Kortsikt's Blog

Är det någon som kan säga med 100% sannolikhet att opinionsundersökningarna i USA fångar det mest sannolika utfallet, och inte likt Brexit, underskattar ”Redneck Trump anhängarnas” betydelse?

Ovanpå det så har Clinton fått sig en knäpp på näsan bara senaste veckan…. forskning visar att ytterst få ändrar sig så kort tid innan valet… men kan vi veta säkert?

Det är tillräckligt många där ute som svarar NEJ på de här frågorna, och därför blir det lite stilje även på marknaden.

För nån vecka sen när OMX handlades på 1470ish och andra index nosade på topparna i sitt trading intervall då var jag tämligen säker att man prisade in Clintons vinst. Nu är man lite mer osäker och därför har marknaden tappat något. Jag tror att om Clinton vinner så kan en del pengar på sidolinjen pusha upp marknaden mot 1475-1500 i det korta perspektivet, men mer än så borde det inte bli, för då är det hög tid att börja oroa sig över FEDs höjning och dess negativa inverkan på aktiemultiplarna. Vinner Trump, då väntar test av OMX1350 i första hand. Men vi tar ett steg i taget.

I natt kom data från Kina..

Officiella Mfg PMI kom in på 51,2 mot väntat 50,3 och fg 50,4. Bra!
Nom Mfg PMI kom in på 54,0 mot fg 53,7. Bra!
Caixin Mfg PMI kom in på 51,2 mot väntat 50,1 och fg 50,1. Bra!

På det hela taget en helt ok skörd! Ingen hårdlandning ännu 🙂

Jag har tidigare flaggat för att det finns signaler från Kina som inte är så trevliga. Men det krävs en coctail med 3 ingredienser för att marknaden ska skälva.

1, Dålig makro, det har vi inte nu
2, Renminbi Spot ska ligga i en försvagande trend. Det har vi nu!
3, FX reserven ska minska med minst 50miljarder i månaden. Den här är förmodligen den viktigaste.. och den har varit helt ok!

I eftermiddag kommer amerikanska PMI data.

Markits PMI kom in på 53,4 mot Flash estimat på 53,2 och fg 51,5… mycket bra
ISM Mfg kom in på 51,9 mot väntat 51,7 och fg 51,5.. också bra
New order komponenten kom in på 52,1 mnot fg 55,1… okej den har toppar ur vilket innebär att man inte kommer att räkna med att PMI kan stiga så mycket till….

Det känns som om det är mer av samma…. dvs några månader av lite medvind i konjunkturen löses av några svagare månader. I rena tillväxttal innebär detta, fritt översatt, att världen inte orkar ta sig upp i någon högkonja, men lyckas heller aldrig pysa ihop tillräckligt för att ta sig ner i en lågkonja heller. Varken eller liksom…

En värld som kännetecknas av låg tillväxt, låg löneglidning, lågt jobbskapande, låg inflation hur man än mäter det… och låga räntor. Valutorna skvalpar än dit och än hit, och ibland ger dem länder en knuff uppåt, och ibland en knuff nedåt. Finns det något som pekar på att vi kommer ta oss ur detta insomnialäge? Nej, och det ska vi i Sverige vara glada för, då vi mår som allra bäst när våra räntor på bolånen är låga!

Hur kommer FED tolka detta? Datan är inte dålig, utan bara att vi inte ska förvänta oss för mycket framgent. Mer av samma. Alltså borde det inte påverka deras syn på vilken PP som är mest lämplig, dvs målsättningen borde fortsatt vara att röra sig mot en balanserad PP. Räntorna håller sig på datan, så räntemarknaden gör samma tolkning. Däremot är dollarn svag vilket jag inte riktigt vet varför… kanske har nåt med valet att göra.

Imorgon kommer PMI data från Europa.

Datan är viktig, framförallt för FED. Men marknaden orkar bara foka på val nu…och sen blir det fokus FED efter valet istället!

Have a nice one!!!

ECI, Economic Cost Index, presenterades förra torsdagen utan så mycket uppståndelse. Det är den lönestatistiken som Yellen och FED fäster allra störst vikt vid. Den publiceras visserligen kvatalsvis, med en månads fördröjning, så NFP timlöner ger fortfarande en snabbare feeling… men ändå.

ECI för 3Q16 kom in på 0,6% jämfört med Q2. Väntat var 0,6% och fg kvartalsförändring låg också på 0,6%. I årstakt ligger den på 2,3%. Detta kan jämföras med senaste NFP timlönesiffran som låg på 2,6%.

Var ligger lönetakten egentligen? Så här ser jag på det. Man tar snittet av de senaste 3 månadernas NFP + senaste ECI siffran, och delar med två. Då får man en Proxy som funkat för mig i varje fall. Den visar på en lönetakt på ungefär 2,45%. Är det högt eller lågt? Är löneinflationen i USA på G eller inte? Det är jävligt viktiga frågor…

Så här är det. Ur ett historiskt perspektiv, så är 2,45% årlig lönetakt.. PEANUTS. Tittar man på hur lönetakten varit dem gångerna inflationen, mätt som Core PCE, pressats upp mot 2% och därutöver, så har lönetakten legat på minst 3%. Så att säga att dagens lönetakt är ett hot mot FEDs inflation, som vissa gör, är bullshit om du frågar mig!

Men lönetakten har växlat upp Något. Med betoning på NÅGOT. Från 2011 fram till sommaren 2015 så snittade den på ca 2% i årstakt. Senaste dryga året har den alltså växlat upp till 2,5%ish. Det är inte så konstigt med tanke på arbetslösheten och senaste årens jobbskapande m.m. m.m. Men betyder det att vi har etablerat en ny trend, och att det bara är en tidsfråga innan vi tar oss över 3%. Klart tveksamt. Det går faktiskt inte att säga. De som är hökiga säger tvärsäkert att det är så. De som är duviga säger att det förmodligen inte är så. Sanningen….. ingen kan veta. Tyvärr. För om lönerna taktar på 3%+ om ett år, eller ligger kvar där dem gör, är en viktigare fråga än alla val, oljeprisets utveckling, konflikt i Syrien… Tillsammans upphöjt till 10.

