Kortsikt's Blog

Var 1,473 på OMX botten?

Innan vi resonerar vidare vill jag att alla suger in följande fakta. BAKOM VARJE SÅLD AKTIE, FINNS EN KÖPT AKTIE. Dvs i baissetider som de här får man lätt intrycket av att alla bara dumpar aktier till höger och vänster. Men man måste komma ihåg att utestående aktier ändras väldigt lite, och alla aktier ägs hela tiden av någon. Det är priserna som förändras. Inte ägandet. Om man suger tag i den tanken så blir man lite mer ödmjuk inför marknadsklimatet. Dvs i varje transaktion, oavsett om det är hausse tider eller baisse tider, så finns det någon som tror det är ett utmärkt läge att äga aktier givet priset, och samtidigt finns det någon som tycker precis tvärtemot. Om man lyssnar på media får man oftast intrycket att det bara finns en sida. Som nu i baisse, då är alla negativa. Det stämmer inte. Vissa tycker precis tvärtemot.

Optimisterna tror på vinstprognoserna, och därmed tycker de aktier har blivit billiga. Trots räntan. De tror inte på recession. Åtminstone inte på ett bra tag. Pessimisterna tror att vi är på väg mot recession. Kanske inte under Q4, men längre fram och marknaden prisar in det redan nu. Stigande räntor är här för att stanna, och det är också negativt för aktier. Stigande räntor är också en viktig ingrediens för kommande recession. Pessimisterna tror att 2009mars-2018oktober är ett avslutat kapitalet. Nu är vi inne i period där man ska vara försiktig och hålla kontanter. Optimisterna tror att den här svackan ska utnyttjas till att öka i aktier. Det kommer bli en fin affär.

Optimisterna lutar sig gärna mot nedan två grafer.

<

Även aktiespararna har skrivet om det på ett fint sätt.

https://www.aktiespararna.se/nyheter/sa-kan-tuffare-rantemarknad-sla-mot-borsen

Åter till OMX. För det första måste jag erkänna att jag har haft fel. Jag trodde på rekyl ner mot 1,545 i första hand och 1,500/1,510 i andra hand. Vid de här nivåerna kunde man addera med gott samvete, för att vi garanterat skulle upp till 1,590ish. Vi brakade genom allt ner till 1,473 och nu är vi inne i rekyl upp. Detta har grusat den tekniska bilden för mig. Vill man göra det enkelt för sig kan man säga att börsen älskar att finta tekniskt, och overshoot’s är vanligare än det är ovanligt. Så att jag tvekar nu är världens bästa köpsignal rent tekniskt. Men man kan också ta svagheten på allvar. Tumregeln är då att så länge som man inte bryter upp ur Fib50% så finns det en risk att vi ser nya bottnar. Den ligger på 1,575. Samtidigt noterar jag viktiga nivåer kring 1550-1555 som dessutom är Fib38%. Den senare ska säkert utmanas och då kommer det första testet. Har de svaga händerna skakats bort i förra veckan, eller finns det mer att ta av? Jag skulle vilja revidera min tidigare test nivå 1,595ish, till 1,575-1,595. Där kommer det ”tekniska slaget” äga rum. Om det håller, ja då ska man vara försiktig med aktier. Bryter vi upp under styrka, ja då ska man börja tänka positivt igen och 1,473 var botten.

På kort sikt har vi ett gap på 1,516. Det kommer att täppas till. Nästa nivå är 1,550-1,555.

Jag vill understryka att trenden sedan mars 2009 inte är bruten ännu…

Tittar man på DAX och STOXX tekniskt, och har en positiv grundsyn på aktier, ja går det att måla upp en väldigt positiv bild.

Noterar att Kinesiska Yuan inte vill stärkas…. handelskriget är fortfarande i Defcon 3. Det stör mig! Trump pratar om Great deal, men han pratar också om tull på samtliga kinesiska varor. Snart är det G20. Hade varit lättare att tro på sentiments hausse om det kom nåt därifrån.

Jag noterar att dollarn är stark… precis vad man kan vänta sig i rådande marknadsklimat i kombination med en hökig FED. Men vid de här nivåerna, sett till EUR/USD samt DXY, har det vänt förr. Det bör man ha lite koll på. En försvagning av dollarn kommer också troligtvis lira med ett positivt börsklimat.

Tyska IFO kom in på 102,8 mot väntat 103,0 och fg 103,7. Den bekräftar mer eller mindre PMI. BNP data har ingen bäring på börsen med EU växte med 1,7% i Q3. Det är klent. Flash core CPI kom precis in på 1,1 mot väntat 1,0 och fg 0,9. Klent, och speglar svag tillväxt, slack i arbetsmarknaden och låg löneutveckling. Stark euro och ett svagare Asien har påverkat negativt. Förstår inte hur inflation och löner ska kunna lyfta i den här miljön?

Feds favorit mått för inflation, Core PCE, kom in på 2,0 mot väntat 2,0 och fg 2,0. Konsensus är att den tillsammans med löner ska stå stilla framöver. Men det kräver att FED bromsar ekonomin genom räntehöjningar och QT. Jag tror, som ni vet, att risken är mycket stor att 1, US soft patch 2, stark dollar kan få den att klinga av. Dvs risken är större, inom 12 månader typ, att den svänger ner mot 1,6-1,7 än att den svänger upp mot 2,3-2,4.

Från Medlingsinstitutet kom statistik för svenska löner. Under årets 8 första månader ligger ökningstakten på 2,6% YoY. För Augusti var den 2,5%. Sverige växer ju med nästan 3% och resursutnyttjande (RU-indikatorn) och sysselsättningsgraden är på topp. Ändå lyckas vi inte skaka fram mer. När byggsektorn svalnar av nästa år, när inbromsningen från Europa börjar kännas av, och när Ingves höjt 2X25 punkter så riskerar tillväxten trillar ner mot 1,5%….. kommer lönerna lyfta då. Vi ska vara glada om avtalsdiskussionerna landar någon tiondel högre än dagens nivåer. Lönerna har mycket dåliga förutsättningar att lyfta och med dem inflationen. Kärninflationen lär strukturellt fortsätta att pendla mellan 1,5-2,0% som det ser ut nu! Detta har inget att göra med att Ingves kommer höja 2X25. Men det påverkar eventuella höjningar efter det. Eller låt mig säga så här… om svenska löner taktat upp mot 4% som de gjort historiskt, då hade det vara varit en tidsfråga innan inflationen letat sig upp mot 2,5-3% och då är det inte frågan OM Ingves hade varit tvungen att rulla ut ett helt batteri med räntehöjningar utan NÄR. Tack och lov är vi inte i den situationen.

<

Imorgon och på fredag kommer en mängd data, som ex PMIs, jobbdata och löner. Lönerna kommer att komma in ”högt”, men det handlar om att oktober siffran förra året var särskilt svag. Så fokus bör vara relativt förväntningarna. Hoppas marknaden ser genom detta. Stay tuned!

Avslutningsvis vill jag bara visa ett otroligt snyggt chart. Den visar med all tydlighet att vi inte behöver hänger upp oss på politiska oroligheter, värdering eller ”noice” i allmänhet. Man ska egentligen bara akta sig för recessioner. Som tack och lov är ovanliga men de suddar bort halva ditt kapital. Klarar du inte av att prognostisera recessioner, så kanske du ska köra en buy and hold strategi. Dock måste du ha 20+ års placeringshorisont.

Nu på morgonen kom flash PMIs från Europa. Flash PMI för den tyska industrin kom in på 52,3 mot väntat 53,4 och fg 53,7. Det är svagt. Vi får se hur IFO kommer in imorgon. Den europeiska motsvarigheten kom in på 52,1 mot väntat 53,0 och fg 53,2. Samma inbromsning. Europa ska vara glada om man lyckas med 2% i tillväxt i årstakt. Jag förstår inte hur lönerna, och därmed inflationen, ska orka i ett sånt läge. Asien visar samma tecken, och om några kvartal är det USAs tur. Som det är nu så förstår jag inte hur Draghi ska kunna höja under 2H19. Jag skulle säga att en förutsättning för att han ska höja är att pilarna pekar uppåt. Dvs inflation och löner ska helst dra sig upp mot 1,5 och 2,5%. PMIs måste leta sig tillbaks till 55+. Då finns det fog för att neutralisera penningpolitiken. Men inte som det är nu. Men hur ska det gå. Euron är för stark, vi behöver den på 1,25+ mot dollarn. Oljan bromsar. Sen har vi confidence förstörarna Brexit och Italien. Europa är också beroende av Kina. Mer än USA. Så handelsbråket mellan Kina och USA skulle jag säga först och främst slår mot Europa. I synnerhet Tyskland. Tidigare Europas lok. Som det ser ut nu så höjer alltså Ingves med 25 punkter i december, och 25 till under våren alt sommaren. Men ytterligare höjningar kommer att dröja givet hur Europa ser ut nu. Svensk tillväxt kommer dessutom falla ner mot 1,5% givet byggsektorn och 50 punkters höjning. Nån vidare löneutveckling och därmed inflation kommer vi inte att se på hemma plan.

I förra veckan kom Empire Fed in på 21,1 mot väntat 19 och fg 19. Philly Fed kom in på 22,2 mot väntat 20,0 och fg 22,9. US flash Mfg PMI kom precis in på 55,9 mot väntat 55,5 och fg 55,6. Motsvarande från servicesektorn kom in på 54,7 mot väntat 54,0 och fg 53,5. Ingen screaming soft patch här inte. Tvärtom faktiskt. Relativ trejden mellan USA och resten av världen är intakt… tills vidare!

Det är inte en fråga OM Usa ska sakta in, utan NÄR. Men hittills så levererar USA bättre än resten av världen och mot bakgrund av det så lär dollarn fortsätta att vara stark. Men när de vänder ner, så lär de leverera sämre än resten av världen. Slår då FED på en duvigare ton dessutom, vilket de lär göra givet inflationsutsikterna, så lär amerikanska räntor falla tillbaks och dollarn försvagas rejält. Jag undrar vad Draghi och därmed Ingves känner inför det? Kan inte Europa och Sverige skaka fram mer tillväxt, löner och kärninflation NU. Hur ska det gå när USA mattas av? Sen vill jag också passa på att flagga för två black swan events. Dels midterm elections i USA i början av november. Dels G20 mötet där Trump träffar Kina och vem vet, kanske kommer överrens om nåt?

Riksbanken var ute och flaggade för räntehöjningar idag förresten. Absolut, det blir två stycken. Deras prognoser säger att det blir fler. Samtidigt säger dem att det är prognoser, Inga löften. Just det. Givet vad vi vet idag så finns det inte en chans att det blir fler än två höjningar just nu.

