Det är rätt många som missuppfattar vad QE är och vad det innebär. Låt mig göra en kort redogörelse för hur jag ser på det. Den är inte heltäckande på nåt sätt!
JA, QE innebär att FED trycker pengar.
JA, pengarna används till att köpa värdepapper, nämligen amerikanska bostadsobligationer och statspapper, främst statsobligationer.
Nej, de köper inte direkt av Treasury, dvs deras Riksgäld, eller i förstahandsmarknaden, utan de måste köpa i andrahandsmarknaden till marknadsmässiga villkor. Dvs de kan inte påverka säljarna. Detta innebär att de, som i vilken annan marknad som helst, måste bjuda upp för att få köpa.
JA, pga att FED agerar storköpare i marknaden så har priset på obligationer stigit, dvs räntorna har fallit.
JA, detta påverkar naturligtvis indirekt priset i förstahandsmarknaden positivt, dvs räntan går ner, när Treasury säljer. Eftersom en köpare där vet att han kan sälja den nyinförskaffade obligationen i andrahandsmarknaden till FED, som betalar bra.
NEJ, FED finansierar alltså inte budgetunderskott, och därmed statskuld. Det gör dem som köper obligationer i förstahandsmarknden. Dock är det en rätt liten grupp med utvalda banker och agenter som agerar i förstahandsmarknaden, dvs i auktionerna, ordnade av Treasury. Men man kan säga att de agerar som mäklare och representerar andra köpare, dvs slutkunder som ex pensionsfonder, försäkringsbolag och banker men även utlänningar. Dvs indirekt amerikanska folket och utlänningar. De säljer sen vidare sina nyinköpta obligationer till FED som är största köpare i andrahandsmarknaden, dvs det man normalt kallar för marknaden. Detta kan Jämföras med ett företag som ska börsintroduceras, vilket de nästan alltid gör genom en nyemission, som fyller på aktiekapitalet (under EK) och kassan (under tillgångar). De som deltar i introduktionen gör det genom att teckna sig för aktier. Pengarna de betalar går in i företaget (motsvarande Treasury). När de sen säljer de nyköpta aktierna på börsen till någon annan (FED), så finansierar inte den affären företaget, utan pengarna går till säljaren. De är beredda att betala ett högt pris hos Treasury för de vet att FED finns där ute att köpa dem i marknaden. Tänk om du visste att den fanns en aggressiv köpare på börsen, då skulle du vara angelägen om att delta i nyemissionen, för att kunna sälja aktierna till ett högre pris över börsen!
Transaktionsmässigt kan man tänka så här. Säg att Pensionsfonden är Kalle istället. Kalle har 100kr hos banken. Banken har en skuld till Kalle på 100kr. Banken har samtidigt en reserv på 100kr på tillgångssidan. Kalle tar ut 100kr för att köpa en obligation av Treasury. Treasury får 100kr. Kalle får en obligation. Kalle säljer obligation till FED för 100kr. Kalle sätter in 100kr på banken. FED har en obligation på tillgångssidan. På skuldsidan har de Bankreserver för 100kr. Treasury har en skuld på 100kr till FED, de har 100kr som tillgång. De spenderar 100kr (De spenderar egentligen 1,100kr och tar in skatt för 1,000kr, så nettospenderingen är 100kr). Kalle tjänar 100kr på staten spendering. Kalle sätter in 100kr på banken. Nu har han 200kr. Bankens reserv ökar till 200kr. Det enda jag inte får ihop är hur staten kan ha 100kr i skuld, men ingen matchande tillgång. hehe, skoja lite. De har visst tillgångar, men det är lite mer svårdefinierat. Staten är ju i slutändan folket. Det viktigaste är att de kan betala ränta och amortering på skulden. Det gör man i regel med skatteintäkter, räcker inte dem, ja då får man väl sälja mer statspapper så skulden växer ytterligare :-). Nu tror ni att all statsskuld är något dålig. Tänk på ett läge där skulden helt amorterades bort… det hade inte fungerat. Nej, det intressanta är inte skulden utan budgetunderskott och hur mycket finansiering de behöver och vilken ränta de måste betala.
JA, FED påverkar priset på statskuld och nya lån. Dvs varje gång Treasury säljer en obligation, oavsett om det handlar om att rulla över en gammal som är del av statskulden eller emitera en ny för att finansiera budgetunderskott, så är det bra om räntan är låg. Om räntan varit dubbelt så hög hade de påverkar budgetunderskottet negativt. Om regeringen inte vill att det försämras måste de spara alt ta in mer skatt. Båda är negativt för tillväxt.
