Kortsikt's Blog

Då är du inte ensam. Kina är disliked av dem flesta och exponeringen hos många är låg. Därmed inte sagt att INGEN äger Kinesiska aktier, för det måste det ju göra by default. Frågan är om de, som uppenbarligen inte är så högljudda, ändå inte kommer göra en rätt bra affär på sikt.

Jag har inte exakt koll på värderingen, men den är lägre än ex USA. Problemet är att en grupp aktier, ex bank och andra statligt kontrollerade jättar är lågt värderade, och snabbväxande consumer stories högt värderade. Den första kategorin har haft riktigt sunkiga revideringar och är cheap for a reason, och den andra kategorin uppvisar motsatsen.

Men du kommer inte ifrån det faktum att Hang Seng är flat de senaste 5 åren och 3 åren, och skulle vi bryta kilen på ovansidan så tror jag potentialen är mellan 50-100%… på rätt kort tid. Tittar man genom lite Morningstar kategorier de senaste 3 åren:

Kina, 25 fonder, -14% snitt
Kina och närliggande, 36 fonder -4%
Asien ex Japan, 86 fonder, -1%
Asien ex Japan och australien, 43 fonder, +8%

Genomsnittsfonden, som har en betydande del Kinesiska aktier, verkar ha backat nån eller några procent senaste 3 åren. S&P 500 är upp nästan 60%. FOR A REASON, helt klart, och jag tror den momentum traden kan hålla ett tag till…. men nån gång… troligtvis innan 2014 års utgång. Detta case är särskilt troligt om du dessutom har en någorlunda positiv konjunktursyn på världen!

HangSeng

och så här såg flödena ut förra veckan

Asset Class Flows
• Equities: $9.6bn inflows ($6.7bn via ETFs) (6 straight weeks)
• Bonds: $2.2bn outflows (largest outflows in 4 weeks)
• Precious metals: $0.6bn outflows (record-extending 26 straight weeks)

Equity Flows
• Strong $1.8bn inflows to Europe (6 straight weeks)
• $5.7bn inflows to US (6 straight weeks) ($4.2bn via ETFs)
• $0.7bn inflows to Japan (inflows in 28 out of past 29 weeks)
• $0.7bn outflows from EM equity funds; BRICs all record outflows

Vi har varit inne på det här flera gånger de senaste åren, men chartisternas våta dröm är om det senaste årtiondets (eller rättare sagt 13 årens) sekulära bear market, leder till en 20årig secular bullmarket. Allt bygger på att historien återupprepar sig. Omöjligt? Nej då…. men inte bara för att historien säger det såklart!!!!

Chartet man lutar sig mot

Jämför man dessutom med tidigare sekulära bearmarkets så ser det bra ut, även om det finns risk för viss hick up till följd av stark börs på sistone! På längre sikt spelar det inte så stor roll dock. Jag vill dock än en gång varna för att lägga chart över varandra så här.

Värderingsmässigt finns det ett intressant samband. Vissa baissare hävdar, enligt mig helt felaktigt, att värderingen är idag inte så låg som det krävs för att initiera en långvarig Bull market. Det är rubbish. Det är irrelevant vilken nivå det var på för 80 år sedan. Historiska värderingsnivåer är ganska ointressanta ur det här perspektivet. Jämför istället med hur mönstret ser ut. Dvs om man tittar på tidigare 3 sekulära bear markets så finns det ett gemensamt mönster runt värderingen. Innan toppen hade vi en stark börs som drev upp multiplarna väsentligt. Urtoppningen och efterföljande Bearmarknad handlar i mångt och mycket om att pressa ut luften ur den värderingsbubbla som skapats. När den här korrigeringen är ”tillräcklig”, dvs i förhållande till gamla toppen och omvärldsfaktorer (inte jämfört med tidigare bear markets) så börjar det klättra. Botten kallas nedan för Generational low. Därefter inleds nästa resa av multipelexpansion. Hur högt kan det gå? Det är ingen som vet, då det är helt oberoende av de historiska topparna.

Men vi kommer aldrig klara detta om det inte finns vinsttillväxt och därmed aptit på aktier.

