar höjd för detta. OCH HAR HAFT RÄTT. Just taket kring 0,75 har den vänt ner från ett antal gånger. Men så i tisdags drog den rakt förbi och stängde på 0,80. Vad hände, jo i fredags kom det Retail siffror som faktiskt var snäppet sämre än väntat. Men jag gjorde misstaget att inte titta tillräckligt noga. För tittar man på Julis siffror så var de kraftigt uppreviderade. Även Augusti siffran rensat för Energi var bättre än väntat… och nu när jag bökat runt lite så visar det sig att flera Amerikanska banker reviderat upp BNP prognosen för helåret, just mot bakgrund av starkare privatkonsumtion än väntat. Räntemarknaden såg detta, och kanske gjorde tolkningen att den amerikanska konsumenten kanske säger att hon tycker det är oroligt i omvärlden osv… men har inte dragit ner på konsumtionstakten. Något som såklart FED måste förhålla sig till. Dvs risk för högre räntor. Huruvida detta är ett falskt break out, eller ej. Om det är en data blip eller inte återstår att se. Men det är intressant, för det skulle kunna betyda att räntemarknaden faktiskt är på väg att prisa in en räntehöjning.

Av de här tree ovan har vi alltså en NEJ, en VET ej och en JA (eller kanske)….. om några timmar vet vi!

Detta leder oss in på en annan iakttagelse.

På senare tid har jag hört folk säga 1, det fästs alldeles för stor uppmärksamhet kring den här räntehöjningens vara eller icke vara… hur jävla viktigt kan det vara egentligen. Snacka om att marknaden tappat proportionerna? 2, ärligt talat, vad spelar det för roll om de höjer nu eller inte. Blir de ingen höjning nu så lär det ju bli december. Spela stor roll eller?

Man blir frestad att hålla med i resonemanget. Men trots detta anser jag att dem har fel.

1. En höjning på 25 punkter gör ingen sommar. Det håller jag med om. Men den signalerar desto mer!

En höjning säger två saker.

A. FED anser att USA är på väg att nå 2% inflation på kort sikt, och därmed ligger ekonomin på en tillfredställande nivå tillväxt- och jobbskapandemässigt givet resursutnyttjandet. Detta ger FED stöd att gå från en stimulativ penningpolitik med negativa realräntor TILL en balanserad penningpolitik med NOLL i realräntor. Det är ett paradigmskift som kommer MÄRKAS om de gjort fel analys av ekonomin. Är ekonomin tillräckligt stark, som analysen säger, då kommer det spela en mindre roll just för att ekonomin klarar av att hantera högre räntor, eller rättare sagt noll i realränta.

B. Det är inte bara en höjning! Marknaden prisar in framtiden. FED höjer inte 25 punkter för att sen inget göra på lång tid. Utan detta är startskottet på en serie höjningar. Typ 25 i kvartalet. Ca 1% på ett år. Hur länge de kommer pågå beror på hur tillväxt-jobb-inflation utvecklas. Inget vet. Om det visar sig att FED höjer 25 punkter, och sen inte mer. Eller att de får ta ner den till noll igen… då kommer det vara ett resultat av dem har haft fel i sin analys. Då borde dem aldrig höjt. Så en höjning indikerar att vi de närmaste åren kommer få se väsentligt högre räntor… kanske 1% om ett år, kanske 2% om två år… och detta smittar alla räntor och tillgångsslag…ÖVERALLT!

Många tycker det är peanuts om de går från 0 till 2% räntan på 2 år. Men det är det inte. Utan att grotta ner mig i detaljer, säger jag bara. Om den bolåneräntan du betalar på ditt bolån idag skulle gå upp med 2% (troligtvis lite mer då spreadar också kan öka). Påverkar det inte dig? Får du inte en slant mindre i plånboken då? Ta så många hundralapper, eller tusenlappar du har mindre i plånboken, och gånga med alla som har lån i Sverige. Gör sen samma beräkning för alla belånade företag, och sen för staten. Sen gör samma beräkning för alla länder i världen. Ja du fattar! 2% är ingen hög ränta… men att gå från 0 till 2% spelar roll.

2. Om de inte höjer nu så höjer de i december!!!

I våras var många säkra på höjning i juni, men det blev inget och därför var man tvärsäker på september. Nu tvekar man om september, men är tvärsäker på december. Det är ingen naturlag. Om det kommer visa sig inflationen inte lyfter mot 2%, så kommer inte FED heller behöva höja. Oavsett om det är december, mars, juni, september…. sen kanske de gör ett policymisstag och höjer utan att inflationen lyfter. Då är det såklart ovisst vad som händer.

