Kortsikt's Blog

Markits siffra kom först in på 51,5 mot preliminära 51,4 och fg 52,0…. inline och lite av en axelryckning. Den driver inte börsen någonstans.

Sen kom världens, förmodligen viktigaste, framåtblickande makrosiffra. ISM Mfg Index. Den kom in på 51,5 mot väntat 50,3 och fg 49,4. Bättre än fg och bättre än väntat! New Order kom in på 55,1 mot fg 49,1.

Tjohoo, den vänder upp! Soft patch är över! Surpriseindex har bottnat ur!!!!

Har inte studerat underkomponenterna i detalj men spontant är det en bra siffra, som borde kunna hjälpa oss över 1446 motståndet!!!

Nu ska man inte bara se den här siffran isolerad, utan ta in att Consumer Confidence datan också varit bra, vilket är viktigt då många varit rädda för hushållens inbromsning efter sommaren.

Ovanpå detta har vi stabil Europa och Kina data. Det har vi visserligen haft hela tiden,…. men det är ändå bra i kombination. Sen måste man komma ihåg att nivån på ISM ändå pekar på fortsatt måttlig momentum i den amerikanska konjunkturen, så vänta er ingen 3%+ tillväxt i det korta perspektivet.

Nu kan det bli bra börs i veckan fram till NFP på fredag. 170k väntas. Kommer den in under 150k så blir det nog sura miner igen. Kommer den in över 200k så kommer man börjar bli orolig över räntehöjningar. Så det är känsligt! Vi har lite service PMI´s på onsdag, som är viktiga, men sett ur ett börsperspektiv är de mindre viktiga än Mfg PMI då de brukar lagga.

MEN i det korta perspektivet är man alltså INTE orolig för

1, att makrodatan försämras

2, att FED ska höja

3, att Kina ska hårdlanda

4, att Brexit ska ställa till problem

5, att Tyska banker ska gå omkull

6, att Trump ska bli president

7, att oljan ska krascha

Detta driver marknadens positiva momentum i det korta perspektivet. Det fina med momentum är att det är så härligt att sitta med, och att det känns så rätt! Det dåliga med momentum är att NÄR man upptäcker trenden, så är det oftast rätt sent och en hel del är redan diskat i marknaden. Då är det inte så smart att luta sig mot momentum i det medellånga perspektivet.

Jag siktar på 1475-1500 vid stängning över 1446. Gör mig redo att kliva av fundamentalt, då börsen inte är billig längre, och Q3orna har potential att göra en besviken med negativa revisions som följd. Höga multiplar i kombination med räntehöjningar är också en giftig coctail som marknaden lär börja fokusera på efter valet!

Förra tisdagen var lite av ett trendbrott när den Amerikanska datan kom in bättre än väntat. I fredags hade vi ytterligare data, som på det hela taget var bra!

Core PCE kom in på 1,7% mot väntat 1,7% och fg 1,6%… som väntat och ingen game changer. FED har en helårsprognos som säger att Core PCE ska bli just 1,7% i år. Så för en gång skulle har de haft rätt! Men som alla vet så är det ingen ko på isen. Inflationstrycket speglar just en ekonomi går framåt, men i ganska lugnt tempo. Jag förstår att FED vill kliva av den expansiva Penningpolitiken, och gå mot en Balanserad. Någon Åtramande PP är fortfarande inte aktuellt!!!

Michigan, som mäter konsumentförtroende kom in på 91,2 mot väntat 90,0 och fg 89,8. Okej, inte lika bra som ConsumerBoards siffra förra tisdagen, men inte dålig heller. Känns som att de amerikanska hushållen ändå är på ganska hyfsat humör.

Men den stora siffran i fredags var Chicago PMI. Den kom in på 54,2 mot väntat 52,0 och fg 51,5. Otroligt bra!!!! Eftersom den har haft ganska god bäring på ISM så är det inte utan viss spänning som jag väntar på ISM/PMI i eftermiddag. Den här siffran kan vara avgörande för om vi ska bryta upp eller falla tillbaks under veckan. På fredag kommer NFP, som lär sätta tonen efter det!

Det är ändå ett lite knepigt läge där man måste väga samman Valet, Q3or, Värdering och Markodata. Kanske blir Valet en icke incident, kanske vänder makro upp, kanske kommer Q3orna in starkt. Men kan en dyr börs blir dyrare då?

Vi tar ett steg i taget. Valet är, i likhet med Brexit, ganska binärt. Dvs antingen är man orolig för att Trump ska vinna, eller inte. JUST NU är man inte det, så man kan säga att Valets inverkan på marknaden nu är Noll till svagt positiv. Men det kan ändras snabbt, och trigger skulle jag säga är om Mexikanska Peson går över 20 mot dollarn.

Det har även rullar in en del PMI data.

Kina Mfg PMI kom in på 50,1 mot väntat 50,1 och fg 50,0. Den officiella siffran kom in på 50,4 mot väntat 50,5 och fg 50,4. För tjänstesektorn kom den in på 53,7 mot fg 53,5. Inline och stabilt med andra ord. Den bekräftar alltså dagens syn på Kina. Därmed är det inte heller börsdrivande data. Renminbi spot bekräftar detta också!

Tyska Mfg PMI kom in på 54,3 mot prel 54,3 och fg 53,6… starkt men inline. För Eurozonen kom den in på 52,6 mot prel 52,6 och fg 51,7.. starkt men inline. Datan är exakt som Prel PMI var för nån vecka sen, och IFO var ju också bra, så rent börsmässigt spelar det mindre roll egentligen. Det är bara att konstatera att Europa sett rätt okej ut relativt förväntningarna för 3 månader sedan. Surpriseindex stiger. Detta är bra, men vi behöver USA med oss för den övergripande trenden.

UK Mfg PMI som jag egentligen inte följer kom in på 55,4 mot väntat 52,1 och fg 53,3… ingen bryr sig om Brexit här inte!

Om vi summerar, så är det egentligen bara Chicago PMI som sticker ut och optimismen är därmed kopplad till att ISM överraskar idag, och att den soft patch vi såg i september är över. Man hoppas att amerikanska surpriseindex ska vända upp! Tittar man på den amerikanska räntemarknaden dvs, 2 yrs, 10 yrs, 10-2 spread, usd/eur… så har ju inte den gått ”bananas” av glädje. Aktiemarknaden rycks med som vanligt!!! Men jag vill ändå inte ta ställning vem som har rätt…… låt oss invänta ISM/PMI i eftermiddag.

Ser man till OMX så touchade den mitt gamla target på 1450 nu på morgonen. Tyskland är stängt idag. Hade tysken varit öppen hade den säkert stängt gapet på 10,611. Man är frestad att tänka att OMX är på väg att bryta upp, och kommer ISM in starkt, så är chanserna hyfsade. Men man ska också komma ihåg att vare sig SPX, DAX, Eurostoxx 50 eller 600 har brutit upp, utan befinner sig fortfarande i en typ av konsolidering. Därför ska man nog tygla sin tekniska optimism kring OMX…. den kan leda, men den kan också finta!!!

Som sagt, invänta ISM, är den inline eller sämre, var försiktig. Är den klart bättre så kan vi klättra vidare mot 1475-1500. OMX stängning över 1446 är tekniskt positivt, under är negativt.

Nedan chart ger lite input om USAs statsskuld, räntan de betalar på den, budgetunderskott etc.

Värt att notera,

Statsskulden ligger på 106%. Det är högt, men så länge som budgetunderskottet är lika stort som BNP tillväxten, så är skulden, mätt som BNP%, oförändrad. Det gör att man kan köra underskott på ca 2-3%.

