Kortsikt's Blog

ELLER?

När det gäller binära beslut som de här så lockar det fram alla möjliga tyckare.

Egentligen har man 4 alternativ. Höjning eller inte. Upp-eller nedgång på börsen. Tänk dig en matris. Det ger 4 alternativ. Take a pick!

Jeremy Siegel kör contrarianspåret, dvs han tror på höjning och rally.

http://www.cnbc.com/2015/09/15/jeremy-siegel-how-a-fed-hike-could-boost-stocks.html

Det som talar emot höjning är att datan, ISM, Löner, retail sales, inflationsmått av olika slag inte skriker outright höj!

Det som talar för höjning är att ekonomi skulle vara tillräckligt stark för att vi ska ha nollräntor. Lite teoretiskt kan man resonera så här.

Om underliggande inflation är 2%, eller i varje fall med hög conviction på väg mot 2%, så är den i linje med målet och därmed går det att motivera en balanserad penningpolitik, dvs NOLL i realränta, dvs 2% styrränta. Då 2% ränta minus 2% inflation ger NOLL.

Men om inflationen ligger under 2%, som nu när den ligger på ca 1,2% (mätt som core PCE) så går det att motivera en expansiv penningpolitik, dvs negativ real ränta. MEN HEJ, det är nu man kan klura på det. Vid NOLL räntan som är idag, så blir REAL räntan 0% – 1,2% = -1,2%. Men höjer man med 0,25%. Ja då blir det 0,25% -1,2% = -0,95…. fortsatt stimulativ penningpolitik. Man kan faktiskt höja med hela 100 punkter och fortfarande påstå att man bedriver en expansiv penngingpolitik. Men frågan är vad som händer med ekonomin om man höjer med 100 punkter? Saktar tillväxt, jobbskapade, retail sales, löner in på ett sätt som gör att Core PCE börjar sjunka???? Då har vi ett problem. För säg att Core PCE sjunker till 0,50%. Då sitter vi med en åtstramande penningpoltik, 1%-0,5%=0,5% real ränta, samtidigt som vi är 1,5% under inflationsmålet. NOT SO FUN!!!

Så visst kan FED höja, och säga att de fortfarande driver en expansiv penningpolitik. Men vad händer med ekonomin?

Men då svarar någon, men vad gör en höjning på 25 punkter? Nej bara 25 punkter gör nog inte ett skit. Men varför skulle de bara höja med 25 punkter och sen sitta still i båten under ett års tid. Tvingas dem till det så var det ju fel att höja från första början. Kan man inte lika gärna skita i det då? Hela poängen är väl att normalisera räntan så att man har en möjlighet att stimulera nästa gång det blir recession. En normalisering är inte 0,25%, svarare 2,0%. Men är det värt att ta räntan till 2% om det leder till recession? Det var ju en recession man vill undvika in the first Place!!!!

Sen finns det en annan aspekt av små steg av FED. Marknaden har en tendens att titta framåt. Dvs även om FED höjer med 25, så går inte räntorna upp med 25, utan de börjar ta höjd för hur räntan ser ut några kvartal framöver…. dvs tror man att FED kommer höja räntan till 1% över ett år, så kan US 2yrs treasury lika gärna springa i väg 100 punkter på en dag. Detta får genomslag på alla andra räntor, och därmed valutor, och därmed länders inflation, och därmed global penningpolitik….. så det här med små steg… sorry, det ger jag inte mycket för!

Siegel pratar om att riva av plåstret och höja så att vi slutar tjata om det!!! Det är många som säger så. Men vänta lite, vad är det han menar egentligen? Tycker han att det är negativt med nollräntor? Det kan han ju inte mena! Det är ju jättebra så länge som man klarar hålla lågräntor samtidigt som valutan håller sig någorlunda. Det frigör ju en massa tusenlappar för belånade hushåll och företag att amortera, investera och konsumera. Pengar som annars gått till räntor!!!! Det är ju först när inflationen drar som man tvingas höja, om man inte vill se sin valuta till slut försvagas så pass mycket att du till slut tvingas höja för att ”överleva”. Nej, jag tror han menar. Höj nu, riv av plåstret, så att vi kan kommer tillbaks till normala räntor innan den här konjunkturuppgången vänder ner. Men knäckfrågan är alltjämnt, vill du verkligen riva av plåstret så att det triggar recession. Det är väl recession vi har försöka undvika hela tiden?

Det finns även dem som tror att FED kan höja för att deras prognoser pekar på högre inflation under 2016… och därför kan man börja redan nu. Till alla er vill jag bara säga. Studera FED, och Riksbanken för den delens, prognosförmåga historiskt. Den är vedervärdig. Sen är det inte bara prognoser för dem utan det handlar även om signalvärde. Dvs om Riksbanken höjer räntan, med anledning av att de ser bättre konjunktur nästa år, ja då kanske vissa hushåll och företag känner sig konfortabla att ta det där investeringsbeslutet, eller köpa den där bilen. Då blir det lite självuppfyllande profetia. Så centralbankernas prognoser är inte bara prognoser om man säger så….

Hur ska marknaden reagera då? Ja det enda vi vet är att den globala börsuppgången senaste 2 åren HELT är driven av multipelexpansion, inte vinstrevideringar. Multiplarna, innan augusti sättningen, var höga. Särskilt sett till den vinsttillväxt som varit, och som vi väntar oss framöver. Vad handlar det om? Jo låga fallande räntor. Därför är analysen, får vi stigande räntor närmaste året, så lär det trycka ner multiplarna. Kompenserar inte vinstrevideringarna för detta så ska marknaden anpassas på nedsidan…..

Så hur börsen ska kunna stiga på en ”oväntad” räntehöjning, det har jag svårt att förstå…. men allt kan såklart hända!!!

