Kortsikt's Blog

Först vill jag slå fast att börsen upplevs som mycket svagare än vad jag tidigare trodde. Det beror främst på 3 skäl

1, Den tekniska bilden är svag. Att vi inte lyckades ta oss högre än 1,550 tyckte jag var klent. Att vi så enkelt bröt ner under 1,450-1,460 är också svagt. Dax och Stoxx visar liknande mönster. Jag trodde köparna skulle komma tillbaks… det har dem inte gjort.

2, Den kinesiska valutan är nästan tillbaks, vilket betyder att marknaden inte längre prisar in någon förbättring i handelsrelationerna. Det håller tillbaks sentimentet.

3, Den amerikanska 10-åringen har visserligen inte passerat 2,75-2,85 området som är kritiskt på många sätt, men det snabba fallet i nov/dec är illavarslande.

Detta sammantaget gör att jag ställer mig utanför marknaden i avvaktan på köpsignal. Dvs brott och stängning ovan 1,550. Risken är nämligen stor att vi kan falla 10%+ till. Visst, det finns ett antal gap som kan täppas i det korta, och SPX ser ju inte så svag ut. Men ovan punkter besvärar mig.

Jag tror fortfarande inte att USA står inför en recession. Det krävs väsentligt högre räntor för detta. Det hade också varit logiskt om Världen fick en synkroniserad recession, och då funkar det inte med Amerikansk styrränta på 2,25% och Europa på 0%, utan det krävs USA på 3,5% och Europa på 1,5%. Där är vi inte ännu. Soft patch däremot, absolut. Jag tror fortfarande att detta är ”2006 läge”. Men soft patch lär det bli, och marknaden har eventuellt inte prisas in detta fullt ut. Som vanligt är jag kanske lite tidig på bollen……

Ett alternativt sätt att se på det är att titta på ERP, dvs Inversen av PE-talet för nästa år minus 10-åringen. I USA ligger den på en fair nivå, som historiskt har varit helt okej köplägen givet att vi inte får recession (för då stämmer inte PE-talet då E-delen är överskattad med minst 30%). Men fair price kan alltid bli cheap price. Det är helt sentimentsstyrt! Är marknaden rädd för handelsbråk och räntehöjningar… ja då kan alltid sentimentet bli värre innan det blir bättre.  Att köpa här innebär att man tar risken att sentimentet pushar ner ERP nivån till ”Cheap”, där vi senast var i januari 2016.

Nedan chart visar att aktiemarknaden har tagit ut svängarna väsentligt mer än räntemarknaden. Räntemarknaden är oftast smartare. Aktiemarknaden har ofta fel. Dock är det inte 100% såklart! Är 10åringen på väg mot 2%… då ska börserna ner med 10% till…

Såg ni Putin och MBS high five på G20? Där och då förstod man att de var överrens och mycket riktigt blev det en produktionssänkning med 1,2m fat. Bravo. Det lär hyfsa till supply sidan framöver, om de håller vad de lovat, vilket vissa tvivlar på. Många är fortsatt skeptiska till demand sidan inför nästa år. Jag förstår det. Valet står ju mellan soft patch och recession, så det är inte så konstigt. Rent tekniskt borde vi kunna nå 70ish på brenten, men det krävs Risk-on, och det har vi inte idag. Nedsidan borde trots allt vara begränsad då Trump vill inte sabba för den Amerikanska oljeindustrin, vars arbetare faktiskt röstar på honom.

PMI för tjänstesektorn kom i förra veckan in på 54,7 mot flash 54,4 och fg 54,8. Stabilt. Motsvarigheten från ISM kom in på 60,7 mot väntat 59,2 o9ch fg 60,3. Starkt. Det här med att tajma data är svårt. Givet PMIs på sistone så lär den hårda datan bli helt okej under Q1. Vilket egentligen sätter mars/april höjningen på spel. Hard to tell. December höjningen är klar.

Jobbskapandet, NFP, kom in på 155k nya jobb mot väntat 200 och fg 237 (nedreviderat från 250). Klent. Lirar med inbromsning. Lirar också med att det är svårare att nyanställa i takt med att arbetslösa blir färre. Nästa år borde månadssiffrorna pendla mellan 100-150k typ. Helt normalt. Frågan är vad som händer med lönerna. Nu kom de in på 3,1% YoY mot väntat 3,1 och fg 3,1. Lirar med core PCE om 2,1%. Så det är enligt FEDs plan. Den stora grejen är vem som kan säga vad den står i om ett år, 3,6% eller 2,6%? Implikationerna är gigantiska nämligen.

Många tror att höga löner är bra. De tänker att då har hushållen mer att konsumera. Men så funkar det inte. Högre löner ger tre effekter

1, Stigande lönekostnader för företagen.

2, Stigande löner ger högre inflation som ger högre räntor. Eftersom skulderna, är otroligt mycket större än inkomsterna, så kommer räntekostnaderna öka snabbare än inkomsterna, varpå hushållen, och staten, har MINDRE att konsumera för. Inte mer som många tror!!! Fallande försäljning alltså.

3, Stigande löner ger stigande inflation och räntor, som allt annat lika ger en stark dollar. Stark dollar gör att handelsbalansen blir sämre allt annat lika. Sämre handelsbalans, sämre tillväxt, sämre Försäljning för Amerikanska företag.

Dvs stigande lönekostnader, och lägre försäljning. Det är ett bra recept på lägre vinster och vinstmarginaler. Tror ni företagen blir sugna på att fortsätta att höja löner och anställa då? Det tror inte jag. Det gör att löneinflationen klingar av. Vilket gör att inflation och räntor klingar av och till slut vänder ner. Men som sagt, först gör det ont, innan det blir skönare. Skuldberget är den stora boven, vilket gör att historiska jämförelser haltar. Ni som önskar er högre löner…… vad försiktiga med vad ni ber om!

I veckan har vi en del inflationsdata, flash PMIs och Valuegard HOX-index. I nästa vecka är det FED och Riksbanksmöte.

/Jonas

OMX vänder ner idag, men har en bit kvar ner till gapet 1,465. Stoxx och Dax stänger sina gap men öppnar nya högre upp. Det gör även OMX på 1,507. Det är lovande. Som ni förstår gillar jag inte när det drar och man lämnar gap efter sig. Omvänt är jag hoppfull när det faller och lämnar gap efter sig på ovansidan.

Okej, Yieldkurvan. Varför är alla så brydda, jo pga vad grafen nedan visar

Fair enough. Det här bär respekt med sig. Men analysen måste benas ut och förfinas något. Det är för många felaktiga slutsatser där ute!

Det här är mina takings…

Yieldkurvan får uppmärksamhet av 3 skäl.

1, den är logisk (detta har jag redogjort för tusen gånger)

2, den har historisk varit pålitlig i att signalera kommande recession

3, till skillnad från de flesta andra indikatorerna är den riktig tidig.

Men vad många missar är att den suger som tajming verktyg.

Senast Yield kurvan inverterade var i december 2005. Den höll sig på minus, med två temporära undantag, ända fram till sommaren 2007 då den blev positiv. Börsen hade en svacka 2006. Jag var med då. Då trodde man det var slut på konjunkturen. Men konjunkturen skulle hålla sig uppe i två år till, under 2007 och under större delen av 2008, för att sen under hösten -08 börja vackla och sluta i recession 2009. Men skit i konjunkturen. Vi bryr oss om börsen. Det intressanta är att börsen repade sig rätt snabbt från svackan 2006 och satte ny topp (börscykeltoppen) under sommaren 2007. Börsen rapade sig under 2006 för att 2007 visade sig bli ett hyggligt vinstår. Inte recession och ett dåligt vinstår som så många hade befarat. Vi står inför samma vägval idag anser jag.