Professor John Hassler kritiserar regeringen för de åtgärder de infört mot bostadssektorn.

https://www.di.se/nyheter/professorn-rasar-mot-bokraven-det-ar-absurt/

Jag gillar egentligen Hassler. Han är en av de vettiga. Samtidigt blir jag inte klok på hela drevet just nu. Innan kritiserade man gärna Ingves för de låga räntornas inverkan på det växande skuldberget och de risker det för med sig. Sen när man inför åtgärder som begränsar hushållens möjligheter att skuldsätta sig. Ja då är det inte bra. Hur ska ni ha det? Jag vill gärna ha små skulder, men också låga räntekostnader. Detta åstadkommer man med regleringar i kombination med låg ränta. Men de flesta verkar vilja ta bort regeringarna som gör att skulderna kan växa sig ännu större, men samtidigt höja räntan, så räntekostnaderna blir jättehöga. Är inte det väldigt korkat. Många har inga problem med att ett genomsnittshushåll har 5mkr i lån, som de sen betalar 3% rörliga ränta på. Hade det inte varit bättre om de hade 3mkr i skuld som de betalar 1,5% ränta på? Det är ju sunt bondförnuft. Jag förstår när Elmsäter Svärd är ute och talar för Byggnadsförbundet, eller företrädare för bankerna. För ett byggbolag är det ju kanon om man kan bygga för 60,000kr per kvadrat och sälja för 80,000kr. Men det kräver ju att köparna kan ta lån därefter. Att lånen sen blir för stora för att de ska klara högre räntor i framtiden är ju inte deras problem. De har ju redan cashat hem vinsten. Men de säger inte så. De säger istället att vi har bostadsbrist i Sverige, och att politikerna har sabbat möjligheterna att lösa detta. Vi har inte bostadsbrist. Vi har lönebrist i kombination med att byggandet är för dyrt. De vet dem också om. Men de har rätt i sak, det byggs inte idag trots att det behövs fler bostäder. Men lösningen är inte att hushåll ska skuldsätta sig på ett orimligt sätt. Då får vi bara andra problem i framtiden.

John Hassler föreslår en massa saker, som jag gärna vill kommentera:

1, Amorteringskraven borde slopas- Jag håller med. Om man har rätt storlek på lånet så ska man inte tvingas att amortera. Det är bättre att ha lagom med lån och slippa amortera, än att ha för mycket lån och tvingas till amortering. Att ta lån är inget annat än tidigarelagd konsumtion. Amortering är alltså senarelagd konsumtion. Sparande är senarelagd konsumtion. Det borde vara frivilligt. För att låntagarna inte ska ta för stora lån bör man införa ett skuldkvotstak. Mitt förslag är 5X bruttoinkomst.

2, Bolånetak borde slopas – håller helt med. Fyller ingen funktion. Säg att du har två låntagare med samma inkomst. Den ena har lånat 4 mkr, och har 50% belåningsgrad. Den andra har 2 mkr i lån, fast 100% belåningsgrad. Vem är finansiellt starkast? Säg att en person köper en bostad med 100% lån. Några år senare har värdet dubblats, så belåningsgraden ligger på 50%. Men lånet och inkomsten är oförändrad. Är han dubbelt så stark finansiellt? 85% regeln, som den är utformad idag, stänger bara ute grupper, främst unga från marknaden. Helt i onödan. Den kommer heller inte utgöra någon ”kudde” den dagen den verkligen behövs. Dvs när räntorna är så pass höga att vissa låntagare inte klarar sina lån och behöver sälja. Den räntan kommer lira med en betydligt större nedgång än vad 85% regeln tar höjd för.

3, Lånelöfteskalkyler borde lättas. Jag anser att lånelöfteskalkylerna missbrukas idag. I vissa fall utnyttjas de så att de används som ursäkt för att inte låna ut till vissa grupper, och ibland skiter man i att använda dem om banken ändå vill få in personen som kund. Varför tror ni en kvadrat på Östermalm kostar 100,000kr. Dvs bara 10% under högsta nivåerna innan regleringarna. Jo för att köparna har mycket pengar att lägga på bostaden. Varför har dem det? Jo för att de beviljas stora lån. För vissa grupper har bankerna inga problem att låna ut till. Där är lånelöftena inte så kinkiga. Det är också ett problem att bankerna själva bestämmer över utformningen. En bank som vill ta marknadsandelar på bolånemarknaden. Tror ni de kör med den tuffaste kalkylen? Nej, om vi inför ett reglerat skuldkvotstak (5X), då blir de här kalkylerna sekundära. Så för mig är inte lånelöfteskalkylerna en stor sak egentligen.

4, Hassler anser att åtgärderna idag stänger ute unga och kapitalsvaga, men gör inget åt skuldsättningen. Jag håller med.

5, Hassler för en NY diskussion kring vem som ska bära lågräntesamhällets risker. Det här är MYCKET intressant och nytt för mig faktiskt. Som det är nu så klagar alla som drabbas negativt av att hushållen får sämre lånevillkor. Gemensamt för de här grupperna är att de inte tar någon risk. Dvs om alla svenskar får låna till 10X bruttoinkomsten och räntorna stiger så är det svenska hushåll, och staten, som får ta smällen vid högre räntor. Bankerna tar också viss risk, men de kommer lägga rabarber på sin säkerhet, dvs fastigheten. Sälja den, och den eventuella restskuld du har kvar får du amortera på livet ut. Så mäklare, byggbolag, banker…. ja de tar ju ingen risk, och vill bara tjäna pengar. I can´t blame them. Hade varit konstigt om de agerade annorlunda. Därmed inte sagt att vi behöver lyssna på dem. För det ska vi inte.

Men Hassler inför en ny diskussion som är intressant. Byggbolagen kan inte bygga för 20,000 per kvm, och sälja för 25,000kr utan bara för 40,000 kr per kvm, och sälja för 50,000. Men för att hushållen ska ha rätt belåning så kan de inte betala 60,000kr per kvm. Hur löser vi problemet med bostadsbristen? Ja antingen får staten bygga för 50,000 per kvm, och hyra ut till en kostnad som matchar 25,000. Så länge som räntorna är låga så är detta inget problem. Men stiger räntorna så kommer räntekostnaden överstiga hyresintäkterna, men det är risk staten får ta. Alternativt får bankerna låna ut hur mycket de vill, typ. Men om räntorna stiger, och låntagaren känner att de inte klarar lånen. Ja då kan de lämna tillbaks nycklarna till kåken, och i samma veva bli fri från lånet. Bankerna vill gärna tjäna pengar och låna ut maximalt, men min tro är att de skulle aldrig gå med på detta. Det är för riskabelt. Samtidigt är det tragikomiskt. För de har inga problem att låna ut pengarna idag, så länge som de själva slipper ta risken. Men de skulle aldrig gå med på det omvända. Sjukt va! Hassler är även inne på att bankernas finansiärer ska ta risken. Dvs de som köper bostadsobligationerna. Det är egentligen ingen dum ide i teorin. Men det var exakt det Lehman handlade om. De som lånade ut, lånade ut för mycket och till fel folk. De tjänade på att låna ut. Samtidigt bar de inte själva risken. Det gjorde ägarna av bostadsobligationerna, de sk Mortgage Backed Securities. Bland annat en kommun i Norge som fick se kommuninvånarnas pengar gå upp i rök. De trodde att de köpt en AAA obligation. Idag sitter svenska folket, genom pensionskapitalet, på bostadsobligationerna. Men även utländska investerare. Ska de bära risken, och bankerna ska kunna tjäna pengar så mycket det bara går utan att bära risk. Det är ingen bra modell. Det bevisade Lehman.

6, Hassler tycker fastighetsskatt och avtrappade ränteavdrag är en bra ide – Det tycker inte jag.

Fastighetsskatten är dålig av tre skäl. 1, man ska beskatta flöden, inte stock. Det är effektivt och rättvist. Din bostad genererar inga kassaflöden. Men ändå ska du fram med pengarna att betala skatt. Det finns många kassaflödes mässigt fattiga som bor i värdefulla kåkar. Tänk pensionären i skärgården 2, fastighetsskatt får samma effekt som en räntehöjning. Det gröper ur din plånbok, och slår mot svensk ekonomi. 3, Det gör också att motståndskraften mot stigande räntor blir sämre. Pengarna går ju till skatt, inte potentiellt högre räntekostnader.

Ränteavdraget. Ja det har spelat ut sin roll jämfört med när det infördes. Sant. Men att ta bort det får samma effekt som punkt 2 och 3 ovan. VARFÖR vill alla göra så att folk får mindre i plånboken undrar jag. Begränsa storleken på lånen och skuldsättningen, UTAN att det påverkar plånböckerna säger jag. Det sänker risken utan att påverka ekonomin negativt. De enda som inte gillar detta är bankerna, byggbolag och fastighetsmäklare. Men den effekten kan vi leva med. Särskilt jämfört med effekterna av ett högränteläge, då vi alla är körda.

Jag förstår att Hassler tänker att de här greppen gör att nya låntagare tar mindre lån, då de har skatt och slopade ränteavdrag att tänka på. Men nya låntagare utgör en rätt liten del jämfört med alla befintliga låntagare. Men ett skuldkvotstak uppnår vi samma sak, utan att det slår mot plånboken.

Den här ”vänster jargongen” att ränteavdraget gynnar rika köper jag inte heller. De verkligt rika jag känner. Vet ni vad de saknar? Lån! De tar alltså inte emot stora ränteavdrag. Däremot betalar de skatt på de utdelningar, reavinster och kuponger de tar emot. De rika har inga lån, och om de hade det så hade de kunnat amortera av dem. Kan man inte amortera bort sitt lån, hur kan man då vara rik? De som får störst ränteavdrag i kronor har stora lån. Men har man riktigt stora lån, så undrar jag hur jävla rik man egentligen kan vara?

En annan sak är att om man äger en bostadsobligation som ger en ränteinkomst, så betalar man skatt på den. Men om man har ett bostadslån, så ska man inte dra ränteavdrag på räntekostnaderna. Ni inser att kostnaden för ränteavdrag i stort matchas av skatteinkomsterna från ränteinkomsterna.

Faktum är att det är låginkomsttagarna som i procent gynnas mest av ränteavdraget. Inte höginkomsttagarna. Det är också låginkomsttagarna som har tajtast kalkyler om räntorna stiger. Därför behöver de också ränteavdraget mest. Jonas Sjöstedt har nog inte tänkt så långt.

7, Marknadshyror – absolut säger jag. Men hur ska man införa det? Någon pensionär som bor i en hyresrätt i stockholmsinnerstad. Ska man slänga ut henne på gatan när hon inte kan betala? Det blir en väldigt politisk fråga. Vad beträffar nybyggda hyresrätter så har vi ju redan i princip marknadshyror. Ute i glesbygden kommer det inte att vara någon skillnad.

8, Subventionera ungas bosparande – ingen dum ide! Själv sparade min mamma alla mina barnbidrag. Jag fick pengarna som hjälp till insats när jag köpte min första lägenhet. Tack Mamma!

9, Försäkringslösningar mot boprisfall, dvs stigande räntor – Jo kanske, men vem ska bära risken. Svenska folket som vanligt? Hur skulle det vara om folk tvingades ta rätt size på lånet istället.

I Tyskland och stora delar av Europa så bygger man billigare än här i Sverige. Okej, vi har ett kallare klimat, högre kvalitetskrav, kanske högre löneläge bland byggare. Säkert. Men kan vi inte börja där!

Tänk på att 95% av svenska fastighetsbeståndet är äldre än 10 år. Det bodde någon i kåkarna innan också. Skillnaden idag är att skulderna är MYCKET större. Folk tänker gärna att värdena på kåkarna är större. Men vad ska de göra med dem värdena undrar jag? De måste väl bo någonstans? Det enda som hänt är att svenska låntagare har högre skuldkvot än tidigare. Man bor kvar i samma bostäder. Det funkar så länge som räntorna är låga. Faktum är att våra boendekostnader i relation till disp inkomster aldrig varit lägre i modern tid. Men stiger räntorna nån gång så är det inte lika kul längre. Då är värdenedgången på bostaden, som kommer att inträffa samtidigt, vår minsta huvudvärk.