Men många säger ändå att inflationen är på G.

De som studerar den amerikanska arbetsmarknaden menar att lönerna kommer lyfta. Jag håller med. Å andra sidan har de haft fel länge.

Dollarn stärktes radikalt under 2H14-1H15. Detta gjorde att man importerade disinflation. Dollarn så här lång under 2H15 ser stabilare ut vilket gör att dollar effekten klingar av….. det är en viktig parameter. Å andra sidan så lär dollarn stärkas när FED höjer.

FED vill inte höja för att sen se att inflationen inte lyfter enligt sina prognoser…. då de kan komma att behöva sänka kort därpå!

Det är ett knepigt läge. Men räntehöjningen spelar roll, och det är inte säkert att man höjer i december bara för att man inte gör det i september…. det ska vi ta med oss!

Time will tell!

ps. Jag fick frågan hur jag kunde stoppa in och ur mig så fort i marknaden. Nej jag köper och säljer inte hela min aktieportfölj. Den rör jag inte, och den jobbar jag med separat. Nej, den allmänna aktieexpoeringen styr jag genom OMX terminer. Väldigt billigt och enkelt.

säg att man ligger 100 i aktier. Är jag fundamentalt och tekniskt negativ kortar jag 100. Men oftast när jag är fundamentalt negativ så har jag svårigheter att hitta aktier med tillräcklig uppsida, och då ligger man kanske 50 investerad så det räcker med 50 kort i terminen.

Jag har 4 läges situationer:

A.Fundamentalt + Tekniskt +:

Oftast ligger jag fullinvesterad i aktier, inga terminer (Ska helst träffa början/ mitten av en börsuppgång)

B. Fundamentalt + Tekniskt -:

Oftast nästan fullinvesterad i aktier, kortar terminen så jag uppnår ca 50% aktieexpo.(Ska helst träffa i slutet av en börsnedgång)

C. Fundamentalt – Tekniskt -:

Har oftast väldigt lite aktier, och kortar terminen så jag når 0% aktieexpo. (Ska helst träffa i början av en börsnedgång)

D. Fundamentalt – Tekniskt +:

Har oftast väldigt lite aktier, och speck köper terminen upp till 50%. (Ska helst träffa i slutet av en börsuppgång)

Just nu är jag i C. Men kan lätt bli D. Men det kan också bli en B. om det faller på.

ds.

ELLER?

När det gäller binära beslut som de här så lockar det fram alla möjliga tyckare.

Egentligen har man 4 alternativ. Höjning eller inte. Upp-eller nedgång på börsen. Tänk dig en matris. Det ger 4 alternativ. Take a pick!

Jeremy Siegel kör contrarianspåret, dvs han tror på höjning och rally.

http://www.cnbc.com/2015/09/15/jeremy-siegel-how-a-fed-hike-could-boost-stocks.html

Det som talar emot höjning är att datan, ISM, Löner, retail sales, inflationsmått av olika slag inte skriker outright höj!

Det som talar för höjning är att ekonomi skulle vara tillräckligt stark för att vi ska ha nollräntor. Lite teoretiskt kan man resonera så här.

Om underliggande inflation är 2%, eller i varje fall med hög conviction på väg mot 2%, så är den i linje med målet och därmed går det att motivera en balanserad penningpolitik, dvs NOLL i realränta, dvs 2% styrränta. Då 2% ränta minus 2% inflation ger NOLL.

Men om inflationen ligger under 2%, som nu när den ligger på ca 1,2% (mätt som core PCE) så går det att motivera en expansiv penningpolitik, dvs negativ real ränta. MEN HEJ, det är nu man kan klura på det. Vid NOLL räntan som är idag, så blir REAL räntan 0% – 1,2% = -1,2%. Men höjer man med 0,25%. Ja då blir det 0,25% -1,2% = -0,95…. fortsatt stimulativ penningpolitik. Man kan faktiskt höja med hela 100 punkter och fortfarande påstå att man bedriver en expansiv penngingpolitik. Men frågan är vad som händer med ekonomin om man höjer med 100 punkter? Saktar tillväxt, jobbskapade, retail sales, löner in på ett sätt som gör att Core PCE börjar sjunka???? Då har vi ett problem. För säg att Core PCE sjunker till 0,50%. Då sitter vi med en åtstramande penningpoltik, 1%-0,5%=0,5% real ränta, samtidigt som vi är 1,5% under inflationsmålet. NOT SO FUN!!!