Det senare, dvs att vi ligger kvar, innebär mer av det som varit… det förra, dvs att lönetakten växlar upp, innebär ett paradigmskifte med inverkan på inflation, ränteutveckling och penningpolitik, som får implikationer för tillväxt, valutor och vinster av globala mått….. och JA, ni tänkte rätt. Det påverkar även börsutvecklingen!

Men tillbaks till ECI…. förra veckan siffra ger inte FED någon anledning att ändra politik, utan en fortsatt strävan att sakterliga gå mot en balanserad Penningpolitik, vilket innebär en styrräntan på ca 1,5%.

Michigan kom in svagt i fredags. 87,2 mot väntat 88,2 och fg 87,9… hmmm, även Consumer Boards var ju lite halvdassig. Är det valet som spökar eller nåt annat?

Core PCE kom in precis på 1,7% i årstakt, mot väntat 1,7 och fg 1,7. Det är vad FED prognostiserade att den skulle bli för helåret 16. Frågan är nu när olje och dollar effekten klingar av… kommer även den mjukna något?

Chicago FED kom in på 50,6 mot väntat 54,0 och fg 54,2… hmm not too good. Empire var dålig, Philly och prel US PMI var bra…. hur ska det egentligen bli med ISM????

Oljan har i princip stängt sitt gap…. vad händer nu? Personligen tror jag på en studs härifrån… men sen då? För att förstå oljan måste man svara på 3 frågor: Utbud, efterfrågan och dollarn. Vad gäller Utbud/Efterfrågan så ser jag inget nytt i det korta perspektivet. Därför kan det lika gärna röra sig kring 50 +/-10 dollar närmaste halvåret. Vilket riktning beror till stor del på dollarn. Dollarn har stärkts på förväntningar att Clinton vinner och vi får en Obama politik den närmaste tiden, och att FED höjer med 25 punkter i december. Så det är lite sell the rumours på dollarn… en hel del är taget. Så den kan säkert trilla tillbaks en bit, och med den stärks oljan. Sen då? Tittar man på 2-åringen så prisar inte den in en höjning fullt ut. Vi borde kunna stiga till 1,0-1,1% för detta… och då är det mer dollarstärkning som väntar OCH svag olja. Å andra sidan handlar det också om hur ECB spelar ut sina kort i december. Är de inte fullt så hökiga som marknaden kanske hoppas på…. så kanske inte dollarstyrkan vill infinna sig. ÄR jag säker på FED höjningen? Njae, Clinton måste vinna, och det kan vi faktiskt inte vara helt säkra på. Datan den här veckan, och i början av december får inte falla ihop helt heller…. men visst, skulle det vara räntemöte ikväll… så hade de höjt. Vi får se i december helt enkelt!

I USA har 70% av S&P bolagen lämnat sina Q3or. 66% slår vinstförväntningarna. Det är bra. Det är främst Finans och Tech som varit bra!

Trots stark Q3or, så har faktiskt Q4orna reviderats ner. Därmed har inte FY16 reviderats upp särskilt mycket. Inte heller FY17 har fått nåt direkt lyft. Så för att summera.

Jag tittar på Fwd EPS. Som jag ser det är det 2/12-delar av FY16 och 10/12-delar av FY17. Om inte den siffran är högre idag, än den siffran som gällde för en månad sedan (som förvisso var 3/12-delar FY16)… då SKITER jag i hur bra rapporterna är. Då ser jag inte rapportsäsongen som en ”driver” för avkastning.

Se den röda Q3 nedan, samt 4Q16…

Även från Europeiskt håll har rapporterna varit bra, när 39% av Stoxx600 har rapporterat. Bästa ”beatet” sedan 2010 faktiskt. 13% Vinsttillväxt jämfört med 3Q15. Man hade väntat sig 3% decline. Det är bra! Det är framförallt Consumers, Mining och Finans som gått bra. Samtidigt ska man komma ihåg att förväntningarna var lågt ställda. Inför nästa år väntar man sig double-digit vinsttillväxt… risken att dem förväntningarna är för högt ställda. För att tro på det måste man tro att Europa kan ta sig ur sig sub2% tillväxt träsk…. och det ser jag faktiskt inte hur det ska hända.

Imorgon kommer ISM, och på fredag jobbdata, men alla fokar på valet…. så vi får väl vänta med att göra en re cap till onsdag morgon i nästa vecka… stay tuned!!!

Oljan ser ut att vara på väg att stänga sitt gap på 49,25 som jag tjatat om. Räntorna i USA har börjat dra igen efter att ha korrelerat ett tag. Marknaden korrigerar en del. Ska bli intressant att se om OMX vill ner till 1437ish stödet och se vad som händer där. Det kan mycket väl vända där för att göra en sista resa mot 1475-1500…. som en sista skål för att fira Clintons vinst, att Q3:orna är okej och att makro kommer in starkt. Eller har vi sett toppen… svårt att säga!

US preliminär Service PMI kom in på 54,8mot väntat 52,5 och fg 52,3…en helt enastående siffra. Vad ska stoppa FED från att höja nu?