Överhuvudtaget finns det många pro´s and con´s, och jag tänker inte gå genom alla, men två ganska positiva saker, och en lite sämre:

1. Köpstarka medelklassen är större än någonsin. Nej det är inte många Kinesiska eller Indiska hushålla som har 1mkr i årsinkomst före skatt. Men det är inte relevant jämförelse. När man försöker bedöma köpstark medelklass måste man titta på, just det, köpkraften. En Big Mac kostar mindre i Peking än i Stockholm. Därför behöver inte en Kines tjäna lika mycket som en svensk för att ändå ingå i det jag kallar den globala medelklassen. Jag vet inte hur många dem är… bara att de är betydligt fler än för 10-20 år sedan. Det här driver Sales, som förhoppningsvis driver tillväxt.

2. 30 årig räntebubbla topppade i maj 2013, och min hummble opinion är att den kommer pysa ut under de kommande åren. Givet den stora exponering räntebärande så kommer det finnas pengar att flytta in i aktier, givet att de är rätt värderade och levererar vinsttillväxt…. och det är just den här flytten som får räntorna att stiga ytterligare, och trigga ännu fler att sälja. Uppfyllande profetia med andra ord.

(3). En outsider. FED mfl har ganska stora balansräkninngar :-). Om de ska normalisera dem så betyder det att en hel del räntepapper behöver byta händer. Som jag ser det kan det innebära saker som

a, crowding out effekter
b, lägre tillväxt
c, högre räntor

för att nämna några. Det går lite stick i stäv med det positiva resonemanget… men det gäller att vara open minded!

Dags att summera senaste tidens makro, jag fokar på det viktigaste;

Kina – vi lever fortfarande kvar i det förgångna

Från Kina kom den inflationsdata den 9 juli;

CPI kom in på 2,7 mot 2,5 väntat och fg 2,1…. infflation utan tillväxt, usch
PPI kom in på -2,7 mot -2,6 väntat och fg -2,9… fortfarande väldigt dis inflatoriskt! Skönt!

Export kom in på -3,1 YoY mot väntat +3,7 och fg 1,0… usch
Import kom in på -0,7 YoY mot väntat 6,0 och fg -0,3… usch

New Yuan loans kom in på 860 bln mot 800 väntat och fg 667.. helt ok
M2 kom in på 14,0 YoY mot väntat 15,2 och fg 15,8%…. känns inte som om den varit särskilt leading senaste halvåret.

BNP under 2q13 kom in på 7,6% mot väntat 7,7 och fg 7,7… trist

IP kom in på 8,9% YoY mot väntat 9,1 och fg 9,2.. klent

FAI kom in på 20,1 mot väntat 20,2 och fg 20,4… gäsp

Retail sales 13,3% mot väntat 12,9% och fg 12,9%.. ljusglimt?

Sen kom HSBC Flash Mfg PMI på 47,7 mot väntat 48,2 och fg 48,2… trist

Sen kom Officiella Mfg PMI in på 50,3 mot väntat 49,8 och fg 50,1.. såja!
HSBC Mfg PMI 47,7 mot väntat 47,7 och fg 48,2… inline
Officiella Non Mfg PMI 54,1 mot fg 53,9.. ok
HSBC Service PMI 51,3 mot fg 51,3…ok

Totalt sett är det ingen data som leder till upprevidering, vilket krävs för att marknaden ska gå bra, oavsett värdering. MEN så jäkla fruktansvärd är den inte, givet vad vissa tidningar skriver. Tänk också på att Kina är i en ny fas. Man vill inte se stigande inflation och högre fastighetspriser. Man vill inte att huvuddelen av tillväxt ska genereras från Investeringar utan sund bakomliggande ekonomisk fundamenta. Ur det ”nya” perspektivet kanske inte Kina ser så dåligt ut trots allt?

Europa – glädjeämnet!

