Kortsikt's Blog

Clinton ser efter nattens debatt starkare ut än på länge, men det är fortfarande en månad till valet.

Ser man till hur förvaltarna är positionerade, så ligger de smått underviktade. Normalt sett när datan vänder upp till det bättre så brukar förvaltarna hänga på. Det har inte hänt den här gången. Se nedre vänster chart. Vad handlar det om? Tror man inte på att datan är uthållig? Nej, jag tror DB är rätt på det, dvs många stora pengar vill inte positionera sig innan de vet hur valet faller ut.

Det skulle kunna innebära att vi får ett relief rally om Clinton blir vald? Beroende om marknaden väljer att prisa in hennes vinst eller ej.

Men det finns också en annan lite djupare analys. Dvs varför köper man aktier när datan vänder upp? Vi investerar ju inte i makrodata utan i aktier. Jo det handlar såklart om kopplingen mellan konjunktur-företagens försäljning – och VINSTER. Om makro kommer in bättre än väntat så kan 1, investerarna lita på analytikernas vinstprognoser och 2, vinstrevideringarna har en tendens att vara korrelerade med surpriseindex.

Så nu när surpriseindex vänt upp, så kan man fråga sig…. ligger analytikerna rätt i sina prognoser för Q3 och Q4? Kommer makro föra med sig att 2017 Earnings revideras upp, dvs blir börsen billigare på 2017 års vinster?

Det är ju inte säkert, mycket talar för att vinsterna redan är uppskruvade och det finns en risk för prognoserna ligger för högt. Samtidigt är multiplarna också höga så finns det kanske anledning att vara försiktig?

Kanske är det så att vinstprognoserna redan reflekterar den senaste tidens starka data, och det var snarare aug/sep datans inbromsning som inte rimmade med prognoserna, och om inte datan kommit in bättre senaste två veckorna så stod en större korrektion inför dörren. En korrektion vi lyckades undvika. Å andra sidan är uppsidan begränsad av att en positiv makrobild redan är inbakad i vinstprognoserna, och dessutom inprisad i kurserna. Det skulle i så fall klart begränsa potentialen. Q3 är viktiga nu i okt/nov.

Mmmmm, det är knepigt. Idag är USA stängt. Stort fokus kommer riktas mot valet och så länge som Clinton ser ut att kunna vinna så finns det chans att marknaden handlas upp. Men det handlar även om Q3orna.

Brott av OMX1400 är negativt. Siktar fortfarande på 1475-1500 som ett sista target.

NFP kom in på 156k mot väntat 172k och fg 167k (uppreviderat från 151k).

Whispering pekade på en stark siffra. Men det blev det inte, så räntorna lär falla tillbaks som en effekt av att man inte är lika säker på att FED kommer att höja. Lägre räntor är mumma för höga multiplar. Bra för aktier!

Men om siffran är svag, så är det negativt för köpkraften, vilket är negativt för tillväxt, som är negativt för vinster. Vad händer med vinstrevideringarna? Jag tror att siffran ändå är tillräckligt bra, för att inte leda till nedrevideringar faktiskt.

Men om vändningen i PMIs på sistone håller i sig, så kommer NFP ta fart snart igen, och då lär FED få anledning att höja. Men så långsiktig är inte marknaden tror jag.

Jag tror att den här siffran kan bjuda på ett sista uppställ. Därefter väntar korrektion på 10-15%.

Lönerna kom in på 2,6% YoY mot väntat 2,6 och fg 2,4. Gäsp. De innebär att lönetrycker är fortsatt tillräckligt ljummet för att Core PCE inte ska orka upp till 2% i det korta perspektivet.

Det är först när den drar över 3% vi kan tala om signifikant lönetryck!

Trevlig helg!

De Amerikanska räntorna har repat sig på sistone som en effekt att man ser större chanser till en höjning i december. Sannolikheten för en höjning har ökat i takt med datan kommit in bättre. Ser man till aktiemarknaden så har den vacklat när räntorna gått upp. Vi i Sverige lurar oss att tro att börsen är stark, när den i dollar egentligen är rätt flat. Face It! Höga multiplar hatar stigande räntor. Om inte vinstrevideringarna kompenserar för det… och de gör de aldrig på kort sikt. Därför är det långt ifrån säkert att aktier kommer gå bra om datan fortsätter att komma in starkt. Det omvända är nästan mer troligt.

Vill vi ha dålig data istället? Nej det vill vi inte heller. I slutet av varje så ligger vinstestimaten ungefär på samma nivå som de gjort varje år. I takt med att verkligheten knappar in så kommer nedrevideringarna. Analytikerna ligger alltså för högt i sina prognoser inför varje år, och en svag ekonomi leder till nedrevideringar. Då är det svårt för aktiemarknaden att trenda uppåt. Dålig data lockar också fram recessions ivrarna… och det är negativt i sig.

Som jag ser det är börsen, pga av en hög värdering, lite i en loose-loose situation. Blir det starkt är det negativt. Blir det svagt är det negativt. Men det är såklart omöjligt att call the peak, och jag tror fortfarande det finns chans till ett sista uppställ. Men the big picure is clear. Aktie är riskabla just nu, och sannolikheten att man kommer att få köpa billigare längre fram är extremt hög.

Idag kommer NFP. Man väntar sig 170k mot fg 150k. Ser man till räntor, guld m.m. så hoppas marknaden på en stark siffra. Kanske till och med över 170k? För första gången på mycket länge har jag väldigt svårt för att säga hur börsen ska reagera vid varje given siffra. Det ska bli mycket spännande!!!

Jag har fått en del rapporter och tänkte dela med mig av det viktigaste. Men jag vill ändå varna er för det är ca 45 charts… Men ni kommer tacka mig efteråt om ni orkar titta genom allt! Believe me!

Nedan är en riktig klassiker. Förvaltarna ligger högt i sina förväntningar inför nästa år… och sen i takt med att verkligheten hinner i kapp så! Nedrevideringar gör att aktier, givet att de inte är billiga, har svårt att stiga. Punkt!

ser man till cykliska bolag i europa så prisar de in ett rejält uppställ i PMIs framöver…. även om de har rätt så är mycket inprisat mao

Fastighetsaktiernas gloria har hamnat på sne på sistone…. högre räntor i antågande eller?
Stark NFP data är inte kul för fastigheter, och tvärtom!

Japanska Yenen har varit stark på sistone… vilket inte bådar gott för kärninflation. BoJ lär komma med mer…. eller sätter de sin tilltro till en hökig FED som ger samma effekt?

Amerikanska vinstmarginaler har vänt ner. De gör alltid det inför en recession. Men frågan är hur mycket som kan skyllas på olja och dollar? Vänder de upp igen?

Senaste 60 åren så toppar marginalerna ut ca 2 år innan recession. Någon som tror på recession 2018?

Tjänar bolagen mindre pengar, så investerar de mindre. Inte så konstigt!

Om företagen tjänar mindre, så anställer de färre. Inte så konstigt heller?

Real Unit Labour Cost, stiger i takt med att fler anställs och lönerna går upp. Då slår det på Vinsterna… om de inte kompenseras för produktivitetsförbättringar, vilket det inte har gjort! ALLTSÅ, för varje månad som det skapas 200k nya jobb så finns det risk att vinsterna sjunker i årstakt!

forts… dvs om arbetslösheten fortsätter att sjunka, dvs jobbskapandet håller i sig, så lär ULC hålla i sig, och därmed göra att vinsttillväxten hålls tillbaka.

