Stora grejen i veckan är FED mötet på onsdag. Kommer de glänta på tapering dörren? Jag tror inte det. Nästa grej är Jackson Hole i Augusti. Först då kan det hända nåt på den fronten. Därefter kommer September mötet…. då är risken stor att de kommer annonsera tapering planerna.

I veckan har vi även Tyska IFO, Case Shiller bostadspriser, CB Cons Confidence, Michigan Index, Employment Cost Index, Core PCE…. inget livsavgörande.

I fredags kom Flash PMIs. Från Tyskland kom Mfg Flash PMI in på 65,6 mot väntat 64,2 och fg 65,1. Europas motsvarighet kom in på 62,6 mot väntat 62,5 och fg 63,4. Fortsatt bra drag i tillverkningssektorn. Tjänsteindexen var också starka. Full rulle alltså! Sen har ju Europa en drös av strukturella problem som gör att överhettning är knappast något vi behöver oroa oss för.

Från USA kom Mfg Flash PMI in på 63,1 mot väntat 62,0 och fg 62,1. Starkt! Service Flash PMI kom in på 59,8 mot väntat 64,8 och fg 64,6. Klart sämre. Å andra sidan mean revertar den från en synnerligen hög nivå, så siffran är inte svag. Men den säger nåt om momentum. Dvs att Tillväxten peakade i Q2, och andra halvåret lär bli starkt, men inte lika starkt. Detta är viktiga saker. Det är i tjänstesektorn jobben ska skapas. Det är jobbskapartakten under andra halvåret som sätter ribban för när arbetsmarknaden blir tajt. Det är när den blir tajt som lönerna strukturellt väntas ta fart. Det är när lönerna drar, som Core PCE strukturellt hittar en högre nivå. Det är när FED ser att det börjar hända saker med Core PCE som de kommer börja snegla på räntehöjningar. DÄRFÖR finns det en koppling mellan Service PMI och FEDs policy kring räntan.

Dock tog marknaden siffran i fredags med en axelryckning. Den är ju fortsatt bra liksom. Men det handlar även om att systersiffran ISM non-Mfg redan har skvallrat att momentum har toppat ur.

Jobbdatan är och förblir den viktigaste komponenten närmaste månaderna. Den kommer inte förrän om två veckor.

Börserna hickade till i måndags men repade sig. Jag tror på fortsatt stark marknad, med återkommande skrämselskott. VIX drog iväg, men kom tillbaka. Nästa gång det blir baissigt på allvar är förmodligen inte förrän i mitten av september. Innan dess kan vi klättra högre. NDX på 15,800ish gäller med SL på 14,500 på stängning. 10-åringen vände upp efter att ha gjort en Fib50% korrektion. Låg räntenivå, med stigande ränta, är bra för aktier i min bok. Value borde gå bättre än Growth. Som ni vet har bredden varit svag i den här uppgången. Dvs få aktier deltar i uppgången. Det brukar vara ett svaghetstecken. Men ibland, och som kanske är fallet just nu, så kanske det är tid för de aktierna som kommit ner en bit som ska driva nästa uppställ? Det skulle tala för en renessans av Value och Cyclicals. Veckan som kommer är också speckad av rapporter. Hittills har säsongen varit stark. Dock har aktier haft svårt att lyfta, och det är lite för tidigt att säga om det har haft positivt genomslag i FY21/22 earnings. Bolag med pricing power har kunnat möta stigande råvarupriser med egna prishöjningar. De som inte har pricing power får ta sämre marginaler. Det verkar vara en vattendelare.

Ha en skön söndag, vi hörs!

Jonas

——

FED levererade inga nyheter, men medgav att för varje dag som ekonomin stärks, så går vi såklart en dag närmare tapering av QE. Det är ju knappast en nyhet, utan mer ett konstaterande att ”om ekonomin är robust och går bra, så behöver man inte tillämpa en politik som är avsedd för en ekonomi som är i kris”.

Tyska IFO kom in på 100,8 mot väntat 102,1 och fg 101,7. Pekar på urtoppning. Känns som den ligger lite senare än PMI nu för tiden. Tyska tillverkningssektorn mår dock väldigt bra just nu!

Case Shiller lämnade ännu en rekordsiffra över bostadspriserna i USA. Å ena sidan är det märkligt då bostadsobligationen bottnade för över ett halvårsedan, A andra sidan inte så konstigt då bostadsobligationen ligger kvar på nästan samma låga nivå. Det är inte förrän den når en signifikant högre nivå som det slår igenom i priserna. Men jag står fast vid min syn. Ett policy skifte från USA kommer sannolikt att trycka upp räntorna, ink bostadspapper, och detta kommer med viss fördröjning sätta press på bostadspriserna.

CB Consumer Confidence kom in på starka 129,1 mot väntat 123,9 och fg 127,3. Man kan säga att den visar på hur förtroendet är återställt till pre C19 nivåer. Samtidigt visar Michigan väsentligt lägre nivåer. Andra halvåret kommer att bli intressant ur det här perspektivet. Är det back to normal eller inte?

Det är en stökig sommarbörs där ute, men jag är positiv så länge som NDX 14,500 håller för stängning. Attraktiv aktieriskpremie, låg och stigande ränta, neutralt sentiment, positiva konj utsikter, hög andel cash/likviditet talar för detta.

DOCK, risk/reward är ganska dålig och stundande policyskifte från FED borde leda till större rekyl. MEN man måste välja sida, och på kort sikt tror jag man ska sitta med….