Regeringen stärker Finansinspektionens mandat.

http://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/utokade-befogenheter-for-fi-6799342?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_custom%5Bapsis%5D=413124384&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

För alla som följt bloggen ett tag vet vid det här laget att det inte är Ingves biff att reglera utlåningen. Han har visserligen ett verktyg för det, men det är det sämsta av alla verktyg. Nej det är Fi´s biff, men de har inte vågat/kunnat agera utan regeringen/riksdagens mandat. Införandet av amorteringskravet visade med all sin tydlighet hur klena Fi är. Nu vill ju inte regeringen ta inpopulära beslut två år innan nästa val. Skon klämde alltså över att man lyckades med en bred överenskommelse. Då kan de inte beskylla varandra. Men detta har man nu löst. Så frågan är vilka åtgärder och regleringar som Fi kommer rulla ut nu… ska bli spännande!

Personligen tycker jag att skuldkvotstaket är det enda reglering som behövs. Anledningen är att det enda som behövs regleras och begränsas är storleken på lån. Detta fixar inte aktörerna själva, då bankerna vill ta marknadsandel och öka vinsten (och då är en ökning av stocken ända möjligheten och låntagare vill köpa en så fin bostad det bara går) Alltså har ingen av aktörerna incitament att begränsa lånen. Detta är ett problem! Men åtgärder som slår mot cash flow i plånboken, som ex amorteringskrav, slopat ränteavdrag, införd fastighetsskatt osv OCH som i sin tur får negativ inverkan på hushållens ekonomi och därmed svenskt ekonomi, och som egentligen bara sänker hushållens motståndskraft i händelse av en ränteuppgång. De åtgärderna är helt fel. Inför man ett skuldkvotstak hade man även kunnat slopa 85% regeln. Den fyller ingen funktion, om alla har rätt storlek på lånen.

Har läst en intressant rapport.

USA framstår, relativt Japan och Europa, som den marknad som faktiskt gått hyfsat sedan finanskrisen. Men att säga ”hyfsat bra” är sannerligen en definitionsfråga

Historiska konjunkturcykler, sedan Andra världskriget, är i snitt 5 år gamla, med en snitt tillväxt på 4,4%. Den här uppgången är 7 år gammal, och snittar 2,1%. Tillväxten når alltså upp till hälften mot det som varit normalt. Detta TROTS att Obama körde sammanlagda budgetunderskott på 40% under 2009-2014.

Mitt snabba svar på varför det är så handlar om skuld. Mer skuld nu än tidigare. Punkt. Rapporten är lite mer detaljerad. Den menar att 1/3 del av tillväxt tappet handlar om demografiska faktorer, och en 2/3 delar om låg produktivitet. Den låga produktiviteten kommer ur låga nettoinvesteringar. Hade det investerats mer senaste 25 åren så hade det inte varit så här….

Njae säger jag…. Investeringarna i USA har varit låga (även i Japan och Europa). Men det finns två rätt viktiga förklaringar till detta anser jag som man inte tar upp. Den första är att man har gjort investeringar….. fast inte hemma, utan utomlands. I synnerhet i tillväxtmarknader. Så egentligen borde USA kunna tillgodoräkna sig lite av den produktivitetsökning som ägt rum i Asien kan jag tycka. Den andra faktorn är att investering idag är inte samma som på 70-talet. Idag handlar inte en Investering om R&D eller en ny fabrik, utan att man anställer rätt folk på Google. Human kapital. Grejen med human kapital syns inte på balansräkningen, och därför ingår det inte i räkenskaperna. Men väst borde verkligen lägga alla sina resurser på att utbildningssystemet. Det är vi konkurrerar i framtiden. Sen är det ett problem med tjänstesektorn, dvs ett jobb på Starbucks eller som Fastighetsmäklare tenderar till att inte öka produktiviteten i ekonomin. En smart Google anställd, som kommer på Instagram JA. Men en tjej som gör lattes på Starbucks.. nej.

Nedan chart visar hur produktiviteten i USA kommit ner senaste åren i jämförelse med snittet sedan efterkrigstiden

Men det handlar också om att de amerikanska hushållen har mer lån nu än tidigare, och att de misstror staten med sin enorma statsskuld (oförmåga att köra budgetunderskott som man alltid gjort annars). Men högra chartet visar också att skulden/inkomsten kommit ner en bra bit, från ca 140% till 80%. Just nu är det många som har jobb, alltså är inkosmterna goda. Så det handlar inte bara om lägre skuld. Men ge det en 4-5 år till, sen är de amerikanska hushållen redo för en ny belåningscykel, varpå efterfrågan jackar upp, och tillväxten på det!

I USA ligger arbetslösheten på 4,9%. Dels beror det på att det skapas en jävla massa jobb. Men det beror också på att arbetskraften minskat. 90% av den minskningen är demografisk. Dvs folk har pensionerat sig. Men högra chartet visar att även inom prime age är den något låg. Den lär repa sig mot 84%. Detta skulle kunna innebära att arbetslösheten kan gå under 4% INNAN marknaden blir så tajt att den skapar klassiskt hög löneinflation om 3,5%+…. där är vi inte ännu!

Samtidigt har det visat sig att graden av arbetslöshet är inte särskilt korrelerad med förändringar i arbetskraften. Dvs bara för att det är bra tider så är det inte fler som söker sig in till arbetskraften. Snarare verkar det vara strukturella saker, som att folk pensionerar sig senare, eller pluggar längre som spelar större roll…

Skulle detta vara fallet så kan arbetslösheten falla mycket snabbare än vad ex FED räknat med, om inte goda tider lockat tillbaks människor till arbetsmarknaden. Det gör att löneinflationen potentiellt kan kicka in snabbare än väntat… och därmed inflationen. Men återigen, det handlar också om vilka jobb. Är det Google jobb, ja. Är det Starbucks jobb, nej.

lite beroende på vad som händer så får det avtryck i inflationen…. FED och Deutsche tror att Core PCE letar sig uthålligt upp mot 2% i slutet av 2019… det skulle betyda att de har drygt 2 år på sig att höja till 1,5-2%…. 5 till 7 höjningar. Trots allt ska man ta de här prognoserna med en nypa salt! Mycket kan hända fram tills dess!