Men vad kostar statskulden? Jo räntan på den senaste 2-3 åren ligger på ca 2,5% Av BNP. Det betyder att om man vill uppnå ett budgetunderskott på ca 2,5%, så måste Primära Balansen vara på ca 0%. Dvs budgeten innan räntekostnader måste balansera.

My take är fortfarande… oavsett President som blir vald så är de mer eller mindre tvingade att köra en Primary Budget som är hyfsat balanserad. Man kan hålla den som är idag. Men om man vill öka utgifterna, så måste man öka skatterna. Om man vill sänka skatterna så måste man sänka utgifterna. Det blir rätt tajt! Därför kan kandidaterna lova brett just nu… men risken är att de kommer hålla tunt!

Ha en skön vecka!

ps. Oljan är intressant då den visar styrka. Men den har bildat ett gap efter sig som den lär stänga på 49,25. Sen finns det gott om motstånd kring 51 och AYH. Så uppgången känns, rent teknisk, som begränsad. På sin höjd till 55-56usd. Frågan är om det finns någon fundamental game changer därute? Överrenskommelsen i Algeriet var ju historisk, men dess inverkan på global supply/demand dynamics är begränsad.

Om man tänker lite positivt så skulle man kunna tolka oljan rent tekniskt som att konsolideringen som pågått sedan i juni är på väg att ta slut och att vi är på väg att bryta upp. I så fall skulle man kunna stretcha kalkylen mot 60ish usd. Men för att detta ska bli verklighet så måste vi ha fundamenta med oss. Någon av följande punkter måste uppfyllas:

1, Utbudet minska väsentligt framöver. Kommer OPEC att överraska ytterligare och dra ner produktionen väsentligt? Alternativt att dagens lagernivåer, som är på en historiskt hög nivå, skulle trilla ner i källaren. Njae, känns inte så troligt!

2, Efterfrågan måste accelerera utifrån dagens prognoser. Dvs Global BNP prognos, och den Amerikanska i synnerhet, måste skruvas upp. Inte heller super troligt?

3, Dollarn måste försvagas ordentligt. Hmm, ja det kräver nästan att FED blir superduvig vilket skulle vara resultatet av något väldigt tråkigt, vilket kommer påverka punkt 2 negativt.

Så frågar ni mig, så är ett brott och större uppställ inte särskilt troligt. Det skulle i så fall prisa in nåt under 2017 som vi inte ser just nu!!!

ds.

Idag kommer Michigan index. Det är viktigt att den pekar i samma riktning som Consumer Boards siffra som kom i veckan. Vi har även Chicago PMI. Det är den lokala PMI siffran som historiskt har matchat ISM bäst. ISM kommer på måndag. Vi har även Core PCE i eftermiddag. Det är den enskilt viktigaste siffran för FED. Men den kommer dock inte vara någon kioskvältare.

Ser man till SPX så har alla korta gap stängts. Nu finns det bara på nedsidan där det första ligger typ 5% ner. DAX har också gap på nedsidan, men har senaste veckan bildat två nya högre upp på 10611 samt 10370. Det första är nästan i paritet med OMX kring 1475-1500 om vill vara lite positiv, och det senare är i paritet med 1448ish motståndet. My take är att dagens data, tillsammans med nästa veckas viktiga data, samt presidentvalskampanj, Q3:or etc kommer vara avgörande för om vi kommer återigen testa 1448, kanske passera och sätta en sista topp, ELLER vi på nytt kommer utmana 1400 stödet, och sen kanske fortsätta ner till 1350ish osv….. det är sjukt spännande tider, om än svårtolkade.

Fredde ställde en intressant fråga, ”Vad är normal ränta idag? Dvs idag anser man att styrräntan är onormalt låg. Någon gång kommer man höja och då kan man fråga sig, vad är the new normal”

Det är inte en helt lätt fråga att besvara, då man måste fråga sig vad som är ett normalt tillstånd i ekonomin. Vad är det som säger att dagens tillstånd inte är normalt? Alltså inte normalt ur ett historiskt perspektiv, utan normalt när vi ser tillbaks om 20 år. När man jämför historiskt så såg världen annorlunda ut och cyklerna var mycket tydligare och kraftigare. Kanske ska vi tillbaks dit så småningom, kanske inte? Tidigare när man diskuterat ”normal ränta” så har man oftast lutat sig mot den sk. Taylor Rule. Läs mer på https://en.wikipedia.org/wiki/Taylor_rule. Den verkar dock ha sina brister!!!

Hur som helst, räntorna vilka man än pratar om är kopplade till styrräntan. Styrräntan beror på val av penningpolitik, som grovt kan delas in i expansiv, balanserad och åtstramande. Vilken penningpolitik som råder beror på det underliggande inflationstrycket (även kallat kärninflation) och dess utsikter. Normalt sett är kärninflationen en funktion av tillväxt och resursutnyttjande. Tillväxt och resursutnyttjande är en funktion av många parameterar, men där köpkraft är en av de viktigaste. Köpkraft = Antal jobbare X deras lön.

På ett globalt plan har det skapats en hel del jobb sedan recessionen 2009. Det är inte så konstigt, tillväxt skapar jobb. Nya jobb skapar tillväxt. Men takten på jobbskapande har varit förhållandevis låg. Inte så konstigt, det har tillväxten också. Så de har gått hand i hand. Eftersom tillväxten har varit låg, så har jobbskapandet varit relativt lågt. Eftersom jobbskapandet har varit låg så är arbetslösheten fortsatt ganska hög. Eftersom arbetslösheten är strukturellt hög, så är inte arbetsmarknaden tillräckligt tajt. Eftersom  den inte är tajt så har vi ingen hög löneinflation. Att det skapas nya jobb ökar den globala köpkraften med lika mycket som varje nytt jobb. Men det som är kraftigt ökar köpkraften är högre löner. Detta driver inflation! Eftersom lönetakten har varit löjligt låg så har inte köpkraften ökat med mer än de nya jobben. Men detta kan komma att förändras de närmaste åren. Det är framförallt ovan, i kombination med tillväxt, som kommer avgöra vilken inflation vi får närmaste åren. Därmed val av penningpolitik, och därmed räntor.

Men det finns andra faktorer som skapar förutsättningar för hög tillväxt, och stigande köpkraft. Om jag bara tittar på det med lite sunt bondförnuft, och försöker förstå förutsättningarna för tillväxt och resursutnyttjande, så kan jag konstatera att världen idag karaktäriseras av:

1, Globalisering. Man kan i princip tillverka hur mycket som helst av vad som helst. Det medför strukturellt låg inflation.Således strukturellt lägre inflation = lägre räntor.

2, Digitalisering. Uttrycker sig på många sätt, fast där effekten är densamma som Globalisering. Således strukturellt lägre inflation = lägre räntor.

3, Stat+Hushåll är högt belånade ur ett historiskt perspektiv (definierat som Hushållens inkomster / (statlig + hushållens skulder %)). Mellan 1945 till 2008 så var belåning en viktigt faktor för tillväxten. Dels för att hushållen tog upp skuld, men även bland stater när de körde budgetunderskott. Dock har skulden sprungit ifrån inkomsterna. Löntagarnas inkomster, som faktiskt finansierar räntorna på både statlig skuld som hushållens egna skulder. Så när vi talar om tillväxt ur ett historisk ”trendperspektiv” så måste vi komma ihåg att den var dopad av att hushåll och stat också tog upp skuld som man satte sprätt på. Om de inte kan göra det i samma takt närmaste åren, så bör också tillväxt och därmed inflation bli strukturellt lägre. Å andra sidan kanske tillväxtmarknader tar upp skuld och kompenserar, men det känns som om även det ”racet” kan ha gott. Således strukturellt lägre inflation = lägre räntor.