Torsdag kl 1800 vet vi!

Stay tuned!

ps. Igår stoppade man ur sig, men givet stängningen så är risken stor att den var falsk. Men i skrivande stund känns det rätt bra att ligga utan position över FED mötet….oavsett vad som händer ds.

Jaha, då var man urstoppad på 1,457… suck. Det är småpengar, men det är så tröttsamt att ligga fel i gungan. Nästa stöd är 1,408. Vi får väl se hur marknaden reagerar på FED imorgon kväll….

De flesta tror INTE på höjning, men strategerna på DB tycker ändå det hade varit lämpligt!

Why the Fed should raise rates

Klicka för att komma åt DB_GEP_2015-09-14_GDPBD00000284573.pdf

In the face of a chorus of recent calls for the Fed to hold off raising rates, we see a compelling case for commencing Fed action this week. This case includes:

1. The US labor market is at or very close to full employment, with good prospects for tightening significantly further, indeed excessively, even if the Fed starts raising rates now.

min komm: är detta en anledning borde de höjt för länge länge sedan.

– While some emerging market economies may be vulnerable, global growth prospects, in our view, have not weakened enough to significantly affect US economic prospects.

min komm: många tittar på trade links. Dvs USAs export till Kina är så liten att det borde spela en underordnad roll. KORREKT! Men utvecklingsländerna, Kina i synnerhet, sitter på en jävla massa US statspapper. Om det börjar gå rejält illa, så lär de fortsätta att sälja dem. Vad händer med priset om någon säljer? Kina spelar roll!

– US inflation is being held down only temporarily by the strong dollar and the downshift in commodity prices, and unit labor cost inflation is already at levels consistent with the Fed’s longer-term objective.

min komm: SLUTA titta på Headline CPI. Ingen centralbank gör det. Titta på kärninflation givet att det har en koppling till den underliggande ekonomin, och då gärna lönerna.

– This is an economic picture that says it is no longer appropriate for the Fed to be so far away from neutral in both its policy rate settings and its balance sheet policy.

min komm: ok, men då borde de höjt kraftigt för länge länge sen!

– The presence of long and variable lags in the effects of changes in monetary policy means the Fed increasingly runs the risk of falling behind the curve on inflation the longer it delays liftoff.

min komm: det är en risk jag tror de är beredda att ta. Det tycker nog det är värre att göra som Sverige mfl. och höja och sen vänder tillväxten ner och man får göra om-göra rätt

– Having to tighten more aggressively down the road to keep inflation at bay could be far more disruptive to the US and global economies than beginning the process sooner (now) and reducing the chances of having to shift to a more aggressive stance later.

min komm: kanske är det så…. men lever här och nu, och efter 8 år av stimulativ PP är de nog beredda att chansa lite.

– Delay in raising rates from unprecedented lows also risks pushing asset prices ever higher and exacerbating the risks of financial instability.

min komm: Asset inflation är inte lika påtaglig längre, kolla en portfölj av SPX i dollar senaste året, eller en portfölj av US Treasuries i dolllar…. asset inflation har redan lugnat ner sig.

– While the costs of putting off liftoff will not be apparent immediately, they will likely mount over time, especially if the Fed tries to stick with its signaled intention to normalize policy at a much more gradual pace than it has employed in the past. If the Fed does choose to delay this week, the delay should be a brief one with some indication that the October meeting is very much in play.

Som jag ser det är den största anledningen till att höja, inte bara med 25 punkter, utan jobba oss tillbaks mot 2% ränta, och bantad balansräkning, dvs Real Exit, är att man behöver ha torrt krut när nästa fullskaliga recession slår till. Det är ett problem om vi möter en recession med nollräntor och fullmatad balansräkning.

Men du vill ju inte att höjning i sig är anledningen till att vi tvingas in i recession 🙂

Då blir ju resonemanget lika galet som vi har här hemma vad beträffar bostadslånen. Dvs många är rädda för en bostadskrasch och finanskris. Men de har inga problem att höja räntan till 3%, samtidigt som de inför amorteringskrav och slopa ränteavdrag, som tillsammans kan tvinga oss in i just den situationen man är rädd för och vill undvika…..

ps. Vill ni ha ett crazy köpråd… jag tror att man ska köpa Turkiet om FED inte höjer imorrn… kort potential på 20%… troligtvis den dubbla på lite längre sikt

1. Den politiska riskpremien är skyhög… det kommer troligtvis inte gå åt helvete
2. Värderingarna snorattraktiva, dvs i nivå med Jan 2014…
3. Oljan på väg ner igen
4. Att FED inte höjer gör carry trejden aktuell igen
5. Alla är negativa, och har varit rätt länge

Men risken är hög såklart!

ds.

Efter en tids debatt kring vårt inflationsmål om 2% så svarar äntligen Riksbanken. Det är intressant hur Ingves skickar fram två av sina lärljungar. Taktiskt. Det är ungefär som när statsministern låter ministrar får ta i sura bollar utan att smittas själv. Fair enough. Förstår att han inte vill bli indragen i en smetig media debatt. Det viktiga är ändå att RB tycker till. Det lär komma en del respons på det här svaret, och oavsett vad man tycker i frågan så är det bra att vi nu har en levande diskussion.

http://www.di.se/artiklar/2015/9/13/debatt-lagre-inflationsmal-ger-lagre-rantor/

Många som tycker vi ska sänka målet, från ex 2% till 1% resonerar så här. Om målet istället var 1%, och dagens kärninflation ligger på nästan 1%, då hade en mer balanserad penningpolitik varit lämplig. Dvs vare sig negativa eller positiva realräntor. Då skulle styrräntan ligga på 1% istället för minus.