Man har skyllt vinsttappet på svag olja (slog mot energi sektorn) och svag bank (svaga vinster pga låga räntor)… men även övriga ekonomin hängde med ner. Vilket jag tror är kopplat till den starka dollarn. Jag tillhör ju dem som tror att vi behöver högre räntor för att få igång en recession. Jag tror inte de senaste tecken är bevis på recession, utan främst en funktion av dollarn. Recession får vi först 2018 el 2019… orsakat av högre räntor.

Som jag sagt tidigare så står inför några kvartal med högre förväntningar….

Hur ska det bli med jobbskapandet framöver… enligt FEDs modell står det och väger. Återigen, om det var dollar/ränta/olja som höll tillbaks vinsterna tidigare, och de nu vänder upp, så lär jobbskapandet också hitta tillbaks. Eller inte!

Även andelen av viss tids anställda krymper vilket inte är ett bra tecken… men den kanske vänder upp nu!

Att CapEx vänt ner med vinsterna brukar inte heller vara så bra…. men de kanske också vänder upp med en avtagande dollar och oljeeffekt?

Defaultrates har också vänt upp på ett oroväckande sätt. Tittar man på de Amerikanska bolagens skuldsättning så är den också massiv. Men frågan är hur mycket energi relaterat detta är. Det är ju bland energi bolagen som vi sett problemen, och den extrema skuldsättningen

Den här är en variant av den förra…. och det ser inte så kul ut. Men frågan är ändå hur energisektorn spelar in…. och där spelar det ju en jäkla roll om oljan står i 27 el 54 usd per fat

Nedan chart visar att skuldsättningen ligger på 1,8X ex energisektorn. Räntetäckningne ligger på 5,9X. Jag tycker ändå inte det säger så mycket. Det är inte 1,8X i sig som triggar krasch. Det är när Ebitda försvinner som den drar….. så man ska fråga sig, Vad kan få Ebitda att krascha. Det högra chartet säger samma sak. Vad kan få räntorna att dra, eller Ebitda att krascha. Det är inte skulden i sig alltså. Utan andra parametrar som förändras, vilket i sig leder till problem med skulden. Enkelt uttryckt. Om du har EN miljard i lån, är det i sig inget problem så länge som du betalar 0,00001% ränta. Problemet blir om räntan drar till 1%. Så du ska inte vara rädd för skulden, utan vad som kan få räntan att dra till 1%.

Nedan chart visar varför recessions ivrarna troligtvis har fel. I takt med att oljan dubblats så kommer allt framöver se bättre ut!

forts på förra! Det här är intressant. Yieldkurvan verkar leda detta med 30månader!!!! Så om fg chart är rätt och default rates ska ner mot 6%, så ska alltså yield kurvan upp mot 200 igen. Alltså ingen recessions risk what so ever. Snarare tvärtom. Det skulle innebära att 2 åringen på kort sikt borde gå mot 1%, och 10-åringen mot 3%. Det senare känns ju rätt avlägset. Går 10 åringen mot 3%, så blir det nog en re pricing av tillgångar som inte är nådig… efter att optimismen lagt sig! ALTERNATIVT, står vi inför en hökig FED som skickar upp dollarn, och ner oljan, och sen ökar default rates igen… samtidigt som 2 åringen drar i takt med att FED höjer, medan 10 åringen står stilla för att den prisar in recession till följd av högre räntor?

Deutsche jämför gärna med 1986. Då blev det aldrig nån recession. Men oljan rasade, och återhämtade sig. Dollarn stärktes, och sen försvagades. Det senare har den i gjort denna gången. Dollar försvagningen ledde då till att exporten kickade igång…. vilket gjorde att man slapp recession. Vi får se om dollarns sidledesrörelse hjälper denna gång!

Tidigare när ISM Service PMI kom in svagt, så pekade det på en inbromsning i jobbskapandet. Nu vände den upp i veckan, och eftersom den leder med 2 månader, så pekar den på att NFP blir bra i november, vars siffra kommer i början av december. Innan räntemötet!

Nedan har jag inte sett innan. Den kombinerar PE och VIX. Den säger egentligen inte mer än att det var eufori i april 15, dvs säljläge, och kaos februari 16, och köpläge!

Europa, och Sverige har gått hyfsat sedan i somras. Men risken är att det gått lite väl snabbt!

Den här visar samma sak….. frågan är om vi inte väntar oss lite för mycket? Eller alternativt, låt säga att marknaden har rätt… ja då är det redan inprisat!

I USA har BNP tillväten varit rätt svag. Men det som varit har hållits uppe av konsumtionen. Retail SAles datan pekar på att den borde komma ner!

Trump lovar på dubbelt så stor OFINANSIERAD spending som Clinton. Jag undrar om kongressen höjer skuldtaket så lätt?

Historiskt så pekar det inte på det. Riktigt stora budgetunderskott har bara tillåtits under recessionstider. Detta är fullt naturligt, och det handlar egentligen INTE om att man ökar spending. Det funkar nämligen så här. När recessionen slår till så ökar arbetslösheten och konsumtionen faller. Det gör att skatteintäkterna faller brant. Om en stat vill köra en balanserad budget så behöver de i samma läge skära på kostnader. Men eftersom även det slår mot tillväxt, och förvärrar recessionen så gör man inte det. Man ligger kvar med samma spending som samma år, men tack vare mindre skatteintäkter, sväller budgetunderskottet. Jag tror att Clinton, eller Trump, måste förlita sig på en stark konjunktur, och feta skatteintäkter, om de vill ro i land sina löften. Om inte… ja då kommer vi kunna konstatera att det mest var snack och valfläsk!

just nu är ju alla såååå lugna med att Clinton vinner. Men riskfaktorn finns kvar. Kolla hur snabbt det gick de sista två veckorna i juli….

JAg har inte räknat ut Kina som risk faktor. Tillväxt har hållits uppe av att staten har pumpat in pengar i social housing. Jag är orolig att det inte kommer se likadant ut närmaste kvartalen….

När Bernanke pratade om tapering under 2013 så drog 10-åringen från 1,5% till 3%. Men sedan dess har den trendat neråt pga svag tillväxt, och en stark dollar. Vi måste få en starkare konjunktur under 2017 om vi vill se högre långräntor. Men om FED höjer trots att konjukturen inte är stark? Jag hävdar att de inte kan höja som de vill om konjunkturen inte är tillräckligt stark. FED leder inte konjunkturen. Konjunkturen leder FED. Men FED kan påverka konjunkturen genom räntor och dollar….

Det är inte FED som bestämmer om räntan ska höjas eller ej. Sedan 2009 har Fed funds rate haft rätt. De styrs inte av vad FED säger. De styrs av makro. Feds egna prognoser LAGGAR marknadens förväntningar! Därför kan jag inte förstå varför så många lyssnar till FED, och inte makro!

Globalt PMI new orders leder Global tillväxt med 1 kvartal. Den pekar på 2,5% tillväxt. Det är inte recession. MEn det är inte klassisk högkonja som kräver 3,5%. Trots detta, höger chart, så väntar sig ekonomer 3% tillväxt nästa år. De är som aktieanalytikerna och deras vinstprognoser. Därmed inte sagt att de kommer få rätt. Bara att de saknar prognosförmåga!

jag har visat den här tidigare, men Ex privatkonsumtion så var USA i recession under 1H16…. orsakat av dollar och olja, men ändå!

Man ska komma ihåg att europeiska aktier inte är billiga, och att det framförallt är låga räntor som drivit upp värderingarna. Inte vinster.