Jag är förvånad över att han inte nämner reavinstskatterna. De är faktiskt ett stort problem. Boverket har slagit fast att vi sett till kvadratmeterytan bostäder i Sverige inte borde ha någon bostadsbrist. Pensionärerna kan inte flytta från sina gamla hus, och låta barnfamiljerna flytta in från sina små lägenheter. Reavinstskatten ställer till det. Jag tycker man kan betala skatt när man flyttar till graven, spanien eller hemmet. Annars borde man bara kunna flytta den med sig. Återigen det här med flöden och stock.

Have a nice one!

Pirrar det i magen? Är det ett köpläge som tidigare, eller är det början på dem STORA baissen? Något många har ropat på i många år.

Mitt snabba svar… det här är ett köpläge, precis som innan.

Nej det handlar inte om Italien, Brexit, handelskrig eller Midterm election. Detta var grejor som var minst lika aktuella innan korrektionen som nu.

Nej korrektionen handlar om att vi hade hyfsad börs, på sina håll strechade värderingar I kombination med oro för sämre tider och högre räntor. Nu har börsen korrigerat en del, och värderingarna hyfsat till sig. Frågan kvarstår, vad händer med konjunktur och räntor?

Usa toppar ur nu och är på väg in i soft patch. Resten av världen är typ i soft patch as we speak. Detta innebär att vinsterna är flat nästa år. Blir det så kan man säga att börsen redan prisat in soft patch. För att börsen ska fortsätta att falla behövs kraftigt fallande vinster, typ -20 till -30%. Detta kräver Revenue tapp på ca10%. Detta kräver negativ BNP utveckling och stigande arbetslöshet. Detta kräver recession. Ska vi vänta oss recession?

Svaret på den frågan är sammanflätat med räntorna.

Vinsttapp kräver försäljningstapp som i sin tur kräver BNP tapp. Bnp tapp kräver att räntekostnaderna blir så pass höga att de trycker undan konsumtion och investeringar. Detta kräver höga räntor. Detta kräver i sin tur hög inflation som kräver strukturellt högre löner.

Drar lönerna, så kommer börserna att fortsätta falla. Okej, med vissa små korrektioner ibland. Men trenden kommer vara tydlig nedåt. Kommer lönerna att dra? Jag tillhör ju dem som INTE tror det. Därför har vi ett taktiskt köpläge nu.

Faktum är att den här börsoron kanske till och med bidrar till en försämrad löneutveckling, som i sin tur gör att vi inte behöver krascha utan tvärtom bygger upp ett fundamentalt köpläge. Börsoron bidrar till ett köpläge!!! Sjuk koppling ellerhur. På samma tema. Senaste veckornas turbulens har gjort att den inprisade sannolikheten för Fed höjning i december gått ner till 75%. Intressant va! Börsen faller för att Fed höjer. Men börsfallet kan få Fed att sluta höja. Vilket får börserna att stiga till slut.

Rent tekniskt tycker jag Stoxx ser väldigt intressant ut. Dax kan ha en bit till. SPX vågar jag inte säga nåt om då den alltid fintar. OMX då? Jo jag hoppas ju på botten idag, men säker kan man inte vara. Finns stöd nivåer mellan 1,460-1,500 också. Det viktiga här är inte att spika botten, utan att jag är rätt säker på att vi ska testa 1,590ish området innan årets slut. Det är där det tekniska slaget avgörs!

Nedan chart älskar jag. Egentligen finns det ingen värderingsdiskrepens mellan Europa och Usa. Usa är inte generellt dyrt. Europa är inte generellt billigt. Båda är runt fair, vilket är fine så länge som vinster och utdelningar håller sig.

href=”https://kortsikt.com/wp-content/uploads/2018/10/a367a6c8-c9e1-4514-819e-8642932b1019.png”&gt;

Jag blir lite irriterad över media och en del ekonomers uttalanden. Man hör ofta ”ekonomin är stark, vi ser inga tecken på någon recession. Nedgångar skapar köplägen”. Även om jag delar deras slutsats så har de i sak fel.

Nedan tog jag med hur det förhåller sig mellan börs och konjunkturcykeln. Den är så pass förenklad att det nästan är genant. Men i sak stämmer den. Börsen prisar in framtiden. Den har alltid rätt, och ibland fel. Därför brukar man säga på skoj att ”börsen prisar in lågkonjunkturen 5 gånger av 1”. Dvs i god tid inför en lågkonjunktur kommer börsen falla kraftigt. Men det händer också att den faller kraftigt, och sen visar det sig att det inte blir någon lågkonjunktur. Då repar den sig snabbt. Det skiter börsen i. Men det är klart. De som sålde av rädsla tycker inte det är så kul. Bortsett från den gången lågkonjan slog till. Då känns det skönt. Men då uppstår ett nytt problem. När ska man köpa. Börsen brukar nämligen även vara smått lynnig när det kommer till att prisa in bättre tider.

Men det var inte min poäng. Titta på cykeln nedan. Det här är viktigt. Den dagen börsen toppar ur, så har högkonjunkturen en bra bit kvar. Den dagen man börjar se försämringar i konjunkturen. Ja då är större delen av nedgången redan avklarad. Detta i kombination med alla sk ”falska utbrott” gör det så svårt att ligga rätt. Det är också därför småsparare oftast får rådet att spara långsiktigt, att sitta still i båten, att inte försöka tajma marknaderna. Det är ett logiskt råd. Även om jag inte gillar det riktigt. Jag anser nämligen att har du lyxen att vara långsiktig så finns det tider då risk/reward ser generellt dålig ut, och då kan man sitta på mer kassa. Inte för att man vet när det ska komma sämre tider. Det räcker att du vet att det någon gång kommer tider som bjuder på bättre risk/reward. Då gör man tvärtom. Inte för att man vet när det ska gå upp. Utan för att man vet att risk/reward kommer att förändras. Det gör att man över tid kommer att öka kassan efter en lång uppgång, och minska kassan efter en lång nedgång. Det gör att över tid gör en viss överavkastning. Men det är inte lätt. Det kräver tålamod och is i magen.

Mitt råd är idag: Man ska sitta på en rejäl påse cash, med hög beredskap att trycka tillbaks dem in i aktiemarknaden. Jag skulle inte säga nåt om lönerna taktade 4%/år i USA. Men det gör dem inte. Så länge som dem inte gör det, så finns det en STOR risk att hela den här ”vi håller på att lämna lågräntesamhället – recession är bara en tidsfråga” mentaliteten kan komma på skam när som helst… och när den gör det så drar aktier igen… och ännu en gång står det kvar pessimister på perrongen likt som så många gånger förr de senaste 9 åren. Vinnarna har hittills varit de ”korkade” Buy and Hold ” sitt stilla i båten”. Det finns en stor risk att de fortsätter att vara det.

Trevlig kväll

Enligt HOX Valuegard var bostadspriserna rätt stabila i september. Många invaggas att läget numera är stabilt. Men det kommer det inte att vara om Ingves höjer.

Idag ligger styrräntan på -0,5%. Då bör en 2-årig statsobligation ligga på 0% och en 5-årig på +0,5%. En 5-årig bostadsobligation bör ligga på ca 1,0%. Den ligger idag på 0,84%. Jag tror att den kommer röra sig upp mot 1%. Om Ingves höjer 2ggr så kommer den fortsätta att röra sig mot 1,5%. Kanske nästa sommar.

Med viss fördröjning, typ några månader, så kommer det ge avtryck i lånelöfteskalkylerna, och slutligen priserna. Ser man till grafen ovan så innebär 1,5% att bostadspriserna ska ner 12-15% vad gäller bostadsrätter i Stockholm. Det innebär ca 85-90,000kr/kvm på Östermalm. Vad det ska kosta i resten av stan, i förorter och i övriga städer är sen inte så svårt att räkna ut.

Många av bostadsutvecklarna har det motigt idag. 2019-2020 kommer inte bli lättare. Tvärtom! Enligt principen ”läge-läge-läge” är det min övertygelse att en utvecklare inte kan sälja en lägenhet för mer än 75,000kr/kvm om kåken inte ligger i innerstan och Ingves höjt till 0% styrränta. Korrigerar man dessutom för belåning i de nya föreningarna, som är högre jämfört med de gamla lågbelånade föreningarna inne i stan. Då ska priset ner ytterligare. Danske Bank säger i dagens Di att man är inne på samma scenario. Sen finns det ytterligare ett scenario där Ingves fortsätter att höja… och då blir det inte vackert kan jag lova. Sån tur att väldigt lite pekar på höjningar över 0% idag.

Leder två höjningar till kris? Hushållen har c4,000mdr i skulder, 4,500mdr ink Brf. Ökar räntan på den här skulden med 0,5% som jag tror så innebär det ca22,5mdr i ökade räntekostnader.  Eftersom detta inte kompenseras av stigande löner så slår det direkt på konsumtionen. Eftersom skulden och BNP är ungefär lika stora innebär det en negativ effekt på tillväxt om 0,5% i årstakt. Om man tänker att den svenska byggbranschen bromsar in nästa år efter att bromsen 2017 slår in samt att europa har gått in i ett lugnare tempo, så kan svensk tillväxt bromsa in mot 1,5% i årstakt. I den miljön skapas c25,000 jobb i årstakt. En rejäl inbromsning mot senaste årens jobbskapande upp mot 100,000. Har svårt att se hur avtalsrörelsen ska kunna landa i några andra löneavtal än någon tiondel högre än idag. Alltså kommer inte svenska löner ta fart mer än nån tiondel totalt. Alltså ingen inflation. I den miljön så ser jag inte hur Ingves ska fortsätta att höja. Det måste till en extremt hökig Draghi, vilket känns rätt osannolikt. Kärninflation från Europa kom in i veckan på 0,9% mot väntat 0,9 och fg 0,9. Dead fish som lirar med låg löneutveckling och svag tillväxt. Pilarna pekar snarare nedåt än uppåt. Okej, euron har varit lite småsvag vilket brukar vara bra, men risken är rörelsen är för liten. Det är viss skillnad när den gick från 1,40 till 1,05 eur/usd jämfört med 1,25 till 1,15.

Jag får ofta frågor om bostadsräntorna. De är inte exakt samma sak som resonemanget kring priserna. Priserna sätts ur perspektivet ”pris=lånelöfte=kalkylränta=Långa bostadsobligationer”. Vad gäller de faktiska räntorna vi betalar är det annorlunda. Det finns lite olika resonemang. Det enklaste är att säga att höjer Ingves med 0,5% så stiger alla räntor med lika mycket. Då stiger ett rörligt bolån från knappt 1,5 till 2% och ett bundet från 2 till 2,5%. Nu tror jag den förklaringen är aningen förenklad. Bankerna har idag rekordhöga räntenetton för att de tar ut högre marginaler som kompensation för att de erbjuder nollränta på inlånade pengar, som de egentligen har en kostnad för deposition, samt skyller de på tuffare kapitaltäckningskrav. Om Ingves höjer till 0% ränta är det inte omöjligt med viss normalisering. 3m Stibor finansierar rörliga lån. Den går i linje med styrräntan. Om är optimist kan man hoppas att bolånemarginalerna normaliseras mot 150 punkter. Då bör ett rörligt bolån hamna på 1,5%. Dvs i stort sett oförändrat mot idag. Så min prognos på ett rörligt lån landar på 1,5-2,0%. Säg att det blir 1,75%. Vad gäller ett bundet 5-års utgår jag även där från finansieringskostnaden som är 5yrs bostadsoblisen. Den räknar jag med att den stiger till 1,5%. Lägg ett påslag på 150 bp och vi hamnar på 3%. Så en femåring väntas hamna på 2,5-3%. Typ snitt på 2,75%. En 3-åring borde ligga mitt i mellan, typ 2,25%.