Men vad RB lyfter fram i artikeln vilket jag faktiskt är beredd att hålla med om, är att det är väldigt kortsiktigt att tänka som många gör idag.

Över tiden, om RB lyckas med att styra ekonomin mot ett nytt lägre inflationsmål, är att räntorna blir lägre, JÄMFÖRT med vad de blir om vi behåller dagens högre mål på 2%. Skälet är helt enkelt att vi kommer ha lägre räntor i snitt om inflationen håller sig kring 1%, än om inflationen legat kring 2%. Så om man i första hand vill ha ett lägre mål för att kunna höja räntorna, så är det kortsiktigt tänk, då risken är stor att de över tiden i snitt blir lägre än vad de är med ett högre mål.

Det är också intressant att de tar upp globalisering och digitalisering. Viktiga faktorer till den strukturellt låga inflationen. Både här hemma och utomlands. Men det förklarar knappast inflationens fall från 2011 fram till idag. Dvs de här faktorerna har påverkat den generella inflationsnivån globalt under hela 00-talet. De senaste årens svaga inflation kan man nog främst skylla på annat. Skulle ex Europa varit på benen ordentligt, eller skulle den svenska arbetsmarknaden varit hetare och mer en arbetstagarnas marknad med löneglidningar (vilket kräver betydligt lägre arbetslöshet) så skulle inflationen troligtvis varit högre idag. Troligtvis kring 2%. Globalisering och digitaliseringen är här för att stanna, och gör att vi kommer få det mycket svårt att leta oss tillbaks till inflation som rådde pre-2000, allt annat lika. Men det förklarar inte dagens diff mellan noll och två. Jag håller helt med RB i detta avseende! Det är tyvärr journalister som inte riktigt har koll på alla delar som blandar ihop det här.

En annan aspekt är vad vi vill åstadkomma med målet. Om vi ändrar till 1%, så innebär det en räntehöjning till 1%. Detta får negativa konsekvenser för tillväxt, konsumtion, jobbskapande, stärkt krona och fallande export….. vill vi ha det? De här effekterna kommer troligtvis att påverka inflationen negativt och genom att den letar sig neråt noll, så kommer vi behöva sänka räntan (efter att vi höjt den till 1%) då vi avviker från målet (dvs under 1% inflation). Då hamnar vi i samma situation som idag med negativa räntor, trots att det för många var själva anledningen till att förändra inflationsmålet.

Vad man inte diskuterar, vilket är synd, är om dagens kärninflation kring 1%, kännetecknas av en tillväxt och jobbskapande som vi är nöjda med. Är vi inte det, så är det ju direkt fel att köra en balanserad penningpolitik. Till och med artikelförfattarna lyfter fram att det går rätt bra för Sverige….. jag tror inte alla medborgare håller med. Frågan Maggan vad hon tycker? Hade det gått bra för Sverige så ska det vara lätt att få jobb, och företagen ska ha svårt att anställa direkt från gatan, utan tvingas punga upp för att locka över någon från en konkurrent. Så är det i vissa branscher, på vissa ställen. Men knappast överallt. Sverige väntas växas med ca 2,5% i år…. historiskt rimmar inte det med klassisk högkonjunktur, låg arbetslöshet, löneglidning och Happy Days… och synnerligen inte en balanserad eller kontrakterande penningpolitik.

Sen tar de upp det där med bolånen, och där är man överrens från alla läger. De låga räntorna får inte göra så att folk tar för mycket lån. Risken verkar uppenbar. Men det går att lösa utan räntehöjningar…. varför pratar man inte om det? RB tjatar om vikten av att det är dags att göra nåt… men det är inte DEM som ska göra det! Varför tjatar alla journalister på Ingves… .varför kan de inte tjata på Maggan och generaldirektören för Finansinspekltionen undrar jag?

En annan aspekt man inte nämner är effekterna av att ha ett annat inflationsmål än sin omvärld. Dvs om ECB har 2%, och vi har 0%. Så innebär det att Sverige, allt annat lika, kommer över tid köra en mycket mer åttramande penningpolitik, vilket troligtvis leder till en stark krona mot euron….. är det bra? är det vad vi vill ha? Det finns en poäng att ha samma penningpolitiska målsättningar som sina handelsrelationer.

Faktum är att fortsätter Europa att återhämta sig, och i takt med att Sverige går bra, så är det bara en tidsfråga innan inflationen faktiskt börjar leta sig uppåt igen, och då är det dags för Ingves att lämna den negativa styrräntan…. så jag är inte särskilt orolig. Men det är bra att vi har en diskussion, även om den ibland är på sandlådenivå.

I förra veckan kom Michigan in otroligt svagt… men jag tror det var börsdippen i Augusti och allmän Kina oro som fick en hög siffra att hacka till. Inte så konstigt.

I veckan riktas alla blickar mot FED mötet på onsdag. Konsensus är att det inte blir någon höjning. Blir det trots allt det tror jag börsen kommer reagera negativt. Hur det blir vid en utebliven höjning är svårt att säga. Mycket handlar då om vad Yellen guidar!

Stöd kring OMX1460…… fasten your seat belts, då de kan gå 100 punkter upp och ner härifrån i ett nafs!

Vad gör vi med utvecklingsmarknaderna? Ja det är rubriken på en 73 sidors rapport från CS idag.

Jag bifogar summary och key charts.

Men min snabba konklusion, att på 10 års sikt, så kommer en investering i en bred EM fond klart outperforma de flesta andra regioner. Det är en självklarhet att den ska ingå, kanske med 20% i ditt pensionssparandes aktiedel.

Men sett på ett års sikt eller nåt, så är sannolikheten stor att du kan få ett bättre köpläge än idag. THE köpläge kanske?