Vad är lärdomarna:

1, en negativ yieldkurva skvallrar om recession längre fram.

2, recession leder alltid till börskrasch, då vinsterna faller i snitt med 20-30%.

3, yieldkurvan är en dålig säljsignal ur ett tajmingperspektiv att agera på. Hade du köpt varje gång den blir negativ hade du ofta tjänat en rejäl hacka. För att senare förlora det mesta!

4, ska man prata om ”säljsignal” är det snarare när yieldkurvan går från att vara negativ till att bli positiv.

5, när jag tittar på de enskilda bitarna separat, dvs 2 resp 10 åringen så steg de båda två under perioden när den var negativ. Så länge som båda steg spelade det ingen roll att yieldkurvan var negativ. Börsen mådde bra ändå!

Logiken är följande. 2-åringen stiger för att Fed höjer. Fed höjer för att inflationen stiger. Inflationen stiger för att lönerna till slut tar fart i slutet av en konjunkturuppgång. Det var exakt detta som händer under 2007. Det var inte en negativ yieldkurva som var början på slutet, utan snarare den höga löneinflationen.

6, Det var först när 10-åringen börjar falla kraftigt under sommaren 2007 som det var rätt läge att sälja. Precis efter toppen. Marknaden fattade nämligen vad de höga räntekostnaderna för de amerikanska hushållen skulle ställa till med, och flydde till säkerheten. Man köpte 10yrs obligationer vars ränta föll. Att det dessutom existerade subprime och exotiskt paketerade produkter kom sen att förvandla recessionen till the great recession.

Hur ska vi tänka idag?

Att yieldkurvan drar sig mot noll är inte bra, det är jag den första att skriva under på. För det skvallrar om recession, som innebär att någon gång kommer börsen att halveras. Den gör det för att vinsterna faller med 20-30% och för att multiplarna drar ihop sig.

MEN många är rädda att det inte kan bli någon hausse innan recessionen kommer, just pga yieldkurvans utseende. Den analysen stämmer inte.

Jag tror: Så länge som 10yrs inte etablerar sig under 2,75 är jag optimist

Jag hoppas på att vi får en riktigt sell off i 10yrs snart… och att den börjar stiga igen!

Jag hoppas Fed höjer för 9e gången till 2,25(2,50) den 19e december, men därefter avstår

Jag hoppas 2-åringen stabiliseras efter det kring 2,75

Jag hoppas 10-åringen stiger mot 3,50 under nästa år

Detta innebär att yieldkurvan 10-2 går mot 0,75

Detta kan sammanfalla med börshausse från dagens nivåer.

Många tror att vi är på väg att prisa in recession just nu. Risken är stor. Recession är lika med börskrasch. Men det utesluter inte rally innan.

En alternativ tanke är att vi just nu ”bara” prisar in soft patch. När marknaden inser att det bara är en soft patch, och att det blir bättre tider efter det, så kan börsen lyfta igen.

Glöm  inte att börsen prisar in framtiden. Aldrig nuet! Nu är det goda tider, men börsen går dåligt för den prisar in soft patch. När det är soft patch, då kan börsen gå strålande. Givet att det blir bättre efter soft patch.

Min tes är att det är nästa dos av goda tider som riskerar att ta oss mot överhettning, dvs det som krävs för att höja räntorna på ett sätt som skapar recession. Tänk 2007! Jag har räknat baklänges och enligt mig krävs en styrränta på 3%+ för att åstadkomma detta. Det behövs bara en kort period av hög löneinflation för att tvinga Fed att höja räntorna på ett sätt som tvingar fram recession. Jag ser inte det lönetrycket idag. Men jag kan ha fel. Detta är viktiga saker.

Etablerar sig lönerna över 3,5% i årstakt så är det kört för då kommer Fed skjuta sönder konjunkturen i sitt krig mot framtida inflation. Men vi är inte där ännu!

Glöm aldrig:

Börsen prisar in framtiden med minst två kvartal. Svårt att hålla isär många gånger

Historiska recessioner har krävt överhettning. Den ultimata faktorn för detta är löner.

Trots allt, väntar Recession nästa år, så bör man sälja på uppställ.

Väntar Soft patch och därefter återhämtning. Då bör man köpa dipparna.

Börsen älskar att finta. Oavsett vilket läger du tillhör så kommer du känna dig dum och osäker många gånger. Det var många som hoppade av 2006 och kände sig dumma efteråt. Det var många som hoppade på 2007, eller satt kvar, och kände sig ännu dummare efteråt.

Jag gillar inte att 10-åringen faller, men det är ingen regelrätt flight to safety beteende. Det ser vi inte på dollarn heller.

Använd stopploss om du är osäker, alternativt invänta köpläge. December brukar vara en början på nåt bra… vem vet? Eller var det börscykeltoppen vi såg i september. Jag vet vad jag tror. Men säker är jag inte!

Känner ni att ni inte kan få nog av Yield kurvan

Vad säger den amerikanska yieldkurvan (10-2)

Lycka till och ha en bra dag

/Jonas

OMX och övriga europa hämtar hem lite av gårdagens eufori. OMX har stängt sitt gap. De andra har lite kvar. Det är sunt!

Igår kom en del Inköpschefsindex. Den tyska tillverkningssektorn, Europas lok, kom in på 51,8 mot flash 51,6 och fg 52,2. Fortsatt svag nivå och sämre än tidigare. Europas motsvarighet låg på 51,8 mot flash 51,5 och fg 52,0. Visst kan vi hoppas på bottenkänning, särskilt mot bakgrund av den svenska PMI siffran, men för detta tror jag det behövs en uppryckning från Asien. Vilket kan vara på G. Titta på de bägge kinesiska Mfg PMI så är de nere vid bottennivåer där de tidigare vänt upp. Det är lite tidigt för den slutsatsen, men vänder Kinas PMI upp under våren så lär det dra med sig Europa. Å andra sidan har vi bjässen USA som trots bättre data väntas bromsa in nästa år. Svårt att veta vad den exakta nettoeffekten blir. Tillsvidare räknar jag med att Europas tillväxt kommer harva kring 1,5% i årstakt, med efterföljande effekter på jobbskapande, löner och inflation. Det krävs mer data för att vi ska börja sikta på 2%+……

Från USA såg PMI muntrare ut. Vilket är anmärkningsvärt med tanke på oljans fall. ISM kom in starkt, precis som Chicago PMI signalerat, på 59,3 mot väntat 57,6 och fg 57,7. New order lyfte till 62,1. Är detta en outlier i fallande trend eller nåt annat? För tidigt att säga. US Mfg PMI kom in på 55,3 mot flash 55,4 och fg 55,7. Dvs den visar inte alls samma tendenser som ISM. Så analysen är tudelad och en månadssiffra är inte tillräckligt att gå på. Jag räknar fortfarande med tillväxt ner mot 2% innan jag har mer att gå på. Stark dollar och högre räntekostnader är faktorer man inte skojar bort i första taget. Oljan är en positiv faktor på marginalen… än så länge. Den hade varit negativ om Crude oil etablerat sig under 50. Fastighetspriserna har planat ut under året men bör enligt NAHB index börja falla under nästa år. Det är en starkt negativ faktor. Soft patch är fortfarande base case.

Vad gäller oljan så ser ju studsen riktigt fin ut och jag skulle gärna sikta mot 70 +/- 2 dollar i ren teknisk mening. Tittar man på lagerdatan samt spekulativa positioner så motiverar dem inte så här låga priser. Å andra sidan har vi OPEC möte på torsdag…. så det gäller att ha fingret nära avtryckaren.