Nedan chart från DB visar med all tydlighet hur viktiga lönerna är för inflationen. Jag har sagt det innan. Lönerna måste till 3,5%+ för att det ska vara rationellt för Fed att höja till 3%+.

Förra veckans nedgång fortsätter idag. Inget stöd här inte. OMX lär testa 1510ish området. Därefter är det troligt med test av 1590ish området. Kommer det hålla, och därmed påvisa att vi satt en botten? Eller vänder vi ner och ska sätta nya bottnar? Vet ej.

Nordea, med Sveriges i särklass bästa strategi och makro produkt, är baissiga. Läs gärna deras senaste rapport noga. De hävdar att den här rekylen har mer att ge.

https://e-markets.nordea.com/api/research/attachment/76232

Jag kan bara hålla med. Enkelt uttryckt. En rätt dyr börs, där tillväxt känsliga momentum aktier gått sjukt bra, samtidigt som utsikterna ser ljumma ut. Det är ett bra recept för rekyl. Jag har framförallt lyft fram:

1, Räntehöjningarna börjar kosta. USA har gått från 50% statsskuld/BNP för 10 år sedan till över 100% idag. Hushållens skulder ligger på 80% av BNP mot 100% för 10 år sedan (för att inkomsterna lyft, och lånestocken legat stilla). Dvs från 150% till 180%. Ränteuppgången från 0 till 2% kostar. Någons räntekostnad är någon annans ränteintäkt, men de pengarna hittar inte ut i ekonomin på samma sätt som räntekostnaderna slår mot konsumtion. Löneuppgången kompenserar inte då lönerna aggregerat är så pass mycket mindre än skulderna. Lägre konsumtion och tillväxt. Sämre omsättning, marginaler och vinst för bolagen aggregerat, samtidigt som de får högre räntekostnader. Jotack, sugna de kommer vara att trycka upp löner och anställa. 

2, QT, från oktober kör man 50mdr/mån, dvs 600mdr om året. Det är inte småpotatis… ger högre räntor, både nominellt och realt. Samt spreadar. Det ger negativ assetinflation. Tänk QE fast tvärtom!!! Påverkar consumer och biz confidence negativt allt annat lika.

3, Trumps expansiva finanspolitik i år, gör han inte om nästa år.

4, Handelskrigets effekter. USA är visserligen vinnare, fast egentligen är det ”minst förlorare”. Negativ PMIs i Asien och Europa. Second round effects.

5, Oljan 80+… kostar i utebliven konsumtion

6, ISM mfl har vänt ner… det kommer att fortsätta. Mot 50! Analytikerna reviderar ner vinster. 

7, Dollarn har varit rätt stark ett tag (jmf 1,25 mot Euron tidigare) och kan bli starkare… det begränsar tillväxt

8, Amerikanska fastighetspriser har svårt att stiga när långräntorna stiger. Fastighetspriser = hushållens EK = consumer confidence = aptit att spendera.

Men vi talar alltså om rekyl mot bakgrund av soft patch och höga värderingar. Inte krasch mot bakgrund av recession. Det är rätt stor skillnad. Den förstnämnda bjuder på köplägen. Den senare… take your Money and run!

Jag delar Nordeas syn på allt utom två saker:

1, Löner i Europa och USA. De säger helt enkelt att de är på väg upp. Jag är inte övertygad.

Lönerna i USA taktar 2,8%. (i nivå med tidigare recessions tider och en duvig FED). Mot detta vill många pensla på en klassiskt hökig FED a la 2007 eller liknande. Men jag hävdar att det kräver löner upp mot 4% i årstakt för att FED ska kunna motivera den typen av penningpolitik. Där är vi inte lönemässigt. Vi kanske kommer dit. Men jag hävdar att risken om ett år är att situationen ser rätt annorlunda ut. Jag tror att om ett år kan lönerna ligga kvar kring 2,8%, core PCE kan mycket väl ha testat 1,5% och ligger stadigt under 2%, tillväxten taktar kring 2% och jobbskapandet snittar på 150k/mån. Då tror jag det blir svårt för FED att vara så hökig som man nu säger att man tänker vara. Någon 3%+ politik är verkligen svår att motivera.

2, Yieldkurvan, US 10-2, ska tolkas som den alltid har gjort. Det väntar rejält sämre tider.

Får FED rätt, så har jag fel. Då ska man tolka in 10-2 som man alltid gjort. Men om ovan slår in, då tror jag 10-2 vänder upp och vi blir tvungna att tänka om.

Det är också de här två sakerna som gör att jag ser en soft patch, buy the dip situation. Men inte recession, take your Money and run.

Man kan också uttrycka det så här. Centralbanker med FED i spetsen är rädda att intar de inte en hökigare hållning så är risken stor att inflationen stiger för snabbt. Min syn på saken är att risken är stor att inflationen börjar sjunka på ett oönskat sätt tack vare centralbankernas alltför hökiga hållning. Time will tell!

Givet att det är en buy the dip situation så är det ändå knepigt. Fundamentalt har jag varit negativ länge. Jag gillar inte att köpa på dyra nivåer trots vinsttillväxt. Men det är inte en homogen bild. USA är dyrt, men resten av världen less so. Tekniskt taktiskt har jag pendlat. Risken är att vi orkar upp till 1,590 och sen vänder det ner. Då kommer man knappast vara positiv. Så givet att det är en buy the dip. Hur ska man tänka? Tja, stänger vi ovan 1,590 så borde rekylen vara slut och då kan man addera vettigt värderade aktier. Stänger vi under, ja då bör man avvakta. Då sneglar jag på 1,460 (Fib50% från jan16) som vi potentiellt kan nå i december då långa trenden möter upp där. Håller 1,460 kan man ladda på igen tror jag. Det finns också en liten risk att vi ska ner ända till 1,460 innan vi testar 1,590. Då kan man också köpa, fast med tajt stopp.

Idag kommer US Retail och NY Fed PMI. Lite senare kommer Philly FED. Från Europa har vi core CPI samt  HOX/Valuegard senare i veckan. Stay tuned

Trevlig vecka!

ps. För mig är det märkligt hur media mfl kan längta efter stigande löner!

Visst, om lönerna stiger så har vi mer pengar att spendera. Men eftersom det driver upp räntekostnaderna, och nettot blir negativt pga skuldberget, så sjunker konsumtionen över tid. Samtidigt ökar företagens lönekostnader. Alltså krymper marginaler och rörelsevinster. Ovanpå detta ökar bolagens räntekostnader. Alltså krymper vinsten. Samtidigt gör högre räntor att multiplarna blir lägre. Lägre vinster och lägre multiplar ger lägre aktiekurser. Dålig börs slår mot business och consumer confidence. Stigande ränteintäkter (dvs motsatsen till räntekostnader) stannar kvar i portföljerna och bidrar inte till ekonomin. Detta stämmer särskilt väl när börser går dåligt och obligationer/fastigheter sjunker i värde av stigande räntor.

Detta är goda skäl till att inte önska högre löner. Bortsett från det självklara att för hög inflation ofta har lett till recession pga centralbankers aggressiva räntehöjningar.

ds.

Vissa har tolkat mig som positiv, och att ränteuppgången är inget att bry sig om. Så är det inte.

Jag bara säger att för att börsen ska krascha så krävs det ett vinstfall på 20-30%, vilket drar med sig multiplar och så vips har man halveringen på 6-18 månader. Men för att skapa detta vinstfall krävs recession. Dvs negativ BNP tillväxt och stigande arbetslöshet. För att detta ska hända så krävs väsentligt högre räntor än idag, och för att vi ska få det krävs strukturell kärninflation klart över 2% med matchande löner. Det har vi inte sett några tecken på ännu. Främst lönenivåerna saknas. Men de kanske kommer? Sen måste man komma ihåg, att börsen prisar in elände med minst 12-18 månader innan. Så om vi pratar recession 2020, så börjar det prisas in redan nu. Redan i slutet av 2019 så har vi avklarat större delen av nedgången. Men för att ÅSTADKOMMA recession 2020, så behöver vi väsentligt högre räntor nästa år. För detta krävs höger löner än idag. DET ÄR DETTA SISTNÄMNDA SOM SAKNAS. Men som sagt, det kanske kommer!

Men om de inte kommer. Ja då tror inte på krasch, utan snarare BUY the dips marknad. Nej, jag anser inte att marknaderna är billiga. Trailing PE i USA ligger på ca 22 och med en 10-åring på snart 3,5% så ligger min förenklade ERP på (1/22)-3,5=1%. Det är inte mycket till riskpremie. Det är dyrt. (2-4% är fair, över 4% billigt, under 2% är dyrt) Men resten av världen är billigare (främst tack vare lägre räntor, men ÄVEN lägre multiplar). Så snittet för hela världen är nästan neutralt ur ett historiskt perspektiv. Å andra sidan hävdar många att räntorna är dopade där. Det är bara i USA de har normaliserats. Svar Ja. Det stämmer. Men titta på de olika centralbankernas förutsättningar. De är inte direkt lysande. De står inte inför stora höjningar närmaste året. Då kvarstår faktum att aktier är rätt attraktivt värderade. Eller åtminstone, BUY big dips friendly. Jag tror sannolikt att vi är inne i sån period. Ni som tror att Amerikanska löner taktar upp mot 4% om ett år. Ni bör ha pengarna på banken. Flytta till hyresrätt bör man nog göra också!

Rent tekniskt tror jag vi kan ha sett botten idag. Nu ska vi testa 1,595ish området. Håller inte dagens low ska vi nog testa 1,510. Den kommer garanterat hålla givet att det inte händer nåt nytt. I vilket fall ska vi testa 1,595. Där kommer avgörandet om detta bara var en snabb rekyl eller man ska ligga lågt med aktieexponeringen ytterligare en tid framöver.

Läste ett citat som var rätt kul. ”Trump is right by the hikes, But He casused them himself”. Hehe, ja vad ska man saga. Köra budgetunderskott och expansiv finanspolitik så här långt upp i en cykel, med redan hygglig tillväxt och låg arbetslöshet… Vad ska man säga!!!! Om du frågar mig vad Trumps uttalande handlar om, så tror jag bara han vill ha någon att skylla på när det går ner. Precis som att han alltid tar cred när det går upp. Han är en bra festlig typ!

Trevlig helg!

Ja så sa Trump igår, och jag håller nästan med honom. För en gång skull. Njae, lite skämt, lite allvar. Än så länge är detta en storm i ett vattenglas. Det som driver ner marknaden just nu är en oro för stigande räntor i kombination med fallande tillväxt. Det kanske till och med rullar över i recession tänker många. Fine. Men låt oss zoomat ut lite. USA växer med 3% och den tillväxten väntas komma ner mot 2,5% kanske 2%. Europa och Asiens tillväxt är klart muted, från en redan historisk låg trendnivå. Det är kanske inte så bra för vinsterna. Men det är sannerligen inte särskilt bra för jobbskapande, löner och inflation heller. Lönetakten i USA ligger på 2,8%. Lågt ur ett historiskt perspektiv. I övre intervallet sett till senaste 3 åren. Lirar med kärninflation om 1,8%. Vi kanske är på väg in i en klassisk sencyklisks period av stigande löner och inflation, och därmed räntor. Men jag är inte så orolig ännu, för givet ovan så finns det inga tecken på det.

