Riksbanksmöte på torsdag!

I veckan har vi Riksbanksmöte på torsdag. De kommer inte att höja, men sannolikt flagga för höjning i juni och sen ett pärlband av höjningar efter det. Jag är ju pessimist så jag tror på två höjningar i år. Juni och September. Kärninflationen i Sverige ligger på 4% vilket är högre än målet. Inflationen har överraskat på uppsidan. I början handlade det om en DEMAND shock världen över orsakad av extrem finanspolitik världen över i kombination med Supply problem i termer av C19-lock downs, komponent brist och frakter. Det var meningen att den skulle börja avta i slutet av förra året, början av detta. Men två saker kom i mellan. Kriget i Ukraina, som gör att Supply av många råvaror försvann, vilket tryckte upp råvarupriserna på nytt. Samt att många företag satt med låga lager till följd av 20/21 problematiken och verkar ha valt att inte bara möta efterfrågan utan på sistone även återställa lager. Centralbanker har inte som mål att hålla börs eller konjunktur under vingarna utan att inflationen håller sig kring 2%. Det gör den inte nu, och så genom att inleda en serie av räntehöjningar så ökar de räntekostnaderna för alla belånade, och på så vid trycker undan annan konsumtion vilket dödar tillväxt och jobbskapande. Detta gör att efterfrågan svalnar, råvarupriser kommer att till slut falla och genom värdekedjorna så avtar inflationen. OM de hade varit säkra på att lönerna inte kommer att röra på sig, så hade de inte behövt göra nåt alls, för den supplydrivna inflationen gör oss realt fattigare, vilket i sig slår mot tillväxt, och senare inflation. Men deras rädsla är att eftersom arbetsmarknaden är hyfsat tajt, särskilt i USA, och tillväxten god, så sprider sig den supplydrivna inflationen till lönerna. Detta orsakar i så fall en lönespiral där löner och priser turas om att driva upp varandra. Detta leder till slut till att systemet havererar och centralbanker kan få ett förtroendeproblem. Deras värsta fiende. Eftersom pengar är inte värt mer än pappret de är tryckta på, så allt bygger på att samhället är överrens att en hundralapp är värd en hundralapp. Detta gör att FED mfl nu höjer tonläget. Betyder detta att de kommer höja 10 gånger? Nej, de kunde lika gärna sagt att de tänker höja 100 gånger. Innebörden är att de tänker höja vid varje möte fram till att inflationen inte anses vara ett problem. Jag tror vi når den punkten redan mot slutet av året. Men det är svåra saker att tajma.

I veckan fokuserar jag på CAse Shiller bostadspriser i USA, CB Consumer Confidence, Core PCE, ECI Employment Cost Index, Chicago PMI, Michigan index… rätt mycket data men inga kioskvältare.

Nästa onsdag 4 maj är det FED möte. Då höjer man 50 punkter och berättar om planerna för QT. Det är nästa riktigt viktiga. Onsdagen efter det har vi Core CPI (som egentligen är underordnad core PCE men tack vare att den kommer två veckor innan så blir PCE rätt ointressant) som är superviktig. Var det peak inflation vi såg förra månaden? Nästa vecka har vi även ISM (vad händer med New Order/Inventories) samt Jobbdata. Maj blir kul!

Vi är fortsatt inne i en regim som kännetecknas av stark dollar och stigande räntor. Det jag kallar HÖK regimen. Denna kännetecknas av fokus på inflation, och dess följdeffekter på räntor och TINA. Det är inte fokus på svag tillväxt. Aktier måste inte gå dåligt i denna regim men eftersom värderingarna är höga så kommer detta på kant med TINA. Nästa större övergång är när man släpper inflaitonsoron och börjar oroa sig för konjunkturen. Då är dollarn fortsatt stark, men räntorna faller. Då är det Risk off. Då går aktier generellt dåligt. Det finns en öppning för en situation där vi släpper oron för inflation, men inte direkt oroar oss för tillväxt (ännu). Som en övergång fram till att vi börjar oroa oss för tillväxt. Den typen av regim hade varit börspositiv.