Senare i veckan kommer US PMI för tjänstesektorn…. stay tuned

Många, inklusive jag själv, trodde att de goda nyheterna skulle utebli under G20, och därmed fanns det två tillgängliga utfall. Att börsen skulle falla kraftigt då den INTE prisar dåliga nyheter, eller att den i princip skulle stå stilla för att den redan prisar in dåliga nyheter. Nu blev det tvärtom goda nyheter. Eller att vi åtminstone skjuter upp dåliga nyheter i 90 dagar. Det inger hopp, och det är bättre än att tullarna skulle bli 25% den första januari.

Det första jag noterar är att valutan CNY förstärks ordentligt idag. Det betyder att den goda nyheten är på riktigt. Detta återspeglas även på de asiatiska börserna som gick starkt i natt.

Tittar man på OMX, Stoxx och Dax så öppnar de upp starkt. Dels lämnar de ett ANDRA gap efter sig. Dels är OMX uppe på motståndsnivåer. Svårt att säga, men det hade ju varit rätt bra om vi stängde gap och tog förnyad, och mer äkta, kraft om det ska fortsätta upp i ett klassiskt jul- och januarirally.

Oljan studsar ordenligt och jag är riktigt sugen på att utropa botten. Man väntar sig att OPEC mötet på torsdag ska innehålla nyheter om produktionsneddragningar. Är de tillräckliga så kan detta fortsätta mot 70usd. Är de inte det kan det bli en Sell the facts. Spec positioner var i förra veckan nere på väldigt intressanta nivåer för den som vill vara bull. Kanada drar ner på produktion, men USA ökar kraftigt.

I fredags kom Chicago PMI. Den var den starkaste siffran på många år. Man ska inte göra en höna av en lokal siffra. Men det är ändå intressant inför ISM idag då de ligger under samma mätperiod. Oljans fall och påverkan på oljeindustrin förutspås ändå få inverkan på ISM.

Från Sverige kom PMI in väldigt starkt. Det är en siffra jag normalt sett inte följer men den sägs leda PMI från Europa. Återigen, en siffra är inte hela världen. Men den skulle kunna betyda att soft patchen i Europa inte behöver bli så värst mycket djupare. Om man nu vill vara positiv. Optimisten lyfter fram att Euron inte står i 1,26 mot dollarn utan 1,13… och att detta är bra. Jag tror inte man ska hoppas för mycket.

ps. Har ni märkt hur us 10-yrs räntan sjunker. Marknaden köper alltså bonds vars pris stiger. Men man köper aktier också varpå börserna stiger. Någon måste till slut ge vika, dvs antingen fortsätter börsen upp och då borde vi få en sell off av Us bonds…. eller tvärtom. Ds

Många chartister ser oktober rekylen som oavslutad. Rekyler i stigande trend består oftast av tre ben. Tre ben som jag alltid med lätthet ser i efterhand, men har rätt svårt att se när man är mitt i smeten. Men det är en annan story. Hursomhelst tycker de att en ny runda söderut, dvs ett tredje sista ben, hade varit logisk. Typ 7-8% härifrån sett till MSCI World. För mig är det besvärande då jag fortfarande anser att 2009 trenden är intakt, men skulle vi sladda ner 10% härifrån så är det tveksamt om den är det. Vad spelar det för roll? Jo för att även när 3-bens rekylen är avslutad, och vi börjar röra oss uppåt och alla är glada, så är det inte för att sätta nya toppar, utan nya lägre toppar som är i linje med en ny fallande trend. De fallande trenden efter en lång uppåtgående primär trend  brukar dessutom inte vara nådiga. Tänk 2000-2003 eller 2007-2009. Vilket innebär att studsen efter den här oktober rekylen inte lär bli så långvarig. Så för att sammanfatta, jag tillhör dem som inte vill se nya bottnar, även om de utgör fina köplägen.

Vilket det blir? Ja den som det visste. Trump kan ha ett avgörande här. Som jag nämnt tidigare, och som Nordea lyfter fram idag också, så har tariff påslag på c10% balanserats ganska fint av att Reminbin försvagats med c10%. Dvs priset, och därmed den amerikanska efterfrågan, borde hittills vara ganska oförändrat. Men brassar Trump på med ytterligare tullar, då måste CNY försvagas ytterligare mot 7,5-8. Det innebär mer Kina frossa, vilket Europa även indirekt får en slev av. Så visst kan ett tredje ben triggas av Trump. Men han lär väl också vara störd av börsnedgången. Så kan vi ju alltid hoppas på goda nyheter, men risken är stor att Trump har andra planer.

Medlingsinstitutet rapporterade om Svenska löner tidigare idag. De var upp 2,5% YoY i september och 2,5% hittills i år YoY. Svagt som alltid, men inte oväntat. Lirar med Kärninflation på 1,5%. Dvs där den ligger. Nej nån överhettning föreligger inte i svensk ekonomi. Det är ett som är säkert. De som sitter och räknat fram att det svenska output gapet är positivt, de måste ifrågasätta hela sin existens, och gör de inte det, så är kanske problemet ännu större. Ingves beställer ju RU-indikatorn av konjunkturinstitutet. Jag tror Riksbanken litar rätt mycket på den här. Men den har indikerat en klart överhettad ekonomi länge nu, och enligt den borde lönerna ligga på 4-5%. För längesedan!!!! Kanske KI borde börjar tänka i nya banor, kanske anställa någon utanför boxen, kanske sparka någon innanför? Ingves, jag hoppas du inte betalar höga konsultarvoden till KI för i hela din kommunikation de senaste åren har du ju sagt att inflationen är på väg upp, med stöd av högre löner och tajtare arbetsmarknad och resursutnyttjande. Typ du har lutat dig mot RU-indikatorn. Gud vad fel det har varit. Tur att du inte höjde proaktivt som vissa tyckte! Det ska du ha stor cred för faktiskt. Du har varit med förr, litar inte slaviskt på modeller antar jag.

Från Europa kom det inflationssiffror som visade att kärninflationen ligger på 1,0% mot väntat 1,1 och fg 1,1. Den rör sig inte ur fläcken. Var det någon som hade väntat sig det. Jag bara undrar, hur ska lönerna ta fart om tillväxten fortsätter ner. Vilket företag vill höja lönerna rekordmycket när orderingång och försäljning är klen? De som tror annat underskattar företagare, och överskattar nationalekonomiska modeller. Många ekonomer tror att Draghi höjer för första gången i september nästa år. Det är också därför Ingves vill, och kommer höja två gånger innan dess. Det är rätt lång tid till september, men givet att USA inte ens börjar bromsa in ännu men kommer göra det, så förstår jag inte hur datan ska kunna se så fantastiskt mycket bättre ut i sep-19 än vad den gör idag. Givet detta… tror jag Draghi kommer få det mycket svårt att höja under nästa år.

I nästa vecka kommer en massa viktig data som PMIs och amerikansk jobbstatistik.

Jag hoppas att G20 blir lite av en non-event, typ börsen tappar nån procent eller två i nästa vecka. Tillräckligt för att stänga några arga gap. Sen skiftar marknadens fokus mot data och FED, där man snabbt kommer börja inse att december höjningen, den 9e i raden, också är den siste. Vilket får oss att kunna lita på räntenivåer, vinster (flat nästa år) och därmed värdering…. vilket gör att botten faktiskt är avklarad.

Men med Trump i förarsätet vet man aldrig. Använd Stopp-loss!