Flash Mfg i Europa kom in på 50,1 mot väntat 49,1 och fg 48,7.. starkt
Flash non Mfg PMI kom in på 49,6 mot väntat 48,7 och fg 48,3.. starkt
flash Composite kom in på 50,4 mot 49,1 och fg 48,7.. bra

sen kom de riktiga in på

Mfg PMI 50,3 mot väntat 50,1 och fg 50,1… starkt
Non mfg 49,8 mot väntat 49,6 och fg 49,6…bra
Composite blev 50,5 mot väntat 50,4 och fg 50,4

Även sysselsättning, consumer biz confidence, retails sales etc börjar lyfta från bottennivåer, och det börjar alltså bli konsensus att Europa kravlar sig ur den grunda recessionen under andra halvan i år.

IFO kom in på 106,2 mot väntat 106,1 och fg 105,9.. ok
Expectations minus Current kom in på -7,7 mot fg -6,9.. nåt sämre!!!

USA – paradigm skiftet fortsätter sakta men säkert

core PPI kom in på 1,7% mot väntat 1,6 och fg 1,7.. .gäsp

core CPI kom in på 1,6 mot väntat 1,6 och fg 1,7… gäsp

Michigan index kom in på 83,9 mot väntat 84,7 och fg 84,1… ok

Empire index kom in på 9,5 mot väntat 5,0 och fg 7,8… ok

Retail sales kom in på 0,4% mot väntat 0,8 och fg 0,6… lite svagare faktiskt hmmmmm

NAHB index steg till 57 mot väntat 51 och fg 52… HÄRLIGT, och skitviktigt

Philly Fed kom in på 19,8 mot väntat 8,0 och fg 12,5.. sladdrar om nåt bra!!!

US Flash PMI kom in på 53,2 mot väntat 52,6 och fg 51,9.. sladdrar om nåt bra!!!

Durable goods kom in på 4,2 % mot väntat 1,4 och fg 3,6.. lite volatil på sistone men bra

Michigan index 85,1 mot väntat 84,0 och fg 83,9.. bra

Case Shiller huspriser kom in på 12,2% YoY mot väntat 12,4% och fg 12,1.. sämre än väntat klagade någon, men titta på chartet i absoluta termer. Nu börjar Amerikanska hushåll se att deras hus är värt mer än sedan Lehman… och det mina vänner spelar en jäkla roll!!!!

CB Cons Conf index kom in på 80,3 mot väntat 81,3 och fg 81,4… kanske börjar optimismen bland hushållen plana ut. Nu gäller det att huspriser fortsätter upp och jobben skapas allt snabbare

ADP employment kom in på 200k mot 180k väntat och fg 188k.. lockade till optimsim

Chicago kom in på 52,3 mot väntat 54,0 och fg 51,6… skulle ISM bli dålig ändå?

Sen US PMI kom in på 53,7 mot väntat 53,2 och fg 53,2… hmmm

och slutligen ISM, 55,4 mot 52,0 väntat och fg 50,9… strålande!!!
även delkomponenterna var bra, särskilt den ledande new order/inventories.

Sen dagen efter kom NFP, 162k mot 185k väntat och fg 188k, nedreviderat från 195k. lite sunkig! Men marknaden tog det bra då datan i allmänhet pekar i rätt riktning, samtidigt som det är bra då det inte skapas för mycket jobb då det leder till snabb neddragning av QE.

Idag kom ISM Non Mfg in på 56,0 mot väntat 53,1 och fg 52,2… håll i hatten!!!

Det känns som att USA går från att vara en marknad som tidigare krävde stimulus för att överleva, till att klara sig utan. Från en marknad där bad news är good news, till att vi idag i större utsträckning tror att vi klarar oss utan staten och där bad news, faktiskt är bad news. Därför får inte viktig data komma in dåligt och göra oss besvikna. Men skulle den göra det, ja då lär det falla, och då lär FED till slut komma in och bedyra sitt stöd, varpå vi kommer vara tillbaks på ruta ett igen.

Rent tekniskt är det intressanta gamla toppnivåer här kring 1257. Min förhoppning är att vi ska orka ta oss förbi, men det gäller att vara vaksam då det krävs väldigt lite för att trigga rekyl efter så stark börs. Min förhoppning är att vi ska sätta en ny topp… förslagsvis kring 1280 +/-10p. Större target är gamla toppen 1,321, men den lär nog dröja lite till. Gapet kring 1,197 bör stängas först!

Trevlig kväll!!!