4, Samma som ovan, dvs Skuldsättning. Om stat+hushåll har dubbelt så mycket skuld idag som för 20 år sedan, så innebär det att höjer en centralbank räntan med 1% så får det samma effekt som när man för 20 år sedan höjde med 2% (dvs en skuld på 100 där räntan ökas med 1% ger 1 ränta extra. 200 i skuld som höjs med 0,5% ger också en ökning med 1 i räntekostnad). Det gör att räntehöjningar idag blir mer effektiva på att bromsa ekonomin. Det gör att man inte behöver höja så mycket som tidigare för att åstadkomma samma sak. Stigande inflation leder till högre räntor, men högre räntor bromsar snabbt ekonomin, varpå inflationen faller tillbaks, varpå räntorna faller tillbaks.

5, När centralbanker ska återställa sina balansräkningar i framtiden. (Dvs omvänd QE) så leder det till strukturellt högre realräntor. (på samma sätt som QE idag lett till strukturellt fallande realräntor). Stigande realräntor har en bromsande effekt på tillväxt, och därmed inflation, och därmed räntor.

6, Väldigt få länder vill se sina valutor stärkas… för det slår mot export, som slår mot tillväxt. Det motverkar inhemsk produktion, som slår mot tillväxt. Det gynnar import som slår mot tillväxt. Därför vill man hålla igen med räntehöjningar vis a vis sina tradingpartners (I Sveriges fal ECB). Det gör att man håller tillbaks räntehöjningar. Men samtidigt skapar inte expansiv PP tillväxt. Det gör att vi undviker negativ tillväxt. Det är något man missuppfattat senaste åren när man kritiseraar penningpoltiken. Många säger att den inte fungerat för att tillväxten varit låg. Jag säger att den fungerat för att tillväxten hade varit ännu lägre utan den. Beviset är rent matematiskt. Om räntorna hade varit 2% högre så hade hushållen haft ca 100 miljarder mindre i plånböckerna varje år. Staten hade sett en räntebelastning på ca 25-30 miljarder på budgeten, och givet att man vill ha en balanserad budget, så hade man antingen fått höja skatterna, alt sänka välfärdskostnaderna. Båda negativt för tillväxt.

Om man summerar ovan 6 punkter så kan man nog med fog säga att vi har lite av en ny situation. En ny situation som sannolikt innebär att inflationen kommer vara strukturellt lägre under många år. Detta innebär att the new normal rate ligger lägre än vad styrräntan gjort historiskt. Frågar du mig så ligger en ny normal styrränta kring 1,5-2,0% (Typ balanserad Penningpolitik när inflationen går mot 2%). Jag tror att i framtiden så kommer åtstramande penningpolitik (dvs där inflationen går klart över 2%, och där centralbankerna måste lägga styrränta över inflationen, för att skapa positiv realränta) vara något väldigt ovanligt, och när det händer så kommer det pågå under en mycket kort tid (då stramare penningpolitik  snabbt biter på tillväxt och inflationsförväntningar då de stigande räntekostnaderna snabbt slår mot tillväxt)

Säg att taket på styrräntan därför ligger på 2,5-3,0%.

Så mitt ”bet” är att styrräntan de närmaste 10 åren kommer ligga mellan -0,5% och 3%. Men ett normalläge kring 1,5%.

Det betyder att den korta räntan på ett bostadslån kommer ligga mellan ca 1,5% och 5,5%, med ett normalläge kring 3,5%. Före ränteavdrag. Efter ränteavdrag blir spannet cirka 1,0-4,0% med new normal kring 2,5%.

Se nedan hur jag härleder styrränta till bolåneränta (inom parentes 3% styrränta):

Styrräntan -0,5% (3%)

ger

3m Statsskuldväxel -0,5% (3%)

ger

Stibor 3m (som finansierar de korta bostadslånen) -0,5% (3,5%)

ger

3m bostadslån 1,5% (5,5%)

Det som hade kunnat sabba ovan resonemang är om 1, produktionspriserna tar fart i Kina och övriga Asien och globaliseringens effekter klingar av 2, skuldsättningen blir låg igen och framkallar en ny våg av att ta nya lån.

Det är därför som jag har pratat om att 100% av hushållen i Sverige måste klara 5% ränta på sin skuld. Då kommer de nämligen aldrig att hamna i knipa pga ränteuppgång. Klarar man inte det har man för mycket lån. Punkt. NÄR alla klarar det, så har vi rätt skuldsättning, och när vi har det så vet vi att fastighetspriserna är rätt prissatta. Då behöver vi inte spekulera i om det är en bubbla eller ej. Det hade varit en rätt stor samhällsnyttig vinst kan jag tycka!

Inför man ett skuldkvotstak på 5X bruttolön, så når man detta mål tror jag. Övriga åtgärder och regleringar är helt onödiga, och har dessutom bieffekter som är rent utav skadliga!

Nedan chart är kul. Den visar den rullande 10-årsavkastningen, på årsbasis, över SPX och den 10-åriga statsobligationen. Aktier är på lång sikt, nästan alltid bättre. Min tro att de närmaste 10 åren garanterat kommer vara bättre. Så man ska ha aktier, FAST inte hela tiden, då vissa perioder kommer vara svaga.

Ovan chart visar vaför alla var så positiva år 2000. Aktier hade då gett 15-20% om året på lång sikt. Då myntades Buy and Hold. På samma sätt kan man förstå varför obligationsfonder är så poppis idag. De har gått bättre än aktier på lång sikt, till lägre risk dessutom. Statspapper är negativ ränta. Företagsobligationer regerar!!!! Men historien borde lära oss bättre! Räntor kommer inte gå bättre än aktier kommande 10 år. Å andra sidan går inte aktier bra hela tiden.

Ovan chart visar det alla egentligen borde veta. En buy and hold strategi när det kommer till aktier fungerar bara om du har minst 20 års horisont. Dvs om du kräver 10% årlig avkastning, vilket borde vara rimligt krav på aktier givet avkastningen för obligationer, och kompensation för risk (dvs att du under långa perioder får utstå kraftiga värdeminskningar) så kan du dra ett streck  vid 10%. Då upptäcker du att en 10-års horisont inte räcker för att uppfylla ditt krav. Även om du skulle ha ett chart som sträcker sig tillbaka till 1945 så visar det samma sak. Tillämpar man en Buy and Hold strategi räcker inte 10 år som horisont om du kräver 10% avkastning. Du måste upp i 20 år för att vara säker.

Det ger dig insikter. Har du inte 20 års horisont, så borde du överväga att blanda upp aktier med tryggare tillgångar. Givet att du inte vill eller kan vara aktiv. Däremot om du förkastar Buy and Hold, och investerar bara när risken är låg, och står utanför när risken är hög, så kan det bli riktigt bra. Vad är hög risk? Risken är hög när värderingarna är höga. Visst man kan tjäna pengar på kort sikt, men på lång sikt är förutsättningarna sämre. Risken är låg när det är tvärtom! Idag är risken hög, men inte screaming high. Men tillräckligt hög för att man ska dra ner exponeringen och sitta med fingret nära säljknappen.

Vad är då låg och hög värdering?  Det är rätt enkelt. Om man är långsiktig utan ambition att tajma marknaden, så skulle jag rekommendera följande:

Tillverka ett chart med två kurvor, en som visar

(Pris/pbv) + (pris/fwd pe*10) / pris-1) /10

Vad visar den. Jo tänk dig att marknaden handlas på 100kr. P/Bv ligger på 2ggr. fwd PE ligger på 15. Det betyder att EK i marknaden är 50kr. Vinst 6,70kr. Om du som ägare av aktier tänker dig att du är ägare till EK + framtida vinster i 10 år. Så blir det 50kr + 6,70kr x 10= 117kr. (Dvs du antar att vinsten är flat i 10 år). Efter 10 år så är du rättmätig ägare till EK + alla vinster (+utdelningar men de utgår ju från vinsten). Om du då har satsat 100kr så har du 117 kr. Det är 17% avkastning på 10 år. Eller 1,7% om året. Det är den sista siffran som är intressant. Inte om den är hög eller låg i ABSOLUTA termer…. utan bara hög eller låg ur ett historiskt perspektiv. När den är under medel så är marknaden attraktiv, när den är över är den oattraktiv. Alltså det finns förutsättningar för uppgång samt nedgång på lång sikt.

