Imorgon tisdag kommer US CPI från USA, Den är intressant för att den sannolikt kommer utgöra toppen i den här inflationscykeln sett till YoY%, dvs årseffekten. Företagen slutar inte höja priserna. Det är inte det jag säger. Nej, det handlar om att datan förra året vara också väldigt stark, och därför orkar inte priserna att öka sett till YoY jämfört med månaden innan. På månadsbasis kommer företagen fortsätta att höja men enligt mig kommer även denna att falla ner mot 0,1-0,2 efter sommaren, och då faller YoY ännu snabbare.
På torsdag kommer även Inflation från Sverige samt detaljhandelsdata, Michigan index och Empire FED index från USA.
Kvartalsrapport perioden för Q1 börjar också så smått i veckan. Hur hanterar företagen kostnadstrycket, vilka lyckas kompensera med prishöjningar, hur ser de på efterfrågan resten av året. Förra året var ett väldigt starkt q1. Många har tuffa comps. Vad händer med vinstrevideringarna, vad händer med FY22 Earnings?
I förra veckan trodde jag US10yrs var på väg att toppa ur och vända ner, men tog ett nytt skutt på upp mot 2,75%. Anledningen är att FED flaggade för att man påbörjat QT redan i maj hyfsat aggressivt med 95mdr i månaden fördelat på 60 i statspapper och 35 i bostadspapper. Det innebär alltså att när obligationer förfaller som FED äger idag så väljer man att ta pengarna. Så var det även under QE men då köpte man för mer än man fick in. Idag när QE är avslutad så rullar man nuvarande portfölj. Dvs man köper lika mycket nya bonds som det förfaller gamla. Men med QT börjar man alltså att krympa portföljen. Pengarna man tar emot av US Treasury makuleras, lika enkelt som man tryckte dom en gång i tiden. US treasury måste hitta köpare av bonds för att få in pengar så att de kan betala FED. Denna köpare är alltså privata marknaden, som har en ENORM kassa position. Så det är egentligen inget problem. Men att FED försvinner som köpare från marknaden gör ju att efterfrågan på bonds minskar allt annat lika, vilket allt annat lika pressar ner priset, dvs räntan går upp.
Men man ska också komma ihåg att
1, Att få 2,75% i ränta på en bond är inte fy skam jämfört med 0,75% som man fick i oktober 2020.
2, Att äga ett räntepapper som ger 2,75% om året är ju ingen höjdare om inflationen ligger på det dubbla. Men om vi går mot sämre tider och inflationen inte längre är ett problem, då är det rätt bra
3, Historiskt har US10yrs vänt ner i de här trakterna. Ofta är det kopplat till sämre tider, och då är det här instrumentet en av de väldigt få som ger avkastning
4, Att bara analysera demand/supply på det här sättet är ensidigt. Förutom befintlig statsskuld och obligationer som förfaller, så spelar det ju en jävla roll om USAs regering kör ett budgetunderskott på 15% som under 2021 eller 5% som i år. Det styr ju utbudet. Så även om Demand faller med FEDs QT planer, så faller även supply. Detta är positivt för priset, alltså negativt för räntan.
Så jag är fortfarande övertygad att US10yrs står inför en urtoppning, att den kommer falla som ett resultat av sämre tider, riskaversion osv… men när var hur är svårt att säga.
Som sagt tidigare tror jag börserna är inne i ett bear market rally och det är inte omöjligt att en topp där sammanfaller med en topp i US10yrs.
FEDs balansräkning ligger på 9,000mdr dollar. På tillgångssidan ligger mest stats- och bostadspapper. På skuldsidan har vi Money in Circulation och omvända Repor på 5,000mdr. Övriga c4,000 kan härledas till QE projektet.
https://www.federalreserve.gov/monetarypolicy/bst_fedsbalancesheet.htm
Om man drar ner det med 95mdr i månaden tar det ca 40 månader eller ca 3 år. Man skulle vara klar sommaren 2025. I teorin alltså… dessvärre tror jag vi hamnar i recession innan dess och då får man skjuta QT på framtiden. Time will tell. Senast FED körde QT så sa man att man skulle gå varligt fram och tanken var att återställa portföljen… weeeeellll inget av det infriades. Man fick avbryta långt innan, och sen var det dags för QE igen. Alltså marknaden lyssnar och litar på FED, men FED får fel OFTA. Vilket handlar om att 1, de har inte makt över framtiden och 2, framtiden är väldigt svår att progostisera.
Ha en fin vecka
Tbc…
——————
Onsdag
Det kom inflationsdata från USA igår för mars månad.