Vad som egentligen har förändrats är att FED höjt från 0% till 2% samtidigt som inflationen är 2% samt att man numera kör QT med 600mdr om året (50×12). Detta i sin tur får räntemarknaderna att normaliseras. Med normalisering menar jag:

1, Korträntor har ett normalt förhållande till inflationstakten. För två sedan låg core PCE i USA på 1,8% (kärninflation). Den Amerikanska 2-åringen låg på 0,8%. Det var ju FED som skapat den här situationen. Men det är en extremt expansiv politik, som knappast var nödvändig givet läget i den amerikanska ekonomin. Numera  ligger core PCE på 2% och 2-åringen ligger på 2,8%. Det är mer normalt.

2, Term premium kurvan börjar fungera normalt. Dvs korträntor har ett normalt förhållande till inflation. Sen att långräntor har ett normalt påslag i förhållande till korträntor. Kreditspreadarna  börjar prisas normalt igen. Det ska vara skillnad mellan en Företagsobligation (BBB) på 5 år och en statsobligation på 5 år. Det börjar vi också se i allt större utsträckning.

Så den stora förändringen är INTE att USA börjar bli överhettat och räntorna går i taket. Det kan mycket väl hända, men vi har inga signaler på det ännu. Nej den stora förändringen är normaliseringen av räntemarknaden i spåren av att FED idag för en annan politik än den man fört under 2008-2017, då man förde en extremt expansiv politik. Dagens är mer neutralt balanserad. Inte åtstramande. Inte än!

Sen att det blir en nedgång på börserna är en korrekt reaktion trots allt. Högre räntor för med sig två aspekter

1, Eftersom räntekostnaderna stiger för alla belånade, så blir det mindre över till annat. Detta givet att de som får stigande ränteintäkter inte spenderar dem, vilket de inte gör. Eller att inkomsterna stiger mer än räntekostnaderna, vilket de inte heller gör. Alltså blir det lägre tillväxt, vilket leder till lägre vinster allt annat lika.

2, Allt annat lika ska framtida kassaflöden värderas lägre om räntan är högre. Multipelkontraktion alltså.

Så att börsen hackar till är fullt normalt. Frågan är om det är ett köpläge?

Är lönerna på väg mot 4%+ och FED tänker höja till 3%+ så är det inte det. Då har vi mer på nedsidan. Dessutom recession under 2020. Men om de inte är det, utan detta är bara en normalisering. Ja då är det köpläge med stor sannolikhet.

Vilket för oss in på börsen. OMX bryter ner under 1,590 stödet vilket betyder att vi är tillbaks i den gamla konsolideringen. Brott av 1,680 känns långt borta. Det finns gott om stöd på nedsidan. 1,540ish, 1,500-1,510, 1,460-1,480. Jag vet inte hur långt ner vi ska eller om vi ser botten redan idag. Börsen är översåld och det är kanske de sista svaga händerna som gallras ut nu. Börsen gillar ju att finta. Svårt att säga. Vad jag däremot vet är att vi kommer gå upp och testa 1,590ish stödet, som numera är motstånd. Om vi inte orkar stänga ovan detta, ja då blir jag negativ. Om vi stänger ovan detta. Ja då är korrektionen troligtvis avklarad och vi kan börja sega oss upp mot 1,680 igen. Det viktiga här är alltså vad som händer kring 1,590ish.  Sen kan jag spontant känns att buy the dips i ren spekulation kan bli rätt bra också. Anledningen är att vi inte har några risk off signaler. Hade marknaden varit rädd på riktigt så borde alla kasta sig över dollar och köpa amerikanska statspapper. Där är rörelserna måttliga. Det är mest ”tönt” VIX som fladdrar.

Svensk inflation kom precis. KPIF kom in på 2,5% mot väntat 2,3% och fg 2,2%. Men den är starkt inflaterad av energi priser så ingen bryr sig. KPIF ex energi däremot steg till 1,6% mot väntat 1,6% och fg 1,2%. Så där ja! Lönerna ligger ju kring 2,6% så det lirar ju med kärninflation på 1,6%. Det här var väntat. Föregående siffra på 1,2% var botten. Med lite draghjälp från den svaga kronan så kan det kanske gå nån tiondel till. Serviceinflationen studsar också! Det är bra för Riksbanken som vill kunna sälja in sin höjning i december. Check på den! Kronan stärks!

Efter sommaren frågade jag mig, är konsolideringen över?

https://kortsikt.com/2018/08/10/ar-konsolideringen-over/

Vi rör oss fortfarande inom konsolideringsintervallet som varat i över ett år för OMX och många andra (dock inte Amerikanska IT-aktier). Dock har vi flörtat med 1,680 några gånger vilket lirat med det mer optimistiska scenariot. Dvs brott på ovansidan. Ett scenario som kanske inte känns så relevant just idag.

Men vad är rationalen bakom ett positivt scenario? Tja man skulle kunna motivera det med följande.

1, Världen ex USA är på väg in i en soft patch som gör att tillväxt, jobbskapande och inflation tar oss ännu längre bort från räntehöjningar. Vilket är bra. Låga räntor och låg tillväxt är bättre än hög tillväxt och kraftigt stigande räntor. Det senare brukar vara början på slutet. Det är bara USA som sticker ut. Men inte länge till. Åtskilliga faktorer gör att kommande 12 månader kommer bli softare än senaste 12 månaderna. Det är bra. För att denna soft patch tar oss bort från recession, inte närmare givet att recession kräver 4% löner, 2%+ inflation och en kraftigt åtstramande FED. Vad tror ni det vanligaste skälet är till recession i modern tid? Nej det är inte politisk oro eller handelskrig. Det är TAJT PENNINGPOLITIK. Marknaderna, bortsett från Amerikanska IT aktier och lite till, har varit tveksamma en längre tid. Tveksamma över hur höga räntorna ska bli. Tveksamma över om recessionen lurar runt hörnet eller ej? Nu när FED fortsätter att höja, i kombination med att ekonomin bromsar in, så vänder till slut kärninflationen ner, och deras FEDs prognoser visar sig vara fel. Det får FED att sluta höja, och marknaden gläds över att äntligen veta vilken räntenivå man ska förhålla sig till. Lite samma resonemang som med Hennes & Mauritz. Dvs alla skiter i att aktien är billig, för ingen litar på vinsten. Men så fort man börjar lite på vinstprognoserna (läs räntenivån) så vågar marknaden lita på värderingen. FED som slutar höja, i kombination med att vinster och utdelningar finns kvar, dock med rätt låg tillväxt, gör att 5e vågen (inledd jan16) kan ta förnyad kraft uppför. Aktier är trots allt, givet ERP (Equity risk premium) = 10års ränta – inversen av PE, det mest attraktiva valet. Dessutom är det inte en lika crowded trade som räntemarknaden.

Men det går att måla upp ett baisse scenario också….

2, Vi har tangerat övre delen i konsolideringsintervallet. Check, the only way is down. Rationalen handlar om att världen går in i en soft patch som leder till nedrevideringar av vinsterna. Dock ingen recession. Lägre tillväxt, ger lägre jobb. Men med tanke på att arbetsmarknaden till slut har blivit så tajt efter många år av konjunkturuppgång så vägrar lönerna att ge vika. När lönerna väl börjar rulla i slutet av en konjunkturcykel så brukar de inte gå att stoppa. Annat än med en recession. Lönerna segar sig uppåt och med den kärninflationen. Inga jätterörelser, men tillräckligt för att FED ska fortsätta att höja en gång i kvartalet upp till 3%. Kanske mer. Detta lägger ytterligare sordin på tillväxt, men som sagt inte löner och inflation, och därmed räntor. Vinster och tillväxt som inte vill stiga. Räntor som bara blir högre och högre. Det är en rätt trist börscoctail, som gör att nästa mål är nedre delen av konsolideringsintervallet. Typ 1,460-1,520. Dessutom är recessionsrisken hög. Den innebär OMX sub 1,000. Puuuh! 

Läste i svenskan att Riksbanken byggt upp en valutareserv, primärt dollar, på nästan 500mdr kr.  BRAVO säger jag.

https://www.svd.se/usa-kommer-inte-att-hjalpa-sverige-i-nasta-kris

I Sverige ser allt hyfsat bra ut. Förutom EN sak. Hushållen har för mycket lån, tänker nån? FEL och RÄTT. Ser man till aggregerade lån i relation till inkomsterna tycker jag inte det är så farligt. Problemet är att man inte kan se det aggregerat. Det är ju inte ETT hushåll, med EN inkomst med ETT lån. Nej, problemet i Sverige är ANDELEN hushåll som har för mycket lån. De uppgår troligtvis till 5-15%. De ska helst vara noll. Anledningen till att det inte går att säga exakt hur många de är beror på att det går inte att fastställa vad som exakt är för mycket lån. Går räntan till X% någon gång i framtiden, ja då har Y% av hushållen för mycket lån. Men om man tror att räntan ska gå till Z% någon gång i framtiden, ja då har Å% för mycket i lån. Definitionen ”för mycket” lån går i sin tur att se på olika sätt. Det kan vara att hushållet inte klarar sina åtaganden mot banken trots oförändrad inkomst. Men också att hushållet inte klarar sina åtagandet givet ett visst inkomstbortfall, tänk arbetslöshet. Man kan också mena att hushållen klarar sina åtaganden mot banken men att inverkan på svensk ekonomi (pga av vikande konsumtion) blir så pass negativ att det hade varit önskvärt med lägre skuldsättning. Viker svensk ekonomi för mycket så stiger arbetslösheten. Som anställd kanske ett hushåll inte har för mycket lån. Men som arbetslös på tok för mycket. Som ni förstår är detta ingen exakt vetenskap. Själv brukar jag säga att har man mer än 5X bruttolönen i lån, då har man för mycket givet en normalisering, och kanske viss överskjutning, av räntorna. Den typen av skuldsättning kommer vara kännbar på ett sätt för hushållen, och svensk ekonomi, som inte är önskvärt. Andelen hushåll med skuldkvoter över 5X ligger troligtvis på 10-15%. De borde vara noll.