Trevlig helg

/Jonas

OMX och de andra uppvisar styrka. Ni vet var motstånden är. Det stör mig att OMX, Stoxx och Dax lämnar gap bakom sig. Det är liksom att be om rekyl. Men att nästa rekyl ska ta oss till nya bottennivåer, det låter jag vara osagt. Visst, soft patch med vinst-nedrevideringar är aldrig positivt. Men dagens värdering, som kretsar kring fair, och en utplaning av räntor till följd av centralbanker som blir duviga, mot idag hökiga, är starkt positiva drivkrafter. En sån policy förändring kommer också försvaga dollarn…. det brukar vara bra för de flesta!

Tidigare sa vi att G20 troligtvis inte är nåt marknadspositivt, men inte negativt heller, för att det är ingen som förväntar sig några goda nyheter. Nu känns ändå som om det börjar byggas in en del förväntningar. Risken är att de inte infrias. Svårt det där att sia vad politiker ska hitta på. Men det är klart, för varje dag börsen stiger, så kan den ta igen den uppgången om det inte kommer nåt positivt ur mötet.

Trump var ute och kritiserade FED och Powell. Han behöver såklart nån att skylla börsnedgången på i vanlig ordning. Sjukt det där att ta cred i uppgång men skylla på andra vid nedgång. Men för en gång skull håller jag delvis med honom. Feds 8 höjningar biter, och en rad andra faktorer tvingar in dem i soft patch. Mycket lite talar för att löner och inflation kommer att lyfta i den miljön. Bara gamla, laggande, samband som inte fungerar längre pekar på detta. Med lite sund bondförnuft inser man rätt snabbt att FED kommer att höja i december. Men att höjningar efter det är mindre troliga.

Fångade upp nedan chart. Har sett liknande ett antal gånger. Den visar hur ledande makrodata blir negativ innan recession. Tolkningen är att vi inte står inför recession. Men hjälper den här grafen oss? Nej jag tror nog inte det. Låt säga att vi är i recession 2020. Då kommer Ex PMIs att gå under 50 med besked under 2019. Problemet är att börsen har en tendens att inte stå på topp när PMI går under 50. Utan den har oftast redan fallit en bra bit. Detta är problematiskt. För om vi vill sälja nära toppen, så kan vi inte vänta på en graf likt nedan blir negativ. Visst, den kommer att signalera avmattning långt innan vi ser det i konjunkturen. Men den kommer ligga långt efter börstoppen. Så för att sälja på toppnivåer innan recession, så måste man chansa på att sälja långt innan vi får signalerna. Det är väl fine. Problemet är att gör man det så är risken MYCKET stor att man går miste om fortsatt uppgång. Visst, om man säljer sent när vi får signalerna så kommer nedgången att fortsätta, och man kommer kunna ducka en del av den. Lite som att börsen toppade ur 2007. Det fanns inga signaler. 2008 kom signalerna, och börsen hade redan fallit med en bra bit. 2009 var det recession, och vi noterade botten. Jag anser fortfarande att yieldkurvan och BBB-spreadar är de bästa och kanske tidigaste indikatorerna. Gärna i kombination med Equity risk premium om den visar på högt värderade nivåer.

Momentum strategier är populära. Golden crosses, dvs när korta medelvärden passerar lång medelvärden är en del av detta. Dök på nedan chart. Det jag fastnade för var utvecklingen post-Lehman. Den visar att den ger dig säljsignaler vid varje nedgång. Men om det visar sig att nedgångarna inte fortsätter ner i källaren, vilket de inte gjort sedan Lehman, så innebär det att man kommer sälja low och köpa high. De här ”relativitets” missarna ackumuleras,  vilket gör att man ligger efter i uppgången. När sedan den riktiga kraschen kommer så kommer man göra en stor vinst. Men för att förstå strategins för- och nackdelar bör man lägga ihop alla missarna med denna vinst. Då är det inte säkert att överavkastningen blir så stor. Många momentumstrategier ligger utanför marknaden nog och hoppas att den ska fortsätta ner. Kanske blir det så…. men blir det inte så är det bara ännu en relativitets miss där man sålt low och kommer köpa tillbaks high. Därmed inte sagt att en contrarian strategi är bättre. Den är oftast lika dålig, fast tvärtom. Därmed inte sagt att Buy and Hold är att föredra. Vad jag vill säga, är att ingen av dem är någon holy grail.

Såg nedan chart, som vill visa att när FED slutar höja, så fortsätter börsen oftast att falla. Den är bra, men bli inte lurad. Anledningen till att det fortsatte falla sist, berodde inte på att FED slutade höja utan för att vi rullade över i recession. Vi rullade över i recession för att räntekostnaderna i förhållande till inkomsterna hade blivit för stora, vilket dödade tillväxten. Räntekostnaderna hade blivit för stora för att FED hade höjt räntan. FED höjde räntan för att inflationen tidigare blivit ett problem. Inflationen hade blivit ett problem för att lönerna tog fart. Lönerna tog fart för att arbetsmarknaden hade blivit tajt i kombination med hög tillväxt. Är det likadant idag? Nej, hävdar jag. Jag har räknat baklänges och för att få samma räntekostnadstryck i ekonomin så måste FEDs styrränta upp till 3%+. Där är vi inte ännu. För att FED ska höja dit så måste core PCE gå över, eller ligga kvar på 2% ackompanjerat av löner på 3%+. Samt att tillväxten behöver vara god. Jag är 100% säker på att tillväxten kommer falla, och jag tror det är sannolikt att löner och core pce kommer att falla tillbaks. Detta gör att FED slutar höja. Men det är inte av samma skäl som vid de senaste två tillfällena…. alltså ska man inte dra för stora slutsatser av den här grafen. Underliggande dynamik och fundamenta skiljer sig åt från sist. Men jag kan ha fel…. time will tell

Svensk BNP kom in svagt för Q3. Det beror till stor del på bilförsäljning bonus/malus och fint sommarväder. Men tillväxten blev sämre än väntat, och det är något vi ska vänja oss vid. Byggindustrin, 2 räntehöjningar och svag export, kommer göra att vi i bästa fall når upp till 1,5% i årstakt nästa år. Ingves höjer till 0% så länge som kronan är över 10kr. Men efter det lär det inte bli några.

Core PCE kom precis från USA. Den kom in på 1,8% mot väntat 1,9 och fg 1,9 (som faktiskt blev nedreviderad från 2,0). Hade de inte varit så nära FED mötet den 19e hade jag sagt att de kanske inte höjer då…. men tidsmässigt är det nästan lite för nära för att de ska ändra sig. 1,8%…. detta när tilväxten är på topp och vi inte ens har börjat sniffa på soft patch. Ni som tror på höjning till 3%+….. hur f-n tänker ni? Lutar ni er åt argumentet ”man han har ju sagt att han ska höja?”. Många litar på FED att den sk. Neutrala räntan, dvs den som vare sig bromsar el gasar i ekonomin, och därmed inte har någon inverkan på inflation, ligger på 3%. Vad Fed inte ännu insett är att 3% har en kraftigt inbromsande effekt på ekonomin, jobbskapande, löner och inflation. Om de höjer till 3%+ kommer de bittert att få erfara att deras modeller är fel, och att de begått ett policymisstag. Faktum är att vi just nu på 2% styrränta redan ligger på en neutral nivå. Kanske till och med lite över. Detta orkar väldigt få ta till sig av då det skulle innebära att en neutral ränta är lika med NOLL i reala räntor, vilket är bad news för sparare, som i alla tider fått något realt i utbyte mot att låna ut sina pengar. Post Lehman har varit en outlier. Men det handlar inte om vad sparare borde ha eller inte ha i ett nomal läge. Utan det handlar om hur stor skulden är och hur stora de underliggande inkomsterna är. Vid x ränta blir helt enkelt räntekostnaderna så pass stora i förhållande till inkomsterna att ekonomin inte orkar längre. Det är inget hokus pokus. Visserligen kan stat och hushåll ta upp lån och spendera, vilket gör att tillväxteb blir bättre än vad inkomsterna motiverar. Lägg på hög produktivitet så blir det ännu bättre. Så var det på 50-, 60-, 70-talet…. delvis sen 80-talet… men nu går det inte att göra om det reptricket!