Visst tror jag det finns uppsida i aktiemarknaden, säkert 10% till, kanske 20%.

Men på senare tid har jag fått en hel rapporter om att aktier är såå billigt, särskilt när man tar hänsyn till yielden på räntebärande. Gå inte på den!!!! Det är ”räntebärande som är dyrt i förhållande till aktier” inte ”aktier som är billigt i förhållande till räntebärande”. Vad är skillnaden undrar någon. Jo det innebär att visst kan aktier fortsätta att gå upp något (krävs dock ett antal stödjande faktorer som jag inte går in på här) men det är framförallt obligationer av olika slag som bör gå NER i pris (räntorna ska gå upp)

Amerikanska 10 åringen har stigit med en 100 punkter till 2,5%, vilket är ren normalisering. Får vi inte lite bättre konjunkturdata i höst, som leder till att inflationsförväntningarna börjar stiga, ja då är det inte omöjligt att den kan fortsätta 50-100 punkter till. En ganska bra tumregel är att i ett normalläge ska 2 åringen vara i linje med inflationen, och 10 åringen ska vara i linje med inflationen + BNP tillväxten, dvs den nominella BNP tillväxten. Alltså växer USA med 2% och inflationen ligger på 2%, ja då borde 10 åringen ligga på 4%. 2 åringen borde ligga på 2%. Detta vid ett normalläge över tiden!

Jag har länge navigerat efter att vi leder i en LTG miljö, dvs lower trending growth. I den här miljön pendlar aktier mellan PE 10-16, där 13 är medel. När den är vid 16 vill jag sälja. Men då menar någon att PE 16 är inte så dyrt ur ett historiskt perspektiv. Jag håller med, men då fanns det också andra utsikter för vinsttillväxt. Om du tar hela börsvärdet när marknaden står i Pe 16 och gör en omvänd DCF, discounted cash flow analys. Där du tar en normaliserad ränta, och normaliserad riskpremie osv, och försöker bryta ut den långsiktiga tillväxten som är diskonterad, ja då kommer du fram till att det är rätt högt ställda krav i en LTG miljö. Vid PE10 däremot så prisas det nästan in negativ vinsttillväxt på lång sikt. Någon som inte är särskilt troligt och därför utgör ett köpläge.
MEN om situationen förändras och vi tar oss ur LTG miljön, ja då kan det finnas anledning att tro på högre multiplar. Är vi där? Tja, tillväxten under 2014-2015 kan nog bli bättre än under 2012-2013, men nån regelrätt högkonja ser jag inte ännu.

Nedan chart är mycket intressant, och skulle kunna peka på att SPX kan lätt gå 10-15% till….

Good to be back, hoppas ni har haft en skön semester!!!

FED mötet i maj 2013 kommer i framtiden vara en historisk milstolpe. Den markerar nämligen slutet på en obligationshausse som varade i drygt 30 år, och som helt i en bubblas tecken avslutades med ett hysteriskt rally, naturligtvis helt rationellt förklarat av ett svagt konjunkturläge och extremt expansiv centralbankspolitik.

Men när vi i framtiden skriver historieböckerna kommer det framstå som vanvettigt att man i maj var beredd att köpa en 10 årig amerikanska statsobligation på 1,43% ränta. EFter FEDs uttalande gick det dock snabbt, 10 åringen steg på drygt 2 månader till 2,76%. Nästan en dubbling alltså. Räntan kan dubblas igen, men då krävs en helt annan konjunktur. Utan att överanalysera läget vill jag bara säga; väck mig den dagen den handlas i minst 5%, då är det förmodligen läge att successivt börja addera räntor till portföljen igen.