Om jag får ägna mig lite åt teknisk kaffesumps analys så ser jag på läget så här:

I januari toppade SPX ut på 4,820. Första vågen ner var en klassisk kraftfull ABC som tog oss till 4230. Därefter studsade det i andra vågen till 4590, och sen ett sista tredje ben ner till 4120. Rekyl slut! Därefter skedde ett kraftfullt bear market rally i mars upp till 4640. Jag trodde att detta rally skulle få tre ben, men så blev inte fallet. Anledningen är att om vi är i en Bear market så är det inte rekylerna som är rekyler. De är ju riktningen. Det är bear market rallies som är rekyler. Men nu blev det inte så. Nu är vi inne i en ny 1-2-3, där vi för tillfället är inne i 1:ans ABC, eller ”C” för att vara konkret. C kommer att bottna i det närmaste. I bästa fall snuddar den vid 4,200 i sämsta fall drar den till 3950. Därefter kommer andra benet att ta oss mot minst 4,400. Någon gång i maj. Sen inleds sista benet, sannolikt ner mot 3,800 i sommar. Som sagt, jag har ofta fel med tajming, så ta det med en nypa salt.

Min syn är att långa pengar ligger hyfsat utanför marknaden. Dvs de som redan funderat på att ligga cash, bonds eller guld redan är positionerade. De som måste vara fullinvesterade har redan köpt defensives. Därför har de gått bra och är högt värderade. Och de som inte säljer med köper annat skydd till portföljen har redan gjort det. Hur börsen går handlar om korta pengar. Det var nog många inkl jag som bara för en vecka sen trodde bear market ralliet hade ett ben kvar på uppsidan och tagit position för detta, men snabbt fick stoppa ur sig. Alla hann inte med detta och det är sannolikt dom som kommer trycka ner börsen lite till. Men väl där nere kommer det vända upp snabbt när korta pengar är ute och återigen ser ett läge för uppställ. Min syn är att det framförallt är korta pengar som driver denna marknad, då långa i princip parkerat sig. Vi måste ner en bra bit till om vi ska locka fram dom.

Ha en fin vecka

Tbc

———–

Onsdag

Igår kom case Shiller in starkt, IGEN. Nya rekord priser på Amerikanska bostäder. De är nu 50% dyrare än under förra toppen 2007. Hela situationen är väldigt lik den i Sverige. Bortsett från att Amerikanska hushåll aggregerat har mindre lån. Men det är inte jättestor skillnad. Deras 30 åriga bostadslån ligger på 5,20%. Upp från 2,7% hösten 2020. En uppgång med 2,5%. Ungeför som den svenska som steg från typ 0% till 2,3%. Hösten 2020 när den låg på 2,7 så låg US10yrs statsoblis på 0,7%, så spreaden på drygt 200 punkter verkar hålla i sig. Senast 30 åringen var där var november 2018. Sen får man gå tillbaks till pre-Lehman om man vill hitta högre nivåer. Efter 30 åringen steg till samma nivå som idag under hösten 2016 till hösten 2018 så innebar det att prisutvecklingen på bostäder stannade av under 2019. Den gick aldrig ner. Betyder det att den inte kommer gå ner nu heller? Svårt att säga. Problemet är att priserna är 36% högre idag än november 2019. Så Nej, jag tror detta kommer få ett negativt genomslag till hösten och nästa år. Precis som i Sverige.

CB Consumer Confidence kom in på 107,3 mot väntat 108,0 och fg 107,6. Ljummen siffra. CB siffran belyser framförallt konsumenternas syn på arbetsmarknaden, medan Michigan är mer inriktad på konsumtionsplaner. Siffran visar att momentum i arbetsmarknaden börjar avta. Det är i linje med hur mina tankar går. Dels för att företagen känner försämrad efterfrågan, dels för att USA är relativt nära full sysselsättning och det inte riktigt kan skapas jobb med flera hundratusen i månaden i snitt going forward… och förmodligen för att många företag kanske tar det lite lugnare med att rekrytering då de delar synen på risker i horisonten. Inte minst när Powell sätter sig bostavligen på bromsen!

Imorgon sammanträder Riksbanken… marknaden verkar vänta sig en höjning. Tror ändå risken är rätt stor att den uteblir… då borde kronan försvagas.. å andra sidan har den försvagats en hel del på sistone, så man undrar ju vad som egentligen är inprisat.

—————

Torsdag,

Konsumentförtroende världen över är på låga nivåer. Anledningen är enkel,

1, höga energi och matpriser tränger undan restaurangbesök och shopping

2, priser i ren allmänhet har ökat snabbare än inkomsterna

3, våra räntekostnader väntas öka en hel del framöver.

Detta behöver jag inte berätta, det fattar var och en. Detta kommer innebära att konjunkturen bromsar in.

Vad folk inte fattar är

4, att tillväxten senaste tiden varit så god till stor del handlar om lageruppbyggnad, men den kommer också ta slut snart, vilket är negativt för tillväxt

5, att tillväxten varit så god som den varit handlar till stor del om fiscala stimulanser, som fortfarande är rätt kraftiga även om de inte är i paritet med 20/21… men de kommer falla ur och bidra negativt till tillväxt, och de kommer inte öka igen förrän vi är i recession. Typ 2023.