För det första vill jag säga att jag har haft fel kring inflationen. När jag gästade Börssnack i maj förra året, så sa jag att om ETT år så kommer inte inflation vara ett problem längre. Jag har även skrivit detta flitigt på bloggen. Jag sa att inflationen om ett år sannolikt fallit mot 2-3%. Idag ligger den på 6-7%.
Varför blev det fel. Jo jag tittade på faktorerna bakom den utbudsdrivna inflationen och såg då att anledningen till att råvarupriser (och dess spridningseffekter på varor och till mindre del på tjänster) m.m. dragit så handlande inte primärt om tajt supply, även om Covid gjort det stökigt på många håll, utan det var faktiskt en DEMAND chock av guds nåde. Den i sin tur handlade om att Privata sektorn repade sig väldigt fint post-covid under 2021, samtidigt som man körde samma storlek på budgetunderskotten som man gjorde under 2020 (när privata sektorn satt inlåsta). Denna Demand chock översteg supply, vilket fått råvarupriser och hela värdekedjan ner till slutkund att ta fart. Det handlade inte om EFTERFRÅGE styrd inflation, där stark tillväxt, skapar jobb, som ger tajt arbetsmarknad, som ger stigande löner, som gör att företagen höjer priserna för att kompensera för stigande lönekostnader. Detta skulle komma först senare. Jag tänkte därför att FED och räntor skulle stiga i förlängningen, men inte så mycket som de faktiskt gjort. Jag trodde inte utbudsdriven inflation skulle ha den effekten, då den oftast leder till svag tillväxt (när slutkunden inte har råd med produkter och börjar efterfråga mindre i volym) varpå efterfrågan lättar, tillväxt faller, råvaruprsierna vänder ner… och den utbudsdrivna inflationen anpassar sig.
Men det har spelat ut annorlunda. Jag trodde att de amerikanska budgetunderskotten på månadsbasis skulle gå mot -50mdr. Dvs typ 600 på årsbasis. Men senaste året har de legat på 150mdr i månaden, dvs 1,800mdr. Visst, det är mindre än 250mdr i månaden, 3,000mdr på 12m. Med det är ändå betydligt mer stimulativt än vad jag tänkt mig. Ovanpå det har du nya jobb + löneökningar. Samtidigt som räntorna visserligen gått upp, men från en låg nivå, så räntekostnaderna har inte hunnit bita ännu. Det har gjort att köpkraft och tillväxt i USA varit starkare än jag trodde för ett år sedan. Detta syns inte minst på Amerikansk detaljhandel som vägrar komma ner. Inte ens om man rensar för prisökningar. Fortsatt stark Demand har alltså inneburit att prisökningarna har hållit i sig både längre och starkare än jag trodde. Men vi har även en sak till. När råvarupriserna såg ut att mjukna i Oktober/November förra året, vilket sannolikt hade inneburit att inflationen varit lägre idag, så fick vi ett krig på halsen, vilket innebar att marknaden såg en supply minskning på flera håll om man lyfter bort Rysk gas, olja, kol, nickel, stål, vete ur kalkylen,,,, varpå priserna började stiga. Och inflationen fick förnyad fart. Så mitt case var på väg att ändå röra sig i rätt riktning. Men kriget har skjutit upp allt.
Nu får vi istället hökigare Centralbanker än någonsin, vilket räntemarknaden tydligt visar. Det kommer med 12m fördröjning ge stora hål i plånböckerna på alla belånade. Vilket slår mot tillväxt och köpkraft.
Ovanpå detta har vi budgetunderskotten som borde röra sig ner mot 50-100 mot idag 150 per månad.
För att inte tala om att inkomstökningarna (löneökning X nya jobb) inte kompenserar för prisuppgången på framförallt varor, men även tjänster.
Vi står inför recession nästa år. Mot bakgrund av detta så tror jag att US10yrs borde toppa ur här kring 2,8-3%. Redan i sommar borde den tangera c2%. Framåt oktober 1,7% och i mars nästa år under 1%.
Eftersom inflation laggar, så laggar FED, och därför kommer korträntorna inte vända ner tillrckligt snabbt. Vi får en inverterad yieldkurva, som alltså signalerar recession.