Men finns det risk att räntorna drar i Europa? Ja och Nej. Nej, eftersom kärninflationen har dåliga förutsättningar att lyfta. Den har det för att output gapet fortfarande är stort. Eller enklare uttryckt. Lönerna lyfter inte för att det finns för många arbetslösa i Europa. Arbetslösheten lär inte sjunka om det inte skapas fler jobb. Det lär inte skapas fler jobb om inte tillväxten tar fart. Med andra ord, så länge som tillväxten ligger kring 1,5% så lär inte räntorna stiga!!! Det är NEj svaret. Men detfinns även ett JA svar. Om FED höjer, och resten av världen inte gör ett skit, så stärks dollarn enligt realräntespreaden. När dollarn stärks, får USA problem (och resten av världen) varpå de måste sluta höja…. Det är kanske delvis därför Draghi inte är så duvig som kanske tillväxt och kärninflation motiverar…. han måste gå lite i samklang med FED… annars blir det problem.

Amerikanska kärninflation har sina kopplingar till dollar och löner. Men nedan chart visar att den även är kopplad till ISM Mfg, med 15 månader lag!!!! Hur går detta ihop. Vi vet att tillverkningssektorn är starkt kopplad till dollar och energi priser. Stark dollar gör det tufft för tillverkningssektorn. Stark dollar ger låga energipriser vilket gör det tufft för den sektorn. Så stark dollar ger fallande Core Goods PCE. Som ger fallande Core PCE. En stark makro siffra borde alltså göra FED hökig och stärka dollarn, som ger fallande inflation. Men den här visar alltså att stark makro ger stigande inflation. Vet ni varför? jo för att det är tidsaspekten! ISM leder konjunkturen. Inflationen laggar konjan. Enkelt uttryckt, om ISM går rakt upp nu, så gör det att konjukturen lyfter om 1-2 kvartal, det konjunktur lyftet gör att inflationen kommer in starkare under påföljande 1-2 kvartal. Så vad säger siffran egentligen. Jo att inflationen kommer toppa ur nu och röra sig nedåt igen. Varför, jo för att konjunkturen under 1H16 var svag, vilket kommer börja ge avtryck i inflationen. Men ISM som kommer in nu i höst, guidar inflationen för nästa höst. Enkelt va?

Världsindex hängde aldrig med surpriseindex ner så mycket som det borde. Nu senaste veckorna så har det vänt upp. Så marknaden var kanske smartare än surpriseindex? Vem vet. Point being…. marknaden verkar prisa in att makro ska bli bättre nu!!!!

Den här är mycket intressant! Fastighetsaktier slår marknaden (en av anledningarna till att vissa svenska fonder gått så bra) när räntorna pressats ner (vänster chart). Samtidigt som bankaktier gått sämre än marknaden när räntorna faller. Senaste 2 veckorna har vi sett lite av en vändning i detta. Samtidigt stiger räntorna…. Så alla ni som sitter fulltankade i fastighetspapper. Håll koll på 1, Amerikansk makro 2, amerikanska räntor. Det är enkelt! Så här långt att US2YRS tappat på ISM siffran… det är bra för fastighetsaktier. Men jag skulle inte ta gift på att det kommer fortsätta!

Cykliskt prisar in en återhämtning av PMI new orders… vilket vi alltså redan börjat se! Men som alltså är ganska inprisat!

Vi pratar mycket om räntor, och de är viktiga. MEN vinsterna är lika viktiga. Vinsterna i europa reviderades ner kraftigt mellan våren 15 och våren 16…. då orkar inte kurserna stiga, även om rätorna sjunker och är låga. Sedan i våras går de sidledes. Mitt bet är att de kan stiga något i takt med att energibolag kommer in lite bättre, och eventuellt bank vinster… men annars är det nog rätt flat!

Jag visade en variant på nedan chart högre upp. Det ovan visade att analytikerna sannolikt är för positiva inför 2017. Samtidigt visar nedan att man sedan tidigt 2015 reviderat ner 2017 prognosen kraftigt redan. Det bara visar att analytikerna saknar prognos förmåga på lång sikt.

Som jag alltid har sagt. Det är lättare att lägga en prognos på kort sikt. Många kort sikt summerar till lång sikt. Ha rätt på kort sikt, hela tiden, så blir det bra på lång sikt.

Jag kan ha fel om att bank och energi leder till uppgraderingar. Enligt nedan så är det mesta taget. därför skulle det mesta peka på att Fwd Earnings i Europa i princip kommer vara flat. Vad ska då driva kurserna, om värderingarna är toppish!Lägre bund yields? Hur realistiskt är det om FED höjer?

Makro surprises i Europa har svanat något… så man kanske inte ska vänta sig för mycket positiva vinstrevideringar i korta perspektivet.

GLÖM INTE, att för att vi ska ha normal vinsttillväxt, säg 10-20 om året, så krävs det normal tillväxt. I Europas fall ca 3%+. Den ligger idag på 1,5%. Vilket indikerar noll vinsttillväxt. Det är där man ska lägga ribban. Vinsterna i Europa under 2017 borde bli i nivå med 2016.. punkt!

Nu när vi rullar in i Q3 så vill jag att ni har med er att YoY och QoQ siffrorna kommer se starka ut. Det handlar om Base effect. Det enda som är intressant är relativt förväntningar…. och i slutändan vinstrevideringarna.

Puuh, äntligen klar! Hoppas någon fann någon glädje i det!

Affärsvärlden skriver om vilka Sverige fonder som lyckats bäst i år!

http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/arets-basta-sverigefonder-6793456?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom%5Bapsis%5D=413124384&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

Jag blir lite trött och manar till att dra förhastade slutsatser.

Vi har tidigare diskuterat smart Beta strategier, och faktor påverkan, här på bloggen.

Jag slår vad om att det går att se ett starkt inslag av SMÅBOLAGSFAKTORN bland de fonderna som lyckats lite bättre på listan, och bland de som gått lite sämre så har de lite större andel stora bolag.

Vad innebär detta? Jo i vissa fall har en förvaltare, både skickligt och korrekt, hittat mer intressanta ideer bland mindre bolag och investerat pengarna klokt, och därmed fått betalt för det. Men andra fonder gör en distinkt uppdelning mellan stora bolag och mindre och medelstora. Dvs det är deras Småbolagsfonder som har mandat att investera i små- och medelstora bolag, medan Sverigefonden får investera i Stora. Det gör att vissa Storbolagsfonder per automatik går sämre än andra Sverigefonder när stora bolag går sämre. De behöver inte vara dåliga förvaltare för det. De kan till och med vara skickliga, och valt rätt stora bolag, bland alla stora bolag. På samma sätt kan en fond som ligger högt i listan ha en del små- och medelstora bolag, men inom det universet valt bolag som gått sämre.

Med tanke på att vissa av Sverigefonderna har ett småbolagsbias så borde man se hur de går över en cykel, dvs under en cykel där Stora bolag både går bra och dåligt, och där Små- och medelstora går bra och dåligt. Då skiljs nämligen agnarna från vetet.

Ibland kan man göra det enkelt och se till den riskjusterade avkastningen. Dvs hur har avkastningen varit i förhållande till vollan. Men eftersom småbolagsvollan har legat så pass nära Storbolagsvollan så ger inte det någon fair bedömning.

Det finns inget som säger att Stora bolag ska ge högre eller lägre riskjusterad avkastning än Småbolag… eller tvärtom! Naturlagen säger förstås att ett bolag som har 10miljarder i Omsättning har det svårare att dubbla sin försäljning än en bolag med 10mkr i omsättning. Det borde därmed limitera potentialen för vinsttillväxt. Men bland småbolagen finns det inte bara ”vinnare” utan även ”förlorare” så sett till hela tillgångsklassen, över en cykel, behöver det inte bli bättre än Storbolagen. Förlorarna, dvs bolag som går i putten, är färre bland storbolagen. Euforiska sparare missar oftast den aspekten.

Men man kommer inte heller ifrån det faktum att vissa fonder med 10 miljarder + i förvaltat kapital har en viss trögrörlighet och har svårigheter att dra nytta av småbolagsbias, även om de har tillåtelse att göra det. De är helt enkelt för stora.