JA, indirekt påverkar alltså FED tillväxten genom att den tillåter staten att köra en mer stimulerande finanspolitik, än vad de hade kunnat göra om räntan de fått betala på sina Treasuries varit väsentligt högre.
NEJ, pengarna som FED använder för att köpa obligationerna för hamnar inte ute i systemet, dvs i cirkulation. De pengarna är deponerade hos FED. På FEDs balansräkning har de alltså 100 i tillgångar i form av statsobligationer, men 100 i skuld i form av Bankreserver. Bankerna har 100 i tillgångar i form av bankreserver, och 100 i skuld i form av deposits.
NEJ, eftersom i princip alla pengar som FED tryckt och köpt obligationer för ligger deponerade hos FED, i form av bankreserver, så har inte pengarna hamnat ute i cirkulation. Därför leder dem inte heller till inflation.
JA, skulle bankerna välja att skifta ut reserver mot lån till amerikanska hushåll och företag då kan det leda till inflation. Men då kan FED närsomhelst kalla hem reserven och strypa deras tillgång på cash.
JA, den riktiga exit är när bankreserverna ska krympas mot noll. Dvs om de inte av bankerna ska skiftas mot lån och istället bli pengar i cirkulation. Det vill inte FED utan då ska cashen hem och reserverna sjunker. Då måste också tillgångssidan krympas mot noll, dvs man måste göra sig av med obligationerna. Det kan gå till på två sätt, antingen säljer man den i andrahandsmarknaden. Detta gör att räntorna går upp. Eller väljer man att låta obligationerna förfalla. Då är det treasury som ska betala FED. För att Treasury ska göra det måste de förmodligen emitera nya obligationer, om de inte kör ett budgetöverskott vilket inte är så troligt. Om inte FED finns i andrahandsmarknaden som köpare, så kommer antagligen de som köper direkt av Treasury att begära en högre ränta än idag. Exit innebär alltså stigande räntor
NEJ, Treasury kommer aldrig få problem att sälja sina obligationer. Det är en sk. FIAT currency regime. Detta innebär aldrig, i motsats till ex Grekland, att de kan blli insolventa, dvs inte kunna betala igen en skuld. Amerikanska staten kommer ALLITD att kunna betala igen en skuld så länge som den är i dollar. Det är bara frågan om priset, dvs räntan, och effekterna på dollarn. Vad som händer om väldigt få vill köpa amerikanska statspapper är att ränta som måste erbjudas för att locka kommer bli väldigt hög. Detta innebär att alla andra räntepapper kommer bli ännu högre. Så det får alltså en crowding out effekt på andra finansieringskällor vilket är tillväxt dämpande.
JA, FEDs agerande påverkar även räntorna på bostadslån. De senaste åren har de sjunkigt och gjort att amerianska hushåll fått mer över i plånboken, även Svenska. De har inte konsumerat upp alla extra slantar, men allt annat lika har det haft en positiv effekt på tillväxt för att hushållen hade fått spara om räntorna varit dubbelt så höga.
JA, FED har alltså indirekt påverkat tillväxten positivt genom de lägre räntorna. Positiv i den bemärkelsen att tillväxten varit lägre om de inte agerat som de gjort. Men märkväl, det handlar inte om att de prånglat ut cash i ekonomin, utan att de fått ner priset på räntan vilket påverkat hushållens och statens lånekostnader positivt.
JA, nu när räntorna stiger så kommer det komma till ett läge i framtiden där det finns en naturlig efterfrågan på en statsobligation om 10 åringen står i 5%. Då är det inga problem för Treasury att sälja statspapper på marknadsmässiga villkor. Med de nya pengarna betalar dem FED vars obligation löpt ut. Nu sitter FED med cash på tillgångssidan. FED behöver inte cash. Då kan de krympa sin balansräkning igen. Frågan är inte om 5% är en attraktiv ränta, utan om marknaden kommer begära premium ränta med tanke på att det finns en ”jättesäljare” i marknaden, ungefär det motsatta till idag då det funnits en jätteköpare.
Exit som det pratas om idag är hur man ska trappa ner på månatliga köp av statspapper, till att helt sluta. Men Exit handlar egentligen om helt andra grejor, MYCKET STÖRRE GREJOR. Nedan ser ni FEDs balansräkning. Det normala på skuldsidan är bankreserver är nere på noll, idag ca 1,800mdr usd, dvs 22 månaders köp av oblisar ungefär. Det handlar alltså inte om att SLUTA KÖPA bara, det är visserligen steg ett. Men steg två handlar om göra sig av med, SÄLJA. Min syn är att Bernankes ambition att ta ner den till NOLL. Visst det kan komma att ta 10 år, och då är behöver man ju bara göra EN månadsförsäljning i halvåret. Vill han göra det på 5 år, ja då är det en i kvartalet. Vill han göra det på 2 år, ja då är det en gång i månaden. Men poängen kvarstår, kommer han gå från att vara storköpare, till storsäljare? Jag tror inte han vill att den summan successivt flyttas upp mot Money in circulation iallafall. Det är i vart fall inte hans avsikt idag.