Så visst kan FED höja, och säga att de fortfarande driver en expansiv penningpolitik. Men vad händer med ekonomin?

Men då svarar någon, men vad gör en höjning på 25 punkter? Nej bara 25 punkter gör nog inte ett skit. Men varför skulle de bara höja med 25 punkter och sen sitta still i båten under ett års tid. Tvingas dem till det så var det ju fel att höja från första början. Kan man inte lika gärna skita i det då? Hela poängen är väl att normalisera räntan så att man har en möjlighet att stimulera nästa gång det blir recession. En normalisering är inte 0,25%, svarare 2,0%. Men är det värt att ta räntan till 2% om det leder till recession? Det var ju en recession man vill undvika in the first Place!!!!

Sen finns det en annan aspekt av små steg av FED. Marknaden har en tendens att titta framåt. Dvs även om FED höjer med 25, så går inte räntorna upp med 25, utan de börjar ta höjd för hur räntan ser ut några kvartal framöver…. dvs tror man att FED kommer höja räntan till 1% över ett år, så kan US 2yrs treasury lika gärna springa i väg 100 punkter på en dag. Detta får genomslag på alla andra räntor, och därmed valutor, och därmed länders inflation, och därmed global penningpolitik….. så det här med små steg… sorry, det ger jag inte mycket för!

Siegel pratar om att riva av plåstret och höja så att vi slutar tjata om det!!! Det är många som säger så. Men vänta lite, vad är det han menar egentligen? Tycker han att det är negativt med nollräntor? Det kan han ju inte mena! Det är ju jättebra så länge som man klarar hålla lågräntor samtidigt som valutan håller sig någorlunda. Det frigör ju en massa tusenlappar för belånade hushåll och företag att amortera, investera och konsumera. Pengar som annars gått till räntor!!!! Det är ju först när inflationen drar som man tvingas höja, om man inte vill se sin valuta till slut försvagas så pass mycket att du till slut tvingas höja för att ”överleva”. Nej, jag tror han menar. Höj nu, riv av plåstret, så att vi kan kommer tillbaks till normala räntor innan den här konjunkturuppgången vänder ner. Men knäckfrågan är alltjämnt, vill du verkligen riva av plåstret så att det triggar recession. Det är väl recession vi har försöka undvika hela tiden?

Det finns även dem som tror att FED kan höja för att deras prognoser pekar på högre inflation under 2016… och därför kan man börja redan nu. Till alla er vill jag bara säga. Studera FED, och Riksbanken för den delens, prognosförmåga historiskt. Den är vedervärdig. Sen är det inte bara prognoser för dem utan det handlar även om signalvärde. Dvs om Riksbanken höjer räntan, med anledning av att de ser bättre konjunktur nästa år, ja då kanske vissa hushåll och företag känner sig konfortabla att ta det där investeringsbeslutet, eller köpa den där bilen. Då blir det lite självuppfyllande profetia. Så centralbankernas prognoser är inte bara prognoser om man säger så….

Hur ska marknaden reagera då? Ja det enda vi vet är att den globala börsuppgången senaste 2 åren HELT är driven av multipelexpansion, inte vinstrevideringar. Multiplarna, innan augusti sättningen, var höga. Särskilt sett till den vinsttillväxt som varit, och som vi väntar oss framöver. Vad handlar det om? Jo låga fallande räntor. Därför är analysen, får vi stigande räntor närmaste året, så lär det trycka ner multiplarna. Kompenserar inte vinstrevideringarna för detta så ska marknaden anpassas på nedsidan…..

Så hur börsen ska kunna stiga på en ”oväntad” räntehöjning, det har jag svårt att förstå…. men allt kan såklart hända!!!

Torsdag kl 1800 vet vi!

Stay tuned!

ps. Igår stoppade man ur sig, men givet stängningen så är risken stor att den var falsk. Men i skrivande stund känns det rätt bra att ligga utan position över FED mötet….oavsett vad som händer ds.

Jaha, då var man urstoppad på 1,457… suck. Det är småpengar, men det är så tröttsamt att ligga fel i gungan. Nästa stöd är 1,408. Vi får väl se hur marknaden reagerar på FED imorgon kväll….