Detta sammantaget gör att tillväxten kommer mattas rejält. Men eftersom efterfrågan gör det, så kommer även råvarupriser göra det, och sprida sig i värdekedjan till allt annat… så även inflationen kommer att komma ner.

Att folk fortfarande inte är deppigare än vad de är beror på att de flesta har jobb att gå till och värdet på bostaden och värdepappersportföljen är nära ATH. Detta kommer tids nog också att förändras…

————-

Teknisk update

Var det botten i SPX vi såg i tisdag på 4150? Fullt möjligt. I så fall skulle första benet vara avklarat. Men jag är inte säker, utan ser gärna att 4,300 bryts. Då siktar jag på 4,400-4,500 som del två i denna rörelse. Sannolikt i maj. Efter att tvåan är avklarad väntar trean i sommar med sikte på 3,800.

—————–

Ingves höjde med 25 punkter och flaggar för en utfasning av QE. Räntemarknaden hade diskat detta. Enkätundersökningar gjorde det inte. Kronan stärks till 10,25…. dvs där den var för en vecka sen. Givet ECB relativt duvighet lär den fortsätta mot 10 spänn.

Ingves höjer till 0,25 och flaggar för 2-3 höjningar till i år. Dvs Juni, September och November. Jag tror det blir juni och september, men inte november. Men det är för att jag så negativ som ni vet. Under 2023 så har vi inga problem med inflation, utan tillväxt, så då räknar jag inte med några höjningar alls.

Så Ingves går från 0 till 0,75% i år.

Det innebär att ett rörligt 3m bolån borde gå till c2%.

Det innebär att den 5 åriga statsoblisen borde ligga på c1,5% och 5yrs bostadsoblis c2%, och 5 årigt bolån på c3-3,5%.

Jag har gjort lite efterforskningar och det verkar som om rörliga lån inte utgör 80% av stocken, utan snarare ner mot 50-60%. Säg 50%

En blended cost för våra lån borde då ligga på c 2,5%. En dubbling från c1,25% när de var som lägst.

Vi har 4,000 mdr i bolån, som tidigare kostade oss ca 50mdr om året. Nu kommer de kosta 50 mdr till. Totalt 100mdr.

Sen har vi 1,000mdr till i skulder, bilån, blanco lån och annat skit. De kostade 30mdr tidigare (3% av 1,000) och borde också stiga med c1,25%, dvs med c10mdr till 40mdr.

Så hushållens räntebörda borde gå från 50+30=80mdr. 4% av bruttoinkomsterna. Till 100+40=140mdr dvs 7% av brutoinkomsterna.

Det känns, no doubt, men det krävs 10%+ för att skapa recession, i teorin.

Men det finns två aspekter till, en bra och en dålig.

Den bra är att, som en av bloggens följare upplyste mig om, att många faktiskt har bundna lån och de har visat sig öka rätt rejält senaste åren. Det betyder att räntekostnadsuppgången som jag räknar på ovan inte blir så… istället för 80 till 140 så kanske det blir halvvägs till 110. Från 4% belastning av inkomsterna till 5,5%. Effekten på svensk ekonomi är försumbar gissar jag…

Men nu till det negativa…

1, Ingves ränta framtvingar en bostadsoblis på 2%. Den handlas redan över den nivån, och i takt med att bankerna justerar upp sina bundna räntor, så kommer lånelöftena justeras ner, och med fördröjning kommer nedgången på fastighetsmarknaden. Enligt Valueguard började det redan i April. Faller priserna med 20-30% till nästa år…. ja då lär det sätta sig på Confidence vilket i sig slår mot svensk ekonomi…

2, Svensk ekonomi är inte bara hushållens konsumtionsförmåga. I BNP kalkylen ingår handelsnetto, som är skillnaden mellan import och export. Import är dåligt för svensk tillväxt (bra för landet vi importerar från) och export är bra för tillväxt. Om omvärlden hamnar i recession, och svenska hushåll klarar sig hyfsat pga bundna lån, så faller handelsbalansen allt annat lika… vilket är negativt för tillväxt. Faller tillväxt, faller jobbskapande… och tids nog blir det negativt för hushållet… TROTS bundna lån.

Så på totalen ser det kanske inte så kul ut.

Men då kan jag glädja er med att en eventuell recession under 23/24 sannolikt leder till att centralbanker reverserar sin poltitik… dvs sänker räntan igen… och sen med fördröjning blir allt bra igen! Kanske lagom till att de bundna lånen ska läggas om 🙂 Vi kan ju alltid hoppas!