Logiken bakom är att Kina trots allt har lite problem, och de vill gärna se sin valuta som en av världsvalutorna vilket innebär att de kommer göra den mer och mer flytande, vilket kommer göra marknaden nervös. FED kommer höja inom ett år, och de lär inte höja bara en gång. Stigande räntor globalt är inget kul för EM. Räntehöjningar ger starkare dollar ge svagare råvarupriser… eller åtminstone inte stigande. EM länder är de stora producenterna och de kommer påverkas negativt. Vinstrevideringarna och Tillväxtrevideringarna är fortsatt negativa. De här korta och medellånga krafterna gör att man behöver inte ha bråttom att köpa….

Men läs gärna fösta stycket nedan…. på 5-10 års sikt kan det gå bra!

Nu är det Jonung som är ute och propagerar….

http://www.dn.se/ekonomi/minusrantan-baddar-for-ny-svensk-finanskris/

Jag vill inte repetera allt jag har skrivit tidigare, men visst är det så att den strukturellt låga inflationen vi haft senaste 15 åren till stor del handlar om:

1. Globalisering, både vad gäller varor och tjänster. Globalt kapacitetstak som håller ner priserna.
2. Digitalisering och teknisk utveckling, internet och affärssystem etc

Detta är faktorer som inte lär försvinna, och som därmed kan hålla nere den strukturella långsiktiga inflationen.

Men det finns andra faktorer som kanske är mer av temporär natur

3. Hög arbetslöshet i västvärlden under ett antal år har gjort att det varit arbetsgivarens marknad. Därmed ingen lönepress. Men på sina håll, främst i USA, håller detta på att förändras.

4. Tillväxten i västvärlden har varit strukturellt låg under många år. Men vi kan inte vara säkra på att den inte tar fart framöver.

Punkt 1-4 förklarar till stor del varför inflationen har varit låg, och är låg idag.

Men framöver då? Ja punkt 1 och 2 lär inte förändras radikalt. Visst, the low hanging fruits från 1 och 2 kanske är tagna, men ingen större förändring är att vänta. Punkt 3 och 4 är jag inte lika säker på.

Sen framöver bör man ta hänsyn till att:

A. Återhållsam finanspolitik, dvs balanserade budgetar till följd av höga statsskulder
B. På sina håll hög skuldsättning, ur ett historiskt perspektiv, bland hushåll gör att de är återhållsamma.
(C). Låga råvarupriser, som är en effekt av svag efterfrågan men också ett ökat utbud efter alla kapacitetsinvesteringar som gjordes under de ”feta” åren. I det korta perspektivet finns det inget som pekar på att de ska inleda en ny bull trend…. men kan aldrig vara säker.

Summasumarum, det finns otroligt logiska förklaringar till den låga inflationen vi har haft och har idag. Men det är inte säkert att alla faktorerna kommer spela ut på samma sätt framöver som de gjort historiskt.

Lite för att höfta, utan några bevis, så tror jag punkterna 1 och 2 gör så att vi ALDRIG kommer nå tillbaks till inflations siffror på +5%. Åtminstone inte under de närmaste 20 åren. När ni hör någon säga, ”jag kommer ihåg på 70 och 80-talet när vi hade inflation på 10%” så är det inte relevant. Då var kapacitetstaket lokalt. Digitalisering NOLL. Idag är det precis tvärtom. Men övriga punkter är jag inte lika säker på. När solen står rätt, ja då tror inte jag att det är omöjligt att vi når 3% inflation, och när solen står fel blir det 0% eller deflation. Man kan säga att dåtidens 10% är som nutidens 3%. Men många ”experter” hävdar att 3% är omöjligt att nå….. jag är inte lika säker.

Men till Jonung har jag tre frågor:

1. Är du nöjd med Svensk tillväxt idag (ca 2,5%) samt dess medföljande jobbskapande?

om JA, varför gnälls det om att vi inte får ihop budgeten givet de kostnader vi har med flyktingar och välfärd… och varför pratar alla politiker om att jobbskapandet måste bli bättre?

om NEJ, hur blir den svenska ekonomin starkare av att Ingves höjer räntan med 2% och att vi därmed går ifrån de så oerhört skadliga negativa räntorna?

2. Är det den negativa räntan i sig du vänder dig emot, eller det faktum att den indirekt gör så att hushållens belåning ökar så?

A, Om det är det förstnämnda, hur kan det vara negativt för svensk ekonomi att folk har låga räntekostnader, och att företag och stat har billig upplåning och räntekostnader?

B, Om det är det sistnämnda. Om vi på ett annat sätt hade kunnat strypa utlåning till hushållen. Hade du varit nöjd då… trots att den negativa räntan legat kvar?

3. Tycker du inte att din syn på inflationen framöver, dvs att den kommer fortsätta att vara låg och att målet därmed är fel, och din rädsla för hushållens skuldsättning rimmar rätt illa?

Uppenbarligen är dagens skuldsättning bland hushållen inget problem. Beviset hade varit om kreditförlusterna skenade och om tvångsförsäljningarna hade stått som spön i backen. Men det gör dem inte, och förklaringen är enkel. Bolåneräntan minus ränteavdrag är extremt låg. Jag antar att din rädsla grundar sig på att skulderna växer så det knakar, och den dagen räntan är 3X så hög så går allt åt helvete?

Men samtidigt anser du att inflationen kommer få det svårt, ja nästan omöjligt, att nå upp till 2%, och därmed är målet felaktigt?

Hur kan man vara rädd för 3X så höga räntor i framtiden om man är säker på att inflationen aldrig kommer nå 2% undrar jag? Jag får inte ihop det!!!!

Måste man inte tro på det ena eller det andra? Dvs skuldsättningen är för hög för att klara högre räntor, vilket vi lär få förr eller senare, parallellt med högre inflation?