Nu känns det i alla fall ganska klart sedan en tid att det ekonomiska läget INTE styr QE Exit, den kommer Ben Bernanke påbörja oavsett vad känns det som. Det ekonomiska läget är avgörande för TAKTEN på neddragning, dvs hur lång tid det kommer att ta innan de månatliga köpen är Noll, men 1 år känns ganska rimligt. Samt vilken storlek minskningarna kommer att vara. Med tanke på att det kanske tar ett år så drar han kanske ner det med 5-10 mdr i månaden, för det skulle bli den jämnaste takten. Han har också gjort klart att QE Exit och styrräntan ABSOLUT inte har med varandra att göra. Något som är lite märkligt och som jag skrivit om tidigare. Men om vi utgår från vad han säger så kommer nollräntorna att bevaras till 2015. Time will tell. Tar konjan fart lär han börja strama åt tidigare, men då är det ju lite av ett I lands problem. Det blir värre om vi får en ny allvarlig dipp, ska han börja gasa då. Det tror jag inte han känner för! Fortfarande tycker jag det är märkligt att man inte diskuterar hur den stora Exiten ska gå till, dvs hur man ska göra sig av med bostadsobligationerna och statsobligationerna. OK, jag har också fattat att han kan och troligtvis kommer sitta på dem till förfall, och där har han även möjlighet att rulla dem vidare. Så den Big Exit kan dröja väldigt väldigt länge. Men jag tror inte att tanken är att de ska ligga på balansräkningen för ALLTID. Varför skulle han vilja det?

Vad säger det tekniska läget!

Börsen har gått tämligen starkt efter den starka jobbsiffran. Vi har ett motstånd i form av gamla toppen på 1257. Här lär det hacka till. På nedsidan har vi ett gap på 1155 som jag inte tycker är särskilt viktigt, däremot är gapet 1197 superviktigt, och kommer nästan garanterat att täppas till. Frågan är när och från vilken nivå. Håller 1257 och det vänder ner med kraft kan det gå ganska snabbt. Om vi bryter 1257 kommer nog många börja hoppas på 2007 toppen 1321, men det är kanske just därför vi inte når den direkt. Vid 1286 har du en intressant FIB50% nivån (1108-gapet 1197-1286). Kanske kan det vara nåt? Hursomhelst, om den ledande makron fortsätta att komma in ok och realräntorna håller sig på mattan samt vinstrevideringarna inte är negativa så kan vi nog testa 1321 senare i höst, och kanske passera den med nån procent. Men i det läget kommer också optimismen spira och det är dags att börja fundera över reträtt… mer om det längre fram. Sammanfattningsvis är det fortsatt positivt och buy the dips är att rekommendera.

Läste en intressant rapport från DB. Nu när USa går hygggligt och Europa börjar vädra morgonluft och Japan.. ja vad ska man säga så är Kinas inbromsning en nagel i ögat. Kinas välmående är trots allt viktigt för världskonjan och vi vill inte se en black swan här. Månad efter månad har vi sett hur tillväxtprognosen för BNP skruvas ner och många västerländska analytiker undrar varför man inte gör mer från Peking. Men att fokusera på BNP tillväxt är inte rätt metod. Kinas tillväxt har främst drivits av Investeringar, rättare sagt 1, bostäder 2, Infrastruktur samt 3, Industriella investeringar. För mycket av den här varan bygger upp obalanser. Bostäder bygger upp risken för en bostadsbubbla och Industriella investeringar leder ofta till överkapacitet och fallande produktivitet. Infrastruktur är mer speciell men i Kinas fall handlar det om att belåningen på kommunnivå börjar bli obehaglig vilket får sideeffects på de lokala bankerna. Detta ”I” bekämpas för att inte byggas upp risker, eller snarare ta ner de risker som finns idag, så är det framförallt detta som påverkar tillväxten de kommande åren negativt. Nej det som vi vill ska växa, trots att ”I” avtar är Privatkonsumtion, reallöner, produktivitet, import exkl commodities, sysselsättning osv. Det är de här komponenterna som kommer att gynna USA och Europa positivt. Inte om man bygger nya bostäder, eller en fabrik till eller en bro som ligger på fel ställe. 1980 befann sig ca 80% av Kinas befolkning i fattigdom, idag är samma siffra 10%. Det är Kinas efterfrågan av våra varor som ska börja betala sig, inte vår aptit på deras.