Ha en fin kväll!

———————

Lördag…

Igår kom en hel del viktig data.

Core PCE, FEDs favomått över inflation, kom in på 0,3% MoM. Samma som core CPI för två veckor sedan. På årsbasis kom den in på 5,2 YoY mot väntat 5,3 och fg 5,3. Förmodligen peak inflation… nästa stora inflationsdata punkt är den 11 maj när CPI kommer….

ECI, Employment Cost Index, som FED också tittar på, och beskriver lönerna i USA, kom in på 1,4% i 1Q22 jämfört med kvartalet innan. Man hade väntat sig 1,1 och fg kvartal lyfte lönerna med 1,0. Sett till årsbasis så ökade lönerna i USA med 4,5% i Q1 jämfört med samma kvartal förra året. Under Q4 förra året låg lönetakten på 4%. En lönetakt med 4,5% ger en inflationstakt på cirka 3,5%. Så vad vi ser är hur lönerna ökar, och i en utsträckning som innebär att inflationen kommer ligga klart över målet. Visserligen ökar lönerna inte lika snabbt som inflationen som ligger upp mot 6%. Så realt blir löntagarna fattigare. Men det är uppenbart att pga den tajta arbetsmarknaden och hyfsade tillväxten så finns det stora inslag av löneglidning i USA. Sverige och Europa har inte detta problem ännu, vilket såklart handlar om att tillväxt är lägre och arbetsmarknad inte lika tajt, men även att arbetsmarknaden i Europa är strukturellt annorlunda, inte lika dynamisk och med större inslag av fackförbund och avtalsmässiga löner. Så givet 5,2% kärninflation och 4,5% lönetakt så är det inte konstigt att FED bokstavligen kommer sätta sig på bromsen. Nu på onsdag höjer man med 50 punkter till 0,75%. Man kommer också göra klart för marknaden att man kommer fortsätta att höja så länge som man ser inflationstendenser som idag.

Marknaden verkar prisa in att FED ska höja upp mot 2,5% bara i år. Om vi ser tillbaks på deras förra höjarcykel under 2016-2018 så höjde man från 0 till 2,25%. Det visade sig bli för mycket. Jag har inte räknat på räntekostnadsbelastningen i USA som jag gjort i Sverige…. men det verkar som att skuldsättningen i USA gör att styrräntor över 2% ger en för åtstramande effekt, och att en styrränta kring 1,5% borde räcka. Powell borde veta om detta. Men i nuläget måste han brösta sig för att visa att menar allvar med att bekämpa inflationen. Precis som med Ingves.

Chicago PMI kom in på 56,4 mot väntat 62,0 och fg 62,9…. svagare. Pekar på att ISM i nästa vecka inte blir så bra….

Det är mer och mer uppenbart att Centralbanker kommer igång med sin åtstramning lagom till att tillväxten börjar bromsa in.

Michigan kom in på 65,2 mot väntat 65,7 och fg 65,7. Fortsatt svag alltså… vilket handlar om att konsumenterna är sura för att pengarna i plånboken inte räcker till lika mycket längre.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 47,4 mot väntat 48,0 och fg 49,5. Sämre. NBS Non-Mfg kom in på 41,9 mot fg 48,4. Supersvagt. Caixins Mfg PMI kom in på 46,0 mot väntat 47,0 och fg 48,1. Allt handlar om C19 lockdowns…. När de öppnar upp igen kommer vi se massiva stimulanser från statligt håll. Rätt intressant hur Kina kommit i sån ofas jämfört med Europa och USA. Hur blir det nästa år? Ska konjunkturen blomstra i Kina samtidigt som USA är i recession?

Nästa vecka är superviktig med FED möte och viktig data…

Jag fick frågan vad som krävs för FED att byta riktning och tänka sig att upphöra med höjningar… det finns ingen exakt definition, men jag skulle gissa på att när core CPI/PCE kommer på 0,2 MoM eller lägre, typ tre månader i rad. Då har inflationstakten i ekonomin normaliserats och det bara är en tidsfråga innan vi lägger oss på 2% eller mindre i årstakt. Detta skulle kunna inträffa redan i höst…. Nuvarande månadstakt på 0,3 är INTE tillräckligt uppenbarligen. En annan faktor skulle kunna vara när lönerna i årstakt hamnar på 3% eller lägre. Allt detta kommer, bär det händer, pressa ner räntorna.

Trevlig helg!