Eller skuldsättningen är troligtvis inte ett problem då inflationen aldrig kommer stiga, och därmed kommer vi har strukturellt låga räntor?

Jonung, varför är du så rädd för vad högre räntor kan ställa till med om du samtidigt inte tror på någon hög inflation?

Eller du tror det finns en risk med väsentligt högre räntor, samtidigt som vi har noll inflation? Det är i så fall ett nytt samband för mig som du gärna får utveckla!

Tack på förhand

Trevlig helg!
GaStan

ps. Har hittat en fantastisk Makro Pod…. så efterlängtad!

https://soundcloud.com/makrofokus/

ds.

Jag stoppar in mig tekniskt i marknaden igen… på OMX 1497. SL 1,460ish. Men concivtion är låg, då flera index, bla de europeiska, ser ut att i samband med gårdagens uppgång ha fullbordat rekylen, och det kan vara tid att köra lite bear market igen. Å andra sidan rimmar det illa med uteblivna räntehöjningar och potentiella Kinesiska stimulanser… Å andra sidan brukar Sep/Okt vara risiga börsmånader. Vi får se…

Det är SBABs chefekonom Tor Borg som tror att den rörliga, 3m boräntan, om 5 år ska ligga på 5%.

http://www.di.se/artiklar/2015/9/8/da-nar-borantan-fem-procent/

Rimligt?

Då måste man tänka så här:

för att räntan ska stå i 5%, så bör bankernas upplåningskostnad ligga på ca 4%.

Stibor 3m bör stå i ca 4% med andra ord.

Om Stibor står i 4% så höftar jag att 3m Statsskuldväxeln står i 3,5% (idag är skillnaden mellan 3m Stibor och SSVX -0,45 – -0,29= 16bp.. men samma tid 2007 var skillnaden 90bp).

Om SSVX står i 3,5% så bör Ingves styrränta ligga på ca 3%.

Det betyder att kärninflationen är minst 2,5%. (Om den ligger på 2% så är den på målet vilket normalt sett leder till en balanserad styrränta, dvs ca 2%. således måste inflationen var högre än målet för att Ingves ska ligga på 3% och därmed bedriva en åtstramande penningpolitik)

Lönetakten i Sverige bör, allt annat lika, ligga på ca 3,5-4,0% för att vi ska nå den här typen av kärninflation….. och jag gissar att för att nå den typen av lönedrivningar så bör det vara en jävligt tajt arbetsmarknad. Jag höftar, låt säga en arbetslöshet på max 4%, troligtvis ännu lägre. Vilken BNP tillväxt som korrelerar med ovanstående siffror vågar jag inte höfta, men ETT är säkert. Tillväxten kommande 5 åren bör vara väsentligt mycket högre än idag.

Sen får man ta detta med en nypa salt, då kronan, omvärldskonjunkturen, realräntor i omvärlden etc spelar roll…. men give and take liksom!

Så jag frågar dig Tor Borg:

Hur kommer du fram till att Sverige har minst 2,5% kärninflation/3,5% löneinflation och 3-4% arbetslöshet 2020? Jag säger INTE att det inte kommer hända….. jag bara undrar vad prognosen bygger på????????

Men låt säga att du får rätt…. då har jag bara två saker att säga. 1, fy satan vilka trevliga 5 år vi har framför oss i termer av BNP tillväxt och jobbskapande. 2, fy satan vad trist för vissa hushåll med bolåneräntor på 5%+

Vilket gör mig lite frågande…. kan Sverige växa så mycket utan att ”bolånebromsen” kickar in? Dvs om hög tillväxt resulterar i fler jobb och högre inflation, och det i sin tur ger höga räntor… då får ju folk mindre över att konsumera…. och det borde rimligtvis bromsa ekonomin. Eller vad har jag missat? Kanske ska det vara exportdriven tillväxt? 🙂 Nej, skämt åsido. Exporten är viktig men Sverige kan inte växa med 3%+ utan att hushållen mår bra.

Är 2,5% kärninflation mycket? Nu i morse kom Svensk Inflationsdata. Kärninflationen kom in på +0,8% YoY mot 0,9 väntat och fg 0,9. Är Ingves nöjd.. njae! I mars 2014 låg den på 0,0%. I Maj 2015 låg den på 1,0%. Men sista halvåret har den liksom inte velat lyfta riktigt. Den står och stampar. Men åter till frågan, vad är sannolikheten att vi går från 0,8% idag till 2,5%?

Tittar man historiskt var kärninflationen uppe på 2,5% en kort tid under 2010… men det räknas knappt. Tar man inte löneinflatinen i bilden, dvs för att få en klar bild över fenomenet Tillväxt-Löner-Kärninflation…. så finner vi att i efterdyningarna av de goda åren 98-00 samt 05-07 så ledde det till löner och inflation i häraden 3,5%+ samt 2,5%+. Dvs den inträffade inte under de goda åren, utan det visade sig vara laggande.

Rätt logiskt egentligen. Lite teoretiskt kanske, men tänk att ett företag går väldigt bra under ett år. Höjer de lönerna, eller rättare sagt anställer nya människor och betalar dem en bra lön (högre än vad de hade på förra jobbet, annars byter de inte) i januari? Nej såklart. Det goda året måste vara till ända, typ, för att företagsledningen ska tänka, ”nu går det ju rätt bra”, ska vi inte dra nytta av vår framgång och satsa ytterligare. Nu har vi råd dessutom. Det gör att lönen teoretiskt kickar in under År 2. Den löneökningen kanske inte direkt på dagen leder till ökad konsumtion utan med ett visst lag. Sen tar det tid för företagen att anpassa priserna efter efterfrågan, och därmed kan man tänka att inflationsdatan laggar ytterligare något.