Imorgon kommer core CPI från Europa, löner från Sverige samt Chicago PMI… väntar er inga game changers.

Brent oljan var nere på 57usd, dvs Fib50% av 2016 rörelsen. Det säger inte jättemycket. Så länge som lager bygger, vilket de gör, och så länge som OPEC inte säger nåt, vilket de inte gjort, så är risken överhängande att vi sätter nya bottnar. Det positiva är att nya bottnar kan få OPEC att agera, vilket kan få framtida lager att krympa, vilken kan få oljan att rekylera. Jag tror som sagt på 70usd +/2 dollar…. men när och från vilken nivå. Your guess is as good as mine!

/Jonas

EQT köper Stendörren. EQT är inte dumskallar, men Kvalitena och de övriga ägarna bakom Stendörren har historiskt haft en sällsynt god näsa för att sälja och köpa vid rätt tidpunkt. Kanske de ser vad jag ser. Att även små räntehöjningar gör avtryck i svensk ekonomi, och fastighetssektorn trots allt är ganska känslig. Eller säg så här. Lika känslig som den varit på uppsidan, lika känslig måste den vara på nedsidan. Frågan är också hur mycket man kan kräma ut i högre hyror om svensk tillväxt dessutom faller ner mot 1-1,5%. Engelbert sålde ju också en rejäl stek till ett gäng institutioner vill jag minnas. Jag säger inte att de INTE gjort hemläxan. Jag säger bara att vissa fastighetsmänniskor verkar lämna festen väldigt diskret genom bakdörren, och de som står kvar på dansgolvet är svenska folket genom pensionskapitalet (AP fonderna är stora investerare i EQT). Jag tror inte att Kvalitena mfl vet när musiken ska sluta spela. Men de har en gut feeling som betalt sig förr. Men det säger dem aldrig, utan att det handlar alltid om att en affär ”är industriellt riktig” eller att de behöver ”justera skuldsättning” eller gud vet allt! Vad ska de säga?…. vi tror inte att de kommande 5 åren kommer att se ut som de senaste 5 åren, och vi säljer nu till nån som är beredd att köpa till ett bra pris…. det kommer bättre entry Points, och då är cash king, precis som det alltid har varit i fastighetsbranschen.

Utlåningen till hushåll kom precis in på 5,8% i årstakt. Den har i princip varit fallande sen våren 2016 då den låg på 8%. Givet att disponibelinkomsterna växer med jobbskapande (2% i årstakt) och löneökningarna (2,5% i årstakt), dvs totalt 4,5% så börjar vi nå nivåer där skuldkvoten lån/inkomst inte längre ökar. Det gör mig glad, och troligtvis även Ingves och Thedeen. Det gör också framtida regleringar, bra som dåliga, mindre troliga. Höjer dessutom Ingves med 2X25 och priserna sjunker med 10-15% så är jag rätt säker på att lånetillväxten kommer divergera fullt ut med inkomstökningarna. Det är bra. Dock lite väl sent. Samt att det fortfarande finns en grupp bland låntagarna som har för mycket lån. Det problemet är inte löst ännu.

Oljan är under stor press. 16-trenden är bruten och det handlar om att marknaden gått från under till over supply. Lagerna bygger. Not good! Brenten kommer testa 68-72 området. Men när, och om botten är nådd, det vete tusan. Så länge som inte OPEC gör nåt åt produktionen så är risken stor att vi får nya bottnar. Även om det ändå kliar i mitt köpfinger. Dagens lagernivåer är inte fullt så dåliga som oljepriserna indikerar nämligen. När oljan var uppe på nästan 90usd (brent) för en tid sen så lirade det med 3 dollarn per gallon vid pumpen i USA. Trumps väljare gillar inte höga soppa priser, och 3 dollar har alltid varit en vattendelare. Dagens oljepriser signalerar att priserna ska ner mot 2-2,30usd så det kommer ju göra väljarna glada igen. Särskilt när Trump är ute och tar cred för det som händer. Samtidigt är det några av oss som kommer ihåg hösten 2015. Oljan var förvisso nere under 30usd, men det sabbade den amerikanska high yield marknaden och de amerikanska shale producenterna fick stora problem (även om de reste sig ur askan senare). Ett riktigt lågt oljepris är alltså ett större problem än ett riktigt högt. Även för USA. Dagens pris är inte heller tillräckligt lågt för att ge sektorn substansiella problem likt dem vi såg sist. Men det har börjat knorras. Trump vet detta. Jag tror Trump ogillar oljan vid 80 (crude) men även vid låga nivåer. Kanske inte vid dagens 50, men säkert 40. Någonstans mitt i mellan (80+40/2=60) är att föredra. Crude 60/ Brent 70 är nivåer som alla borde se som win win nivåer på sikt.

I förra veckan kom US flash PMI. Mfg kom in på 55,4 mot väntat 55,8 och fg 55,7. Service PMI kom in på 54,4 mot väntat 55,0 och fg 54,8. Den har toppat ur, men skriker inte soft patch. Men det kommer!

Tyska IFO kom in på 102,0 mot väntat 102,3 och fg 102,8. Också på väg ner. Men rätt mycket starkare än PMI. Jag undrar vad som förklarar den skillnaden?

Nedan chart fick jag av Deutsche. Ganska gulligt faktiskt. Visar hur yield kurvan leder VIX med 3 år (!!!!!!!!!!!). Man får ta detta med en nypa salt. Vad den säger är att när yieldkurvan blir negativ så är det för att FED tryckt upp kort räntorna tillräckligt mycket för att räntekostnaderna kommer slå knut på konjunkturen, vilket marknaden inser varpå de börjar köpa 10-åringen vars ränta faller och blir mindre än 2-åringens (som mer är en funktion av styrräntan). Yield kurvan signalerar alltså recession i ganska god tid innan, och surprise surprise, när recessionen naggar oss i nacken så kommer VIX skjuta i höjden. Det enda jag vill säga, är att Yieldkurvan ännu INTE slagit om till negativ. Det är en viktig iaktagelse, om ni förstår vad jag menar 😉

Såg förresten att LO-ekonomerna var ute och ber Ingves att inte höja räntan. I sak har de rätt. En höjning med 25 punkter ökar räntekostnaderna med 0,25X4,500= 11mdr. Eftersom någons räntekostnader är någon annans ränteintäkter hade man kunnat tänka sig att pengarna gynnar nåt annat. Men de gör de inte. Halva beloppet försvinner ut från Sverige, och resten stannar i pensionsportföljerna, utan att pensionerna som betalas ut blir högre. Så det lär slå mot konsumtion med ca 11mdr, vilket är ca 0,25% av BNP. Det får ett negativt bidrag på svensk tillväxt med 0,25%. Jobbskapandet ligger över tid 1% under BNP tillväxt. Så sjunker BNP så sjunker jobbskapandet. 0,25% motsvarar ungefär 12,500 jobb. Dvs Ingves höjning gör att det troligtvis kommer skapas 12,500 FÄRRE jobb jämfört om han inte gjort det. Detta tycker LO-ekonomerna är dumt, givet att ekonomin inte är i överhettning. Ingves förstår detta också…. bara det att den här frågan har lägre prioritet än att normalisera räntenivån vs ECB. Det vet jag inte om LO-ekonomerna förstår, och även om de gör det så talar de ju i egensak. Dvs deras mål är ju att det skapas jobb åt sina medlemmar där ute. That´s it! Ingves har många fler saker att ta i beaktning.