Åter till Riksbanken. Om räntorna i framtiden blir så höga att det påverkar den här gruppen överskuldsatta så negativt att det får efterverkningar på ekonomin så finns det alltså en stor risk att utlänningarna börjar sälja svenska bostadsobligationer. (där svenska låntagare står för själva kupongen på de här obligationerna. Svenska hushåll har ca 4,000mdr i skulder. 3,000 mdr ligger i bostäder. Jag har läst, vilket var för ett tag sedan, att utlandet har finansierat 1,000-1,500mdr av de här. Utlänningar brukar köpa statspapper. Men eftersom statskulden endast är 1,200mdr varav Riksbanken sitter på 500mdr eller nåt, så finns det inte tillräckligt. Dessutom är ju Sverige lite av en safe haven att investera i, så det har ju dessutom funnits efterfrågan. I brist på statspapper har man köpt bostadspapper. Anyhow, om Sverige får en subprimekris likt USA (Subrime-lån är alltså de som tagit lån men som inte borde fått ta lån, eller åtminstone inte så mycket lån. I USA under finanskrisen så utgjorde subprime 20% av lånestocken. Var tredje defaultade ungefär) så lär utlandet sälja bostadsobligationer, vars ränta går upp, vilket kommer att tvinga bankerna att höja bostadsräntorna mot sina kunder, vilket kan göra allt etter värre. Då spelar det inte heller nån roll om Riksbanken sänker styrräntan till – x%, för ingen kommer vilja köpa bostadspapper ändå. Spreadarna kommer att stiga, vilket är en krissignal i sig, vilket gör att utlänningarna kommer vilja sälja ännu mer bostadspapper. Jag är övertygad att i ett sånt läge kommer Riksbanken köra ett QE program, dvs trycka pengar, och ställa sig på köpsidan mot utlänningarna, och därmed se till att spreadarna mellan stats- och bostadspapper håller sig. Vilket förhoppningsvis lugnar ner de flesta. Men lik förbaskat kommer utlänningar att sälja. När de sålt en svensk bostadsobligation sitter de på kronor. De vill de inte heller göra. De vill växla hem dem till sin egen valuta. Låt oss kalla det dollar. Då säljer man kronor. Om det inte finns en stark köpare av kronor så kommer kronan att försvagas. Kronförsvagning innebär att inflationen stiger. Samtidigt vill ju Riksbanken stimulera och hålla nere räntorna. Då riskerar man att få ett förtroende problem om man ligger på låga räntor och inte gör nåt samtidigt som inflationen stiger. Se på Turkiet. MEN, det är nu Skingsley på Riksbanken berättar att de sitter på en valutareserv, främst dollar tror jag, på 500mdr kr. Dvs de kommer kunna möta utlänningarnas försäljning av kronor. Okej, inte om de säljer allt. Men en hel del! Detta är väldigt proaktiv krishantering måste jag säga. Därav mitt BRAVO. Sen förstår jag om Riksbanken hellre hade sett att vi undvikit en potentiell subprime kris i Sverige, men det tåget har redan lämnat perrongen. Folk har redan tagit för stora lån. Amorteringskravet borde ha införts 2013, samtidigt som Riksbanken togs ifrån ansvaret för finansiell stabilitet och sänkte till minus räntor. Men vi kan inte gråta över spilld mjölk utan se framåt. Jag tycker dock att vi borde kunna införa trafikljussystemet. Dvs varje år får alla låntagare ett kuvert som visar rött-gult eller grönt ljus beroende på deras skuldsättning, och en förmaning om de har rött ljus att kontakta sin bank för en diskussion. Med hjälp av trafikljussystemet så borde man även kunna rikta strålkastarna mot banker och bolåneinstitut en gång om året. Hur stor andel av deras lånestock är ”röd”, hur stor andel av deras kunder är ”röda”? Dvs få upp en awareness kring Svensk subprime på ett aggregerat plan. Som det är idag talar man bara om detta i högst generella termer. Total skuldsättning vs totala inkomster osv. Vi måste tala om svensk subprime, och inget normalt funtat hushåll ska känna att de inte vill vara stämplade som sub prime. Oavsett hur nyrenoverad ljus och fräsch lägenhet man än har, så ska det inte kännas så glassigt om man är rödstämplad. Sen går det inte att tvinga någon att byta ner sig…. Men förhoppningsvis blir det självreglerande. Jag tror det finns goda chanser att det fungerar om vi EN dag om året får se ett inslag på aktuellt att det är bank X som har störst andel röda lån, eller vuxit mest i kategorin röda lån. Idag applåderas de finansinstitut med bäst vinstillväxt. Om den har skett till att man är mest generös i sina lånelöften, och därmed bidrar till subprime stocken, är det ingen som vet. Då blir det en fin motvikt till deras ”fina vinster” att de blir bespottade för att låna ut för frikostigt för att nå den här lönsamheten. Samtidigt sitter folk hemma i sin design soffa och för en stund känner sig mindre glassiga för när de hör på nyheterna hur man häcklar dem med röd skuldsättning. Anledningen till att det bör finnas ett gult ljus är att man kan vara temporärt sjukskriven, mellan jobb eller föräldrarledig. Då ska man veta att man har för stora lån i förhållande till vad man får in på kontot, men att återgår man till sin ursprungliga inkomst så blir man grön igen. När det här trafikljuset fått värka i några år tror jag inte något hushåll eller bank är särskilt sugen på att låna och låna ut på ett sätt som gör dem röda. Eller fungerar det inte. Men det kan vara värt att testa?

Vill ni kika mer på Riksbankens balansräkning så hittar ni den här:

https://www.riksbank.se/sv/statistik/riksbankens-balansrakning/riksbankens-tillgangar-och-skulder-veckorapport/

Capital Economics är en oberoende makro research firma med ganska högt anseende. Jag var på deras dragning igår. Den hade rubriken ”what will cause the next downturn”. Det var fullsatt. Vissa resonemang var intressanta. Många ekonomer går fortfarande omkring och tänker i termer av cykler. Att världskonjunkturen rör sig i cykler, och efter en lång tid av expanderande cykel, så är det alltså tid för recession. Dvs det är cykeln i sig som likt ett väsen sväller för att sen sjunka undan, för att sen svälla igen. Som en naturlag. Av den här anledningen försöker man få grepp om cykeln och vad som kan tänkas få den att vända ner. När man pratar Tillgångspriser, typ börs, fastigheter och räntepapper, så är de egentligen bara en funktion av hur cykeln rör sig. Capital Economics är inne på att detta stämde förr i världen. Men att de senaste 30 åren är det precis tvärtom. Det finns en cykel, eller snarare flera stycken som rör sig parallellt, MEN att de är beroende av tillgångspriser. Inte tvärtom. Att det är kollaps av tillgångspriser, som triggar en nedgång i cykeln. Inte tvärtom. När man talar om tillgångspriser tänker de flesta på aktier, och börsen. Men börserna är små, och dessutom rätt obelånade. Den stora elefanten är världens samlade fastighetsbestånd, och lånen bakom alla kåkarna. Bostäder inkluderade. Det berör dessutom fler. Ur ett globalt perspektiv är det bara topgarnityret som sitter på aktier. Fastigheter och skulder (och därmed räntebärande papper) är det betydligt fler som har. Capital economics är alltså inne på att nästa lågkonjunktur INTE handlar om en vikande cykel, utan den handlar om fallande fastighetspriser och defaultande lån. Detta triggar i sin tur en vikande cykel. Högkonja blir lågkonja. Så skit i att analysera cykeln.

Frågan är då, vad är det som driver fastighetspriser och skuld. Jag säger att det är storleken på lånelöften. Det bygger på räntor. Räntor bygger på centralbankernas agerande, som i sin tur beror på inflation och tillväxt. Ni vet vad jag ska säga nu…. Just det, det handlar om var lönerna tar vägen, vilket handlar om 1, tillväxt och 2, hur tajt arbetsmarknaden är och 3, övriga faktorer som ex globalisering, digitalisering etc….så rent konkret betyder det att vill du förstå konjunkturen, så måste du förstå lönebildningen.

Capital economics tror på tre höjningar till av FED….. men de tror inte, konstigt nog, att det triggar någon skuld, finans- och fastighetskris. Vi får se! Jag har ju en tes om hur man räknar. Man tar statlig skuld + hushållens skulder och multiplicerar den med ”marknadsräntan” som man sen sätter i relation till totala inkomster (dvs inte bara bruttolöner utan även den delen av lönen som går till staten och som pröjsar statens räntekostnader). Logiken är enkel. Hur höga kan statens och hushållens samlade räntekostnader bli innan de gröper ut så pass mycket av övrig konsumtion (hushållen och statlig konsumtion) att det orsakar en recession? I Sveriges fall har jag räknat ut att 200 punkters höjning av Riksbanken, dvs till 1,5% kommer generera recession med 6-12 månaders fördröjning. Då utgör räntekostnaderna knappt 10% av inkomsterna typ.

I USAs fall har jag inte räknat på det, men 2007, så låg 2- resp 10åriga statsobligationerna på 5-5,5% ränta (mot idag 2,9-3,2%). Det var tillräckligt för att trigga the Great Recession. Data visar att Amerikanska hushåll inte ökat sin skuldkvot senaste 10 åren. Hushållens skulder har tvärtom gått ner från 100% av BNP till ca 80% av BNP. Egentligen har inte skulderna i absoluta termer gått ner, utan det är BNP som gått upp. Egentligen måste man mäta mot inkomster, inte BNP, för du betalar inte räntekostnaderna med BNP utan inkomst. Men det ger en grov vink då det finns en koppling mellan BNP och inkomster.  Men är det bra då för att 5-5,5% ränta fortfarande är de nivåer som måste nås för att skapa problem. Ja det stämmer om man bara ser till hushållen. MEN det finns en elefant i rummet som tagit upp sina lån från ca 50% till 100% av BNP, eller med ca 10,000 miljarder dollar. Amerikanska staten. Så skuld mot BNP har gått från 100%hushåll+50% stat=150% till 80+100=180%. Dvs den är högre idag.

Visst, staten är inte ett hushåll. Stora skillnaden är att om en stat inte vill dra ner på spending, trots att räntekostnaderna stiger, så kan de låna . Ett hushåll som får det tajt pga stigande räntekostnader är så illa tvungna att dra ner på annat. Det är en stor skillnad. Sen är det frågan om USA på sikt kan och vill öka sina budgetunderskott, och därmed statskuld, i takt med att räntekostnaderna ökar. Jag tror inte det. Då måste de dra ner på nåt annat, typ spending, vilket slår mot tillväxt, jobb och gud vet allt. Så referensräntan är inte 5-5,5%. Mina överslagsberäkningar visar på 4%, i bästa fall 4,5%. Dit når vi om FED höjer med 100 punkter till, dvs 3% styrränta. Något de sagt att de vill göra. Hmmmm frågan är om de verkligen vill höja så långt om de ser att det triggar recession? Spontant säger jag NEJ. Det säger ju Trump också :-). Problemet är om lönerna fortsätter upp och driver med sig inflationen. Då måste de höja. Oavsett vad de vill eller ej. Återigen hamnar vi i samma frågeställning… VAR ÄR LÖNERNA PÅ VÄG?

Men konklusion är trots allt. Om FED tvingas höja upp till 3% under nästa år, så hamnar de i recession under 2020, kanske 2021. Hamnar de i recession så kommer S&P500 vinsterna att falla med 20-30%. Sen kan ni ju sätta en multipel som ni tycker är rimlig så vet ni var börsen ska stå i.

Erik visade några charts över svenska börsens utveckling. Riktigt fina!! Är du lite orolig över allt som händer så kan man alltid backa hem till the basic fact. Över tid reflekterar börsen vinstutvecklingen. Tror du inte att vinsterna kommer att trilla ner med 20-30% så behöver du inte vara orolig för din portfölj….

Apropå löner som jag alltid tjatar om. Det är några veckor kvar till nästa lönesiffra. Men bara så ni vet, den kommer att bli hög, och det är inte för att lönerna accelererar i oktober, utan pga baseffekten. Tänk på det!