Jag tänker mig en Buy and Hold strategi så länge som kurvan inte ligger 1 std avvikelse över det historiska snittet. Då hoppar man av, och avvaktar till den går under medel. Då köper man igen. Den här tajmar man inte marknaden med, men du fångar the big Picture. Nån kanske hävdar att i toppen av konjan är vinsterna höga, PE lågt.. och tvärtom vid botten. Sant. Men detta kompenseras av att PBV är hög när vinsterna är höga. Och tvärtom. Någon kanske är sugen på att bara använda PBV? Problemet är att du kommer hoppa av för tidigt. Vinster spelar också roll, inte bara EK.

Ovan kurva bör även kompletteras med en räntejusterad. Då tar man helt enkelt bara 1,7%, från ovan, minus den 10-åriga statsobligationen. Det visar alltså din premie över riskfria räntan med samma horisont. Även den här siffran säger ingenting i absoluta termer, utan ska bara ses utifrån historiskt snitt. Är marknaden dyr eller inte?

Dessvärre kan jag inte visa ett chart som visar just detta….. men jag har tidigare tittat på SPX som visar att detta fungerat historiskt.

Men återigen. Du tajmar inte marknaden. Du kan lätt ligga fel i 2 år, vilket kräver is i magen. Men det är något de flesta borde ha i sitt långa sparanden.

Alternativet är att köra Buy and Hold hela tiden…. men då måste du ha minst 20 års horisont för att vara säker.

Trevlig helg!

Så här skriver Ludde, en av bloggens vänner:

Ga Stan vill ha löneinflation och den skall vara nominell. Annat godtas ej. Anders Borgs jobbavdrag får ej räknas in ej heller annan skattesänkning. Men det är väl denna löneinflationen som är grunden till allt ont 60 000 sömmerskor i Borås som sydde Algots och andra märken. Facket krävde högre löner.
Produktionen flyttades till Finland
Facket där krävde högre lönen
Produktionen till Portugal
Så följer China, Thailand, Pakistan m.m.
Nu är HM på väg in i Eritrea och Etiopien
Hade vi ej haft löneinflation då hade vi haft jobben kvar. Skatten hade varit anpassad efter, bostadspriserna, sjukvårdskostnaderna o.s.,v.

När Ronald Reagan var president var inflationen rekordhög. Den legendariske FED-chefen Paul Volcker fick den ned. Nu vill Ga Stan ha Volckers arbete ogjort.

Trump vill ha produktionen tillbaka till USA. Om USA uppfinner alla tekniska tekniska nationer, då skall de ej tillverkas i China eller Texas är parollen.

Hur skall detta gå till om vi får en löneinflation?

DET HÄR ÄR MITT SVAR:

60,000 sömmerskor som inte kunde konkurrera med omvärlden är inget vi ska ha.

Eller du vill kanske att vi ska ha tillbaks TeKå industrin, eller varför inte Varvsindustrin också? Eller vänta, varför nöja sig med det. Varför inte önska tillbaks tiden när vi alla jobbade inom jordbruket. Gud vad bra det var då!!!! Att de jobben försvann pga att de inte var konkurrenskraftiga var jäkla synd. Nej, det var bättre förr. Om alla hade accepterat samma eller lägre löner, och därmed kringgå konkurrenskraften, dvs att någon kan göra det billigare eller bättre, så kunde 80% av befolkningen varit bönder fortfarande. Det hade varit fint det! Spotify och sådana jobb där skickliga ungdomar, som är konkurrskraftiga, och har en lön på 85,000 månaden, det är ett riktigt otyg och borde avskaffas!!!

Det är skillnad på löneinflation och löneinflation. För det första ska INGEN människa anställas om hen inte är konkurrenskraftig i det hen gör. Dvs produktivitetsvinsten måste överstiga kostnaden. Därför måste vi hela tiden bli bättre, vilket vi blir om vi investerar i teknisk och utbildning. Inte av att frysa eller sänka löner för att vi inte kan konkurrera. Det finns inga exempel historiskt där det har varit bra.

Jag vill att det skapas fler jobb!!! Det är vad jag vill. Då stärks köpkraften vilket gynnar ekonomin. En stark ekonomi gynnar staten, vilket gör att välfärden kan bli god. Eftersom utanförskapet blir mindre med fler i arbete, samtidigt som staten får mer resurser med ökad tillväxt, ja då kan vi alla få en bättre välfärd SAMTIDIGT som fler har jobb. Det är eftersträvansvärt!

Klicka på nedan och titta på den blåa linjens LUTNING mellan sommaren 2005 och sommaren 2008. Det var senaste gången Sverige hade klassisk högkonjunktur.

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattning-per-manad/

När vi tog oss ur den relativt korta recessionen så fick vi SAMMA LUTNING mellan januari 2010 och januari 2011. Därefter har den inte gjort det!

Point being.

Om kurvan haft samma lutning mellan jan 2011 fram till idag, som den hade under 05-08 så hade ca 200,000 människor MER varit i arbete. Arbetslösheten hade då legat på ca 4%. Löneinflationen hade varit bättre. Köpkraften hade varit högre. Tillväxten hade varit högre. Skatteuttaget hade varit högre (även om det i procent hade kunnat vara samma). Bättre på alla sätt! De som är oroliga för att landet inte klarar finansiera vår solidariska väg, hade kunnat vara lite mindre oroliga allt annat lika!

Det är detta jag saknar.

Ett kvitto på det får du när du tittar på den svenska mätningen över Konsument förtroendet. Ironiskt nog kom den idag!!!

Det svenska konsumentförtroendet, som visserligen är en variabel jag egentligen inte följer, kom in på 100,4 mot väntat 93,9 och fg 94,6. Bra.

Men zoomar man ut lite får man en annan bild. Under åren 05-08 så snittade det kring 110. När optimismen spirade under 10/11 (delvis som en relief av att världen inte gick under efter Lehman och Great Recession 2009) så låg den också på ca 110. Men sedan 2011 har den horat runt kring 95-100.. med en botten kring 87 och temporär topp på 105.

Om nu Sverige går så jävla bra, varför taktar inte den på 110?

Nej att den taktat runt 95-100 senaste åren är helt i samklang med jobbskapartakten och löneinflationen, som också är klart under average.

Det som många förväxlar med högkonjunktur är hur fastighetspriserna går i vissa delar av landet. Hur vissa belånade människor med hyfsade inkomster konsumerar som there is no tomorrow för att deras räntekostnader ligger på 20% av vad de budgeterat med. Dvs vi har en räntedopad konjunktur som beror på att VISSA delar grupper i samhället, vissa branscher och vissa geografiska regioner går bra.

Men att tala om en wide spread högkonja…. det är helt enkelt fel.

Sen kanske vi inte orkar ta oss upp till en sån den här gången. Vad vet jag? Det hade varit synd!

Men fram tills vi vet det så kan vi väl ändå försöka skapa så många jobb det bara går, och då kanske Svensson kan få förmånen att få lite högre lön när året är slut, till skillnad från nu när det uppenbarligen är ”the employers market” och ett lönesamtal låter i stil med ”nämen inflationen är ju så låg och bla bla bla så vi kan inte höja din lön med mer än 2% från 30,000 i månaden till 30,600kr”. 600 SPÄNN, som är 400 efter skatt. Det är 20 spänn efter skatt och arbetsdag. Det räcker ju inte ens till en latte!!!!!!