Visst, investeringar skapar jobb som leder till konsumtion.. så det kommer vara en känslig balansgång att gå mot att bli en konsument och importör, och bort från en investerare och exportör.

så att bara säga att lägre BNP tillväxt i Kina är ett problem är inte sant. Kan Kina utvecklas på ovan sätt så skulle det förmodligen bara vara gynnsamt för DM, trots lägre tillväxt.

http://www.privataaffarer.se/borsguiden/fonder/hjaltarna-har-blivit-syndabockar-och-syndabockarna-hjaltar-523411

Från MorganStanleys US chefsekonom

Einstein on the Fed
Vincent Reinhart (New York)

Federal Reserve officials right now must be thinking about the definition of insanity apocryphally attributed to Albert Einstein:  “Insanity is doing the same thing over and over and expecting a different result.”  Over the past few weeks, Ben Bernanke and his colleagues have said the same thing over and over and no longer know what to expect from investors.

The message they repeat rests on three pillars.

1.       The application of their two policy tools—the projected path of the policy rate and the pace of asset purchases—is determined by an assessment of the expected marginal benefits and costs of each.

2.       A decision on one of those instruments does not necessarily have an implication for the other.

3.       All decisions depend on incoming data and are thereby subject to revision.

The particular application of these three principles has roiled markets ever since Chairman Bernanke put tapering of asset purchases on the table in his appearance before the Joint Economic Committee in May.
The message has been the same ever since.  Fed officials are desirous to see the back of asset purchases but are willing to keep the policy rate pinned to its zero lower bound for a very long time.  The long form of this guidance is that:

·          The diminishing marginal benefit and increasing marginal costs of QE make it appropriate to slow the increase in accommodation from that instrument soon (applying Pillar 1),

IF

·          the data run in line with their expectations of sustained gains in employment (applying Pillar 3).

HOWEVER,

·          such a decision has no necessary implication for the date at which they first start raising the funds rate target (applying Pillar 2).

In the event, market participants took a while to work through this chain of reasoning.

Fed officials thought the sheer repetition that their balance-sheet and interest-rate decisions are separate would allow them to move on the former without perturbing expectations about the latter.  They even wrapped the news in a dovish package, stating that tapering might come sooner than expected but was also going to be more gradual than expected.  Moreover, they relayed that they probably will never sell assets.

Perhaps they tried too hard.  They probably down-played the thought that they were losing their religion on QE so as to preserve the option value of resorting to it again should the economy roll over.  They were nonchalant toward disinflation so as to keep the window before they could begin to taper as narrow as possible.  This raised the suspicion of market participants that the Fed was stepping down the application of a useful instrument because they thought it was no longer needed.  If this were the truth about the Fed’s view on the economy and disinflation, then it should shape the Fed’s thinking on its other policy instrument and the date they first raise rates.  In fact, the minutes of the June meeting showed that they are only slowly walking away from the asset purchase program, even though one-half of FOMC participants would end it within the year.

Tapering is old news.  Unless the employment report turns soft and derails the Fed’s train, QE purchases will be slowed at the September meeting.  Purchases should rumble to a stop, on net, by next June.  The important news from Fed officials is that they intend to hug the zero lower bound until the unemployment rate hits 6-1/2 percent, and that will not be until 2015.  And if market participants push the date nearer in time, the Fed will protest by acknowledging the extent that inflation has fallen.

Det intressanta på sistone tycker jag är att det inte bara går att säga att går räntorna upp, går aktier upp, eller ner, för den delen. Bra data driver kurserna, att Fed bedyrar att tapering QE absolut inte har något med räntesättningen att göra är också positivt för kurserna. Det är lite motsägelsefullt. Bra data knnebär ju bättre konjunktur, och högre risk för räntehöjning, och uteblivna räntehöjningar innebär ju en återhållsam förbättring av konjan. Som jag varit inne på tidigare gör man bäst i att hålla koll på realräntornas utveckling.

NFP kom in på 195k mot 165k väntat och fg 195k (uppreviderat från 175k)
NFP Private kom in på 202 mot 175 väntat och fg 207 (uppreviderat från 178)

STARKT PÅ ALLA SÄTT!

Det här innebär att marknaden kan vara rätt säker på att FED börjar dra ner på sina QE köp i september. Detta borde innebära att räntorna kan stiga något, och än så länge har vi en positiv reaktion från börserna. Qexit börjar alltså bli inprisat, och nu vill man se tecken på tillväxt som motvikt mot de högre räntorna. Den här siffran är ett sånt tecken!