Core CPI från USA kom precis in på 2,2% mot väntat 2,3 och fg 2,2. Lirar med core PCE på 1,7% och löner på 2,7%. Jag bara undrar, var är överhettningen? Sist vi hade klassisk överhettning var under år 2000 och 2007. Då låg CPI upp mot 3%. Den gick aldrig högre för att FED har ett inflationsmål. Det innebär att så fort inflationen stiger över 2%, uppbackad av löner på 3%+, så tar FED till stor släggan och därmed får inflationen aldrig en chans att stiga högre. Men givet dagens data. Behöver FED ta fram storsläggan och höja till 3% eller högre? Jag säger nej. Vad den här stormen handlar om är att FED har lämnat en historiskt extremt expansiv penningpolitik bakom sig. Det är visserligen en historisk milstolpe. Men inget som kraschar marknaden. För detta behövs storsläggan, för det krävs löner upp mot 4%. Där är vi inte ännu!

FED är inte galna. De agerar bara rationellt. Stiger löner och inflation kraftigt måste de agera. Helt proaktivt. Men det leder också till recession. De kan inte göra så mycket åt saken. Eller har de flax, och så stiger inte lönerna så mycket. Då behöver de inte höja, och då kan vi undvika recession ett tag till. Så enkelt är det!

Have a nice one!

De Amerikanska räntorna har tagit ett rejält kliv upp senaste veckan. 10-åringen hoppade upp till 3,25% som högst… och alla börjar fråga sig om detta är början på en ny kraftfull uppgång av räntorna. Är det tid att lämna lågräntemiljön bakom oss och vad innebär detta för tillgångsvärden och konjunktur? Är det inte låga räntor som är anledningen till hur det varit senaste 8 åren. Då måste höga räntor innebära motsatsen? Håller amerikanska konjunkturen på att överhettas? Men yieldkurvan vände ju upp, är inte det bra? Många är nervösa!

Låt oss först klargöra. Normalt sett finns det något som heter Term Premium. Det innebär att det är skillnad i ränta på två värdepapper med olika löptid. En 10-åring ska ge mer än en 2-åring, bortsett från när man är på toppen av en konjunktur då 10-åringen oftast faller då den prisar in sämre tider samtidigt som 2-åringen ligger högt mot bakgrund av hög inflation och en hökig centralbank. Men i de flesta andra fall bör man få kompensation om man lånar ut pengar på lång tid vs kort tid. Men det här med Term premium tycks många ha glömt då vi inte haft en normal sådan på många år. Det är centralbankernas förtjänst. Men nu tillämpar inte FED samma politik längre. FED har höjt till samma nivå som inflation, dvs 2%. Ingen stimulativ negativ realränta här längre. Per oktober kör man också QT med 50mdr i månaden. De är allt annat än stimulativa.

I den här miljön är det därför inte konstigt att vi ser viss normalisering. Om en centralbank som Fed har en styrränta på 2% så är det fullt normalt med ett två årigt statspapper på 2,5%. Ett femårigt på 3% och ett 10-årigt på 3,5%. Detta är bara en normalisering. De första två har redan hittat dit. Nu ska bara 10-åringen också göra det.

Men frågan är vad det får för effekter?

Ja först och främst stärker det dollarn. Stark dollar har en återhållande inverkan på tillväxt och inflation. Punkt!

Men frågan om det väntar sämre tider, typ road bump, eller riktigt dåliga tider, typ klassisk recession, så skulle jag säga att det är rätt säkert att det blir sämre tider, men osäkert om det blir recession. (Även om det garanterat blir recession nån gång). Faktum är att yieldkurvan vände upp under veckan och därmed skjuter vi recessionen på framtiden. Ja, isolerat är det dåligt när räntor stiger, då 1, multiplar sjunker allt annat lika och 2, ökade räntekostnader innebär mindre till konsumtion vilket är negativt för tillväxt. Men det är isolerat det. För aktiers del behöver det inte vara negativt om vinsterna justeras upp med mer än räntans effekter slår negativt. Det kan alltså vara netto positivt. Men i just det här fallet, så är det nog tyvärr inte det. Men hur negativt bör man kanske fråga sig. ”Kraschnegativt” eller ”Soft-patch-buy-the-dip-negativt”?

Stark dollar, högre räntor som ger högre räntekostnader än tidigare, urtoppande PMIs, handelskrig, ett svagt Asien och Europa, QT, högre energipriser som äter av annan konsumtion, mindre expansiv finanspolitik m.m är alla faktorer som kommer slå negativt mot tillväxt och jobbskapande. En inbromsning JA,  Men recession? Njae, det är inte så det brukar funka. Recessionen är en konsekvens av en överhettad konjunktur då centralbanker ganska aggressivt måste höja räntorna för att få bukt med inflation. De här räntorna skapar så höga räntekostnader för alla belånade och gör det så pass oattraktivt att låna att det dödar konjunkturen och tvingar in den i recession. Höga räntor och negativa kassaflöden dödar i sin tur tillgångsvärden. Allt börjar med överhettning alltså. Det är inte det vi sett hittills. Därmed inte uteslutet att det kan bli så. FAKTUM ÄR ATT DEN VÄNTADE INBROMSNINGEN FAKTISKT KAN FÅ USA ATT UNDVIKA, ELLER ÅTMINSTONE SKJUTA RECESSIONEN PÅ FRAMTIDEN DÅ DEN LEDER LANDET BORT FRÅN ÖVERHETTNING.

Det för oss in på Fed. Fedchef Powell säger att fortsätter de inte att höja så kommer inflationen stiga över målet på 2%. Men om de höjer mot 3% så kommer inflationen ligga kvar på 2%. I veckan sa han till och med att det finns en risk att de måste höja högre än 3% för att hålla inflationen på målet. Han måste helt enkelt tro att arbetsmarknaden är supertajt och att faktorer som digitalisering och globalisering börjar tappa sitt återhållande grepp om löner och priser. Jag säger inte att han har fel. Men risken är mycket stor att han har det.

För det första står vi troligtvis inför en inbromsning. Det driver sällan priser av det enkla skälet att företag och konsumenter brukar bli försiktiga.

För det andra så är löneläget på 2,8% (senaste siffran) förenligt med 1,8% inflation. Det hade varit annorlunda om lönerna rusat upp till 4%…. då hade det bara varit en tidsfråga innan inflationen tagit fart.

För det tredje då ligger sysselsättningsgraden på knappa 61%. En bra bit under 2007 och 2000 då vi senast hade accelererande löner, vilket tvingade Fed att höja över vad de då ansåg vara en ”neutral” ränta. Lägg till övriga faktorer som globalisering, digitalisering, gig ekonomi, svaga fackförbund, demografi och gud vet allt. Vem vet… vi kanske måste upp mot 70% sysselsättningsgrad för att få löner likt dem vi såg under de senaste två konjunktur topparna, dvs 4%+. Då har vi långt kvar. Flera år faktiskt om man räknar på 200,000 nya jobb i månaden!

Jag är ödmjuk inför att sia framtiden. Men jag ser så många skäl till varför Fed, media och många andra gör en felaktig analys just nu.

Jag har sagt att det i flera år nu. Så länge som inte lönerna drar kraftigt över 3%, gärna upp mot 4%, så finns det inga möjligheter för underliggande inflation att uthålligt etablera sig över 2%, och därmed finns det inte fog för Fed att inta en klassisk åtstramningspolitik, vilket på allvar innebär att vi lämnar lågräntemiljön bakom oss. Något som på sikt skulle få ganska förödande konsekvenser. Jay verkar se en risk att detta ska hända. Jag tror risken är liten!!!

Vilket leder oss in på senaste datan.

Senaste jobbsiffran var kass. 134k jobb mot väntat 185. Men förra siffran reviderades upp från 201 till 270. Så på totalen blev det okej. Ca 200k i månaden. Men vad många missar är att 200k i snitt inte lirar med 3%+ tillväxt utan snarare 2,5%. Så tillväxten kommer att komma ner. 200k i månaden är det snittskapande vi sett sedan 2010. Bra, men inget märkvärdigt. Lite kul med tanke på hur man målar upp amerikansk konjunktur nu jämfört med nåt år sen!

Många drar den korrekta slutsatsen att högt upp i en cykel är det inte jobbskapande som är själva grejen. Tajt arbetsmarknad och hög sysselsättningsgrad gör det svårare att hålla en hög takt. Fine! Det ligger mycket i det. Tvärtom är det lönerna som tar över som köpkraftshöjare. Från att ha varit mediokra när sysselsättningsgrad varit låg och A-marknaden otajt. Lönerna har alltid av logiska skäl lyft i slutet.

Lönerna kom in på 2,8% mot väntat 2,8 och fg 2,9. Man skyllde på att lönerna låg högt för ett år sen. Jaja, vi får väl se. Ni ska veta att under de senaste åren har lönetakten tangerat 2,8% tre gånger tidigare. Pre Lehman var löner på 2,8% att likställa med recession. Jag bara undrar hur alla som säger att USA håller på att överhettas tänker när de ser den lönetakten? Lönerna för mig är det ultimata beviset på om det råder överhettning eller ej. Det har varit så historiskt, och när vi har haft överhettning historiskt har vi fan inte haft 2,8% löneinflation. Kanske tror de på löner på 4%+ om ett år? Då förstår jag dem! Men guess what… de har inte en jävla aning att det blir så. De modellerna som visar detta, har visat sig vara så bristfälliga senaste åren att visar de rätt nu. Då är det ren bondatur!!! Därmed inte sagt att lönerna inte kan takta 4% om ett år. Då lär vi få se högre styrränta än 3%, och de första stegen mot recession är tagna.

Sen finns det dem som tror på överhettning utan löner och tajt kapacitetstak. Den har jag aldrig förstått. Nån som förstår?

ISM non-mfg kom in på 61,6 mot väntat 58 och fg 58,5. Högsta siffran på 21 år eller nåt. Indikerar 6% tillväxt. Alla måste förstå att den är starkt inflaterad. PMI siffran visar en mer realistisk bild då den kom in på 53,5 mot fg 54,8. Kanske ligger bilden någonstans mittimellan? Jag vet att det i snitt skapas 200k jobb i månaden. Jag vet vad som krävs i termer av tillväxt för att göra det. Det räcker för mig!

Oljan är stark och nu är alla positiva och talar om 100 dollar, Iran hej och hå. Visst det är inte omöjligt att brenten av bara farten kan nå dit. Men jag tror potentialen är rätt begränsad. En hel del är taget. Snarare tror jag att svagare demand kommer få övertaget om nån månad framför dagens diskussion som kretsar kring tajt supply. Men samtidigt som jag inte är superbull på oljan är jag rätt glad för oljeaktier. De är lågt värderade, och vinstestimaten har goda chanser att skruvas upp trots att spotpriset inte lyfter då det snarare är terminskurvan som borde fortsätta att stiga. Det är bra för oljebolag som säljer framtida produktion på termin. Så det är nog buy the dips som gäller framöver. Vad gäller oljan generellt så är jag positiv så länge som 71 dollar håller!

Ha en fortsatt trevlig helg!!!

Från Europa kom PMI från tillverkningssektorn in på 53,2 mot flash 53,3 och fg 54,6. Den tyska motsvarigheten kom in på 53,7 mot flash 53,7 och fg 55,9. Europa växlar inte upp. Snarare tvärtom. Vi ska vara glada om tillväxten ligger på knappa 2% i årstakt. Jag tror Draghi gärna ser en euro på 1,05 mot dollarn (vilket inte Trump vill) och att handelskonflikten lugnar ner sig mellan Kina och USA (vilket inte Trump vill) då Kinas väl och ve är Europas väl och ve. Ovanpå det har vi Brexit, Italien och Turkiet. Ska löner och inflation komma skjutna som ur en kanon i den miljön? Ja vissa inom ECB tror ju det. Seeing is believing.