En mer relevant utvärdering hade varit om man först separerade fonder som är tvingade till att bara investera i Stora Bolag. De fonderna ska sedan utvärderas mot OMXS30 med återlagda utdelningar. Man ska även göra en riskjusterad bedömning. Dvs först ska man slå index i absoluta termer, men man ska även ha gjort det med en högre riskjusterad avkastning. Då har man gjort något beundransvärt.

Övriga fonder, med flexibla mandat, borde jämföras med ett flexibelt index. Inte SIX PRX eller andra index med storbolags Bias. Kanske ett likaviktat index, dvs om förvaltaren kan välja mellan ericson eller ett litet teknikbolag, så borde även index avspegla den här möjligheten på ett bra sätt. Utdelningar ska återläggas, och sen ska man göra samma utvärdering som vid ovan exempel. Då kan vi börja prata om vilka fonder som levererat eller ej!

Avslutningsvis vill jag bara säga att 9 månader är för kort tid. Jag gillar nyckeltalet KONSISTENS när det kommer till fonder. Den går att formulera på många sätt men jag gillar den som mäter 12m rullande överavkastning mot index. Sett över minst 36 månader. Fonden ska outperforma i 80%+ av fallen. Då verkar förvaltaren jobba med en strategi som kan vara värd att titta närmare på! Men det gäller att fonden har konsistens mot RÄTT index. Slarva inte där!

Lycka till!

Kommer NFP in för starkt på fredag, typ 200k+, kommer marknaden att bli ännu mer stärkt i sin tro att FED höjer i december. Detta sätter press på räntorna  vilket är dåligt för aktiemultiplarna. Särskilt nu när de är så höga! Jag tror inte att eventuella tillväxt och vinst revideringar klarar kompensera för detta. Vinstestimaten, som jag tidigare redogjort för, är redan rätt högt ställda. Särskilt jämfört med Q1 och Q2.

Kommer siffran in dåligt, typ kring 130k och nedåt, så kommer marknaden också att bli besviken. 2H16 är en period där konjunkturen ska ta fart då oljan och dollarn inte tynger längre. Dessutom har vi inte omvärldsfaktorer som Brexit och Kina som spökar längre. Amerikanska konjunkturen har burits upp av den privata konsumtionen vars köpkraft är korrelerad med jobbskapandet. En alltför dålig siffra kan få analytikerna att skruva ner sina förväntningar vilket aldrig är bra. Dessutom, går surpriseindex dåligt, går börsen dåligt.

En siffra som är bättre än fg 150k och inline med förväntningarna vore det bästa. Typ 160-180k.

Idag kommer PMIs från tjänstesektorn. Normalt sett tittar jag bara på den Amerikanska siffran. Men det kan ändå vara värt att nämna att Europas kom in ok på 52,2 mot prel 52,1 och fg 52,8. UK kom in på 52,6 mot prel 52,2 och fg 52,9. Det tuffar på.

I eftermiddag kom USA PMIs.

PMI Service kom in på 52,3 mot prel 51,9 och fg 51,0… stark vändning!

ISM Non Mfg, som är snäppet viktigare, kom in på 57,1 mot väntat 53,0 och fg 51,4. Sicken JÄVLA vändning. Särskilt Sysselsättningskomponenten var super duper stark!

Soft patch är över och USA drar. Jobbdatan på fredag kan fortfarande komma in lite dassigt, men det är en laggande siffra. ISM Mfg och ISM Non Mfg visar att det stundar bättre tider.

Det här innebär TVÅ saker

1, Att vi inte behöver vara oroliga längre för inbromsningen, utan USA ser ut att växla upp igen. Det borde ge en viss knuff uppåt!

2, MEN, de här borde också innebära att sannolikheten för en december höjning är mycket stor. Räntorna lär fortsätta stiga. Jag talar om 2% för 10 åringen, och 1% för 2 åringen. Frågan är hur det slår mot multiplarna. Dyrt kan också bli dyrare.

Jag hoppas på ett sista uppställ nu…. sen får vi se. Jag tycker inte värderingarna talar för aktier. Det borde komma bättre köpläge innan årets slut!!!!

Johnny på Carnegie, tycker Deutsche ser intressant ut tekniskt….

ISM Mfg kom in hyggligt i måndags. ISM är en tillförlitlig guide för BNP tillväxt kommande kvartal. Säga vad man vill, men tittar man på snittet av ISM under juli-aug-sep så pekar de, tyvärr, på en ganska måttlig tillväxt under Q4.

Om vi kan 1, riva av valet i början av november med Clinton som president, 2, datan fortsätter att rulla in ok 3, Q3orna inte leder till nedrevideringar ….. ja då borde US 10 yrs Treasury Bond, dvs ”tioåringen” kunna stiga mot 2% i december. Hur bra är det för multiplarna? Ok, optimismen driver sentimentet som visserligen kan göra en dyr börs dyrare…. men till vilken risk? Jag gillar att tjata som många vet… därför vill jag ännu en gång poängtera att: Aktier ska man köpa när risken är låg, och det är den INTE när värderingarna är höga, och det anser jag att dem är nu!

Se nedan chart från Deutsche…

Idag gör man en stor grej av att Ericson varslar 3,000 personer i Sverige?

Jag undrar lite ödmjukt. Varför är det ingen som hyllar bolaget att de tar tuffa beslut?  Hade de inte klarat det så kanske vi inte har kvar nåt Ericson om några år?

Alla ni som är så lyriska kring svensk ekonomi och tycker att Ingves borde höjt räntan för längesen. Ni kan ju inte tycka det här varslet är några problem…. svensk ekonomi är ju så stark att de borde ha nya jobb på en eftermiddag. Särskilt om de är beredda att flytta på sig??????

Textilindustrin skördade 70,000 jobb. Det är modern tids största, dvs efter jordbrukssamhällets kollaps, varsel. Till Sverige har det kommit 180,000 flyktingar där de flesta saknar jobb. Många utan utbildning och relevant arbetslivserfarenhet. Det är ett rätt mycket större utmaning än Ericson, där 90% lär ha ett jobb inom 18 månader. Åtminstone om man drar paralleller till hur det gått för SAAB anställda. Vi kanske borde diskutera hur vi ska få de nyanlända i arbete istället?

Sätter inte dagens varsel fingret på vad det egentligen handlar om? Dvs hur viktigt det är att våra unga, oavsett bakgrund, skaffar sig relevant utbildning så att vi kan konkurrera i framtiden? För att de ska ha möjligheten så måste vi ha en fungerande grundskola, där det även ställs krav på barn och föräldrar? Är det då läge att bara bråka om ägarformen för våra skolor. Ska vi inte fokusera på att stötta skolor som håller en hög kvalitet och utveckla skolor som inte håller måttet istället? Detta oavsett ägarform!

Trevlig kväll

Ps. Dax stängde gapet ikväll! Imorgon kommer Pmi’s för tjänstesektorn. De kan nog driva de stora indexen mot AYH om de kommer in hyfsat! Ds

Markits siffra kom först in på 51,5 mot preliminära 51,4 och fg 52,0…. inline och lite av en axelryckning. Den driver inte börsen någonstans.

Sen kom världens, förmodligen viktigaste, framåtblickande makrosiffra. ISM Mfg Index. Den kom in på 51,5 mot väntat 50,3 och fg 49,4. Bättre än fg och bättre än väntat! New Order kom in på 55,1 mot fg 49,1.

Tjohoo, den vänder upp! Soft patch är över! Surpriseindex har bottnat ur!!!!

Har inte studerat underkomponenterna i detalj men spontant är det en bra siffra, som borde kunna hjälpa oss över 1446 motståndet!!!