Jag vill INNAN vi ska in i nästa lågkonja, ge vanliga knegare chansen att säga. ”okej, så du erbjuder mig 30,600kr. Då får jag nog tacka för mig för att firman på andra sidan gatan vill ha mig för 33,000kr. Bye Bye”

Det är den typ av löneinflation jag vill ha….

Den amerikanska makro datan har rullat in sämre än väntat ett tag. Tills igår!

Uppgången igår sades bero på att Trump förlorade debatten. Fair enough! Det var därför vi fick en stark öppning. Men jag skulle säga att optimismen hölls upp pga datan.

Preliminära Service PMI kom in på 51,9 mot väntat 51,2 och fg 51,0… i absoluta termer ingen fantastiskt siffra, men det är derivatan som spelar roll och den är bra!

Consumer Boards Consumer Confidence var nog ändå den största skrällen, då den kom in på 104,1 mot väntat 99,0 och fg 101,1. Bästa siffran på många år!!! Tittar man på underliggande så var det framförallt synen på arbetsmarknaden som förbättrades. Det är good stuff!

Det var det första positiva konsumentrelaterade datan vi sett på länge. Senaste jobbsiffran på 150k och data över Retail Sales och Privat konsumtion har visat att momentum avtagit betydligt efter sommaren. Alltså den inhemska och konsumtionsdrivna tillväxten, som står för merparten av senaste årens tillväxt. Många pessimister har fått vatten på sin kvarn då de hävdat att tiden när Amerikanska ekonomin skapar 200k+ jobb i månaden är över, vilket i sin tur är både orsak och verkan, på privatkonsumtionen. De har delvis fått rätt. Men givet datan ovan så kanske de börjar tvivla?

Nu har vi Michigan index på fredag, som också mäter konsument förtroendet, och den måste i princip bekräfta ovan datan. Den ska alltså inte komma in under 90.

Är det happy Days nu? Nej inte riktigt. I nästa vecka har vi ISM, NFP och annat smått och gott. De är viktiga. Datan ovan är framförallt intressant för den bryter trenden. Men vi måste ha stöd av den viktigaste datan för att våga tro på nåt beständigt.

SPX har gap på 2,164. Det borde kunna stängas. DAX likaså. Där ligger gapet på 10,611. OMX borde ha potential att återigen testa 1450ish området. Men kom ihåg! På måndag kommer ISM in och den kan enkelt stjälpa denna uppgång. Å andra sidan kan även datan i nästa vecka göra så vi tar det där sista klivet upp mot 1475-1500.

Oktober/November ser fortfarande ut att bli dassiga månader av skäl vi tidigare gått igenom. Presidentval, högt ställda förväntningar på Q3, yieldkurvorna indikerar sämre tider, höga värderingar och klen revisions…. och att surpriseindex fortfarande är fallande (men det kanske ändras)

Om det skulle vara så att jobben kommer tillbaks, och det blir bra makrodata igen från USA…. vad tror ni händer då? Jo då stärks såklart FEDs december case, och desto högre multiplarna stiger, desto känsligare är dem för räntehöjningar!

Men när det kommer till räntehöjningar så handlar det om att gå från expansiv till balanserad Penningpolitik. FED har inget problem med inflationen, så något åtstramning är inte aktuell. Inflationen ligger stadigt under 2%, och momentum har vänt ner!

Bryter man upp Core PCE i goods and service inflation, så ser man att good pendlar mellan 0 och -1. Det är helt relaterat till dollarn. Tror man att dollarn ska ligga här +/-5% så kommer också goods inflation ligga kvar. Hur kommer dollarn att gå? Svaret på frågan ligger i om hur FED gör i december. Det beror i sin tur på vem som vinner valet och hur marknaden reagerar, samt hur amerikanska ekonomin utvecklas fram tills dess. Det beror också på om Kina och Europa är stabilt fram tills dess. Så det går liksom inte att göra en prognos… men best guess är att den kommer ligga mellan 1,05-1,15 mot euron. Alltså typ oförändrad. Service inflation däremot har tagit ett kliv upp senaste året från ca 2,5% till nästan 3,5%. Det handlar om ökad köpkraft. Definitionen av köpkraft är JobbXLön. Lönerna har som bekant gått hyfsat sidledes, men jobb har det skapats en hel del. Vi är ett ganska speciellt läge nu. Antingen går vi in i ett lugnare tempo vad det gäller jobbskapandet nu, och då lär inte heller lönerna överraska. Händer detta så lär serviceinflationen plana ut. Men om det fortsätter att skapas 200k+ jobb, ja då bör även lönerna ha potential att lyfta, och då ökar alltså köpkraften varpå serviceinflationen kan öka ytterligare….

USA är förmodligen mitt på, eller strax ovan FULL sysselsättning. Men skapas det 200k jobb i månaden närmaste året så är vi där! Då borde även lönerna komma!

Men givet datan idag, så pekar Deutches modeller, och FEDs för den delen, på att Core PCE inte kommer att nå 2% förrän slutet på 2018. Ur det perspektivet är det lätt att förstå varför FED vill gå från expansiv PP till balanserad närmaste 1,5 åren, dvs från 0,25% styrränta till 1,75 med en 25 punkters höjning varje kvartal från december 16 till mars 18.

Men det är en bräcklig väg, vilket vi sett i år. Drar tillväxten så kan service inflationen överraska redan nästa år, och vips har vi 2% Core PCE. Då måste FED agera snabbare och mer!!! Eller trillar jobbskapandet ner mot 100k eller mindre i snitt, och då uteblir lönerna. Tillväxten kommer vara där den är idag, högst, och FED kommer vilja höja (som ett led i att gå mot balanserad PP) men kommer ha mycket svårt att göra det. Det är en känslig balansgång!

Deutsche slår fast att flöden och positionering har varit en väldigt bra indikator för börsen i år. Vidare visar dem att inför förra FED mötet så var det kraftiga utflöden ur aktiemarknaden. Det är intressant, för att trots att räntemarknaden och terminer pekade på att FED inte skulle höja, så kanske marknaden ändå tog höjd för det? Eller, en förklaring som jag är mer inne på, är att datan, typ ISM, NFP m.m inte levt upp till förväntningarna, varpå marknaden efter en stark börs sommar tar hem sina positioner.

Hursomhelst, efter FED mötet har vände flödena in igen, och på det hela taget så är exponeringen i det korta perspektivet ganska neutral. Dvs reliefen av icke höjningen verkar till stor del vara inprisad. se nedan

Men drar man ut kurvan ovan lite, och tittar på de senaste två åren så är inte aktieexponeringen särskilt hög. Tvärtom. Men tittar man på den grafen så ser man även att låg expo är inte en garanti att marknaden ska gå bra. Det krävs nåt mer, dvs det kvävs en trigger, fundamenta eller nåt annat. Om det infinner sig, OCH exponeringen är låg, då finns det FÖRUTSÄTTNING för en fin uppgång. Men det är inte skäl i sig. Ungefär som att börsen är billig inte räcker som skäl. En billig börs kan alltid bli billigare. Det krävs nåt mer. Men en billig börs är alltid en bra FÖRUTSÄTTNING för uppgång.

Så frågan är därför, om det nu finns förutsättningar för uppgång, finns det några triggers. Det är skeptiska då de ser 3 skäl till att en uppgång får vänta….

1, President val. Historiskt så brukar det vara range bound fram till valet, pga uncertainty premia, och sen går det upp. Det här valet är dessutom så pass unikt att historiska mönster kanske är för optimistiska. Ikväll ska kandidaterna drabbas samman.