Men givet resonemanget med arbetsmarknaden, så kan inflationen dra snabbare än så, och tvärtom.

Det intressanta är att historiskt har inte fler jobb bidragit till produktivitetsökning, utan högre löner.

Det logiska skälet borde vara KÖPKRAFT. Dvs säg att du har en ekonomi med en arbetsstyrka på 100 personer. Alla tjänar 1kr om året. Noll löneinflation. Det är dåliga tider och arbetslösheten är 10%. Dvs 90 pers jobbar som har 1kr i lön. Dvs 90kr. På fem år sjunker arbetslösheten till 5%. dvs 95 jobbare a 1kr = 95Kr. Köpkraften har ökat med 5,5%, eller 1,1% om året. Det är ingen stor köpkraftsökning egentligen. Ingen köpkraftsökning, ingen ökning av efterfrågan, inga stora investeringar, ingen produktivitetsförbättring, inte hög tillväxt… typ! Men låt säga att lönerna istället ökat med 3% om året i 5 år. För att illustrera kraften i löneökningar så säger vi att jobbskapandet är noll.

90 jobbare X (1kr * 1,03^5)=104,4kr. Köpkraften har ökat med 16%… eller 3% om året.

Tänk er då om det hade varit jobbskapande OCH löneinflation samtidigt. Produktivitetsdriven löneinflation är en våt dröm för många länder…. och förblir en dröm för de allra flesta!

Bara så att ingen missförstår… det är inte bara att höja lönerna med det dubbla så blir allt bra. Om det inte matchar tillväxt, investeringar osv i den underliggande ekonomin så blir det bara negativt. Därför kan man inte säga att LO ska driva en linje om 4% löneinflation så blir allt bra. Det måste komma inifrån ekonomin. Google och Apple jobb liksom!

Trevlig kväll!

Kronförsvagningen har drivit OMX relativt övriga index. Men igår handlade man ner marknaden mer än övriga Europa. Det tolkar jag som att marknaden räknar med att kronförsvagningen kanske sjunger på sista versen. Jag tror marknaden kan ha rätt. Ha man suttit på dollar så borde man ta hem en del. Samtidigt så prisar inte den amerikanska räntemarknaden in någon räntehöjning i december. Dit är det bara 1,5 månad. Jag räknar med att såväl 2-åringen som 10-pringen borde kunna springa 20 punkter till om det vankas höjning… och allt annat lika har det potential att försvaga kronan ytterligare. Lite beroende på vad Ingves, läs Draghi, gör.

Igår kom preliminär US Mfg PMI data in på 53,2 mot väntat 51,5 och fg 51,5….. det bådar gott inför nästa veckas ISM

Sen idag kom Tyska IFO, och bekräftade gårdagens starka siffra. Den kom in på 110,5 mot väntat 109,6 och fg 109,5…. Draghi kan känna sig nöjd.

Amerikanska huspriser kom in på 5,1% YoY mot väntat 5,0 och fg 5,0…. nu är priserna i USA totalt i paritet med vad dem var på toppen för 10 år sedan. Priserna i de 20 största städerna är snäppet under recordhigh, men överlag ser det bra ut. Faktum är att jag kommer sluta rapportera den här siffran framöver då den inte är en drivkraft längre. Den har spelat stor roll för consumer confidence, men är inte så viktig längre. Skulle den av någon anledning hacka till neråt, så hojtar jag till!

Nu precis kom även Consumer Boards Consumer Confidence in (som är ett bra komplement till Michigan). Den kom in på 98,6 mot väntat 101,5 och fg 104,1… märkligt svag faktiskt. Är det oro över valet, oro över räntehöjningar eller vad? Säga vad man vill men consumer confidence har blivit något fladdrigare senaste månaderna….. och det är klart. Huspriser på topp, aktievärderingar på topp, risk för högre löner, det har skapats många jobb länge…. det blir svårare och svårare att göra konsumenten gladare där borta!!!

På det hela taget är makrovinden hyfsat gynnsam just nu, och det är vad marknaden verkar prisa in också….

Valet känns som en icke fråga….

Q3orna kommer in starkt, även om de inte verkar leda till några större revideringar….

Så allt ser rätt bra ut… så vad kan gå fel då ;-).

Ps. Mycket snack nu om att pensionerna kommer att bli dåliga. Jag förstår oron! Men sen verkar alla skylla på politikerna, det fattar inte jag.

Varför tror ni räntebärande papper som obligationer kommer ge dålig avkastning framöver? Jo för att räntan är låg såklart. Men är det för att Ingves har en låg styrränta? Nej, det är för att inflationen är låg. Belive me, det är Ingves som anpassar sig efter inflationen, inte tvärtom! Inflationen är strukturellt låg pga globalisering och digitalisering, men den är cykliskt låg för att tillväxten i världen är så låg. Skyll inte på Ingves, skyll på låg tillväxt.

Aktier då? Sett på riktigt lång sikt 20år+ är aktier en funktion av vinsttillväxt, då värderingar tenderar till att mean revert över tid. Vinsttillväxt sett på lång sikt är en funktion av försäljningstillväxt, som är en funktion av nominell tillväxt.

återigen TILLVÄXT

det är roten till varför framtida pensioner eventuellt kommer vara för låga.

Men vi ska inte ha någon övertro att politikerna kan fixa det. Grundproblemet som jag ser det är att skuldsättningen är för hög i västvärlden. Det är den som gör att tillväxten strukturellt är lägre och kommer fortsätta att vara det länge…. tyvärr.