Om GaStan

Ga Stan bloggar här under rubriken "Kortsikt's blogg". GaStan är en medelålders gift man bosatt i Stockholm och verksam i finansbranschen.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Riksbanksmöte på torsdag!

  1. Mats Ellben skriver:

    Tror du det stannar vid 3800? Historiskt (90-talet, dotcom och finanskrisen) har det ju ramlat ner 40-50% ca. var sjunde år? ”This time it’s different?

    Tack för mycket läsvärt/tänkvärt material!

    • GaStan skriver:

      Nej tyvärr inte. 3,500 väntar senare i höst… kanske även under 3000 nästa år. Men om det senare inträffar så är det en multiyear buy möjlighet, i likhet med 2009, 2020 osv

      • Mats Ellben skriver:

        Tidigare sättningar har nått liknande nivåer inom loppet av ett halvår, vad är det som gör att du tror att det blir ett mer utdraget förlopp den här gången?

      • GaStan skriver:

        För att det tar ett tag innan vinstnivåerna kommer ner, och den här storleken på nedgångar måste ha fundamenta med sig… men visst, allt kan hända. Tajming är inte min paradgren.

  2. Anton skriver:

    Intressant att bankerna börjat justera upp sina kalkylräntor. Enligt DI:s undersökning i april så har Nordea justerat upp sin något och Länsförsäkringar desto mer. Nästan alla ligger på 6%, frågan är om den kommer ändras framöver…

    ”Genomgången visade att nästan alla banker hade kvar sina kalkylräntor på 6 procent efter att ha genomfört sänkningar under 2021 och 2020. Det enda undantaget var Nordea som i slutet av mars skruvade upp kalkylräntan marginellt, från 6 till 6,14 procent.

    Di:s genomgång publicerades den 6 april. Redan påföljande dag, den 7 april, följde ytterligare en aktör Nordea i spåren. Då skruvade Länsförsäkringar upp sin kalkylränta till 6,69 procent, från tidigare 6 procent.”

    https://www.di.se/nyheter/ytterligare-en-bank-hojer-kalkylrantan/

  3. P bateman skriver:

    Är glad att ingves höjde, de var på tiden!

    Dock går de inte så bra för mig, har ju sen tidigare växlat alla mina sek till nok på kurs runt 1,07

    Räntan I Norge är 0,75 redan och de har oljan samt gasen så de borde ordna upp sig snart…lite nervös ändå då jag är ny med valuta handel

  4. Hej! Många företag visar nu upp stora orderböcker… Som något positivt? Det brukar vara positivt, men på dig tolkar jag det som att lagerna snart är fulla? Vilket kommer bidra till negativa bilden av börsen? När tror du isf att lagerna för de flesta är fulla?
    + Är det inte så att det kommer bli svåra jämförelsetal att slå nu till q2 o q3?
    Mycket negativt nu närmsta halvåret….!!

    • GaStan skriver:

      q1 orna har varit mycket bättre än många väntat sig mycket pga lageruppbyggnad. Rensa för den och man ser hur efterfrågan faktiskt börjar avta. Lagereffekten kan finnas kvar i q2, men andra halvåret lär det bli andra bullar.

      • Lars skriver:

        Ja helt klart en av de sämsta effekterna med att släppa iväg inflationen, bunkra idag, imorgon är det dyrare! När sen efterfrågan droppar blir de tvärstop och arbetslöshet.
        Jag antar att det är därför man har ett inflationsmål, för at just slippa dom hysteriska svängningarna. Tycker man har varit löjligt rädd för höjning. Skönt att det nu äntligen börjar hända något! Hatar ständiga prishöjningar på varor, för att inte tala om sizeflation!

      • GaStan skriver:

        sizeflation har man talat om förvånansvärt lite…

        men det är inte helt linjärt…

        För samtidigt som 500g kaffe kostade 40 spänn har paktetet minskat till 400g kaffe för 40 spänn så egentligen 50 spänn för 500g kaffe… men så har det varit mycket ”ta två paket för 70 spänn”…. så egentligen 70kr för 800g eller 43,75kr för 500g kaffe. Så inflation absolut men mer av en kombo av många faktorer.

  5. erik skriver:

    Är du inte rädd för dollarns styrka och en för snabb räntehöjning från Fed kommer knäcka många som har dollarskulder?

    • GaStan skriver:

      dollarn har varit på 1,05eur i kombination med räntor på 3% innan också, utan att det får skulder att defaulta… så det är inget jag räknar med generellt. Dock kommer det ge en jäkla inbromsning nästa år, då räntekostnader gröper ur köpkraften…

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.