Får väl säga nåt om börsen också. Nej jag vet såklart inte om vi nått botten för den här gången. Men så länge som vi inte stänger under 1,450 så finns det hopp. Gap vid 1,477 lär också stängas. Jag tror precis som innan att vi kan testa 1,590 området, men givet styrkan i nedgången så är nästan 1,535- (Fib38) 1,550 (fg pivot) -1,563 (Fib50) nästan mer intressant nu. Vi får se vad som händer på G20 helt enkelt.

Have a nice one!

Som Erik sa hann vi inte med alla frågor sist, så vi fortsatte……

https://soundcloud.com/erik-hansen-20132729/12-ett-kart-aterseende-faang

Flash PMIs kom nyss. Tyska Mfg PMI kom in på 51,6 mot väntat 52,2 och fg 52,2. Europas Mfg PMI kom in på 51,5 mot väntat 52,0 och fg 52,0. Svagt, och vi har en soft patch i full swing skulle jag säga. Orsakad av Asien och en stark Euro….. och kanske lite lite lite Italien stök. Nästa år kommer dessutom pressen från USA!!!!

Jag skulle säga att Europa ska vara glada om de kan prestera 1,5% tillväxt i årstakt nästa år. Hur tror ni det lirar med löneökningar och stigande inflation. Tror ni Draghi är sugen på att höja i en situation där momentum pekar nedåt. Det tror inte jag. Jag förstår faktiskt inte hur hökarna kan hitta ett enda argument där ute… ni är så rökta!

Ingves lär höja två gånger som jag varit inne på….. men sen, dvs från noll och uppåt beror till största del på ECB….. och ja, vad ska man säga! Detta samtidigt som svensk tillväxt bromsar in mot 1,5% till följd av 1, byggsektorn 2, sämre export och 3, två räntehöjningar (då ökade räntekostnader slår mot konsumtionsutrymme) och 4, 10-15% lägre bostadspriser slår mot confidence (dock inte likviditeten). 1% styrränta känns i dagsläget väldigt långt borta!!!!

I eftermiddag kommer det Flash PMIs från USA…. jag återkommer!

I nästa vecka är det G20….. känns ju inte som att Trump och Jinping kommer kramas direkt…. men det är å andra sidan inte inprisat heller! Det kommer även core PCE från USA. Sista innan FEDs december möte. Lär inte vara nån game changer men ändå!

Trevlig helg!

ps. Annie! Det verkar alltså som om du måste välja mellan S och SD. Men som jag sa efter valet… det är Annie som avgör vilken regering vi kommer att få, och kan inte hon välja så blir det nyval. Inte för att jag tror det löser nåt. ds.

När det är helgledigt i USA och relativt lugnt på marknaderna får man passa på att skriva om annat!

Jag skrev om FAANG aktierna i somras. Mitt i all optimism. Ändå kul att se tillbaks.

Skarpsynt om den amerikanska lönebildningen

Jag kan inte ta åt mig någon ära av att förutspå hur det skulle gå. Men ett par tänkvärda saker fick jag ändå till kan jag tycka.

” jag tror aptiten på de här aktierna inte handlar om värdering, det handlar om att kan de uppvisa top line tillväxt, så är story´n intakt. Annars inte!”

Dvs om man utgick från värdering så har man hunnit sälja många gånger under årens lopp. Oftast helt felaktigt. Så fort marknaden började bli rädd för framtida tillväxt, vilket nuvarande korrektion i grunden handlar om, så gick allt åt fanders. Av samma anledning kommer de här aktierna att ralla ordentligt om förtroendet för tillväxt hittar tillbaks igen.

” My take, är att vi kan få en ny eufori, som bygger på det disruptiva temat, men som sen leder till krasch, men där vi i efterhand kan konstatera att det disruptiva temat varit världsomställande.”

Dvs de här aktierna kommer sannolikt att både ralla, vilket de gjort, och bygga bubbla för att sen krascha. Där facit för de allra flesta investerare till slut kommer vara rätt mediokert, fast där vi i efterhand kan konstatera att de här bolagen har haft en fundamental inverkan på hur vi lever idag och i framtiden. Lite IT-bubblan kring 00-talet.

—————————

Mitt i all turbulens bör man fråga sig hur förvaltarna klarar sig?

Många förvaltare har svårt att slå index i uppgång. Många gånger förklarar de sig med att de är värderingsfokuserade och väljer kvalitetsbolag. Något som sällan betalar sig i hausse då dyra aktier tenderar att bli dyrare, och kvalitet är samma sak som skydd och det behövs knappast när alla stjärnor står rätt. Fine! Detta vet vi!!! Därför tycker jag det är så intressant att se hur förvaltarna hanterar baissigare perioder, som ex senaste 1, 3 och 6 månaderna. Jag gick in och valde den breda kategorin ”Sverigefonder” i Morningstar. Det finns 134 stycken om man rensar bort de fonderna som har mer än en tillgångsklass.

Jag ställde som krav att man måste varit motståndskraftig (typ beta 0,7) i nedgången, gärna både ur 1m/3m/6m, MEN att man ändå skapat avkastning YtD, annars är det ju knappast nån poäng med skyddet. Fonder vars NAV inte är uppdaterat senaste veckan valdes bort. Det här är fonderna som levererat i nedgången, och outperformat YtD:

Affärsvärldens Fond

Movestic Sverige

Prior Nilsson Sverige Aktiv

Lannebo Sverige

C Worldwide Sverige

Aktiespararna Direktavkastning

Spiltan Aktiefond Stabil

Lannebo Utdelningsfond

Jag gillar särskilt PriorNilsson, Lannebo och Spiltan. Det betyder inte att jag ogillar de övriga.

En god vän sa till mig. ”Vadå! Tycker du Lannebo Sverige har gjort ett bra jobb som är ner 6,9% senaste 3 månaderna medan snittfonden är ner 10,7% samtidigt som de är upp 2,6% på året mot snittfondens -2,4%. Det är ju för fan felräkningspengar!!!!”

Ja det kan tyckas vara lite, men det är det inte. Många förstår inte riktigt matten bakom aktivt förvaltade fonder. Men det gör jag 😉

Regler för fonder säger normalt sätt att ett enskilt innehav inte får väga mer än 10% och de som väger mer än 5% får tillsammans inte väga mer än 40%. Detta för att inte skapa för stora koncentrationsrisker.

Exempel.

Låt oss därför illustrera en portfölj som är koncentrerad men inte bryter mot fondbestämmelserna.

En fond med 20 innehav på vardera 5%. En väldigt koncentrerad fond. Mer koncentrerad än de flesta.

Marknaden är upp under ett år 10%.

Förvaltaren är skicklig. 70% av innehaven (14st) slår index och stiger med 20%. 20% (4st)är inline med marknaden och 10% går sämre (2st), typ 0% avkastning. En god prestation utan tvekan.

Avkastningen blir 16%. 6% överavkastning. Korrigera för avgifter, handelsspreadar, att man inte kan ligga 0% kassa som index osv och överavkastningen sjunker till 4%. Det blir inte mer trots att en förvaltare gör nästan allt rätt. Dessutom med en rätt koncentrerad portfölj.