Men i många länder verkar folk fatta att pensionerna riskerar att bli små. Därför sparar dem. Hur tror ni en stigande sparkvot får för effekter på ekonomin? Just det , lägre tillväxt!

Ds

Fd investors vd Börje Ekholm skyller dagens svåra polarisering i många länder på globaliseringen och digitalisering

http://www.di.se/nyheter/borje-ekholm-medelklassen-maste-starkas/

jag tror han har helt rätt. Jag har själv varit inne på samma spår…

min diskussion börjar en bit in…”frihandel är något bra”

Nu är det spännande!

Det intressanta är att vi har samma lösning… de som gynnats och gynnas av effekterna av globalisering/digitalisering måste stötta dem som inte gjort det!

Nu på morgonen kom preliminär PMI data för Tyska tillverkningssektorn, den kom in på 55,1 mot väntat 54,4 och fg 54,3… otroligt starkt! Motsvarande för Eurozonen kom in på 53,3 mot väntat 52,7 och fg 52,6. Otroligt starkt och välkommet! Vi får se om Draghi gör nåt i december. Förlänger han, förlänger Ingves. Men ska Draghi förlänga, samtidigt som Yellen höjer med 25 punkter… då lär dollarn fortsätta att stärkas mot 1,05.. minst. Resan är ju redan påbörjad. Jag tror inte de är så jävla dumma att de redan glömt vad en alltför stark dollar för med sig för problem. Därför tror jag inte man ska hoppas på för mycket från Draghi, och därmed inte Ingves. Det märkliga är att räntemarknaden inte verkar riktigt prisa in bättre makro och potentiellt hökigare politik. Är räntemarknaden sen på bollen, eller ser de nåt annat? På börserna är det hausse, och allt som kan tolkas positivt tar marknaden till sig med öppna armar. Det är som ljusast före skymning, är allt jag har att säga!

I eftermiddag kommer preliminär PMI data från USA. Senare i veckan har vi IFO, US Konsumentförtroende och preliminär Service PMI. En ganska lugn makro vecka. Fokus ligger på Q3 orna, där ca 1/3 del av alla SP500 bolag rapporterat i USA. Säsongen har hittills varit bra, där det mest slår förväntningarna. Särskilt inom Tech och Financials. Det konstiga är att Q3 revideras upp, men inte Q4, och i synnerhet inte FY17. Det är lite märkligt!

Nedan chart visar rullande Vinster i reala termer för Europa. Not Fun! Visst, mycket påverkar av dåliga resultat från bankerna och energisektorn. Med oljans återhämtning och högre råvarupriser i allmänhet borde den repa sig framöver…. men faktum kvarstår. Europa växer för sakta för att skapa högre vinster. Sen ska man komma ihåg att värderingen av de här vinsterna är hög… så man prisar in en återhämtning.

Den här har jag visat innan, men den blir värre och värre. Den visar att utlåningen i Kina bromsar in… och det är den som har gjort att regeringen kunnat pricka in BNP tillväxten så vackert. Stänger man kranen för utlåning… vad händer då?

Från USA har det kommit både Empire och Philly… och de båda ger en rätt fin guidning för ISM i nästa vecka. Särskilt new order. Stark makro-hökig FED-stigande räntor-tryck på höga mutliplar… potentiellt dålig börs, tänker jag! Om inte vinstrevideringar kompenserar för det… vilket inte känns så sannolikt eller?

Enligt Deutsches modell så ligger aktier inom basmetaller pyrt till. Dollarns styrka och Svag China credit impulse är något man bortsett från när Råvaru aktierna rallat. De har faktisk rallat mer än motiverat av råvarupriserna själva. Vissa hävdar att de listade London bolagen gått bra för att Pundet fallit…. men man kanske ska ta hem en del vinster i sektorn om man har några? De brukar även korrelera med utvecklingsmarknader, så även där kanske man ska plocka hem lite!

Hur ligger vi viktade. JA ser man till senaste 10 dagars fondbeta, så ligger nu de flesta överviktade aktier….. man har helt enkelt prisat in Clinton vinsten till stor del. Så räkna inte med ett långvarigt rally om hon vinner. Även om det för all del kan gå en liten bit till…

Tajming är svårt men den muntra jargongen där ute är ett kvitto på att man ligger rätt!!!!

Eller är det någon där ute som har en smartare analys?

ps. Ännu en artikel som sågar förvaltar kollektivet.

http://www.di.se/nyheter/fiasko-for-forvaltare/

Jag vill inte försvara dem, men det är så missförstått!

Index utveckling är snittet av alla aktier på en marknad. (justerat för börsvärde ska sägas, de stora bolagen får större påverkan än dem små, allt annat lika). I en marknad måste någon eller några  aktier gå sämre än index, och någon eller några gå bättre än index, för att annars hade det inte kunnat skapas något snitt, dvs ett index som beskriver marknadssnittet.

Nu finns det inte bara fondförvaltare ute i marknaden som köper och säljer och äger aktier, men låt oss säga det för enkelhetens skull.

Om det finns 10 förvaltare, så kommer ju någon sitta på den aktien som går bättre än marknaden, och någon kommer sitta på den aktien som går sämre än marknaden.  Alla kan inte sitta på vinnaraktierna, alla kan inte sitta på förloraraktierna. Det är en matematisk realitet.

Så rent matematiskt kan man enkelt säga att bland alla fonder, så måste ca hälften gå bättre än index, och hälften gå sämre än index. Lägger man till avgiften på ca 1,5%, som index inte belastas av, så bör ungefär 2/3 delar gå sämre, och 1/3 del gå bättre.

Fiasko? Katastrof? Kalla det vad du vill, men rent matematiskt måste det vara så. Alltid!