Istället för att läsa vad media skriver efteråt så skulle jag vilja tipsa om att följa den mexikanska Peson.
http://finance.yahoo.com/quote/usdmxn=x?ltr=1
Drar den över 20 så ökar Trumps chanser, vilket borde vara negativt för marknaden.

2, Makroförväntningarna ligger fortsatt på en rätt hög nivå. Dvs risken är hög att surpriseindex fortsätter ner…. vilket aldrig är bra för aktier. Särskilt inte om värderingarna är above average.

3, Vi går snart in i Q3 säsongen, och förväntningarna är högt ställda i jämförelse med de senaste kvartalen.

Ser man isolerat till hur flödena varit vs hur makro kommit in…. så finns det mer att göra på nedsidan!

I morse kom Tyska IFO in väldigt starkt. 109,5 mot väntat 106,3 och fg 106,2. Otroligt bra och glädjande för Europa. Vi får se. Europa har en tendens att lagga USA, så vi får väl se hur länge den här skillnaden kan bestå. Siffran är också ett hån mot Brexit. Å andra sidan kontrar alltid Brexit pessimisterna med att Brexit ännu inte ägt rum. Britterna har ju inte ens lämnat in sin avskedsansökan till EU 🙂

SPX stängde sitt gap på nedsidan i fredags. Så nu har vi inga gap kvar bortsett från dem längre ner på 2036 (-6%) samt 1864 (-14%). Det krävs såklart nåt fundamentalt för att vi ska testa dem!

DAX vänder ner idag, och skapar ett gap högre upp på 10,611. Det har potential att täppas inom kort tänker jag vilket skulle vara förenligt med OMX kring 1,437.

OMX då? Jo så länge som 1400 håller så kan vi inte utesluta vidare uppgång. Bryts den däremot så kan vi konstatera att 1448 var toppen åtminstone på kort sikt.

Som sagt, den närmaste månaden har potential att bli rejält stökig. Q3:or, presidentval och vacklande US makro. Kom ihåg. Även om det finns skäl att på marginalen vara positiv till Europa, så stiger inte Europeiska aktier om Amerikanska faller. Så enkelt är det. Sen stiger och faller dem olika mycket. Men riktningen är oftast densamma!

Trevlig vecka!

Floden vill avskaffa ränteavdrag och införa fastighetsskatt. Motiv? Det skyddar hushållen!

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2016/09/23/minskade-ranteavdrag-bra-for-hushallen.plc.html

Bullshit säger jag. Precis som han säger så skyddar det hushållen på lång sikt då det medför att hushållen inte tar lika stora lån (då de måste räkna in att de inte får ränteavdrag, samt måste betala mer i skatt). Detta gör att motståndskraften blir större. Dvs om du allt annat lika har ett mindre lån så är risken mindre att du hamnar på pottkanten i framtiden. Men han säger också att åtgärderna kan ha negativa effekter på kort sikt. Ni Shit Sherlock!

Jag håller med honom. Ett hushåll som har 4mkr i lån är, allt annat lika, mer exponerat för risker än ett hushåll med 2mkr i lån. Det viktiga här är inte att hushållen inte ska ha lån, utan rätt storleken på lånen. Att hushållen ökar sin skuldsättning för varje år är därför en illavarslande trend.

Men hans angreppssätt är så genuint korkat!!!! Jag är helt emot att rycka tusenlappar från hushållen. Det gör man genom att höja skatten och avskaffa ränteavdrag. Att göra så att hushållen har X kronor mindre i plånboken varje månad ökar inte motståndskraften och minskar risken. Det minskar motståndskraften då hushållet har mindre pengar över att betala räntor för, i händelse av att de börjar stiga. Även om räntorna inte skulle stiga så är det korkat, då hushållen har mindre pengar över att amortera, investera och konsumera för. Det slår alltså även mot svensk ekonomi.

Det är också de belånade hushållen med minst inkomster som har tajtast marginaler, och det är dem som mest av allt inte ska belastas med ett slopat ränteavdrag och införd fastighetsskatt. Det är inte höginkomsttagarna som i första hand kommer drabbas om någon nu tror det. Det är visserligen den gruppen som skulle få betala mest skatt, och inte få tillbaks mest avdrag. Men i procent av disponibelinkomst så påverkas höginkomtagarna mindre. Deras kalkyl är inte lika tajt. Räkna på det om ni inte tror mig!

Flodens syfte är att öka motståndskraften bland hushållen, och minska riskerna i systemet. Allt syftar till att undvika en finanskris och lågkonjunktur. Men att göra det genom att rycka tusenlappar från hushållens plånböcker är inte rätt metod då det tvärtom minskar på motståndskraften.

Vad ska man göra? Ja alla som läser den här bloggen vet att jag är ett stort fan av skuldkvotstaket. Dvs ett tak på lån/disp inkomst. Det har diskuterats 600% som tak. Ett hushåll på en person som tjänar 30,000kr brutto i månaden skulle få låna ca 1,5mkr. Om den rörliga bolåneräntan stiger till 5% så kostar det lånet 6,250kr i månaden. Efter ränteavdrag 4,375kr. Det är rätt fair. Taket skulle till och med kunna vara lite högre. Men jag är en ödmjuk opinionsbildare för skuldkvotstaket. Om det finns konsensus kring 600% så låt gå för det. Egentligen är ett skuldkvotstak som ser till Bruttoinkomsten bättre, då höginkomsttagarna missgynnas när man räknar med disponibelinkomst då de betalar högre skatt. Det blir tokigt då höginkomsttagarna har bättre motståndskraft mot ränteuppgång då de har mer marginal efter KALP beloppet är draget. Ett skuldkvotstak på 5X bruttolönen hade därför att föredra.

Det fina med detta tak är att det inte rycker några tusenlappar från hushållen. Tvärtom, så tvingar taket dem till mindre lån, så de får de facto MER över i plånboken. Mer till amortering, investeringar och konsumtion. Bra för tillväxt, bra för jobb, bra för Sverige, bra för hushållen.

Vän av ordning, så bör det tilläggas att ett skuldkvotstak inte riktigt slår jämnt mellan inkomstgrupperna. Med hänsyn till KALP, Kvar Att Leva På, beloppet så hade en höginkomsttagare klarat ett högre tak. Men går man in och petar i detta så blir regleringen mer diffus. Det fina med taket är enkelheten, och att den uppnår sitt syfte.

Den som inte tycker det här är en bra ide är bankerna. För de kommer låna ut mindre. Sedan 2011 har Räntenettomarginalen varit fallande, om än väldigt lite, då den gått ner från ca 1,5% till 1,0%. Men lönsamheten i banksektorn har hållits uppe pga ökad utlåning. Avstannar utlåningen och inget händer med räntenettot så kommer vinsten stagnera, och då kommer avkastning på Ek att krypa nedåt!

Många tänker nog spontant att ”Men Herregud, om jag bara får låna 1,5mkr, mot kanske 2,5mkr idag, så blir jag tvingad till ett mindre/sämre boende än idag”. Tyvärr är detta en tankevurpa många gör. Bostadspriserna är en funktion av vad köparna har i plånboken. Den summan är beroende av hur mycket de fått låna, och vad de fick när de sålde sin befintliga bostad. Dvs lån+ek. Ek är beroende vad de sålde sin befintliga bostad för, vilket i sin tur är beroende av vad den köparen hade i sin plånbok. Således lån+ek igen. Kokar man ner det så är bostadspriserna ytterst en funktion av STORLEKEN på lånen, som i sin tur är en funktion av lånelöftena. Lånelöftena är en funktion av KALP belopp, inkomst, EK samt kalkylräntan. De två första rör sig inte så mycket. EK är beroende av Lånelöftena. Medan kalkylräntan är den som tryckt upp lånelöftena senaste åren. Anledningen till det är att kalkylräntan består av en rörlig ränta (typ 5 åriga bostadslånet) + marginalpåslag. Det 5-åriga bostadslånet har en koppling till den 5 åriga bostadsobligationen. Den i sin tur har en koppling till den 5 åriga statsobligationen. Som alla vet har den senare gått ner kraftigt senaste åren till följd av Ingves och omvärldens penningpolitik. Därför har det beviljats större lån. Därför har Lån+EK vuxit. Därför har priserna gått upp. Det finna andra parametrar som spelar in, som ex bostadsbrist och stigande disponibelinkomster. Men de är underordnade de fallande räntorna. Beviset är om den 5-åriga Statsobligationen skulle stiga till 5% imorgon. Då skulle priserna falla kraftigt. Bostadsbrist eller ej. Skälet är enkelt. 99% av Budgivarna kommer ha väsentligt mindre i plånboken att kunna buda för.