Nu tror jag att saker och ting händer mycket snabbarare idag än för 10-15 år sedan, av många skäl. Men logiken finns kvar.

Så vad är svaret på frågan om vi kan nå 5% boräntor?

Ja den borde vara att vi når en typ av högkonjunktur som vi hade under 2005-2007.. MINST!!!

Det är vad Tor Borg faktiskt säger…. Han tror att vi kommer ta oss tillbaks till högkonja a la pre Lehman…….. det är nog många glada för…. förutom låntagarna med för mycket lån, och de bankerna som måste hantera kreditförluster. Hur det hör ihop, det förstår jag inte heller… dessutom måste man också tänka att Europa måste in i en högkonja a la Pre-Lehman, för att lilla Sverige ska uppnå samma mål. Det är nog många idag som tycker det är önsketänkande.

Vi får hoppas att Herr Borg får rätt med andra ord.

Och till alla er med för mycket lån. Det är inte för sent att rätta till det!

Det är faktiskt bättre att byta ner sig när fastighetspriserna stiger än tvärtom!!! Vet inte om alla är med på det?

Snabbt exempel:

Säg att du köper ett hus för 3mkr, som du tar 2mkr i lån på, och således 1mkr EK. Du ville egentligen köpa det lite finare huset för 6mkr. Så stiger priserna med 50%. Du är glad för ditt hus ökar i värde till 4,5mkr. Säg att banken NU beviljar ett större lån. Du köper det större huset, men det har också ökat med 50%, dvs till 9 mkr. Så om du säljer för 4,5mkr, och får loss 2,5 mkr i EK, och sen köper för 9mkr, så måste du öka skulden till 6,5mkr. Hade du köpt 6mkr villan från början hade du haft 5mkr i lån. Säg att priserna istället fallit med 20% (hade gärna skrivit 50% men då har man negativ EK och är fast i sitt boende). Då sjunker ditt hus från 3 mkr till 2,4mkr. Du har 0,4mkr över i EK.. snyft. Men 6mkr villan går ner till 4,8mkr. Så mha av 0,4mkr så lånar du 4,4mkr och köper den.

Teoretiskt alltså, fallande priser är läge att byta upp sig. Stigande läge att byta ner sig.

Nästan alla gör tvärtom! Man gör det för att man känner sig rik när huset stiger i värde, och ditt EK med den. Men isjälva verker ändras ingenting mer än att din skuld ökar när du byter upp sig, till bankens stora glädje.

Sen spelar det såklart in att negativt EK gör att man INTE kan byta upp sig, eller sälja överhuvudtaget… och att det med ett mindre EK får ta mindre lån. så i praktiken är det knepigt, men resonemanget stämmer likförbannat!

Ha en bra dag!

GaStan

Efter positiva uttalanden av Kinas finansminister om skattereformer och investeringar i infrastruktur så rallar Asien… Tokyo var upp 7%!!!Även BNP siffran, revidering dock, över 2a kvartalet var bättre än väntat. Samma siffra från Eurozonen var också bättre än väntat… vet inte om nån bryr sig!

Stockholm och Europa öppnar därefter, och vi får en teknisk köpsignal. Nu tror jag att den här rätt tunna optimismen kommer att lugna ner sig en smula, och därmed kommer jag vänta att köpa till gapstängning kring 1499, som jag väntar mig inträffa de närmaste dagarna.

Kan vi vara säkra på att Augusti OMX1,408 var botten? Nej det kan vi såklart inte. Då var alla rädda för hard landing i Kina och räntehöjningar från USA. Den här optimismen, ca 100 punkter senare, handlar om motsatsen. VI kan ju lätt hitta tillbaks till oron, och då kan det falla på. Vissa pekar på att många index har stämt av fina Fib38% nivåer av nedgången nu, och det kan gott falla på härifrån… hmm jag lutar mig ändå åt det positiva hållet. Dagens rörelse är lite extrem, låt marknaden hämta andan… och kommer köparna in på nytt. HOPPA PÅ!

Teknisk analys handlar inte om att sitta och hoppas på bättre köplägen, utan att agera på signaler. Den tekniska analysen tar inte hänsyn till om du ligger snett i din position, eller har hoppat in och ur marknaden 10 gånger på kort tid. Idag fick vi en signal, punkt. Sen kan den visa sig vara falsk… So?, That´s part of the game. Fundamental analys är inte bättre. Det är samma sak som att säga, jag tycker aktien är billig om bolaget tjänar X pengar nästa år. Sen kanske aktien går dåligt och det visar sig att din vinstprognos inte stämde. Tough shit. Vinstprognoser är ibland rätt, men ofta fel. Tekniska signaler är ibland rätt, ofta fel. Vänj dig, eller köp statsskuldväxlar 🙂

Man kan köpa idag såklart, men gap i kombination med ganska shallow optimism brukar ändå vara anledning att vänta en dag eller två……

FED sammanträder om en vecka…. detta är fortsatt ett viktigt möte för marknaden, glöm inte det! Vi har en del macro fram tills dess, US PPI, CPI, Importpriser, detaljhandel, huspriser och Michigan…men egentligen ingen kioskvältare

Imorgon kommer kärn inflation från Sverige… alltid lite kul!

ps. någon noterar säkert hur väldigt fel jag (och andra) har kring den tekniska analysen. Det är faktiskt inte jättekonstigt, då den över tid ger rätt, om man är hyfsat skicklig, i 3 av 5 fall, och om man är mycket skicklig i 3 av 4 fall. Den har alltså väldigt fel, och felen kan komma på varandra många gånger dessutom.

Min TA nivå är medelmåttig skulle jag säga. Men anledningen till att jag ändå använder den, är att jag ändå vill hänga med i de stora långa rörelserna, även om det ibland på kort sikt blir helt fel, och ibland många gånger i rad. ds.