Men åter till den så viktiga inflationssiffran…
US Core CPI kom in på 6,5% YoY mot väntat 6,6 och fg 6,4. Det kommer i efterhand visa sig att inflationen toppade ur i mars 2022 på 6,5%. Anledningen till att den kom in lägre än väntat handlar om månadssiffran, som är den verkliga skrällen. Den kom in på 0,3% MoM mot väntat 0,5 och fg 0,5. Företagen höjde alltså bara priserna med 0,3 i mars över februari. I februari höjde man med 0,5 över januari. Derivatan har vänt ner. Vi har under många månader varit vana vid månadshöjningar på 0,5-0,9%. Bara så att ni förstår. Om ett företag höjer priserna med 0,5% varje månad i 12m så blir årsinflationen drygt 6%. Dvs där den är idag. Att man i mars höjer med 0,3% lirar med mitt case ovan. Fortsätter de att höja med 0,3% kommande 12månader, så får vi drygt 3,6%. Nu tror jag att andra halvåret kommer kantas av svag tillväxt, så det kan säkert bli månadssiffror under 0,3, varpå inflationen om ett år snarare är ner mot 2-2,5%. Det kommer också få FED att backa till slut… men vi är inte där på ett tag.
Men framöver så är man ju nyfiken på Pris komponenten i PMIs. Att tro på svaga inflationssiffror borde vara synonymt med fallande PMI Prices. Jag fäster också stor vikt vid New Orders, då den gudar för svag efterfrågan, som är den verkliga anledningen till företagen sluta höja priserna.
Det är också fallande inflation och tillväxt, som lockar tillbaka köparna i långa obligationer, som får dess räntor att falla. I kombination med recessions scenariot såklart.
Jokern i leken är såklart kriget. Tar det skruv på ett tråkigt sätt så kan oljan stå i 200+ dollar… och då kommer INTE inflationen att gå ner. Men det är utbudsdriven inflation som bara gör att vi hamnar i recession ännu snabbare. Får kriget en upplösning, så är det mer osäkert. Jag tror inte Europa vill börja handla av Ryssland igen… så supply problemet kvarstår. Vi har inte heller sett nån lönespiral i några större marknader. Men det hjälper inte heller. Företagen kommer bara att kostnadskompensera med ännu högre priser, och så får vi ännu högre inflation, och räntor, och om något så snabbar det bara på recession ännu mer.
Så kontentan är… Inflationen har toppat ur… snart även långräntorna, men sannolikt är vi i recession om ett år eller så…. Börstrenden är NEDÅT, med Bear market rallies från tid till annan…. typ där vi varit senaste veckorna.
Core PCE kommer först om några veckor… och den är viktigare för FED… men man kan extrapolera den genom att ta gårdagens siffra och dra ifrån 0,5%. Så nyhetsvärdet i den är lägre.
Jag vet inte om NDX/SPX ska ta en körare till på uppsidan inom ramen för Bear market rallyt. Inte omöjligt alls faktiskt. Men jag siktar på nya lows i sommar. Typ SPX 3,800…
Ser att NATO diskussionen fortsätter i Sverige.. inte riktigt mitt område. Men jag förvånas över att debatten inte berör risken att USA drar sig ur NATO vid ett president skifte 2024, och vad det skulle få för konsekvenser. Jag säger varken bu eller bä, bara att Amerikanarna röstar med plånboken och får vi dessutom recession nästa år, så ligger Biden risigt till vid nästa val. Vinner Trump så är risken stor att han blir populistisk och kör America First 2.0. Han säljer nog gärna Amerikanska vapen till Europa, men han skickar nog ogärna soldater att slåss för Europas sak.
Sen kan man ju alltid argumentera för att kriget tar slut långt innan presidentvalet. Men mot ideen mot ett snabbt avslut ska ställas att Putin 1, har hyfsat stort militärmakt kvar att sätta in om han vill 2, att han har allt att förlora på att förlora och 3, att Ryssland historiskt inte haft något emot långdragna krig.
Missförstå mig inte… Putin är körd. Men det kanske inte spelar ut exakt som många tror och hoppas på just nu.
US PPI ex energy kom in på 9,2% Yoy mot väntat 8,4 och fg 8,7. Vi vet ju vad som ligger bakom. Man kan se det på två sätt.
1, stigande råvarupriser ger prisökningar i hela värdekedjan ut i producentledet, varpå företag som upprätthålla bruttomarginaler/vinster höjer priserna ut mot kund –> CPI stiger. Detta fungerar så länge som det finns köpkraft bakom som kan möta priserna.
2, vilket leder oss in i på nästa steg, dvs om inte köpkraften räcker till efterfrågas färre varor, vilket slår mot inköp, som längre bak i värdekedjan leder till fallande råvarupriser. och sen kan man gå tillbaka till punkt 1.
Så det handlar i grunden om köpkraft. När inte den räcker till är PPI sekundär. När den räcker till, så blir PPI ledande för CPI. Ni vet var jag står om man tittar ut några kvartal.
————–