De flesta tror INTE på höjning, men strategerna på DB tycker ändå det hade varit lämpligt!

Why the Fed should raise rates

Klicka för att komma åt DB_GEP_2015-09-14_GDPBD00000284573.pdf

In the face of a chorus of recent calls for the Fed to hold off raising rates, we see a compelling case for commencing Fed action this week. This case includes:

1. The US labor market is at or very close to full employment, with good prospects for tightening significantly further, indeed excessively, even if the Fed starts raising rates now.

min komm: är detta en anledning borde de höjt för länge länge sedan.

– While some emerging market economies may be vulnerable, global growth prospects, in our view, have not weakened enough to significantly affect US economic prospects.

min komm: många tittar på trade links. Dvs USAs export till Kina är så liten att det borde spela en underordnad roll. KORREKT! Men utvecklingsländerna, Kina i synnerhet, sitter på en jävla massa US statspapper. Om det börjar gå rejält illa, så lär de fortsätta att sälja dem. Vad händer med priset om någon säljer? Kina spelar roll!

– US inflation is being held down only temporarily by the strong dollar and the downshift in commodity prices, and unit labor cost inflation is already at levels consistent with the Fed’s longer-term objective.

min komm: SLUTA titta på Headline CPI. Ingen centralbank gör det. Titta på kärninflation givet att det har en koppling till den underliggande ekonomin, och då gärna lönerna.

– This is an economic picture that says it is no longer appropriate for the Fed to be so far away from neutral in both its policy rate settings and its balance sheet policy.

min komm: ok, men då borde de höjt kraftigt för länge länge sen!

– The presence of long and variable lags in the effects of changes in monetary policy means the Fed increasingly runs the risk of falling behind the curve on inflation the longer it delays liftoff.

min komm: det är en risk jag tror de är beredda att ta. Det tycker nog det är värre att göra som Sverige mfl. och höja och sen vänder tillväxten ner och man får göra om-göra rätt

– Having to tighten more aggressively down the road to keep inflation at bay could be far more disruptive to the US and global economies than beginning the process sooner (now) and reducing the chances of having to shift to a more aggressive stance later.

min komm: kanske är det så…. men lever här och nu, och efter 8 år av stimulativ PP är de nog beredda att chansa lite.

– Delay in raising rates from unprecedented lows also risks pushing asset prices ever higher and exacerbating the risks of financial instability.

min komm: Asset inflation är inte lika påtaglig längre, kolla en portfölj av SPX i dollar senaste året, eller en portfölj av US Treasuries i dolllar…. asset inflation har redan lugnat ner sig.

– While the costs of putting off liftoff will not be apparent immediately, they will likely mount over time, especially if the Fed tries to stick with its signaled intention to normalize policy at a much more gradual pace than it has employed in the past. If the Fed does choose to delay this week, the delay should be a brief one with some indication that the October meeting is very much in play.

Som jag ser det är den största anledningen till att höja, inte bara med 25 punkter, utan jobba oss tillbaks mot 2% ränta, och bantad balansräkning, dvs Real Exit, är att man behöver ha torrt krut när nästa fullskaliga recession slår till. Det är ett problem om vi möter en recession med nollräntor och fullmatad balansräkning.

Men du vill ju inte att höjning i sig är anledningen till att vi tvingas in i recession 🙂

Då blir ju resonemanget lika galet som vi har här hemma vad beträffar bostadslånen. Dvs många är rädda för en bostadskrasch och finanskris. Men de har inga problem att höja räntan till 3%, samtidigt som de inför amorteringskrav och slopa ränteavdrag, som tillsammans kan tvinga oss in i just den situationen man är rädd för och vill undvika…..

ps. Vill ni ha ett crazy köpråd… jag tror att man ska köpa Turkiet om FED inte höjer imorrn… kort potential på 20%… troligtvis den dubbla på lite längre sikt

1. Den politiska riskpremien är skyhög… det kommer troligtvis inte gå åt helvete
2. Värderingarna snorattraktiva, dvs i nivå med Jan 2014…
3. Oljan på väg ner igen
4. Att FED inte höjer gör carry trejden aktuell igen
5. Alla är negativa, och har varit rätt länge

Men risken är hög såklart!

ds.