En alternativ tanke skulle vara att fondförvaltare som kollektiv är skickligare än alla andra investerare där ute. Privatpersoner, försäkringsbolag, Sovereign Wealth Funds, Hedge Fonder etc…. Men det tror jag inte. Inte i genomsnitt över tid.

Så visst kan man oja sig över resultatet, men smartare hade varit att säga: 2/3 går som index eller sämre, det är exakt vad man kan förvänta sig. Lås oss fokusera på den tredjedelen som slår marknaden. Vilka har lyckats med hjälp av tur och slump? Vilka har lyckats slå marknaden, fast genom att ta oproportionerligt stora  risker för att nå dit? Vilka verkar ha en strategi som betalar sig över tid, och som därmed kan tänkas fortsätta att slå index? Det är en mycket mer intressant diskussion!!!

Nej market tajming har aldrig varit min starka sida. Även om jag sedan tidigare satte upp target på 1475-1500, som vi nu verkar nå, så ligger jag helt utanför marknaden sedan 1435 i snitt!!!!

Men jag är inte orolig, hemligheten med att vara framgångsrik på aktiemarknaden över tid är inte att hitta vinnarna eller hänga med i varje hausse, utan att undvika förlorarna eller stå utanför baisse. Delar du inte den tanken så handlar det helt enkelt om att du inte varit med tillräckligt länge!

Antingen håller vi på att toppa ur nu, i linje med den konsolidering som pågått sedan augusti. (Bortsett från OMX som handlats upp, men det handlar mer om svag krona. I dollar så ser OMX ut som alla andra!)
Eller är vi på väg att bryta upp ur detta intervall och fortsätta 3-6% till. Jag tror ju på det förstnämnda, men inser att det senare kan mycket väl hända. Det är en uppgång jag i så fall, på tekniska grunder, inte vill missa. Jag får återkomma till när och hur man ska stoppa tillbaka sig igen i så fall.

Optimismen verkar handla om att man prisar in att Trump inte kommer att vinna. Om Clinton vinner så blir det mer av samma. Dvs en fortsättning av Obama politik… more or less. Marknaden gillar inte osäkerhet. Clinton står för kontinuitet. Draghi var relativt duvig igår. Det verkar marknaden också gilla. Däremot är jag som sagt inte alls säker på att han gör nåt i december. Beror på hur FED och ekonomin utvecklas.

I nästa vecka börja det rulla in preliminära PMIs. De kan speeda på uppgången, allternativt hålla tillbaka den. Det känns som att marknaden bara orkar tänka, och glädjas, över valet nu!!!!

Capital Economics tror inte Riksbanken behöver gasa så mycket mer… jag håller med! BNP tillväxten har toppar ur men ser ut att kunna stabilisera kring 3%. Det är ändå dubbelt så bra som övriga Europa!

Kronan är som sagt viktig. När dollarn stärktes importerade vi inflation. Sedan slutet på 2015 har vi i spåren av kronans styrka importerat deflation… men den senaste kronförsvagningen kommer att innebära att vi framöver importerar inflation igen….. Så den senaste svaga inflationssiffran ska man ta med en nypa salt. Höjer dessutom FED i december, så lär den försvagas ännu mer!

Översatt till kärninflation, så betyder det att vi faktiskt kan nå målet om 2% nästa år, och därmed är det hög tid för RB att kliva av QE och kanske börja höja! Vi får se, går FED in i en räntehöjarcykel med 25 punkters höjning dessutom så kan det gå ännu snabbare…. och som jag sagt tidigare har vi en inbygd broms i systemet, nämligen hushållens rörliga bolån…. ca 1,500-2,000 mdr kr i rörliga bolån kan suga upp en del slantar som idag går till konsumtion.

Man flaggar även för att löneglidnignen kan ta fart närmaste året…

Trevlig helg!

Det har rullat in lite makro från Kina…..

För det första vill jag bara säga att jag är orolig för Renminbins försvagning. Det har jag varit ett tag. Trasig klocka nästan! Det handlar inte om att datan är dålig, utan FEDs hökighet.

Nya lån kom in på 1,220 mdr Yuan mot väntat 1,000 och fg 949… en stark siffra. Nu för tiden så verkar alla nyutlånade pengar gå in i fastighetssektorn. Dels från det statliga planet, i form av social housing, och dels från det privata i nybyggnation. Jag är inte person att bedöma om det finns verklig efterfrågan, eller hur mycket som är spekulation, eller om priserna är för höga eller inte. Men det finns dem som är oroliga! Många tror på en bubbla!

M2 kom in på 11,5% mot väntat 11,6 och fg 11,4. Stabilt, och pekar på att BNP kommer hålla sig kring 6,5-7% närmaste kvartalen.

IP kom in på 6,1% mot väntat 6,4 och fg 6,7… stabilt
Retail Sales kom in på 10,7 mot väntat 10,7 och fg 10,6.. stabilt
FAI kom in på 8,2 mot väntat 8,2 och fg 8,1… stabilt

Slutligen BNP under Q3 som kom in på 6,7% mot väntat 6,7% och fg 6,7… dem är duktiga på att pricka prognoserna de där kineserna 🙂

Stabilt över hela linjen!

Från USA kom Empire index in svagt, -6,8 mot väntat 1,0 och fg -2,0… det är en regional siffra, men ändå!

Core CPI kom in på 2,2% YoY mot väntat 2,3 och fg 2,3… inget nytt inflationstryck här inte!

NAHB, som leder fastighetssektorn, kom in på 63 mot väntat 63 och fg 65… stabilt. Den här siffran kommer jag sluta att rapportera om, utan bara hojta till om den skulle vända ner. Amerikanska fastighetssektorn mår bra. Till skillnad från 2008.