Nu ska man inte bara se den här siffran isolerad, utan ta in att Consumer Confidence datan också varit bra, vilket är viktigt då många varit rädda för hushållens inbromsning efter sommaren.

Ovanpå detta har vi stabil Europa och Kina data. Det har vi visserligen haft hela tiden,…. men det är ändå bra i kombination. Sen måste man komma ihåg att nivån på ISM ändå pekar på fortsatt måttlig momentum i den amerikanska konjunkturen, så vänta er ingen 3%+ tillväxt i det korta perspektivet.

Nu kan det bli bra börs i veckan fram till NFP på fredag. 170k väntas. Kommer den in under 150k så blir det nog sura miner igen. Kommer den in över 200k så kommer man börjar bli orolig över räntehöjningar. Så det är känsligt! Vi har lite service PMI´s på onsdag, som är viktiga, men sett ur ett börsperspektiv är de mindre viktiga än Mfg PMI då de brukar lagga.

MEN i det korta perspektivet är man alltså INTE orolig för

1, att makrodatan försämras

2, att FED ska höja

3, att Kina ska hårdlanda

4, att Brexit ska ställa till problem

5, att Tyska banker ska gå omkull

6, att Trump ska bli president

7, att oljan ska krascha

Detta driver marknadens positiva momentum i det korta perspektivet. Det fina med momentum är att det är så härligt att sitta med, och att det känns så rätt! Det dåliga med momentum är att NÄR man upptäcker trenden, så är det oftast rätt sent och en hel del är redan diskat i marknaden. Då är det inte så smart att luta sig mot momentum i det medellånga perspektivet.

Jag siktar på 1475-1500 vid stängning över 1446. Gör mig redo att kliva av fundamentalt, då börsen inte är billig längre, och Q3orna har potential att göra en besviken med negativa revisions som följd. Höga multiplar i kombination med räntehöjningar är också en giftig coctail som marknaden lär börja fokusera på efter valet!

Förra tisdagen var lite av ett trendbrott när den Amerikanska datan kom in bättre än väntat. I fredags hade vi ytterligare data, som på det hela taget var bra!

Core PCE kom in på 1,7% mot väntat 1,7% och fg 1,6%… som väntat och ingen game changer. FED har en helårsprognos som säger att Core PCE ska bli just 1,7% i år. Så för en gång skulle har de haft rätt! Men som alla vet så är det ingen ko på isen. Inflationstrycket speglar just en ekonomi går framåt, men i ganska lugnt tempo. Jag förstår att FED vill kliva av den expansiva Penningpolitiken, och gå mot en Balanserad. Någon Åtramande PP är fortfarande inte aktuellt!!!

Michigan, som mäter konsumentförtroende kom in på 91,2 mot väntat 90,0 och fg 89,8. Okej, inte lika bra som ConsumerBoards siffra förra tisdagen, men inte dålig heller. Känns som att de amerikanska hushållen ändå är på ganska hyfsat humör.

Men den stora siffran i fredags var Chicago PMI. Den kom in på 54,2 mot väntat 52,0 och fg 51,5. Otroligt bra!!!! Eftersom den har haft ganska god bäring på ISM så är det inte utan viss spänning som jag väntar på ISM/PMI i eftermiddag. Den här siffran kan vara avgörande för om vi ska bryta upp eller falla tillbaks under veckan. På fredag kommer NFP, som lär sätta tonen efter det!

Det är ändå ett lite knepigt läge där man måste väga samman Valet, Q3or, Värdering och Markodata. Kanske blir Valet en icke incident, kanske vänder makro upp, kanske kommer Q3orna in starkt. Men kan en dyr börs blir dyrare då?

Vi tar ett steg i taget. Valet är, i likhet med Brexit, ganska binärt. Dvs antingen är man orolig för att Trump ska vinna, eller inte. JUST NU är man inte det, så man kan säga att Valets inverkan på marknaden nu är Noll till svagt positiv. Men det kan ändras snabbt, och trigger skulle jag säga är om Mexikanska Peson går över 20 mot dollarn.

Det har även rullar in en del PMI data.

Kina Mfg PMI kom in på 50,1 mot väntat 50,1 och fg 50,0. Den officiella siffran kom in på 50,4 mot väntat 50,5 och fg 50,4. För tjänstesektorn kom den in på 53,7 mot fg 53,5. Inline och stabilt med andra ord. Den bekräftar alltså dagens syn på Kina. Därmed är det inte heller börsdrivande data. Renminbi spot bekräftar detta också!

Tyska Mfg PMI kom in på 54,3 mot prel 54,3 och fg 53,6… starkt men inline. För Eurozonen kom den in på 52,6 mot prel 52,6 och fg 51,7.. starkt men inline. Datan är exakt som Prel PMI var för nån vecka sen, och IFO var ju också bra, så rent börsmässigt spelar det mindre roll egentligen. Det är bara att konstatera att Europa sett rätt okej ut relativt förväntningarna för 3 månader sedan. Surpriseindex stiger. Detta är bra, men vi behöver USA med oss för den övergripande trenden.

UK Mfg PMI som jag egentligen inte följer kom in på 55,4 mot väntat 52,1 och fg 53,3… ingen bryr sig om Brexit här inte!

Om vi summerar, så är det egentligen bara Chicago PMI som sticker ut och optimismen är därmed kopplad till att ISM överraskar idag, och att den soft patch vi såg i september är över. Man hoppas att amerikanska surpriseindex ska vända upp! Tittar man på den amerikanska räntemarknaden dvs, 2 yrs, 10 yrs, 10-2 spread, usd/eur… så har ju inte den gått ”bananas” av glädje. Aktiemarknaden rycks med som vanligt!!! Men jag vill ändå inte ta ställning vem som har rätt…… låt oss invänta ISM/PMI i eftermiddag.

Ser man till OMX så touchade den mitt gamla target på 1450 nu på morgonen. Tyskland är stängt idag. Hade tysken varit öppen hade den säkert stängt gapet på 10,611. Man är frestad att tänka att OMX är på väg att bryta upp, och kommer ISM in starkt, så är chanserna hyfsade. Men man ska också komma ihåg att vare sig SPX, DAX, Eurostoxx 50 eller 600 har brutit upp, utan befinner sig fortfarande i en typ av konsolidering. Därför ska man nog tygla sin tekniska optimism kring OMX…. den kan leda, men den kan också finta!!!

Som sagt, invänta ISM, är den inline eller sämre, var försiktig. Är den klart bättre så kan vi klättra vidare mot 1475-1500. OMX stängning över 1446 är tekniskt positivt, under är negativt.

Nedan chart ger lite input om USAs statsskuld, räntan de betalar på den, budgetunderskott etc.

Värt att notera,

Statsskulden ligger på 106%. Det är högt, men så länge som budgetunderskottet är lika stort som BNP tillväxten, så är skulden, mätt som BNP%, oförändrad. Det gör att man kan köra underskott på ca 2-3%.

Men vad kostar statskulden? Jo räntan på den senaste 2-3 åren ligger på ca 2,5% Av BNP. Det betyder att om man vill uppnå ett budgetunderskott på ca 2,5%, så måste Primära Balansen vara på ca 0%. Dvs budgeten innan räntekostnader måste balansera.

My take är fortfarande… oavsett President som blir vald så är de mer eller mindre tvingade att köra en Primary Budget som är hyfsat balanserad. Man kan hålla den som är idag. Men om man vill öka utgifterna, så måste man öka skatterna. Om man vill sänka skatterna så måste man sänka utgifterna. Det blir rätt tajt! Därför kan kandidaterna lova brett just nu… men risken är att de kommer hålla tunt!