Jag tror börsen kan gå till ca 1,200 i första skedet… därifrån kanske det hackar till något. Blir det en sell the facts hick-up i dagarna kanske 1154 gapet ska täppas. Byter vi över 1,200 är det attack mot gamla toppen som gäller, dvs 1257. Buy on dips gäller så länge som 1142 håller. 1108 är i dagsläget en högst trolig botten.

Idag är min sista dag på jobbet, och nu väntar 3 veckors semester. Så det lär bli glest mellan inläggen. Jag får önska alla en riktigt skön, och förhoppningsvis lönsam, sommar!!!

Med vänlig hälsning
GaStan

Nedan chart visar OMX och vinstrevideringar de senaste åren.

Vi börjar med att titta på den vänstra inringningen. Den visar hur OMX steg kraftigt från våren -09 till våren -11. Men tittar ni på den röda och blå linjen som visar vinstprognosen för 2010 samt 2011 så steg de också, dvs de reviderades upp i takt med att bolagen levererade bättre än väntat. Under våren 2011 satte sig marknaden, vilket var helt i sin ordning då även prognosen för framförallt 2012, men även 2013 började dala. MEN, det intressanta är ett år tillbaks då börsen har stigit, så har INTE revideringarna gjort det. De har fortsatt sjunka.

Detta handlar om två saker. Dels multipelexpansion, vilket jag tycker är helt i sin ordning. Givet att alternativavkastningen har varit så dassig så tycker jag det är rimligt att man har biddat upp multiplarna. Men när vi peakade för några veckor sedan kring 1257, ja då värderades Stockholm till 15-16 pengarna. Det är övre delen på det intervall jag tycker är rimligt. Billigt är 10-12, och allt annat därimellan är average. Så att börsen fortsatte stiga, och ge multipelexpansion, samtidigt som vinsterna reviderades ner förefaller inte orimligt. Sen är det väldigt ovanligt med negativa revisions och stark börs, OM INTE marknaden är för billig som den till viss del var under hösten 2011. Men going forward är det inte rimligt med stigande börs, om inte vinstrevideringarna bottnar ur och vänder upp. Något som jag hoppas på faktiskt, men som absolut inte är öppet mål!

Först vill jag säga att jag inte är någon stor baissare av Svenska husmarknaden. Att många svenskar har för hög belåning, och kanske värre har det i så stor del i rörlig ränta, trots att lönen i princip är fast, är en stor riskfaktor. Men det är inget nytt, så har det varit länge, och det går inte åt h-e BARA pga av detta. Det krävs en trigger, och det är en kraftig konjunkturnedgång. Detta är inget jag förutspår, men det är klart att ingen kan idag veta vad effekterna blir när centralbanker ska återställa sina balansräkningar och regeringar ska balansera sina budgetar.

Det är också värt att påpeka att det finns ett par strukturella faktorer som är positivt för bostadspriserna, och det är många gånger så att de länder som har haft eller har problem idag inte bara hade för hög skuldsättning utan även fattades något eller några av nedan punkter.

Statens budget är i balans och statsskulden liten
Riksbanken har inte levererat upp sin balansräkning
Bankernas kapitaltäckning och kreditförluster är för tillfället god
Arbetslösheten är ganska låg (snarare ett matchningsproblem mellan de jobb som finns och de som inte är sysselsatta)
En stor del av befolkningen, typ 40-talisterna har ganska stark balansräkning
Våra största exportländer är Tyskland och Norge som mår ganska bra
Våra företag är Internationellt konkurrenskraftiga vilket gör att vi har ett handelsöverskott
Kronan givet allt det här lär vara ganska stabil
Arbetsmarknadslagar som LAS gör att det är svårt att kicka folk
Nybyggnationen är låg pga hyresreglering vilket håller ner utbudet av bostäder generellt, Inflyttning till storstäderna håller uppe efterfrågan där det är som viktigast att vi inte får någon krasch (dvs får vi en fastighetskrasch i Åmål spelar det inte så stor roll)

osv osv….

Men jag tycker ändå ni ska läsa den här

Swedish housing bubble

Trevlig kväll!