I veckan kommer Philly FED. Därutöver har vi ECB möte, där inget nytt väntas. Samt Beige Book som sannolikt pekar på höjning.

Rätt intressant hur US 2yrs Bond fallit tillbaks från 0,90 till 0,80. Risken för räntehöjning i december har inte förändrats. Hursomhelst, har det varit bra för multiplarna/bra för aktier. Då är dollarn mer logisk. Den är stark, och har varit stabil senaste veckan. Med bara några veckor kvar till valet, där marknaden just nu verkar prisa in en Clinton vinst, så borde dollarn kunna stärkas ytterligare någon procent. Oljan har varit stark och relativt obekymrad över dollarns styrka. Om vi får ett sista ben upp i dollarn, så är det frågan om inte oljan ska ner till gapet kring 49usd.

Det känns som att optimismen nu bygger på att Clinton vinner….jag tror det kan bli en Buy the rumour – sell on facts grej.

Q3 orna rasar in och magkänslan är att 2017e inte kommer revideras uppåt i varje fall. Det är ju inte så bra om det ackompanjeras av stigande räntor… och ovanpå det hög värdering. Ja jag vet att jag talar i egen sak, då jag står utanför. Men ändå!

Enligt CS så borde CPI ändå dra uppåt i USA närmaste tiden, då råvarupriserna indikerar detta. Rätt ointressant egentligen, då det inte påverkar kärn inflationen…

Om råvaror är ointressanta så är dollarn desto viktigare för Goods inflation. Den starka dollarn har länge varit deflatorisk, men som jag har skrivit så har den här effekten försvunnit. Nu börjar dollarn krets kring 0% YoY och därför borde inverkan vara varken eller… även om CS pekar på inflatorisk. Väldigt lite i så fall….

Jag har även flaggat för nedan innan… men deflationen vi importerat från Kina senaste 4 åren kan vara på väg att ta slut…. inte för att något pekar på en stark import av motsatsen ännu… men ändå!

Vet inte varför jag visar den här då jag inte tycker det stämmer. De menar att Service inflationen är på uppåtgående pga att lönerna är på väg upp. Med lönerna i det här fallet menas Atlanta FED Service wages. De lönerna ligger tydligen kring 3,5% i årstakt. Hmmm, NFP timlöner visar på 2,5%…. vilket historiskt rimmat bättre med Core Service PCE, som har inverkan på Core PCE, som är den FED följer…. så jag är lite skeptisk. Givet att NFP dessutom bromsat in något så är jag långt ifrån säker på att lönerna driver kärninflation framöver… som jag sagt tidigare… VÄCK MIG när NFP timlöner går över 3%.

Cykliska aktier har gått starkt i USA, och prisar in en 10 åring över 2%. Höjer FED i december så ska 10 åringen också gå mot 2%. Men om det händer så är det som sagt till stora delar inprisat av marknaden! Läge att ta hem vinsten i cykliskt eller?

Marknaden verkar också gått på att makro kommit in bättre än väntat… får se hur det går framöver.

Ännu en gång är debatten så okunnig att jag mår illa!

USA, Europa och Japan har samtliga statskulder på över 100% av BNP. Inom Europa har vissa länder mer än andra. Tyskland har mindre exempelvis.

Sverige ligger på drygt 30%, eller 1,400 mdr kr. Kommunernas skuld är inte inräknad.

https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Sveriges-statsskuld-oversikt/Historik-i-diagram/

Att ägna sig åt expansiv finanspolitik när skulden är över 100% är både kortsiktigt och korkat.

Men först varför det är bra. Om en stat beskattar sin befolkning med 100, men spenderar 105, dvs lånar 5, dvs gör ett underskott på 5, så är det pengar som går rakt ut i ekonomin. Det driver tillväxt väldigt effektivt.

Till skillnad från penningpolitiken där centralbankerna gjort det billigt att låna, men ser inte företag någon efterfrågan, ja då investerar man inte. Dvs man bygger inte en fabrik för lånade pengar, även om räntan är noll, om det inte går att sälja det man tillverkar. Då blir investeringskalkylen negativ oavsett hur billig finansiering man har. Penningpolitiken handlar förvisso inte bara om att stimulera utlåning. Alla som redan har lån, får ju låga räntekostnader. Pengarna de får över kan man hoppas att de shoppar upp, eller kanske investerar på ett sätt som driver tillväxt. Men även det funkar inte alltid, då hushåll och företag kanske sparar och amorterar istället. Därför är expansiv finanspolitik så effektivt.

Säg att BNP i ett land ligger på 100, Skulden 100. Skuld/BNP 100%

Om man lånar 5, och tar upp skulden till 105, så säger vi att detta stimulerar tillväxten så att BNP växer till 105. Skulden är fortfarande 100%. Det är en frestande tanke!!!

Problemet kommer när lågkonjan slår till.  Om skulden har pressats upp till 105, och BNP sjunker till 95, då galopperar Skulden till 110%. Då kan marknaden bli misstänksam! Förtroendet sätts på spel. Eftersom vi håller på med papperspengar, och inte guldmyntfot, så är förtroende helt avgörande.

Matematiken funkar på samma sätt om Skulden ligger på 30 och BNP 100, och skulden är 30%. Dvs om skulden ökar till 35, och sen slår lågkonjan till och BNP faller till 95, så ökar skulden till 37%. Men skillnaden mellan 37% och 110% stavas förtroende. Jag ska förklarar varför!