Ha en skön vecka!

ps. Oljan är intressant då den visar styrka. Men den har bildat ett gap efter sig som den lär stänga på 49,25. Sen finns det gott om motstånd kring 51 och AYH. Så uppgången känns, rent teknisk, som begränsad. På sin höjd till 55-56usd. Frågan är om det finns någon fundamental game changer därute? Överrenskommelsen i Algeriet var ju historisk, men dess inverkan på global supply/demand dynamics är begränsad.

Om man tänker lite positivt så skulle man kunna tolka oljan rent tekniskt som att konsolideringen som pågått sedan i juni är på väg att ta slut och att vi är på väg att bryta upp. I så fall skulle man kunna stretcha kalkylen mot 60ish usd. Men för att detta ska bli verklighet så måste vi ha fundamenta med oss. Någon av följande punkter måste uppfyllas:

1, Utbudet minska väsentligt framöver. Kommer OPEC att överraska ytterligare och dra ner produktionen väsentligt? Alternativt att dagens lagernivåer, som är på en historiskt hög nivå, skulle trilla ner i källaren. Njae, känns inte så troligt!

2, Efterfrågan måste accelerera utifrån dagens prognoser. Dvs Global BNP prognos, och den Amerikanska i synnerhet, måste skruvas upp. Inte heller super troligt?

3, Dollarn måste försvagas ordentligt. Hmm, ja det kräver nästan att FED blir superduvig vilket skulle vara resultatet av något väldigt tråkigt, vilket kommer påverka punkt 2 negativt.

Så frågar ni mig, så är ett brott och större uppställ inte särskilt troligt. Det skulle i så fall prisa in nåt under 2017 som vi inte ser just nu!!!

ds.

Idag kommer Michigan index. Det är viktigt att den pekar i samma riktning som Consumer Boards siffra som kom i veckan. Vi har även Chicago PMI. Det är den lokala PMI siffran som historiskt har matchat ISM bäst. ISM kommer på måndag. Vi har även Core PCE i eftermiddag. Det är den enskilt viktigaste siffran för FED. Men den kommer dock inte vara någon kioskvältare.

Ser man till SPX så har alla korta gap stängts. Nu finns det bara på nedsidan där det första ligger typ 5% ner. DAX har också gap på nedsidan, men har senaste veckan bildat två nya högre upp på 10611 samt 10370. Det första är nästan i paritet med OMX kring 1475-1500 om vill vara lite positiv, och det senare är i paritet med 1448ish motståndet. My take är att dagens data, tillsammans med nästa veckas viktiga data, samt presidentvalskampanj, Q3:or etc kommer vara avgörande för om vi kommer återigen testa 1448, kanske passera och sätta en sista topp, ELLER vi på nytt kommer utmana 1400 stödet, och sen kanske fortsätta ner till 1350ish osv….. det är sjukt spännande tider, om än svårtolkade.

Fredde ställde en intressant fråga, ”Vad är normal ränta idag? Dvs idag anser man att styrräntan är onormalt låg. Någon gång kommer man höja och då kan man fråga sig, vad är the new normal”

Det är inte en helt lätt fråga att besvara, då man måste fråga sig vad som är ett normalt tillstånd i ekonomin. Vad är det som säger att dagens tillstånd inte är normalt? Alltså inte normalt ur ett historiskt perspektiv, utan normalt när vi ser tillbaks om 20 år. När man jämför historiskt så såg världen annorlunda ut och cyklerna var mycket tydligare och kraftigare. Kanske ska vi tillbaks dit så småningom, kanske inte? Tidigare när man diskuterat ”normal ränta” så har man oftast lutat sig mot den sk. Taylor Rule. Läs mer på https://en.wikipedia.org/wiki/Taylor_rule. Den verkar dock ha sina brister!!!

Hur som helst, räntorna vilka man än pratar om är kopplade till styrräntan. Styrräntan beror på val av penningpolitik, som grovt kan delas in i expansiv, balanserad och åtstramande. Vilken penningpolitik som råder beror på det underliggande inflationstrycket (även kallat kärninflation) och dess utsikter. Normalt sett är kärninflationen en funktion av tillväxt och resursutnyttjande. Tillväxt och resursutnyttjande är en funktion av många parameterar, men där köpkraft är en av de viktigaste. Köpkraft = Antal jobbare X deras lön.

På ett globalt plan har det skapats en hel del jobb sedan recessionen 2009. Det är inte så konstigt, tillväxt skapar jobb. Nya jobb skapar tillväxt. Men takten på jobbskapande har varit förhållandevis låg. Inte så konstigt, det har tillväxten också. Så de har gått hand i hand. Eftersom tillväxten har varit låg, så har jobbskapandet varit relativt lågt. Eftersom jobbskapandet har varit låg så är arbetslösheten fortsatt ganska hög. Eftersom arbetslösheten är strukturellt hög, så är inte arbetsmarknaden tillräckligt tajt. Eftersom  den inte är tajt så har vi ingen hög löneinflation. Att det skapas nya jobb ökar den globala köpkraften med lika mycket som varje nytt jobb. Men det som är kraftigt ökar köpkraften är högre löner. Detta driver inflation! Eftersom lönetakten har varit löjligt låg så har inte köpkraften ökat med mer än de nya jobben. Men detta kan komma att förändras de närmaste åren. Det är framförallt ovan, i kombination med tillväxt, som kommer avgöra vilken inflation vi får närmaste åren. Därmed val av penningpolitik, och därmed räntor.

Men det finns andra faktorer som skapar förutsättningar för hög tillväxt, och stigande köpkraft. Om jag bara tittar på det med lite sunt bondförnuft, och försöker förstå förutsättningarna för tillväxt och resursutnyttjande, så kan jag konstatera att världen idag karaktäriseras av:

1, Globalisering. Man kan i princip tillverka hur mycket som helst av vad som helst. Det medför strukturellt låg inflation.Således strukturellt lägre inflation = lägre räntor.

2, Digitalisering. Uttrycker sig på många sätt, fast där effekten är densamma som Globalisering. Således strukturellt lägre inflation = lägre räntor.

3, Stat+Hushåll är högt belånade ur ett historiskt perspektiv (definierat som Hushållens inkomster / (statlig + hushållens skulder %)). Mellan 1945 till 2008 så var belåning en viktigt faktor för tillväxten. Dels för att hushållen tog upp skuld, men även bland stater när de körde budgetunderskott. Dock har skulden sprungit ifrån inkomsterna. Löntagarnas inkomster, som faktiskt finansierar räntorna på både statlig skuld som hushållens egna skulder. Så när vi talar om tillväxt ur ett historisk ”trendperspektiv” så måste vi komma ihåg att den var dopad av att hushåll och stat också tog upp skuld som man satte sprätt på. Om de inte kan göra det i samma takt närmaste åren, så bör också tillväxt och därmed inflation bli strukturellt lägre. Å andra sidan kanske tillväxtmarknader tar upp skuld och kompenserar, men det känns som om även det ”racet” kan ha gott. Således strukturellt lägre inflation = lägre räntor.

4, Samma som ovan, dvs Skuldsättning. Om stat+hushåll har dubbelt så mycket skuld idag som för 20 år sedan, så innebär det att höjer en centralbank räntan med 1% så får det samma effekt som när man för 20 år sedan höjde med 2% (dvs en skuld på 100 där räntan ökas med 1% ger 1 ränta extra. 200 i skuld som höjs med 0,5% ger också en ökning med 1 i räntekostnad). Det gör att räntehöjningar idag blir mer effektiva på att bromsa ekonomin. Det gör att man inte behöver höja så mycket som tidigare för att åstadkomma samma sak. Stigande inflation leder till högre räntor, men högre räntor bromsar snabbt ekonomin, varpå inflationen faller tillbaks, varpå räntorna faller tillbaks.