Med risk för att det blir lite repetition för vissa. Men det verkar som om det börjar bli lite konsensus kring amorteringskravet, och det finns stora chanser att det faktiskt kommer införas inom kort….

Är det bra?

JA det är det om målet är att vi vill att nya låntagare, eller de som byter upp sig, ska ta lite mindre lån.

Men vad är målet egentligen? Det finns inget självändamål att bromsa utlåning och hålla tillbaka prisutvecklingen på bostäder. Det centrala målet är att vi vill undvika en framtida finans- och fastighetskris med påföljande lågkonjunktur.

Man tror att fortsätter lånestocken att öka kraftigt så ökar risken att vi hamnar i en kris längre fram. Fair point!

1, men politiker mfl tror att det här löser problemet med överbelånande och risk för framtida kris, det gör det inte.
2, befintliga låntagare som är överbelånade berörs ej, de utgör ändå bulken.
3, visserligen gör det att låntagare lånar mindre, men det hade man kunnat uppnå på annat sätt
4, ett statiskt amorteringskravet gör det bara jobbigare för hushållen när räntorna ökar, vilket egentligen var den situation vi vill undvika.

Säg att ett hushåll kan amortera 3,000kr i månaden. Det blir 1,080,000kr på 30 år.

Vad är skillnaden mellan att ta ett amorteringsfritt lån på 2mkr, eller ta ett lån på 3mkr med ovan amorteringstakt?

Säg att ett hushåll egentligen inte borde ha mer än 1,5mkr i lån… Är det en bra lösning att låta dem låna 2,5mkr och sen köra amortering på det?

Någon som lånade 2,5 mkr för nåt år sedan (men borde lånat 1,5mkr) och vars bostad då kostade 3mkr, den har idag stigit i värde till 5mkr…. Är dem på säkra sidan bara för att loan/value gått ner till 50%?

Ja ni fattar var jag vill komma. Problemet är inte priserna, för de är bara en funktion av storleken på lånen. Problemet är egentligen inte att folk lånar pengar om de har ordnade arbetsförhållanden och inkomst. Problemet är om folk lånar för mycket pengar. Jag är rädd för att många lånar för mycket, och det är bara bankerna som kan göra nåt åt det. Bankerna är problemet.

Om detta är ett bekymmer så är det inte priserna eller räntans fel. Det är bankernas. De beviljar för stora lån. Punkt. Låg räntan är bara bra för låntagare, sparande och svensk ekonomi.

Jag har hört att bankerna har höga marginalkrav, dvs kalkylräntan är hög. Men med tanke på vissa låntagare jag har genom åren så undrar jag om det stämmer i praktiken? Låt säga att det stämmer, vad felas då. Jag är rädd att summan man förväntas kunna leva på, dvs kvar-att-leva-på summan är inte realistisk. Den sätter man för lågt. Dvs den summan är det få som kan eller vill leva på. Dessutom ger det en kraftig inbromsning i ekonomin vilket inte är önskvärt, då det leder till ökad arbetslöshet, och vid arbetslöshet spricker ändå hela lånelöfteskalkylen om du blir av med jobbet.  Det finns många anledningar till att göra lånelöftena mer realistiska och reglerade så att bankerna inte kan konkurrera om vem som lånar ut mest. De ska konkurrera om att erbjuda lägst ränta.

men säg att det regleras så att folk lånar rätt summa. Behöver inte folk amortera då? Egentligen inte.

Min poäng är att folk ska låna rätt belopp. Dvs det är bättre om man köper en lägenhet för 1,5mkr med 100% lån, än att man köper en lägenhet för 5mkr med 2,5mkr i lån. Den förstnämnda tvingas till amortering, inte den sistnämnda. Men givet samma inkomst så är det den sistnämnda som det kommer gå åt helsike för vid ett högre ränteläge.

Men även den förstnämnde borde amortera, trots rätt skuldsättning.

Men då borde kravet vara dynamiskt. Dvs varje månad tar banken 5% av lånet. Står räntan i 1,5% så går 3,5% i amortering. Står räntan i 4,5% så går 0,5% till amortering. Detta ner till hälften av lånet. Därefter är det frivilligt om man vill fortsätta.

Problemet är att folk är så dåliga på att spara, så vi kan gott hjälpa dem på traven. Sparande är också bra som en buffert. Säg att du blir av med jobbet. Då har du möjlighet att sälja och skaffa ett billigare boende. Det finns även en mental effekt, och det är om bostadsmarknaden sjunker något. Det spelar egentligen ingen roll, då det enda intressanta är om du kan betala räntorna. Men det påverkar ändå dig mentalt negativt om lånet är större än värdet på huset.

Det finns en annan aspekt. Det enda som är värre än att vara fattig, är att ha varit rik och sen bli fattig. Dvs idag innebär ränteeffekten att folk åker på fina semestrar och köper fina bilar. Dubblas räntan kan de inte göra det. Då kommer det kännas som om de får de rejält sämre. Det är onödigt. Då hade det varit bättre utan de nya ovanorna. Rycks samma belopp från ditt lönekonto samma dag som lönen tickar in, detta oavsett ränta, ja då anpassar du dina semestrar därefter. Du anpassar inte ditt liv efter vad räntan är. Du kan få det bättre, men främst genom att öka din inkomst, arv eller vinna på lotto. Det är nåt sunt i det. Räntenedgångar är ändå glädjande då lånet minskar genom att amorteringarna ökar, och detta bygger din framtida förmögenhet. Lägre räntor borde leda till ökat sparande, inte ökad konsumtion. Men det viktiga är inte att amortera. Det är att låna rätt summa från början. Därför borde även bankerna regleras så att de årligen stresstestar sina låntagare utifrån senaste inkomst, adekvat kvar-att-leva-på-summa, senaste uppdaterade total belåning (dvs de måste ta alla lån, alltifrån nya från elgiganten, till amortering på sitt bolån)……… men det kanske är för mycket begärt?