Efter en tids debatt kring vårt inflationsmål om 2% så svarar äntligen Riksbanken. Det är intressant hur Ingves skickar fram två av sina lärljungar. Taktiskt. Det är ungefär som när statsministern låter ministrar får ta i sura bollar utan att smittas själv. Fair enough. Förstår att han inte vill bli indragen i en smetig media debatt. Det viktiga är ändå att RB tycker till. Det lär komma en del respons på det här svaret, och oavsett vad man tycker i frågan så är det bra att vi nu har en levande diskussion.

http://www.di.se/artiklar/2015/9/13/debatt-lagre-inflationsmal-ger-lagre-rantor/

Många som tycker vi ska sänka målet, från ex 2% till 1% resonerar så här. Om målet istället var 1%, och dagens kärninflation ligger på nästan 1%, då hade en mer balanserad penningpolitik varit lämplig. Dvs vare sig negativa eller positiva realräntor. Då skulle styrräntan ligga på 1% istället för minus.

Men vad RB lyfter fram i artikeln vilket jag faktiskt är beredd att hålla med om, är att det är väldigt kortsiktigt att tänka som många gör idag.

Över tiden, om RB lyckas med att styra ekonomin mot ett nytt lägre inflationsmål, är att räntorna blir lägre, JÄMFÖRT med vad de blir om vi behåller dagens högre mål på 2%. Skälet är helt enkelt att vi kommer ha lägre räntor i snitt om inflationen håller sig kring 1%, än om inflationen legat kring 2%. Så om man i första hand vill ha ett lägre mål för att kunna höja räntorna, så är det kortsiktigt tänk, då risken är stor att de över tiden i snitt blir lägre än vad de är med ett högre mål.

Det är också intressant att de tar upp globalisering och digitalisering. Viktiga faktorer till den strukturellt låga inflationen. Både här hemma och utomlands. Men det förklarar knappast inflationens fall från 2011 fram till idag. Dvs de här faktorerna har påverkat den generella inflationsnivån globalt under hela 00-talet. De senaste årens svaga inflation kan man nog främst skylla på annat. Skulle ex Europa varit på benen ordentligt, eller skulle den svenska arbetsmarknaden varit hetare och mer en arbetstagarnas marknad med löneglidningar (vilket kräver betydligt lägre arbetslöshet) så skulle inflationen troligtvis varit högre idag. Troligtvis kring 2%. Globalisering och digitaliseringen är här för att stanna, och gör att vi kommer få det mycket svårt att leta oss tillbaks till inflation som rådde pre-2000, allt annat lika. Men det förklarar inte dagens diff mellan noll och två. Jag håller helt med RB i detta avseende! Det är tyvärr journalister som inte riktigt har koll på alla delar som blandar ihop det här.

En annan aspekt är vad vi vill åstadkomma med målet. Om vi ändrar till 1%, så innebär det en räntehöjning till 1%. Detta får negativa konsekvenser för tillväxt, konsumtion, jobbskapande, stärkt krona och fallande export….. vill vi ha det? De här effekterna kommer troligtvis att påverka inflationen negativt och genom att den letar sig neråt noll, så kommer vi behöva sänka räntan (efter att vi höjt den till 1%) då vi avviker från målet (dvs under 1% inflation). Då hamnar vi i samma situation som idag med negativa räntor, trots att det för många var själva anledningen till att förändra inflationsmålet.

Vad man inte diskuterar, vilket är synd, är om dagens kärninflation kring 1%, kännetecknas av en tillväxt och jobbskapande som vi är nöjda med. Är vi inte det, så är det ju direkt fel att köra en balanserad penningpolitik. Till och med artikelförfattarna lyfter fram att det går rätt bra för Sverige….. jag tror inte alla medborgare håller med. Frågan Maggan vad hon tycker? Hade det gått bra för Sverige så ska det vara lätt att få jobb, och företagen ska ha svårt att anställa direkt från gatan, utan tvingas punga upp för att locka över någon från en konkurrent. Så är det i vissa branscher, på vissa ställen. Men knappast överallt. Sverige väntas växas med ca 2,5% i år…. historiskt rimmar inte det med klassisk högkonjunktur, låg arbetslöshet, löneglidning och Happy Days… och synnerligen inte en balanserad eller kontrakterande penningpolitik.