Rent matematiskt går hälften av alla aktiva förvaltare sämre än index, hälften går bättre. Lätt till avgifter och du hamnar på 70/30. Dvs 30% av förvaltarna har en matematisk chans att slå index. 20% kommer slå index med mellan 0-2%, och ynka 10% med mer än 2%. Detta över tid. Bättre utfall än så går inte att förvänta sig rent matematiskt. Jag undrar hur många som inser detta?

Detta kanske låter deprimerande. 10% av de bästa aktiva fonderna slår index med strax över 2%. Det låter lite och många börjar tänka indexfonder.

Men är det så lite?

I ett 30-årigt pensionssparande så kommer din aktieportfölj att växa med de underliggande bolagens vinsttillväxt under den här tiden. Historiskt har det legat på 9% om året för svenska börsen.

Om man placerar en 1mkr idag och tar ut den om 30 år vid pension, och historien är en vettig guide för framtiden, så kommer den miljonen växa till ca 13mkr. (9% årlig avkastning). Om du istället hade legat hos en förvaltare som ger 2% årlig meravkastning, dvs 11% om året så blir den här miljonen istället 23mkr. Rätt stor skillnad eller hur.

Det här ”felräknings” procenten spelar roll. Även avgiften på samma sätt.

Problemet är att veta vilken den här förvaltaren är!

Många tror inte det går att veta, därför landar de gärna i Indexfonder och andra passiva produkter. Är detta lösningen? Ja jämfört med en dålig och dyr aktiv fond är det så. Men det är inte lösningen. Problemet med index är bla att du favoriserar Stora bolag framför små och dyra framför billiga. Det finns inget som säger att det är smart över tid. Tvärtom faktiskt. Så index är inte heller lösningen…. heller. Tyvärr.

Men tillbaks till listan av duktiga förvaltare, eller ska jag säga smarta förvaltningsstrategier, som sköts om av duktiga förvaltare. För många herrans år sedan träffade jag Schroders. De sa, vi kommer aldrig slå index under uppgång, men det tar vi igen under nedgång, trots att uppgångarna är så långa och stora. Förklaringen handlar om fyra saker menade dem.

1, Något som halveras i värde, måste sen dubblas för att återställa värdet. Förluster är värre än vinster.

2, En strategi som syftar till att slå index i uppgång, tar på sig oproportionerligt stor risk. Dvs om du ska ha beta 1,1 i uppgång så kommer du troligtvis har beta 1,1+ i nedgång

3, strategier som landar i beta 0,9 i uppgång har oftast lägre beta än 0,9 i nedgång

4, bäst hade varit att ligga i beta 1,1+ när det går upp, och beta 0,8 när det går ner…. men det är omöjligt att tajma detta över tid.

Överavkastningen som skapas i nedgång, som man sedan har med sig när det vänder upp gör att man outperformar över tid. PROBLEMET ÄR NI, sa de till oss i publiken. Ni har oftast inte tålamodet. Ni har också problem med att inte tillhöra vinnarna under uppgångsfaserna som oftast är mycket långa. Media är också duktiga på visa listor över vilka som slår index och inte gör det under ett enskilt år. Branschen  delar gärna ut priser till dem som slår index ett enskilt år. När det är superbaisse och marknaden kraschar, är det ingen som orkar diskutera fonder. Även dem som bara är ner 35% när börsen halverats.

Men matten är enkel.

Säg att marknaden är upp +20% i fyra år, och sen halveras. En hundralapp är över denna 5-års period har vuxit till sig till 104kr!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Power of losses säger jag bara!

Säg att du hittar en skicklig kille som ger dig 30% om året, och sen halveras portföljen. Då har du 143kr.

Säg att du hittar en kille som säger att i nedgångar så kör jag beta 0,7. Så vid en nedgång på 50% så gör han -35%. Vet ni hur mycket han måste stiga för att gå som index över hela perioden? Cirka 13% om året (cirka beta 0,65 i uppgång). Vet ni hur mycket han måste gå för att slå ”vinnarkillen”? Jo 22% om året. Typ som index.

Sensmoralen är Power of losses. Vad är lättast, att hitta en kille som går som index i uppgång med skyddar pengarna vid nedgång. Eller nån som slår index kraftigt i uppgång år efter år. Som dessutom bara faller inline med marknaden när björnmarknaden kommer! Ja ni fattar!

Men jag vet också hur ni tänker. Ni tänker att ni vill ha 30% så länge som marknaden är gynnsam, för att sen hoppa av när den inte är det. Okej, ni tänker att ni inte hoppar av på toppen, eller köper på botten igen… men ni står utanför en stor del av nedgången…. och det räcker. Till alla er säger jag bara. Det går!!! Men det är inte enkelt, och de flesta misslyckas!

För er som har ett mer sansat självförtroende och/eller inte är så aktiva, men fortfarande långsiktiga. Ni bör ta er en funderare!

Have a nice one!

ps. Fick den här skicka till mig. Ingves ska tydligen sagt att man ska inte överskatta lönernas betydelse för inflation?

https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/overdriv-inte-lonernas-betydelse-for-inflationen-6938422?source=carma&utm_custom%5Bcm%5D=302789963,33270&=

Han menar på att nu är inflationen kring målet trots svag lönebildning. Men hallå!! Vad har du nu rökt? Lönerna taktar på 2,5%. Kärninflationen på 1,5%. Som det ska vara? Att headline KPI ligger över 2% förklaras av energipriserna. Är energi bara flat framöver så faller de som baseffekt ur datan, och vips trillar även headline ner till 1,5%. Jag undrar, hur kan lönerna inte vara inflationsbärare? Eller omvänt, förklara hur vi uthålligt ska kunna ha 2% kärninflationstakt, samtidigt som vi skulle ha löner på 2%? Eller kanske 1% inflation med 3% löner. Den matten får jag inte ihop? Någon där ute?

ds

Ett antal FED ledamöter har varit ute och antytt att man är tveksam till planen att fortsätta att höja upp mot 3% och därutöver. Anledningen är att man ser en stor risk att den ekonomiska utvecklingen inte blir som man tänkt sig. Fed chefen i Philadelphia tycker till och med att december höjningen är onödig. Men det är inte han som bestämmer. December höjningen känns fortfarande trolig. Nästa höjning till våren däremot. Den lever farligt, och det mina vänner är lite av en kioskvältare. De mest duviga där ute tror ju på minst två höjningar nästa år.

FED höjde för första gången december 2015, och man flaggade för fortsatta höjningar. Men efter en stökig höst och fortsatta problem under 1Q16 så höll man inne med höjningarna under hela 2016. Man var helt enkelt data dependent. Precis som idag. Man höjde i december 2016, och har höjt varje kvartal sedan dess. Med undantag för hösten 2017 då man avstod för att man rullade ut QT programmet. Alla de här åtta höjningarna från 0 till 2% har varit i linje med att ta bort expansiv politik, och införa en neutral politik. Dvs ett läge där man vare sig erbjuder marknaden positiva eller negativa realräntor. Efter förra höjningen i september tog man bort ordet ”Accommodative”. Det var inte många som noterade detta, men enligt FED var förra mötet ett policy skifte. Dvs tidigare när man höjt, ex från 1% till 1,25%, så får det en åtstramande effekt. MEN Givet att inflationen är över 1,25% så är realräntan fortfarande NEGATIV och detta är stimulerande för ekonomin. Dvs trots att man höjer så anser man att inflationen ges förutsättningar att stiga givet politiken. Vid förra mötet höjde man till 2%. Dvs samma nivå som inflationen på ett ungefär. Nu är realräntan noll, och politiken kan inte längre anses stimulera inflation. Inte motverka heller, för detta kräver räntor som är högre än inflationen. Men detta sa man att man är beredd att göra. Dvs höja upp till 3%+ trots att inflationen ligger kvar på 2%. Dvs man har gått från expansiv politik, till en neutral, och är beredd att ta nästa steg mot en åtstramande. Varför? Jo för att man anser att det finns risk för överhettningstendenser i den Amerikanska ekonomin. Dvs om man inte tar nästa steg mot åstramningspolitiken, dvs höjer mot 3%, så kommer inflationen att fortsätta att stiga över 2%. Detta är inte önskvärt då målet är 2% inflation.