5, När centralbanker ska återställa sina balansräkningar i framtiden. (Dvs omvänd QE) så leder det till strukturellt högre realräntor. (på samma sätt som QE idag lett till strukturellt fallande realräntor). Stigande realräntor har en bromsande effekt på tillväxt, och därmed inflation, och därmed räntor.

6, Väldigt få länder vill se sina valutor stärkas… för det slår mot export, som slår mot tillväxt. Det motverkar inhemsk produktion, som slår mot tillväxt. Det gynnar import som slår mot tillväxt. Därför vill man hålla igen med räntehöjningar vis a vis sina tradingpartners (I Sveriges fal ECB). Det gör att man håller tillbaks räntehöjningar. Men samtidigt skapar inte expansiv PP tillväxt. Det gör att vi undviker negativ tillväxt. Det är något man missuppfattat senaste åren när man kritiseraar penningpoltiken. Många säger att den inte fungerat för att tillväxten varit låg. Jag säger att den fungerat för att tillväxten hade varit ännu lägre utan den. Beviset är rent matematiskt. Om räntorna hade varit 2% högre så hade hushållen haft ca 100 miljarder mindre i plånböckerna varje år. Staten hade sett en räntebelastning på ca 25-30 miljarder på budgeten, och givet att man vill ha en balanserad budget, så hade man antingen fått höja skatterna, alt sänka välfärdskostnaderna. Båda negativt för tillväxt.

Om man summerar ovan 6 punkter så kan man nog med fog säga att vi har lite av en ny situation. En ny situation som sannolikt innebär att inflationen kommer vara strukturellt lägre under många år. Detta innebär att the new normal rate ligger lägre än vad styrräntan gjort historiskt. Frågar du mig så ligger en ny normal styrränta kring 1,5-2,0% (Typ balanserad Penningpolitik när inflationen går mot 2%). Jag tror att i framtiden så kommer åtstramande penningpolitik (dvs där inflationen går klart över 2%, och där centralbankerna måste lägga styrränta över inflationen, för att skapa positiv realränta) vara något väldigt ovanligt, och när det händer så kommer det pågå under en mycket kort tid (då stramare penningpolitik  snabbt biter på tillväxt och inflationsförväntningar då de stigande räntekostnaderna snabbt slår mot tillväxt)

Säg att taket på styrräntan därför ligger på 2,5-3,0%.

Så mitt ”bet” är att styrräntan de närmaste 10 åren kommer ligga mellan -0,5% och 3%. Men ett normalläge kring 1,5%.

Det betyder att den korta räntan på ett bostadslån kommer ligga mellan ca 1,5% och 5,5%, med ett normalläge kring 3,5%. Före ränteavdrag. Efter ränteavdrag blir spannet cirka 1,0-4,0% med new normal kring 2,5%.

Se nedan hur jag härleder styrränta till bolåneränta (inom parentes 3% styrränta):

Styrräntan -0,5% (3%)

ger

3m Statsskuldväxel -0,5% (3%)

ger

Stibor 3m (som finansierar de korta bostadslånen) -0,5% (3,5%)

ger

3m bostadslån 1,5% (5,5%)

Det som hade kunnat sabba ovan resonemang är om 1, produktionspriserna tar fart i Kina och övriga Asien och globaliseringens effekter klingar av 2, skuldsättningen blir låg igen och framkallar en ny våg av att ta nya lån.

Det är därför som jag har pratat om att 100% av hushållen i Sverige måste klara 5% ränta på sin skuld. Då kommer de nämligen aldrig att hamna i knipa pga ränteuppgång. Klarar man inte det har man för mycket lån. Punkt. NÄR alla klarar det, så har vi rätt skuldsättning, och när vi har det så vet vi att fastighetspriserna är rätt prissatta. Då behöver vi inte spekulera i om det är en bubbla eller ej. Det hade varit en rätt stor samhällsnyttig vinst kan jag tycka!

Inför man ett skuldkvotstak på 5X bruttolön, så når man detta mål tror jag. Övriga åtgärder och regleringar är helt onödiga, och har dessutom bieffekter som är rent utav skadliga!

Nedan chart är kul. Den visar den rullande 10-årsavkastningen, på årsbasis, över SPX och den 10-åriga statsobligationen. Aktier är på lång sikt, nästan alltid bättre. Min tro att de närmaste 10 åren garanterat kommer vara bättre. Så man ska ha aktier, FAST inte hela tiden, då vissa perioder kommer vara svaga.

Ovan chart visar vaför alla var så positiva år 2000. Aktier hade då gett 15-20% om året på lång sikt. Då myntades Buy and Hold. På samma sätt kan man förstå varför obligationsfonder är så poppis idag. De har gått bättre än aktier på lång sikt, till lägre risk dessutom. Statspapper är negativ ränta. Företagsobligationer regerar!!!! Men historien borde lära oss bättre! Räntor kommer inte gå bättre än aktier kommande 10 år. Å andra sidan går inte aktier bra hela tiden.

Ovan chart visar det alla egentligen borde veta. En buy and hold strategi när det kommer till aktier fungerar bara om du har minst 20 års horisont. Dvs om du kräver 10% årlig avkastning, vilket borde vara rimligt krav på aktier givet avkastningen för obligationer, och kompensation för risk (dvs att du under långa perioder får utstå kraftiga värdeminskningar) så kan du dra ett streck  vid 10%. Då upptäcker du att en 10-års horisont inte räcker för att uppfylla ditt krav. Även om du skulle ha ett chart som sträcker sig tillbaka till 1945 så visar det samma sak. Tillämpar man en Buy and Hold strategi räcker inte 10 år som horisont om du kräver 10% avkastning. Du måste upp i 20 år för att vara säker.

Det ger dig insikter. Har du inte 20 års horisont, så borde du överväga att blanda upp aktier med tryggare tillgångar. Givet att du inte vill eller kan vara aktiv. Däremot om du förkastar Buy and Hold, och investerar bara när risken är låg, och står utanför när risken är hög, så kan det bli riktigt bra. Vad är hög risk? Risken är hög när värderingarna är höga. Visst man kan tjäna pengar på kort sikt, men på lång sikt är förutsättningarna sämre. Risken är låg när det är tvärtom! Idag är risken hög, men inte screaming high. Men tillräckligt hög för att man ska dra ner exponeringen och sitta med fingret nära säljknappen.

Vad är då låg och hög värdering?  Det är rätt enkelt. Om man är långsiktig utan ambition att tajma marknaden, så skulle jag rekommendera följande:

Tillverka ett chart med två kurvor, en som visar

(Pris/pbv) + (pris/fwd pe*10) / pris-1) /10

Vad visar den. Jo tänk dig att marknaden handlas på 100kr. P/Bv ligger på 2ggr. fwd PE ligger på 15. Det betyder att EK i marknaden är 50kr. Vinst 6,70kr. Om du som ägare av aktier tänker dig att du är ägare till EK + framtida vinster i 10 år. Så blir det 50kr + 6,70kr x 10= 117kr. (Dvs du antar att vinsten är flat i 10 år). Efter 10 år så är du rättmätig ägare till EK + alla vinster (+utdelningar men de utgår ju från vinsten). Om du då har satsat 100kr så har du 117 kr. Det är 17% avkastning på 10 år. Eller 1,7% om året. Det är den sista siffran som är intressant. Inte om den är hög eller låg i ABSOLUTA termer…. utan bara hög eller låg ur ett historiskt perspektiv. När den är under medel så är marknaden attraktiv, när den är över är den oattraktiv. Alltså det finns förutsättningar för uppgång samt nedgång på lång sikt.