Sen tar de upp det där med bolånen, och där är man överrens från alla läger. De låga räntorna får inte göra så att folk tar för mycket lån. Risken verkar uppenbar. Men det går att lösa utan räntehöjningar…. varför pratar man inte om det? RB tjatar om vikten av att det är dags att göra nåt… men det är inte DEM som ska göra det! Varför tjatar alla journalister på Ingves… .varför kan de inte tjata på Maggan och generaldirektören för Finansinspekltionen undrar jag?

En annan aspekt man inte nämner är effekterna av att ha ett annat inflationsmål än sin omvärld. Dvs om ECB har 2%, och vi har 0%. Så innebär det att Sverige, allt annat lika, kommer över tid köra en mycket mer åttramande penningpolitik, vilket troligtvis leder till en stark krona mot euron….. är det bra? är det vad vi vill ha? Det finns en poäng att ha samma penningpolitiska målsättningar som sina handelsrelationer.

Faktum är att fortsätter Europa att återhämta sig, och i takt med att Sverige går bra, så är det bara en tidsfråga innan inflationen faktiskt börjar leta sig uppåt igen, och då är det dags för Ingves att lämna den negativa styrräntan…. så jag är inte särskilt orolig. Men det är bra att vi har en diskussion, även om den ibland är på sandlådenivå.

I förra veckan kom Michigan in otroligt svagt… men jag tror det var börsdippen i Augusti och allmän Kina oro som fick en hög siffra att hacka till. Inte så konstigt.

I veckan riktas alla blickar mot FED mötet på onsdag. Konsensus är att det inte blir någon höjning. Blir det trots allt det tror jag börsen kommer reagera negativt. Hur det blir vid en utebliven höjning är svårt att säga. Mycket handlar då om vad Yellen guidar!

Stöd kring OMX1460…… fasten your seat belts, då de kan gå 100 punkter upp och ner härifrån i ett nafs!

Vad gör vi med utvecklingsmarknaderna? Ja det är rubriken på en 73 sidors rapport från CS idag.

Jag bifogar summary och key charts.

Men min snabba konklusion, att på 10 års sikt, så kommer en investering i en bred EM fond klart outperforma de flesta andra regioner. Det är en självklarhet att den ska ingå, kanske med 20% i ditt pensionssparandes aktiedel.

Men sett på ett års sikt eller nåt, så är sannolikheten stor att du kan få ett bättre köpläge än idag. THE köpläge kanske?

Logiken bakom är att Kina trots allt har lite problem, och de vill gärna se sin valuta som en av världsvalutorna vilket innebär att de kommer göra den mer och mer flytande, vilket kommer göra marknaden nervös. FED kommer höja inom ett år, och de lär inte höja bara en gång. Stigande räntor globalt är inget kul för EM. Räntehöjningar ger starkare dollar ge svagare råvarupriser… eller åtminstone inte stigande. EM länder är de stora producenterna och de kommer påverkas negativt. Vinstrevideringarna och Tillväxtrevideringarna är fortsatt negativa. De här korta och medellånga krafterna gör att man behöver inte ha bråttom att köpa….

Men läs gärna fösta stycket nedan…. på 5-10 års sikt kan det gå bra!

Nu är det Jonung som är ute och propagerar….

http://www.dn.se/ekonomi/minusrantan-baddar-for-ny-svensk-finanskris/

Jag vill inte repetera allt jag har skrivit tidigare, men visst är det så att den strukturellt låga inflationen vi haft senaste 15 åren till stor del handlar om:

1. Globalisering, både vad gäller varor och tjänster. Globalt kapacitetstak som håller ner priserna.
2. Digitalisering och teknisk utveckling, internet och affärssystem etc

Detta är faktorer som inte lär försvinna, och som därmed kan hålla nere den strukturella långsiktiga inflationen.

Men det finns andra faktorer som kanske är mer av temporär natur

3. Hög arbetslöshet i västvärlden under ett antal år har gjort att det varit arbetsgivarens marknad. Därmed ingen lönepress. Men på sina håll, främst i USA, håller detta på att förändras.

4. Tillväxten i västvärlden har varit strukturellt låg under många år. Men vi kan inte vara säkra på att den inte tar fart framöver.

Punkt 1-4 förklarar till stor del varför inflationen har varit låg, och är låg idag.

Men framöver då? Ja punkt 1 och 2 lär inte förändras radikalt. Visst, the low hanging fruits från 1 och 2 kanske är tagna, men ingen större förändring är att vänta. Punkt 3 och 4 är jag inte lika säker på.