——–

Amerikansk BNP är en laggande siffra som jag normalt sett inte följer. Mer än att det ger mig en ide över Vinsttillväxten i USA då den enkelt uttryckt är typ 5X real BNP. Alltså om USA växer med 3% under ett år så landar vinsterna på cirka 5*3=15%.

Vidare anser jag att:

Kärninflation = Löneinflation -1%

Sysselsättningsökning = Real BNP -1%

således är ”Löneökning + Sysselsättningsökning = BNP + Inflation (dvs nominell BNP)

Alltså om lönerna ökar med 3% under ett år och det skapas 2% nya jobb så borde Nominell BNP ligga på 5%. Om Real BNP ökning är 3% det året så är underliggande inflation 2%.

Jag vill även nämna att Nominell BNP = Bolagens Försäljningsökning.

Anyhow, BNP för andra kvartalet kom in på 6,5% mot väntat 8,5%.

Det förvånar mig att man ligger så snett då det skapades 266k jobb i april, 559k i maj och 850k i juni. Det är totalt sett 1,675k jobb, eller i snitt 558k i månaden. 558k i månaden är 6,7m jobb om året. Eftersom det finns c146 miljoner sysselsatta i USA totalt sett så innebär en ökning med 6,7m jobbökning en sysselsättningsökning på c4,6%.

Enligt ovan så bör Real BNP ligga jobbskapande +1%. Så om man utgår från jobbskapandet borde inte BNP landat på högre än 5,6%.

Detta är såklart en oerhörd förenkling och det finns en miljon faktorer som påverkar, och sambanden jag pratar om ska ses som genomsnitt över långa tidsintervaller. Dvs för att få en fingervisning.

DOCK förvånar det mig att konsensus ändå har trott på 8,5% när jobbskapandet inte på långa vägar har matchat denna tillväxttakt.

Jobbskapandet har också matchats ganska väl av delkomponenten ”employment” i PMI/ISM mätningarna som varit ganska svag, och inte alls i nivå med de starka Headlinesiffran.

Men det här är historia… vad kan vi lära oss av framtiden? Jo jag vill nämna nämna förra employment siffrorna från ISM och ISM Non-Mfg senast. De harvar runt 50, och håller detta i sig så är risken stor att jobbskapandet inte blir så starkt som FED och andra hoppas på. Blir det inte det, så kommer inte heller BNP prognoserna för andra halvåret bli så bra som många hoppas på… och blir de inte det så kommer inte företagen att sälja för lika mycket och göra lika stora vinster som marknaden hoppas på.

Rapportsäsongen har varit stark, och jag ligger än så länge kvar på min FY21 earnings för SPX på 200dollar. Men det bygger på att det även skapas gott om jobb under andra halvåret. Minst 500k i snitt per månad. Helst mer än så.

Anyhow, i nästa vecka kommer ISM/PMI från tillverknings- och service sektorn, och viktigast av allt….. Jobbdata!

I fredags fick vi lite data:

Michigan kom in på 81,2 mot väntat 80,8 och fg 80,8…. jag undrar varför den målar upp en sån annorlunda bild jämfört med systersiffran CB. Har det nåt med jobben att göra?

Chicago PMI kom in på 73,4 mot väntat 64,6 och fg 66,1. Den pekar på en stark ISM Mfg i nästa vecka….

Core PCE (FEDs favo mått på inflation) kom in på 3,5% mot väntat 3,7 och fg 3,4. Begagande bilar, hyror mm väger mindre än i Core CPI. Inflationstrycket börjar mjukna. Jag tror nästa siffra kan bli hög, men siffran efter det, som kommer siste september kan komma att visa på nedgång, och då kommer marknaden förmodligen dra en lättnadens suck och förstå att FED har haft rätt hela tiden.

Från Kina kom NBS Mfg PMI in på 50,4 mot väntat 50,8 och fg 50,9. Non-Mfg kom in på 53,3 mot fg 53,5. Jag är inte så orolig som många andra där ute för Kinesiska ekonomin… den tuffar på liksom. Varken mer eller mindre.

Vi hade även löne data för andra kvartalet, FEDs favo siffra, ECI Employment Cost index kom in på 2,9% i årstakt vilket var lägre än väntat 3,1%. Under första kvartalet låg lönerna på 2,6% i årstakt. 2,9% lönetakt lirar med en inflationstakt på 1,9% så FED borde vara nöjda.

2,9% är trots allt ganska högt sett till Sysselsättningsgrad och deltagandegrad ur ett historiskt perspektiv. Att 7 miljoner amerikaner saknar jobb idag jmf med Pre-C19 borde leda till viss slack i arbetsmarknaden. Att lönerna ändå taktar 2,9% är högt.

Vad vill jag ha sagt med detta? Jo att om det skapas 3-6 miljoner jobb under andra halvåret så är risken stor att lönerna börjar dra mot 3,5%+ under nästa år. Detta rullar sedan över i kärninflation som är högre än målet och kan sätta press på FED att höja räntan.

Enligt FEDs DOT schema så pekar den på första räntehöjningen i September 2023. Lite beroende på hur starkt jobbskapandet blir framöver så finns det en klar risk att första höjningen flyttas bak till både Juni-23 och April-23.

Om det blir så, och marknaden får nys på detta så lär det sätta press på räntorna… uppåt.

Men som sagt, detta är spekulativt och vi får se hur datan rullar fram under hösten.

Ha en fortsatt skön helg