Min poäng är att om ALLA får låna 1,5mkr istället för 2,5mkr så sjunker priserna, och du behöver inte vara orolig för att du inte kan köpa exakt samma bostad som du kan köpa idag. På kort sikt kanske det blir lite stökigt, men inte på lång sikt. De som eventuellt hamnar i en knivig sits är de som köpt senaste året, då fallande bostadspriser, och hög belåning gör att de kanske får negativt EK, och en eventuell inlåsningseffekt. Men detta går också att fixa till om man vill.

Så jag delar Flodens ide om att en god motståndskraft bland hushållen är bra. Men hans sätt att nå dit är inte så smart. Hans sätt orsakar det motsatta. Tyvärr!

Nu är risken rätt liten av det blir som han vill. Anledningen är att Maggan redan fattat att slopat ränteavdrag och införd fastighetsskatt slår mot hennes väljare. Dvs unga hushåll med hög belåning behöver sitt ränteavdrag när inkomsterna är små. Pensionärer med små pensioner och värdefulla kåkar vill inte betala skatt. Därför blir det ingen reglering innan valet i varje fall.

Å andra sidan är det märkbart tyst kring skuldkvotstaket. Det är synd! Bankernas PR firmor har säkert mutat någon 🙂

Min konklusion är alltjämnt;

1, Inför skuldkvotstak på 5ggr bruttolönen. Det håller skuldsättningen i schack, och riskerna och motståndskraften kommer vara mycket god. Priserna kommer anpassa sig på marknaden

2, Avskaffa amorteringskravet. Eftersom man inför skuldkvotstak så kommer inte utlåning och priser att fortsätta som man tidigare var rädd för. Det är viktigare att man har rätt lån och ingen amortering, än fel lån och amortering. Amortering=sparande. Det ska vara frivilligt.

3, Ta bort 85% regeln. Den fyller ingen funktion, utan låser bara ute unga välutbildade människor som inte gjort bostadskarriär.

4, Inför ingen Fastighets skatt. Den slår mot de med tajtast marginaler, så att de inte klarar en ränteuppgång.

5, Ta inte bort Ränteavdraget. Den slår mot de med tajtast marginaler, så att de inte klarar en ränteuppgång. Det finns skattesymmetri mot skatt från ränteintäkter.

Det som primärt gör att man kan låna mer är inte lägre räntor, utan högre lön. MEN är räntorna låga så betalar du en liten räntekostnad, och då finns det en chans att amortera/spara som gör att du kan byta upp dig bostadsmässigt utan att ta mer lån.

Jag noterar att DAX stängde gapet på 10,540 igår. Så nu har vi bara gap på nedsidan. Även SPX stängde sitt gap på 2,178, men lyckades bilda ett nytt på 2,139. Ska detta stängas inom kort så borde OMX kunna testa 1420-1425. Även EuroStoxx 600 stängde ett gap igår.

Men som sagt, det finns ganska goda chanser för ett sista ben upp på 3-5% kommande två veckorna. Men risk/return är dassig och jag kommer använda det till att sälja ut det sista. Risken för större korrektion under okt/nov är påtaglig!

Tyska Prel Mfg PMI kom imorse på 54,3 mot väntat 53,1 och fg 53,6…. mycket lovande.
Motsvarande från Eurozonen kom in på 52,6 mot väntat 51,5 och fg 51,7. även det mycket positivt. Det kom även preliminära Service PMIs från Europa och Tyskland. De var generellt svaga. Å andra sidan är de klart underordnade Mfg PMI.

Kul för Draghi, skönt att Europa går åt rätt håll trots sommarens stök. Detta borde få surpriseindex att studsa vilket egentligen är positivt för europeiska aktier.

Nu precis kom preliminära Mfg PMI från USA. Den kom in på 51,4 mot  52,0 mot fg 52,0. Inte så kul….. det luktar liksom lite illa nu!!!

För börsutvecklingen på kort sikt, väger, tyvärr, USA tyngre än Europa… as Always!

Häromdagen kom NAHB index från USA. Det beskriver fastighetsbranschen, och leder priser med 12-18 månader. Den kom in på 65 mot 60 väntat och fg 60. Mycket starkt. Dock tror jag huspriserna lite spelat ur sin roll som konfidensstärkare. Nu vill vi nog bara att de ska ligga kvar. Även om FED skulle höja räntan.

Om euro PMI var glädjande, så ser vinstrevideringarna sämre ut!

metall priserna går starkt, och med dem börser i tillväxtmarknader. Men enligt DB så kan den sjunga på sista versen, åtminstone på kort sikt

det talas mycket om Brexits icke effekt… men det verkar ändå som om företagen håller inne med sina investeringar.

vill ni veta vem som vinner valet i november… håll koll på den Mexikanska Peson

Sverige har knappt 7% arbetslöshet. Men den siffran säger inget. Se nedan

Det som slår mig är två saker. 1, Varför är inte löneinflationen högre i Sverige givet den här strukturen? 2, Problemet är inte primärt invandrare, problemet verkar vara folk utan utbildning, eller kanske RÄTT utbildning.

Vissa menar att vi har en tickande bomb. Andra hävdar att den bomben redan har börjat brissera på sina ställen, och det kommer bara bli värre! Bilbränder, ökad kriminalitet i Malmö och Gbg, SD har 20% av rösterna. etc etc

Svenska banker klagar över minus räntor…. hmmm

Jag skulle säga att de klarar sig rätt fint,…. grejen är att inlånade pengar utgör sån liten del. Den mesta finansieringen sker till negativ ränta… och i kombination med att konkurrensen inte pressat ner utlåningsräntor mer så…. blir det rätt bra till slut!

Fed funds rates prisar in höjning i december, och ni som följer mig vet att jag brukar säga att marknaden alltid har rätt om detta. Det är inte riktigt sant. Marknaden har egentligen ingen aning fram till 30-40 dagar innan mötet. Då har dem alltid haft rätt. Point being, att marknaden nu prisar in en höjning betyder egentligen inget. Jag skulle säga så här, veckan efter valet så kan du titta på Fed funds futures och veta om det blir nåt eller ej!

Trevlig helg!

Precis som Fed funds rate och räntemarknaden diskonterade så lämnade Fed styrräntan oförändrad idag. Ränte- och valutamarknaden tog det på rätt sätt, dvs med en axelryckning. Det var ju väntat.

Den lynniga aktiemarknaden steg 1%. Vi får se hur Asien går men det finns goda chanser att OMX öppnar svagt upp imorgon. Men är det en rörelse som kommer hålla i sig? Skulle inte tro det. Val i USA och Q3:or med hyggligt höga förväntningar väntar runt kröken. Dessutom är det en säsongsmässigt svag period. Det som talar för fortsatt uppgång är att höga multiplar tillåts bli ännu högre när hotet om högre räntor nu är avlägsnat. Dessutom är den tekniska trenden helt ok, och vi har gap på ovansidan som är sugna på att stängas… Men det är netto större risk för nedgång än uppgång om du frågar mig.