Vad har hänt nu? Jo man ser samma sak som jag och några andra. Att den Amerikanska ekonomin ser ut att rulla över i en soft patch, och att inflationen riskerar att falla tillbaks klart under 2%. Då är det inte lämpligt med att höja till 3%. FED tänker att fortsätter de att höja så riskerar de att förstärka soft patchen, ja kanske till och med få den att rulla över i recesssion, och då kommer tillväxt och inflationsmålen ligga långt borta. Fortsatta höjningar skulle de kvalificera sig som policy misstag. Alltså börjar vissa FED ledamöter vara inne på att man ska upphöra med höjningarna. Jag tror inte man hinner ändra sig till december. Dessutom är inte datan så dålig. Å andra sidan är FED kända för att vara rätt snabbfotade. April däremot, den hänger farligt. Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om man höjer i december, och inte EN enda gång nästa år. Det är INTE vad marknaden väntar sig.

Tidigare rapporterade jag regelbunden om husmarknaden i USA. Det var en viktig faktor för återhämtningen och consumer confidence. Jag följer den fortfarande såklart, som så mycket annat, men jag skriver sällan om den. Nu kanske det börjar bli dags igen. NAHB index som leder fastighetspriserna med minst ett år kom in på 60 mot väntat 67 och fg 68. Ett riktigt avbräck i en lång fin stigande trend. Som såklart kompats av huspriserna. Många har varit förvånade att inte 8 räntehöjningar har gjort avtryck i priserna, men nu är det nog dags. ETFer med amerikanska husbyggare är ner c30% sen årets toppar, så marknaden har fattat detta. Huspriserna har toppat ur och ska ner. Detta försämrar hushållens balansräkningar, och kommer slå mot consumer confidence, som slår mot konsumtionen, som slår mot tillväxten. Soft patch ingredient. Det finns två typer av sättningar i consumer confidence. Den snälla, dvs där börs, ditt boende faller i värde, men du har fortfarande jobbet kvar och exakt lika mycket kvar i plånboken den 25e, och KAN konsumera om du vill, men du konsumerar MINDRE för att du är störd av utvecklingen. Denna störning översätts i lägre consumer confidence. Sen har du den svåra varianten. Det är när det är recession, och väldigt många blir av med jobbet. Då har man MINDRE i plånboken, och KAN inte konsumera även om man vill. Men det vill man inte som regel för man är deppig och rädd. Detta ger stora negativa avtryck i consumer confidence. En soft patch innebär som regel den lättare varianten av sättning på consumer confidence. Både Michigan och Conference Board mäter konsument förtroendet. Båda är på record high nivåer idag. Men de är lagging, och de kommer att gå ner.

OMX har precis stämt att 1,460. Fib50 nivån sen botten 2016. Spännande! Stoxx och Dax har tidigare redan betat av denna nivå. Positivt är att de inte satt nya bottnar. Dollarn stärks inte den försvagas. 10-åringen ligger på 3,06%. Det är inte risk off. Det är inte ”vi tror på recession 2020” beteende. Jag hoppas att vi kan få förnyad styrka väldigt snart. G20 mötet hägrar ju där framme. Är det en trigger?

Börsutvecklingen över tid handlar om vinsttillväxt och multipelförändring. Soft patch innebär att vinsttillväxten nästa år i princip uteblir. Men det är bättre än recession då den faller med 30%. Säg att vi tror på soft patch men inte recession. Då kan man säga att sättningen hittills innebär att marknaden tar höjd för flat vinstutveckling. Frågan är vad som händer med multiplarna. Jag tror att de har goda chanser att lyfta om marknaden vågar tro på att räntorna inte stiger och recessionen är skjuten på framtiden. Problemet är att veta NÄR marknaden har prisat klart soft patch, och istället prisar in det optimistiska i att vi slipper recession och 3%+ räntor. NÄR är alltid jobbigt ellerhur?

Den rationelle inväntar styrka och någon typ av köpsignal. Den modige och lite irrationella speckköper med stoploss. Vem är du?

Av en slump dök jag på nedan rapport av Riksbanken från 2013!!!!!

Klicka för att komma åt rap_pov_artikel_2_130918_eng.pdf

Man behöver bara läsa första sidan. 2013 var året Riksbanken släppte ansvaret för den finansiella stabiliteten och sänkte till minusränta. Men man visste hela tiden hur viktigt stocken av covered bonds, dvs bostadsobligationer var för systemet.

1, Då låg stocken på ca 1,940mdr. Dubbelt så stor som den för statsobligationer. Det ansåg man vara mycket, och därför viktig. Särskilt eftersom stocken förfaller med en femtedel om varje år, och måste omsättas med nya villkor i marknaden. De som tagit upp lånen däremot (indirekt bostadsägarna, VI) har en myyyyyycket längre horisont.

2, Sedan dess har den vuxit till sig. Jag har inte senaste siffran, men den borde ligga kring 3,200mdr. En uppgång på 65% på ca 5 år. Det är c10% årlig tillväxt. Just det, jag vet vad ni tänker. Inkomsterna som ligger till grund för räntebetalningarna på skulder, som utgör grunden för ränteintäkterna på de här obligationerna, har inte stigit med 10% om året. Typ 2,5%! Dessutom var stocken större än inkomsterna redan då! Do the math. Alltså för 5 år sen såg man det som ett potentiellt problem. Undrar vad samma team som gjorde den här rapporten hade kommit fram till idag. (jag är ironisk)

3, Är allt detta riksbankens fel? Nej absolut inte. Med tanke på att inflationsmål (och sysselsättningsmål om man så vill) och mål med finansiell stabilitet oftast går på tvärs med varandra om man har ett räntevapen så var det ett helt rationellt beslut av lämna över till dem med rätt verktyg, Finansinspektionen.

4, Problemet med Fi är att de inte är oberoende. De lyder under politikerna. De kom igång med sina åtgärder alldeles för sent. Politikerna hade fullt upp med att vara populistiska och prata integration, så Finansen fick vänta. Särskilt eftersom de föreslog åtgärder som bromsar prisutvecklingen av bostäder och suger pengar ut plånboken hos vanligt folk. Inte rätt tajming tyckte politikerna. Annat var det förr när Göran Persson var finansminister. När du är i skuld är du icke fri, och svenska skolbarn fick foga sig i att klä om skolböckerna år efter år, istället för att få nya varje termin. Det var bara att gilla läget. Näringslivet hade gjort bort sig i sina vidlyftiga fastighetsaffärer och bankerna hade inte sagt nej. Regeringarna, blåa som röda, hade kört budgetunderskott och byggt upp en för hög statskuld. Oansvarig finanspolitik av politiker som bara var ideologiska. De röda ville ha en bättre välfärd än vad vi mäkta med. De blåa ville ha skattesänkningar som gjorde att inkomsterna understeg kostnaderna. Båda sätten hade satt vilket företag som helst i konkurs. Ingen kunde väl räkna. Men Göran städade och vi fogade oss. Idag är det politikerna som fogar sig i populistisk mening. (med undantag för regeringsbildande då de skiter i väljarna) Jag är inte så säker på att det är bra!