För mig är detta jätteenkelt och väldigt självklart…. Men jag verkar vara ensam om att tycka detta! Jag kan också erkänna att politiskt är vissa av dem här åtgärderna jobbiga att ta. Bankerna gillar att maximera lönsamheten, folk gillar att åka till Thailand, och folk vill i regel ta så stort lån de bara kan för att kunna köpa sitt drömhus. Mycket av de här åtgärderna går på tvärs med detta.

Sista sysselsättningsdatan innan FED mötet den 16e….

NFP kom in på 173k mot 217k väntat och fg 245k (uppreviderat fr 215)… en gäsp siffra, jobben tuggar på liksom!

Men den viktiga är lönerna. Timlönerna kom in på 2,2% mot väntat 2,1 och fg 2,2 (uppreviderat från 2,1)… de rör sig inom sitt 5 års intervall…. och det är fullständigt logiskt att lönerna inte bidrar mer till inflationen än löneinflation minus 100bp=ca 1% kärninflation.

Således, om Yellen står fast vid att hon är data dependent… ja då kan inte ovan lönedata, eller någon lönedata på sistone, utgöra en anledning till att höja ränta.

Sen finns det ju alltid hökar inom FED, dvs sådana som vill höja ändå. Men å andra sidan har de velat höja länge. Deras främst skäl är att USA växer idag i en takt (2014:2,4% och 2015:2,4%est) som inte motiverar nollräntor. Visst, de kan ha en poäng.

PROBLEMET, med det här resonemanget är följande:

1. Att höja handlar inte om att höja från 0 till 0,25… och sen ligga kvar där i ett år. Då kan man lika gärna skita i det. Man höjer för att 1, kyla ner en ekonomi som på sikt riskerar att bli överhettad och 2, för att när recessionen slår till nästa gång så är räntan på en nivå som gör den sänkbar. Dvs ger en stimulativ effekt. Så det handlar inte om 0-0,25. Utan det handlar om att gå från Noll till en ny högre nivå. Låt säga 1,0%. Jag vill också påpeka att skulle de höja till 0,25%, och sen att inflationen faktiskt inte lyfter alls… då har dem en väldigt jobbig, nästan pinsam, situation att ta i tu med. Bernanke sa det nån gång… att han väntar hellre lite längre och är säker på tillväxt och inflation, innan han höjer, och således tar dess negativa effekter av att ligga behind the curve, än att höja lite för tidigt och sen inse att ekonomin inte utvecklas i den riktningen det var tänkt, och därmed hamna i en nästan olöslig sits som kan sluta med ett enormt förtroendetapp.

Varför tror ni både Draghi och Ingves började stimulera EFTER kärninflationen studsat… jo för att de inser att penningpolitiken har sina begränsningar, och det handlar mycket om signal effekten. Dvs om de vidtar en åtgärd för att nå en viss effekt, säg stigande inflation, och istället blir det tvärtom. Vad tror marknaden om centralbankens möjligheter att kunna påverka? De går till NOLL.

2. Om kärninflationen i USA idag ligger på ca 1,3% (core PCE), så är realräntan 0-1,3=-1,3%… en negativ ränta gör det mindre intressant att spara, och eventuellt en större aptit att låna. En negativ ränta trycker upp priset på tillgångar som eventuellt ger business och consumer confidence. Om du höjer räntan från 0 till 1%. Givet att inget händer med inflationen, så stiger realräntan från -1,3 till -0,3. ALLT ANNAT LIKA så får detta negativa konsekvenser. Dollarn lär stärkas, och vips så får man det tuffare att exportera, aptiten för att köpa inhemska saker minskar, tillväxten avtar… samtidigt som man importerar deflation, i ett läge då man egentligen vill att inflationen stiger för att kompensera för den högre räntan…

Så visst finns det anledning för en centralbank att förhålla sig till inflationen! Givet att man mäter den rätt.

Riksbanken lämnade en prognos över tillväxten för Sverige, 3,1% i år och 3,4% nästa år. Inte så mycket att säga om det. Deras prognosförmåga är ju begränsad, det är den för alla. Växer Kina med 4% nästa år, så finns det risk att mycket inte blir som vi tänkt oss. Men det intressanta är att de tror på kärninflation på 0,9% i år, dvs i linje med de senaste mätningarna, men att den stiger till 2,0% vid utgången av 2016. Gör den det, så har jag full förståelse varför RB vilar på hanen…. men kommer det att stå i 2%? Tja, tittar man på RBs förmåga att prognostisera inflationen senaste åren har den varit kroniskt fel. Ingen har å andra sidan varit bättre.

Time will tell!

Hursomhelst, utebliven räntehöjning borde gillas av marknaden, men har inte gjort det hittills… vi får se hur USA stänger ikväll. Jag får fortfarande en hel del rapporter över hur en inbromsning i Kina slår mot världen, och de flesta rapporter säger att det är lugnt… men det vete tusan hur prognostiserbart det är egentligen! OMX1,510ish är alltjämnt ett viktigt motstånd som visar att säljarna har övertaget.

Trevlig helg!

Skänk en slant till flyktingarna!!! Efter att jag såg den lille pojken på stranden idag så brast det fullständigt!!!

Det finns mycket att diskutera men skit i det nu…. Låt oss bara hjälpa nu så kan vi snacka sen!

http://www.svd.se/guide-sa-kan-du-hjalpa-till

Tack för din medmänsklighet!