Jag tänker mig en Buy and Hold strategi så länge som kurvan inte ligger 1 std avvikelse över det historiska snittet. Då hoppar man av, och avvaktar till den går under medel. Då köper man igen. Den här tajmar man inte marknaden med, men du fångar the big Picture. Nån kanske hävdar att i toppen av konjan är vinsterna höga, PE lågt.. och tvärtom vid botten. Sant. Men detta kompenseras av att PBV är hög när vinsterna är höga. Och tvärtom. Någon kanske är sugen på att bara använda PBV? Problemet är att du kommer hoppa av för tidigt. Vinster spelar också roll, inte bara EK.

Ovan kurva bör även kompletteras med en räntejusterad. Då tar man helt enkelt bara 1,7%, från ovan, minus den 10-åriga statsobligationen. Det visar alltså din premie över riskfria räntan med samma horisont. Även den här siffran säger ingenting i absoluta termer, utan ska bara ses utifrån historiskt snitt. Är marknaden dyr eller inte?

Dessvärre kan jag inte visa ett chart som visar just detta….. men jag har tidigare tittat på SPX som visar att detta fungerat historiskt.

Men återigen. Du tajmar inte marknaden. Du kan lätt ligga fel i 2 år, vilket kräver is i magen. Men det är något de flesta borde ha i sitt långa sparanden.

Alternativet är att köra Buy and Hold hela tiden…. men då måste du ha minst 20 års horisont för att vara säker.

Trevlig helg!

Så här skriver Ludde, en av bloggens vänner:

Ga Stan vill ha löneinflation och den skall vara nominell. Annat godtas ej. Anders Borgs jobbavdrag får ej räknas in ej heller annan skattesänkning. Men det är väl denna löneinflationen som är grunden till allt ont 60 000 sömmerskor i Borås som sydde Algots och andra märken. Facket krävde högre löner.
Produktionen flyttades till Finland
Facket där krävde högre lönen
Produktionen till Portugal
Så följer China, Thailand, Pakistan m.m.
Nu är HM på väg in i Eritrea och Etiopien
Hade vi ej haft löneinflation då hade vi haft jobben kvar. Skatten hade varit anpassad efter, bostadspriserna, sjukvårdskostnaderna o.s.,v.

När Ronald Reagan var president var inflationen rekordhög. Den legendariske FED-chefen Paul Volcker fick den ned. Nu vill Ga Stan ha Volckers arbete ogjort.

Trump vill ha produktionen tillbaka till USA. Om USA uppfinner alla tekniska tekniska nationer, då skall de ej tillverkas i China eller Texas är parollen.

Hur skall detta gå till om vi får en löneinflation?

DET HÄR ÄR MITT SVAR:

60,000 sömmerskor som inte kunde konkurrera med omvärlden är inget vi ska ha.

Eller du vill kanske att vi ska ha tillbaks TeKå industrin, eller varför inte Varvsindustrin också? Eller vänta, varför nöja sig med det. Varför inte önska tillbaks tiden när vi alla jobbade inom jordbruket. Gud vad bra det var då!!!! Att de jobben försvann pga att de inte var konkurrenskraftiga var jäkla synd. Nej, det var bättre förr. Om alla hade accepterat samma eller lägre löner, och därmed kringgå konkurrenskraften, dvs att någon kan göra det billigare eller bättre, så kunde 80% av befolkningen varit bönder fortfarande. Det hade varit fint det! Spotify och sådana jobb där skickliga ungdomar, som är konkurrskraftiga, och har en lön på 85,000 månaden, det är ett riktigt otyg och borde avskaffas!!!

Det är skillnad på löneinflation och löneinflation. För det första ska INGEN människa anställas om hen inte är konkurrenskraftig i det hen gör. Dvs produktivitetsvinsten måste överstiga kostnaden. Därför måste vi hela tiden bli bättre, vilket vi blir om vi investerar i teknisk och utbildning. Inte av att frysa eller sänka löner för att vi inte kan konkurrera. Det finns inga exempel historiskt där det har varit bra.

Jag vill att det skapas fler jobb!!! Det är vad jag vill. Då stärks köpkraften vilket gynnar ekonomin. En stark ekonomi gynnar staten, vilket gör att välfärden kan bli god. Eftersom utanförskapet blir mindre med fler i arbete, samtidigt som staten får mer resurser med ökad tillväxt, ja då kan vi alla få en bättre välfärd SAMTIDIGT som fler har jobb. Det är eftersträvansvärt!

Klicka på nedan och titta på den blåa linjens LUTNING mellan sommaren 2005 och sommaren 2008. Det var senaste gången Sverige hade klassisk högkonjunktur.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattning-per-manad/

När vi tog oss ur den relativt korta recessionen så fick vi SAMMA LUTNING mellan januari 2010 och januari 2011. Därefter har den inte gjort det!

Point being.

Om kurvan haft samma lutning mellan jan 2011 fram till idag, som den hade under 05-08 så hade ca 200,000 människor MER varit i arbete. Arbetslösheten hade då legat på ca 4%. Löneinflationen hade varit bättre. Köpkraften hade varit högre. Tillväxten hade varit högre. Skatteuttaget hade varit högre (även om det i procent hade kunnat vara samma). Bättre på alla sätt! De som är oroliga för att landet inte klarar finansiera vår solidariska väg, hade kunnat vara lite mindre oroliga allt annat lika!

Det är detta jag saknar.

Ett kvitto på det får du när du tittar på den svenska mätningen över Konsument förtroendet. Ironiskt nog kom den idag!!!

Det svenska konsumentförtroendet, som visserligen är en variabel jag egentligen inte följer, kom in på 100,4 mot väntat 93,9 och fg 94,6. Bra.

Men zoomar man ut lite får man en annan bild. Under åren 05-08 så snittade det kring 110. När optimismen spirade under 10/11 (delvis som en relief av att världen inte gick under efter Lehman och Great Recession 2009) så låg den också på ca 110. Men sedan 2011 har den horat runt kring 95-100.. med en botten kring 87 och temporär topp på 105.

Om nu Sverige går så jävla bra, varför taktar inte den på 110?

Nej att den taktat runt 95-100 senaste åren är helt i samklang med jobbskapartakten och löneinflationen, som också är klart under average.

Det som många förväxlar med högkonjunktur är hur fastighetspriserna går i vissa delar av landet. Hur vissa belånade människor med hyfsade inkomster konsumerar som there is no tomorrow för att deras räntekostnader ligger på 20% av vad de budgeterat med. Dvs vi har en räntedopad konjunktur som beror på att VISSA delar grupper i samhället, vissa branscher och vissa geografiska regioner går bra.

Men att tala om en wide spread högkonja…. det är helt enkelt fel.

Sen kanske vi inte orkar ta oss upp till en sån den här gången. Vad vet jag? Det hade varit synd!

Men fram tills vi vet det så kan vi väl ändå försöka skapa så många jobb det bara går, och då kanske Svensson kan få förmånen att få lite högre lön när året är slut, till skillnad från nu när det uppenbarligen är ”the employers market” och ett lönesamtal låter i stil med ”nämen inflationen är ju så låg och bla bla bla så vi kan inte höja din lön med mer än 2% från 30,000 i månaden till 30,600kr”. 600 SPÄNN, som är 400 efter skatt. Det är 20 spänn efter skatt och arbetsdag. Det räcker ju inte ens till en latte!!!!!!

Jag vill INNAN vi ska in i nästa lågkonja, ge vanliga knegare chansen att säga. ”okej, så du erbjuder mig 30,600kr. Då får jag nog tacka för mig för att firman på andra sidan gatan vill ha mig för 33,000kr. Bye Bye”

Det är den typ av löneinflation jag vill ha….