Sen framöver bör man ta hänsyn till att:

A. Återhållsam finanspolitik, dvs balanserade budgetar till följd av höga statsskulder
B. På sina håll hög skuldsättning, ur ett historiskt perspektiv, bland hushåll gör att de är återhållsamma.
(C). Låga råvarupriser, som är en effekt av svag efterfrågan men också ett ökat utbud efter alla kapacitetsinvesteringar som gjordes under de ”feta” åren. I det korta perspektivet finns det inget som pekar på att de ska inleda en ny bull trend…. men kan aldrig vara säker.

Summasumarum, det finns otroligt logiska förklaringar till den låga inflationen vi har haft och har idag. Men det är inte säkert att alla faktorerna kommer spela ut på samma sätt framöver som de gjort historiskt.

Lite för att höfta, utan några bevis, så tror jag punkterna 1 och 2 gör så att vi ALDRIG kommer nå tillbaks till inflations siffror på +5%. Åtminstone inte under de närmaste 20 åren. När ni hör någon säga, ”jag kommer ihåg på 70 och 80-talet när vi hade inflation på 10%” så är det inte relevant. Då var kapacitetstaket lokalt. Digitalisering NOLL. Idag är det precis tvärtom. Men övriga punkter är jag inte lika säker på. När solen står rätt, ja då tror inte jag att det är omöjligt att vi når 3% inflation, och när solen står fel blir det 0% eller deflation. Man kan säga att dåtidens 10% är som nutidens 3%. Men många ”experter” hävdar att 3% är omöjligt att nå….. jag är inte lika säker.

Men till Jonung har jag tre frågor:

1. Är du nöjd med Svensk tillväxt idag (ca 2,5%) samt dess medföljande jobbskapande?

om JA, varför gnälls det om att vi inte får ihop budgeten givet de kostnader vi har med flyktingar och välfärd… och varför pratar alla politiker om att jobbskapandet måste bli bättre?

om NEJ, hur blir den svenska ekonomin starkare av att Ingves höjer räntan med 2% och att vi därmed går ifrån de så oerhört skadliga negativa räntorna?

2. Är det den negativa räntan i sig du vänder dig emot, eller det faktum att den indirekt gör så att hushållens belåning ökar så?

A, Om det är det förstnämnda, hur kan det vara negativt för svensk ekonomi att folk har låga räntekostnader, och att företag och stat har billig upplåning och räntekostnader?

B, Om det är det sistnämnda. Om vi på ett annat sätt hade kunnat strypa utlåning till hushållen. Hade du varit nöjd då… trots att den negativa räntan legat kvar?

3. Tycker du inte att din syn på inflationen framöver, dvs att den kommer fortsätta att vara låg och att målet därmed är fel, och din rädsla för hushållens skuldsättning rimmar rätt illa?

Uppenbarligen är dagens skuldsättning bland hushållen inget problem. Beviset hade varit om kreditförlusterna skenade och om tvångsförsäljningarna hade stått som spön i backen. Men det gör dem inte, och förklaringen är enkel. Bolåneräntan minus ränteavdrag är extremt låg. Jag antar att din rädsla grundar sig på att skulderna växer så det knakar, och den dagen räntan är 3X så hög så går allt åt helvete?

Men samtidigt anser du att inflationen kommer få det svårt, ja nästan omöjligt, att nå upp till 2%, och därmed är målet felaktigt?

Hur kan man vara rädd för 3X så höga räntor i framtiden om man är säker på att inflationen aldrig kommer nå 2% undrar jag? Jag får inte ihop det!!!!

Måste man inte tro på det ena eller det andra? Dvs skuldsättningen är för hög för att klara högre räntor, vilket vi lär få förr eller senare, parallellt med högre inflation?

Eller skuldsättningen är troligtvis inte ett problem då inflationen aldrig kommer stiga, och därmed kommer vi har strukturellt låga räntor?

Jonung, varför är du så rädd för vad högre räntor kan ställa till med om du samtidigt inte tror på någon hög inflation?

Eller du tror det finns en risk med väsentligt högre räntor, samtidigt som vi har noll inflation? Det är i så fall ett nytt samband för mig som du gärna får utveckla!

Tack på förhand

Trevlig helg!
GaStan

ps. Har hittat en fantastisk Makro Pod…. så efterlängtad!

https://soundcloud.com/makrofokus/

ds.