Fed säger att de tänker höja i december. Fed funds rate bekräftar detta också. Kommer det att bli så? Ingen aning. Vi har 3 skördar data att riva av innan decembermötet. Snittar NFP kring 100k eller mindre och/eller ISM och dess jämnlikar ligger på 50 eller sämre… Ja då lär det inte bli någon höjning då heller. Blir de bättre, ja då höjer man!

Hur kommer datan att komma in? Jag vet faktiskt inte. Ingen annan heller. Därför vet ingen om Fed kommer att höja eller ej. Inte ens FED själva vet. De vet bara att de VILL höja. Men jag har en dålig magkänsla, och den grundar sig på hur oväntat dålig datan faktiskt var under september. 2H16 skulle ju bli så bra! Särskilt med tanke på att dollareffekten klingat av, oljans återhämtning, Brexits icke effekter och Kinas icke oro. Varför har datan surnat? Varför ska den vända upp inom kort. Jag vet inte…. Jag bara har en dålig magkänsla!

Be careful out there… Optimismen bygger på lös grund. Att räntorna inte stiger kortsiktigt är bra men det räcker inte! Jag skulle inte sagt nåt om börsen handlades på 1250 eller 1350!!!

I en uppgång kan vi testa AYH 1445 alt 1475-1500…. But that’s it. För att trenden ska fortsätta så tar jag hellre en höjning med 25 punkter med stark makro och positiva vinstrevideringar. Men som det ser ut nu, så köper jag hellre billigt och säljer dyrt. Den låga räntan då? Jo den har jag som stöd när jag vågar köpa billigt trots att världen ser risig ut.

Kom ihåg! Risk är inte volatilitet. Risk är att förlora pengar, och man ska köpa aktier när risken att förlora pengar är låg, och det är den när aktier är billiga. Rent konkret kan man säga att det är bättre att köpa ppå 1350 och sikta på 5% avkastning, än att köpa på 1450 och sikta på 5% avkastning. Skillnaden stavas risk.

Aktier är inte billiga nu! Okej, de är inte svindyra heller. Det är därför man kan ha ett ben i marknaden och ett utanför….

På fredag kommer preliminära PMI…. Fed säger att de är ”data dependent”. Det borde vi också vara!

Jag tror inte de höjer! Anledningen är:

1, Fed funds rate prisar inte in det. De har haft rätt i många år!

2, Fed är sena och otydliga i guidance, det brukar dem inte vara!

3, Fed höjde aldrig i juli när datan faktiskt var bättre än nu!

4, Makro har på olika sätt vänt ner och en ”oväntad” höjning skulle kunna försämra situationen ytterligare. FEDs hökighet under 2013-2015, och slutligen höjningen i dec15, är en av de stora förklaringarna till olje och dollar stöket!

5, USA är mitt uppe i en valrörelse, och en tyst regel bland centralbanker, inte bara i USA, är att inte röra om i grytan med penningpolitik då. Även om det såklart har funnits undantag.

Men det finns dem som tror att FED faktiskt höjer på onsdag kväll. Deras skäl är att:

1, De höjde inte i mars i år pga allt stök kring dollar, kina, olja och soft patch i den Amerikanska ekonomin. Nu är dollar/olja stabila, Kina är inte stökigt, och amerikanska ekonomin går hyfsat.

2, De höjde inte i juni pga den dåliga NFP siffran + kommande Brexit omröstning. Nu är NFP på en acceptabel nivå igen, och vi vet att 38,000 jobb i juni var en outlier. De kunde vi inte vara säkra på då!

3, De höjde inte i juli pga oron kring Brexits effekter. Visserligen steg börserna, men de realekonomiska konsekvenserna var fortsatt osäkra. Juli var dessutom inte ett klassiskt möte, likt dem i mars/juni/september/december.

Men givet att FED signalerat att de VILL KAN och BÖR höja, så är det dags nu!

Så nu har ni koll på dimensionerna!!!!

Höjer FED så är det oväntat, och givet uppskruvade multiplar, så lär det trigga en rörelse nedåt!

Låter de räntan vara så är detta väntat, och jag är rätt osäker på om rörelsen behöver bli så värst stor?

Annars glider valet allt närmare…. och det hade varit nice om vi följde historiska mönster.

Imorgon ska Maggan leverera budgeten för 16/17. Det är ingen stor grej kan jag tycka. Den lär balansera. Sen om det i slutändan blir underskott eller ej får konjunkturen utvisa. Skatteintäkterna är nämligen korrelerade med konjunkturen.

Vissa tycker att Sverige borde kosta på sig mer expansiv finanspolitik. Dvs budgetunderskott. Dvs öka skulden. Anledningen är att statskulden är liten och räntan är låg. Där har jag några tankar

1, Man ska inte göra investeringar för att finansieringskostnaden är låg. Man ska göra investeringar som är ekonomiskt bärkraftiga och som behövs. Dvs det är bättre att göra en ekonomiskt vettig investering när finansieringskostnaden ligger på 5% ränta, än en ekonomiskt ovettig investering till Noll ränta.

2, Även om man kan låna upp pengar till noll ränta på 10 år, så kommer det en dag när lånen ska rullas över, och då kan räntan vara högre. En investering, för att den ska vara berättigad, måste alltså antingen klara NOLL ränta i 10 år (vilket inte är så svårt) OCH amorteras med 1/10 del om året (vilket är knepigare) för att man inte ska åka på en snyting om 10 år. Alternativt är den så vettig att den ger årliga nettointäkter som överstiger en väsentligt högre finansieringskostnad. Uppfyller snabbtågen detta? Troligtvis inte. Uppfyller nya räls det? Ja det gör dem kanske!!!!

3, Svensk ekonomi går hyggligt nu, både i absoluta som relativa termer. Det är bättre att vila på att hanen och satsa på att hålla statsskuld nere då, och spara på krutet till när det verkligen behövs. Kanske en dag när vi får en ny finans- och fastighetskris a la 90-tal… och privata sektorn ligger under isen. Då kommer det kännas skönt att staten har råd och möjlighet att köra en expansiv finanspolitik. (Tänk på USA. De gick från 60% statsskuld 2008, till ca 100% Statskuld 2014, genom kraftigt expansiv finanspolitik. Enligt mig var detta en av huvudskälen till varför recessionen bara varade ett år, dvs under 2009 typ. Sen har tillväxten sedan dess varit klen, men den kan ha varit negativ under flera år om USA inte haft krut att köra så expansiv finans- och penningpolitik som man gjorde)

Klicka för att komma åt File:Federal_Debt_Total_Public_Debt_as_Percent_of_Gross_Domestic_Product.pdf

http://www.tradingeconomics.com/united-states/government-budget

http://www.tradingeconomics.com/united-states/government-debt-to-gdp

UK’s public debt is about to exceed that of the US for the first time

Notera att man kan räkna statsskuld lite olika. Det

Jag har tidigare sagt att USA gick från 40-80, men ovan ser man att de gick från 60-100.

Det handlar lite om hur man definierar skulden. Det beror om bara räknar den skuld US treasury tagit upp, om man inkluderar skuld som delstaterna tagit upp (typ om man skulle räkna in Sveriges kommunobligationer så stiger vår skuld till 55% ungefär). Det handlar också om man räknar in intragovernmental skuld eller ej. Det handlar om man räknar in framtida åtaganden som ex pensioner. Ibland delar man även upp den på intern och extern. Dvs mellan utlänningar och inom landet.

Det spelar inte så stor roll. Point being är att antingen har man en låg skuld, och då har man hög flexibilitet att ta upp skuld. Dvs köra budgetunderskott, dvs expansiv finanspolitik… eller inte!