US Mfg PMI kom in på 55,6 mot flash 55,6 och fg 54,7. Check! ISM Mfg kom in på 59,8 mot väntat 60,1 och fg 61,3. New order kom in på 61,8 mot fg 65,1. Sämre än väntat!  Många vill nog extrapolera detta som att ISM toppat ur och nu väntar allt sämre data. Så är det kanske? Det finns ju en rad faktorer som stark dollar, högre räntor, expansiv finanspolitik som klingar av, QT osv som gör att man det är svårt att tro att dagens topp nivåer kring 60 är här för att stanna. Ur det avseendet är PMI kanske mer rättvisande än ISM? Tidigare sa man att oljeindustrin tog en större del i ISM än PMI. Det skulle kunna förklara en hel del.

Intressant är ISM Prices komponenten är kraftigt nedåtgående från höga nivåer. Om den över tid lirar med Core PCE, så är detta illavarslande för FED som tror att de måste fortsätta att höja för att core PCE inte ska fortsätta upp. Redan nu ser det ju ut som om den kan vända ner. Jag vill även se var lönerna tar vägen på fredag. Man väntar sig tydligen 2,8% för att sep17 lönerna var så osedvanligt starka. Vi får se!

Säga vad man vill…. givet inköpschefsindex på sistone så bör Q3orna som börjar trilla in om några veckor, men även Q4orna i början på nästa år, vara bra. Om den här ”ledande komponenten” som fungerat hyfsat historiskt även fungerar idag? Vissa hävdar att eftersom makroanalysen blivit så allmänt vedertagen så kanske den också börjar fungera sämre.

USA öppnar starkt. Datan är ju inte dålig. Att Trump lyckades sno ihop ett avtal med Kanada gör ju ingen ledsen heller.

OMX är ju stark… samtidigt är motståndet kring 1,680 intakt så här långt. Historiskt har det varit rätt att gå emot marknaden när den är stark och tvärtom. Kanske stämmer även den här gången.

PMI för tjänstesektorn i USA på onsdag är viktig. Jobb och lönedatan på fredag är extremt viktig. Stay tuned!

För en dryg vecka sedan kom HM med försäljningssiffror som kanske inte var bra, men de var åtminstone lite minde dåliga. Igår kom rapporten för deras 3e kvartal och visade på samma sak. Sedan dess har 11 estimat över FY19 Ebitda trillat in i Reuters och 9 av dem är upprevideringar. Inte stora revideringar på nåt sätt, men det är inga nedrevideringar. Nu tror man att HM kan tjäna knappt 28mdr i Ebitda nästa år (Nov19).

Vad är skillnad nu mot innan. Det ser ju knappast bra ut för bolaget? Jo när vi i januari tittade på bolaget så trodde man bolaget skulle tjäna 31mdr kr. Givet detta var aktien billig ur ett historiskt perspektiv och relativt sektorn globalt. Men marknaden sa ”vi skiter i värderingen” ”vi litar inte på estimaten”. Marknaden hade rätt. Analytikerna saknade mycket riktigt prognosförmåga. Inte för att någon hade bättre prognosförmåga. Men ändå. Mycket riktigt ser det ut som om HM kan tjäna 27mdr ebitda i år. Men det intressanta är nu efter försäljnings- och kvartalsrapporten. HM har visat att man kan bromsa den negativa utvecklingen. Det gör att dagens prognos på att de kan tjäna 28mdr nästa år kanske faktiskt stämmer. Då vågar man kanske handla på den tänker marknaden.

Sett till kursen 162kr är det fwd Ev/Ebitda 8,9. Jag tror kursen kan nå 210kr givet att även Q418 samt Q119 rapporterna levererar på ett sätt som inte sänker Ebitda prognosen. Det är 11X Ev/Ebitda och 4% Dir Avkastning. Inte omöjligt.

Någon kanske tänker, trist att köpa på 162kr när den varit nere i 117kr. Men då var allt helt annorlunda då du inte sitter på informationen som du sitter på idag. På 117 kr var risken att göra en dålig investering väldigt stor. Idag är den ganska liten.

OMX var uppe och sniffade på 1,680 motståndet igår men det höll. Jag noterar att OMX har ett litet gap längre ner som kanske ska täppas till. Samtidigt verkar Dax och Stoxx ha mer att ge. Jag vilar på hanen. Vill se hur ISM och jobbdatan osv kommer in i nästa vecka först.

FED höll möte i veckan där man höjde till 2,0% styrränta. Nästa år tror man USA växer med 2,5% och kärninflationen ligger kvar oförändrad kring 2%. Man har som avsikt att höja med 25 punkter i kvartalet upp till 3% givet att datan bekräftar deras prognoser. Inga konstigheter. Det var helt väntat.

Men en sak förändrades. De tog bort meningen ”monetary policy remains accommodative”. Dvs de tog bort meningen om att penningpolitiken ska vara stimulerande. Okej, de la inte till att den ska vara Åtstramande, men det är ungefär vad det betyder. Marknaden hickade till. Vad handlar detta om?

I min värld är detta en super viktig grej. Låt mig förklara.

FED har två mål, full sysselsättning och 2% inflation. Det första anses vara uppnått sedan länge, så låt oss bara fokusera på det sistnämnda.

FED har även en syn på vad som är expansiv och åtstramande penningpolitik. Den förstnämnda är en politik som låter inflationen att stiga. Den sistnämnda är en politik som håller inflationen stabil alternativt får den att sjunka. I ren teknisk mening innebär negativa realräntor, dvs där räntan ligger under rådande inflation, att politiken är expansiv. När räntan ligger över inflationen så innebär detta positiva realräntor och således åtstramande politik.

Det som var intressant vid det här mötet är kombinationen av 1, inflationsmålet är uppnått 2, realräntorna är inte längre negativa utan i balans 3, de har som mål att fortsätta att höja till 3% och 4, de tror att inflationen ligger kvar på ca 2% vid slutet av nästa år.

Vad är det dem försöker säga? Jo de säger att om de hade slutat med höjningar nu, så hade det varit samma sak som att säga att de  tror att inflationen hade fortsatt uppåt, över målet. Eftersom de vill att inflationen ska ligga kvar kring 2% så måste de fortsätta att höja. Men eftersom fortsatta höjningar by definitionen är att gå mot positiva realräntor, och därmed en åtstramningspolitik (för att inflationen ska ligga kvar kring 2% och inte sticka iväg) så kan de inte längre ha samma skrivelse som tidigare, utan var tvungna att ta bort skrivelsen om ”stöttande” politik.

Alltså för de allra flesta så ser de ingen skillnad på höjningen mellan 1,25 till 1,50 och den mellan 2 till 2,25. Men skillnaden är alltså enorm. Vid den förstnämnda så bedrivs fortfarande en expansiv politik där man har som avsikt att gynna tillväxt, jobbskapande och inflation. Fast är man lättar på gasen lite. Den senare handlar om åtstramningspolitik där målet är att inflationen inte får ta fart och där man faktiskt har som mål att hålla tillbaks tillväxt och jobbskapande. Dock inte så värst aggressivt.

Men vad innebär detta framöver? Jo FED säger att de vill höja med 25 punkter i december i år, samt i mars, juni och september. Då ligger man på 3%. Samtidigt är detta under förutsättning att kärninflationen ligger kring 2%.

Det kan naturligtvis bli exakt som FED säger. Men det finns två andra case.

1, Tillväxten glider inte ner mot 2,5% utan ligger kvar på 3%+. Lönerna accelererar mot 3,5-4% och inflationen fortsätter att stiga mot 2,5-3,0.

Då räcker inte FEDs plan. Man kommer vidta åtgärder som att höja oftare, höja mer, höja längre i tid och därmed höja målet om 3%.

Det här känns inte så troligt just idag.

2, Tillväxten glider ner mot 2-2,5%. Lönerna fortsätter inte uppåt utan tvärtom vänder ner mot 2,5-2,7%. Inflationen toppar ur och vänder ner mot 1,5-1,7%.

Detta scenario är inte alls otroligt och skulle få FED att sluta höja direkt. Anledningen är enkel. De går nu in i ett nytt skede med åtstramningspolitik, som bygger på att stramar de inte åt så drar inflationen över målet. Om inflationen istället faller under målet så är det ett stort policy misstag som de genast måste backa ifrån. Jag kan till och med tänka mig att FED kan komma att sänka räntan om tillväxt och inflation skulle etablera sig på för låga nivåer

Blanda inte ihop ovan med det Amerikanska recessions caset. Detta bygger som sagt på stark tillväxt, starka löner och stigande inflation och en FED som alltså tvingas till en åtstramningspolitik i syfte att tygla en situation med överhettningstendenser. Men det är just detta tyglandet som leder till en divergerande yieldkurva och senare recession. Helt i klassisk förtecken. Det är nåt helt annat.

Jag förstår om många tycker detta är tomtespråk och hårklyveri. Men faktum är att det otroligt viktigt för räntor, valutor och börsers utveckling. Jag gör inga anspråk på att kunna prognostisera något. Jag gör anspråk på att förstå alla nyanser av det. Det är mer än vad man kan säga om media och andra förståsigpåare.

Det kom flash inflation från Europa precis. Kärninflationen kom in på 0,9% YoY mot väntat 1,1 och fg 1,0. Nordea mfl menar att ULC (unit Labour cost) är på uppåtgående och att detta bör dra med sig inflationen och göra Draghi redo för en första höjning under 2h19. Vi får se. Lönerna i Europa, och i synnerhet Tyskland har ännu inte lyft. PMIs pekar nedåt. Visst Draghi kan alltid i likhet med FED och andra börja höja så smått, och ändå hävda att det är ett led i att normalisera penningpolitiken och att den är expansiv så länge som styrräntan ligger under inflationstrycket. Det resonemanget när ekonomin är stark och framförallt på uppåtgående. Det fungerar sämre om den inte är det. Dvs om Draghi höjer successivt mot 1% styrränta så är inte det fel i sak. Men de höjningarna innebär att tillväxt, jobbskapande, löner och slutligen inflationen saktar in från nivåer som man inte var nöjd med från första början. Ja då bör man avstå från att höja. Vi får se. Inget händer förrän tidigast nästa sommar.

Core PCE från USA kom precis in på 2,0% YoY mot väntat 2,0 och fg 2,0. Inga konstigheter. Det hinner komma två sådana till innan nästa räntemöte. Om de trillar ner ordentligt ackompanjerad av övrig data på liknande sätt, ja då kanske det inte blir nån höjning i december. Sannolikhrten för detta får anses som minimal, vilket alltså talar för en höjning. Marknaden verkar också tycka detta då en höjning till stor del är inprisad.

Personligen tillhör jag en liten skara som tycker att Fed skulle kunna sluta höja nu, och TROTS det skulle inte inflationen fortsätta upp annat än kanske nån tiondel. Vidare tror jag att ytterligare höjningar bidrar till att bromsa ekonomin mer än nödvändigt, och att det är svårt att reparera detta när det väl är ett faktum. Detta tror uppebarligen inte FED. De är i dagsläget mer oroade av överhettningstendenser. Vi får se var lönerna tar vägen helt enkelt…

Även Chicago PMI kom precis. Den brukar lira med ISM. Den kom in på 60,4 mot väntat 62,5 och fg 63,6. Var fg starka ISM en outlier? Snart vet vi?

Trevlig helg