Om man har 105 i skuld och räntorna drar till 5%, så kostar skulden 5,25 om året. För att en budget ska vara i balans så måste primär budgeten (dvs budgetsaldot före räntekostnader) var + 5,25. Dvs primärt budgetöverskott. Detta är klart hämnaden för tillväxten. Vilket gör att BNP sjunker, och då växer skulden i %. Förtroendet naggas. Valutan försvagas. Inflationen stiger. räntorna stiger. Räntekostnaden på skulden stiger, Primära budgetsaldot måste vara ännu mer positivt, negativt för tillväxten… och så rullar det på! Alternativet är då tillåta budgetunderskott på 5,25%. Men eftersom det är räntekostnader som orsakar det, och landet egentligen inte stimuleras då primära saldot är i balans, så växer skulden utan att BNP gör det…. man hamnar lätt i en negativt spiral då också! Ett land med liten skuld kanske också betala 5% ränta, men på 35 så blir det bara 1,75 vilket är mycket mer hanterbart. Dessutom växer då skulden från en låg nivå, så man löper MYCKET mindre risk att hamna i en negativ spiral och förtroendekris.

Så ett land men en stor statsskuld ska passa sig. Det landet bör driva en balanserad budget nästan i alla lägen, bortsett från djup recession. Det är bättre med balanserad budget, låg tillväxt, låg inflation och låga räntor, än motsatsen. Den låga tillväxten gör att ekonomin så sakterliga växer ifrån sin skuld. Det tar tid, men det är priset man får betala för att man en gång kört stora underskott och byggt upp skulden. Man kan inte både ha kakan och äta den.

Ett land med låg skuld kan vara expansiv, om det behövs. Problemet är att de flesta länder med låg skuld går bättre än dem med hög skuld. Det hade varit bättre om det var tvärtom. Problemet är att det är länder med problem som tvingats ta upp skuld……. hönan och ägget liksom!

Enligt mig ska expansiv finanspolitik användas vid recession, allt annat lika. Inte för att skapa tillväxt, utan för att göra den negativa tillväxten mindre negativ.

Dvs när lågkonjan slår till så sjunker skatteintäkterna i takt med inbromsningen i ekonomin. Inte så konstigt, om färre går till jobbet så blir inkomstskatterna mindre, om alla shoppar mindre blir momsintäkterna mindre, om kapitalmarknaderna går dåligt blir reavinstskatterna mindre osv…..

Skatteintäkterna krymper, och en balanserad budget blir negativ. Om staten tvingas att balansera sin budget, så är det genom att skära i kostnaderna. Dvs skicka hem lärare och sjuksyrror. Hur bra är det i mitten på en lågkonja när privata sektorn mår dåligt? Nej det är inte så smart. DÅ ÄR DET LÄGE för expansiv Finanspolitik. Inte för att driva tillväxt, utan för dämpa konjunkturnedgången. Dvs genom att inte skicka hem sjuksyrran, så betalar man hennes lön genom lånade pengar, man gör underskott, dvs lånar pengar, ökar statsskulden.

NÄR DET INTE ÄR LÅGKONJA, alltså INTE när arbetslösheten stiger och tillväxten är negativ, som NU…. då bör man istället ligga kring en balanserad budget, dvs inte öka skulden… och låta privata sektorn driva tillväxt, om än låg. Tillväxten gör så att skulden över tid sjunker, vilket gör landet bättre rustad nästa gång recessionen slår till. Allt annat lika kommer det att vara lättare  att köra underskott, ta upp skuld, låta läraren gå till jobbet på lånade pengar, än om man byggt upp skuld under icke recessionstider.

Fokus nu för tiden borde istället ligga på reformer, som egentligen är ett fint ord för att göra nåt bättre än man gjorde det tidigare….. men det är politiker i regel rätt dåliga på för det är så mycket svårare!!!

Världen har låg tillväxt, något vi verkar ha svårt att acceptera. Den är lägre pga den stora skulden bland hushåll och stat. Det är inte så konstigt att tillväxten var högre förr i världen när även skulden ökade.

Var glada för att inflationen är låg så att räntekostnaden på dagens skuld är låg. Var glada för den lilla tillväxten där är, den kunde varit negativ. Var glad för att det skapas några jobb, det kunde varit tvärtom! Sluta jämför med 1945-2007. Det är äpplen och päron… då var skulden låg och man tog upp ny skuld. Det kan vi inte göra på samma sätt längre, och det får konsekvenser.

Satsa på teknik och utbildning…. det har vi igen i framtiden!

Sverige är i en guldsits tack vare bår låga statsskuld. Vi hade kunnat låna idag, och ändå ha hög beredskap mot recession. Men varför låna när tillväxten är högre än i övriga Europa. Varför låna när nästa recession kan bli värre för oss än någon annan pga att hushållens skuldsättning är högre…… nej, vi kan lika gärna vila på hanen och därmed spara det krutet till when the shit hits the fan…. det kommer behövas då nämligen!

Den här debattartikeln markerar något historiskt i svensk näringslivshistoria. När Herr Lundberg sakta men säkert byggde upp makten och sedan skåpade ut tjänstemannamodellen och ett stycke svensk finanshistoria. Jag trodde att sådana här diskussioner bara förekom i vissa slutna grupper…. men Herr Löf kunde inte hålla sig. Ventilen höll inte, han är för bitter,

http://www.di.se/opinion/sverker-martin-lof-industrivardens-nya-strategi-forsamrar-agarstyrningen/

Kommer Lundberg eller någon annan svara på den här? Nej tror faktiskt inte det…

Lundberg är en girig och lurig fan, inget snack om saken. Men har Löf rätt? Kanske? Problemet är att jag gillar inte tjänstemannamodellen. Jag gillar ägare av kött och blod. Det spelar ingen roll, men man är aldrig lika rädd om hyrbilen som sin egen bil. Punkt!

Men jag gillar inte Wallenbergarnas modell heller. Varför ska de ha hundra gånger mer att säga till om jämfört med dem som investerat mycket mer pengar? Jag har aldrig gillat den modellen, men jag fattar varför de gillar den 🙂