Om han ska reducera den till noll, så måste tillgångssidan också reduceras. Det går att göra på två sätt. Antingen säljer han i marknaden, främst statspapper och MBS, men då måste det finnas köpare av de här volymerna. Men allt har ett pris, så det går säkert. Men jag tror dessvärre räntan han får betala blir för hög. Det innebär att han kommer sälja till ett mycket lägre pris än han köpt dem för. Nej det är inget bra alternativ. Det bästa är att vänta till obligationerna förfaller, och få pengarna direkt av Treasury alt utställare av MBS.
Det innebär ett par saker. Det troliga är att landet fortsätter köra ett budgetunderkott under många år till. Det gör att Treasury kommer fortsätta att gå ut i marknaden och be om pengar för att täcka detta underskottet. Detta samtidigt som marknaden vet att FED inte finns som köpare i andrahandsmarknaden. Bara detta är räntedrivande. Sen ovannpå detta förfaller obligationer vars ägare (dvs FED) inte är intresserade av att rulla över till ett nytt papper. Det sätter en jäkla press på privatmarknaden att pröjsa för alla nyemiteringar. Jag ifrågasätter inte att det inte kommer finnas köpare. Som jag var inne på tidigare är systemet uppbyggt så att Treasury inte kan misslyckas med att sälja en obligation. Det jag frågar mig är priset, dvs räntan, kommer att bli. Gissningsvis, högt!!!
Det kommer att få realekonomiska effekter som är svåra att överblicka idag, men ett är klart. Det kommer sätta press på tillväxt, och kan ge kraftigt negativ assetinflation (dvs motsatsen till det vi sett de senaste åren). Vi kan helt enkelt hamna i en situation där tillväxten, och därmed inflationen, är väldigt svag, fast där räntorna är väldigt höga.
Det är många som trodde att FED ville få igång utlåningen, och därigenom driva tillväxt. Men de var väl medvetna om följande:
1, lågt jobbskapande, folk i arbete kan ta upp lån.
2, restriktiva krav från bankerna gör att de som vill låna inte får, och de som bankerna vill ska låna, behöver inte det
3, svag fastighetssektor, det är trots allt hus som binder upp mest lån. Svaga priser och nybyggnation leder inte till nya lån
4, många, som har jobbet kvar och det ganska gott ställt, har amorterat
5, när räntan är extremt låg, som nu, kan det även få en omvänd effekt än den nationalekonomerna tror. Dvs om dina pengar som är placerade riskfritt inte avkastar något, då blir du mer riskavert och sparar mer. Inte lånar. Hade räntan på banken däremot varit 5% hade du varit nöjd, och ändå köpt en bil och betalat 7% ränta på. Motsägelsefullt kanske men sant.
6, allmänt lågt consumer confidence, dvs trots att du är rik som ett troll och jobbet kvar, så tittar du på nyheterna och påverkas. Är allt negativt så tar du inte upp lån, även om det är väldigt förmånligt.
7. Många brydde sig inte om loan/value för deras hushåll, innan krisen. De bara brydde sig om de kunde betala räntan. Den här krisen har fått hushåll att bli medvetna om deras balansräkning, inte bara resultaträkningen.
Jag tror aldrig Ben räknade med att lånen skulle öka i en värld med hög arbetslöshet, dassiga balansräkningar hos hushåll, och företag med överkapacitet och ett rörelsekapital som minskade.
Däremot ville han få ner räntorna, så att staten kunde finansiera sig billigare (och därigenom få över pengar att spendera på annat), hushållen fick mer pengar över i plånboken och så att assets (räntepapper och aktier, men även på sikt fastigheter) av olika slag steg i värde. De här faktorerna i sig kan indirekt skapa tillväxt.
Kan verkligen asset inflation skapa tillväxt, jovisst kan den det
Den förklarar otroligt bra hur flödena ser ut med QE;
http://brown-blog-5.blogspot.se/2013/03/banking-example-4-quantitative-easing.html
men den förklarar inte vad som händer i steget efter, dvs när Trs säljer ännu fler bonds.
Någon som inte håller med eller vill komplettera med något
Kortsikt's Blog 